Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller jordräntestegringsskatt m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1920-03-05 · 30 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 28 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1920:10, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller jordräntestegringsskatt m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1920 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning om uppskattning av

mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller

jordräntestegringsskatt m. m. ävensom i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

härvarande: herrar Itöing,11 friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Wijk, A. E. örne,

K. A. Nilson, Wohlin, Boman, Rosén, Månsson i Hagaström, Holmström,

Jonsson i Hökhult, Bergman, Johansson i Kullerstad, Olsson

i Kullenbergstorp, Olsson i Ramsta, P. Albert Bergström, Jesperson,

Sköld och Lithander.

Genom proposition, nr 22, av den 7 januari 1920, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, bär Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

r dels antaga nedan införda förslag till förordning om uppskattning

av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt;
dels

ock till täckande av de med en sådan uppskattning förenade

kostnader bevilja ett belopp av 1,000,000 kronor samt därav anvisa

a) å tilläggsstat till riksstaten för år 1920 ett reservationsanslag å

— — — — — — — — — — — — — kronor 400,000;

och

b) å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag å — — — —

— — — — — — — — — — — — — kronor 600,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 7 sand. 7 höft. (Av 10.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Förslag

till

Förordning om uppskattning av mark i och för framdeles

skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt.

Om uppskattningens ändamål m. m.

1 §•

För bestämmande av markvärde att tjäna till ledning vid framdeles

skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt skall

verkställas uppskattning av mark i den ordning, här nedan angives, och

enligt de vid denna förordning fogade särskilda anvisningar.

2 §•

1 mom. Föremål för uppskattning är mark till

a) annan fastighet än jordbruksfastighet; samt

b) sådan jordbruksfastighet eller del därav, som på grund av efterfrågan

å mark för bostads-, industriellt eller därmed jämförligt ändamål

äger värde utöver det, som fastigheten eller fastighetsdelen har i sin

användning såsom jordbruksfastighet.

Sådant mervärde skall jämväl särskilt för sig uppskattas.

2 mom. Uppskattning äger icke rum av mark, som här nedan sägs,

nämligen:

mark, som tillhör staten;

mark, som tillhör den kommun eller menighet, inom vars område

marken är belägen;

mark, som upptages av kanal, järnväg, till allmänt begagnande

upplåtna vägar och gator, allmänna platser, allmän flottled eller allmän

farled;

sådan akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisnings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 10.

3

verk och barmhärtighetsinrättningar tillhörig mark, som användes uteslutande

för dessa inrättningars verksamhet; samt

sådan mark, som användes uteslutande för kyrkobyggnader eller

bönehus eller såsom begravningsplats.

Om uppskattningsnämnd och uppgifter till ledning vid uppskattningen.

3 §•

Uppskattningen verkställes av uppskattningsnämnder, envar inom

dess distrikt.

Varje stad och varje härad skall i allmänhet utgöra ett uppskattningsdistrikt.

I Stockholm äger överståthållarämbetet att bestämma antalet

av de uppskattningsnämnder, som där skola tillsättas, och det distrikt,

varje uppskattningsnämnd skall omfatta. För annan stad, varest

flera uppskattningsnämnder erfordras, äger Kungl. Maj:ts befallningshavande

att, efter magistratens hörande, bestämma uppskattningsnämndernas

antal och uppskattningsdistrikten. Kungl. Maj:ts befallningshavande

må, där så prövas lämpligt, fördela större härad i två eller flera

uppskattningsdistrikt, låta köping ävensom municipalsamkälle bilda särskilt

distrikt för uppskattningen samt förena två eller flera härad till ett

uppskattningsdistrikt.

Med härad förstås i denna förordning jämväl de före utfärdandet

av förordningen den 17 maj 1872 varande tingslag i de orter, där benämningen

härad ej förekommer.

4 §•

Uppskattningsnämnd utgöres av ordförande och fyra ledamöter.

Ordföranden förordnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Två av nämndens ledamöter skola utses, för stad, som ej deltager i

landsting, av Kungl. Maj:ts befallningshavande och för annat uppskattningsdistrikt

av vederbörande landsting. Därjämte skola i stad av stadsfullmäktige

eller, där stadsfullmäktige icke finnas, av allmän rådstuga, i köping,

som är egen kommun, av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige

finnas, av dessa, i municipalsamhälle och därmed likställd

köping av municipalstämma eller, där municipalfullmäktige finnas, av

dessa samt i landskommun av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige

finnas, av dessa väljas två personer att såsom ledamöter in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

tråda i nämnden och deltaga i dess överläggningar och beslut, då uppskattning

sker av mark inom staden, köpingen, municipalsamhället eller

landskommunen; ägande dessa sistnämnda ledamöter icke säte och stämma

i nämnden vid uppskattning av mark inom annat område än det, för

vilket de blivit valda.

Vid samma tillfälle, som ledamöter i nämnden utses, skall i enahanda

ordning även utses en suppleant för var ledamot av nämnden.

Till ledamöter och suppleanter i uppskattningsnämnd böra utses

sådana personer, som kunna anses äga erforderlig sakkunskap och noggrann

kännedom om ortens fastighets- och affärsförhållanden; och skall

av de utav kommunalmyndigheten utsedda ledamöterna den ene jämte

hans suppleant vara fastighetsägare.

5 §•

Genom allmän kungörelse lämnar Kungl. Maj:ts befallningshavande

före den 15 augusti 1920 underrättelse om indelningen i uppskattningsdistrikt,

om de personer, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnats

till ordförande och, vad beträffar stad, som ej deltager i landsting,

till ledamöter och suppleanter i uppskattningsnämnderna, samt om

denna förordnings bestämmelser angående val av övriga ledamöter och

suppleanter i nämnderna.

I kungörelsen erinras vederbörande om den i 9 § stadgade skyldighet

att avlämna uppgifter till ledning vid uppskattningen. Tillika

meddelas underrättelse om tid och ställe för uppgifternas avlämnande

och varest uppgiftsblanketter erhållas.

Kungörelsen skall införas i ortstidningar, som av Kungl. Maj:ts

befallningshavande bestämmas, en gång omedelbart efter utfärdandet och

en gång under förra hälften av september månad 1920.

6 §•

Landsting skall ofördröjligen låta avlämna uppgift å de av landstinget

valda ledamöter av uppskattningsnämnderna och suppleanter för

dem till Kungl. Maj:ts befallningshavande, som till de kommunala myndigheternas

kännedom genast låter införa dessa uppgifter i länskungörelserna.

De å vederbörande kommunala myndigheter ankommande val av

ledamöter och suppleanter skola förrättas under senare hälften av september

eller förra hälften av oktober månad; och skall genast efter val
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

5

förrättnings slut den, som därvid fört ordet, om valet underrätta ej

mindre de valda än även Kungl. Maj:ts befallningshavande samt ordföranden

i uppskattningsnämnden.

klar sålunda vald ledamot eller suppleant jämväl blivit av landstinget

utsedd till ledamot av uppskattningsnämnd eller suppleant för sådan

ledamot, föranstalte Kungl. Maj:ts befallningshavande om nytt val för

kommunens vidkommande.

Besvär över val, som förrättas av vederbörande kommunala myndighet,

må anföras hos Kungl. Maj:ts befallningshavande senast före

klockan tolv å femtonde dagen efter valets förrättande eller, om då är

helgdag, å nästa söckendag därefter; och gälle i övrigt om dylikt

vals överklagande i tillämpliga delar vad i kommunalförfattningarna

är stadgat angående besvär över kommunala myndigheters beslut.

Över Kungl. Maj:ts befallningshavandes i anledning av besvären meddelade

beslut må klagan icke föras.

7 §•

Magistratsperson, landsfogde och landsfiskal må ej utan laga förfall

kunna avsäga sig förordnande att vara ordförande i eller ledamot

av uppskattningsnämnd.

En var annan vare skyldig att — såvida han är inom uppskattningsdistriktet

boende och icke de fem sista åren deltagit i taxeringsarbete

inom distriktet eller är av laga förfall hindrad — emottaga uppdrag att

vara ordförande i eller ledamot av uppskattningsnämnden.

8 §.

Till ledning vid uppskattningen skola tjäna de uppgifter, som,

enligt vad nedan sägs, till uppskattningsnämnden avlämnas, ävensom de

upplysningar, som kunna vinnas ur taxeringslängder och andra handlingar

eller eljest äro för nämnden tillgängliga.

9 §•

Ägare av annan fastighet än jordbruksfastighet vare skyldig att

utan anmaning före den 1 oktober 1920 avlämna uppgift enligt fastställt

formulär om markens areal, därå uppförda byggnader och dessas brandförsäkringsvärde,

köpeskilling, fastighetens taxeringsvärde och den del

därav, som blivit åsatt eller kan beräknas för själva marken, samt den

avkastning, fastigheten år 1919 givit, däri inbegripet hyresvärdet av out
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

hyrda eller hyresfritt upplåtna eller av ägaren själv begagnade lägenheter;

dock att sådan uppgi f tsskjT di gliet ej åligger ägare av byggnad å

annans mark, där ej byggnadens ägare besitter marken med sådan rätt,

att han, enligt vad i 40 § stadgas, är att anse såsom ägare till marinen.

Å uppgiftsblanketten bör jämväl angivas det värde, till vilket själva

marken utan därå befintliga byggnader och träd enligt den uppgiftspliktiges

mening skäligen kan uppskattas.

Efter anmaning, varom i 12 § sägs, vare ägare av fastighet utav ovan

angivet slag pliktig att lämna jämväl de ytterligare upplysningar eller

uppgifter rörande fastigheten, som för uppskattningen kunna vara erforderliga.

Ägare av jordbruksfastighet vare ävenledes pliktig att efter anmaning

lämna för uppskattningen erforderliga uppgifter eller upplysningar

rörande sin fastighet.

Det vare i övrigt en var obetaget att meddela de upplysningar, som

kunna tjäna till ledning vid uppskattning av mark, till vilken han

är ägare.

Fastighetsägare, för vilken svårighet möter att avgiva skriftlig uppgift,

vare medgivet att själv eller genom ombud muntligen till uppskattningsnämndens

ordförande lämna de upplysningar, varom här är fråga.

Skyldighet att avgiva uppgift eller upplysning, varom ovan sägs,

åligge för omyndig förmyndaren, för sådan frånvarande, för vilken god

man av domstol förordnats, gode mannen samt för oskiftat dödsbo den,

som sitter i boet, evad han är delägare eller syssloman. För annan än

enskild person eller oskiftat dödsbo åligge uppgiftsskyldigheten vederbörande

styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.

Blanketter till de uppgifter, som i denna paragraf omförmälas,

skola kostnadsfritt tillhandahållas hos ordförande i uppskattningsnämnd

samt därjämte i Stockholm hos överståthållarämbetet, i övriga städer hos

magistraten och å landet hos ordförande i kommunal- och municipalnämnd.

10 §.

Direktion för hypoteksinrättning skall, efter begäran av vederbörande

ordförande i uppskattningsnämnd, av landskamrerare eller, i Stockholm,

av kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden,

meddela uppgift å det värde, vartill i hypoteksinrättningen till belåning

anmäld fastighet uppskattats vid värdering, som blivit för dylikt låns erhållande

senast anställd och godkänd; börande i uppgiften jämväl angivas

tiden för värderingens förrättande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

7

11 §•

Uppgift61") som avgivas utan anmaning, skola avlämnas antingen

direkt till vederbörande uppskattningsnämnds ordförande eller ock för

fastighet i Stockholm till överståthållarämbetet och i övrigt till Kungl.

Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller landsfiskalen

i det distrikt, där den fastighet är belägen, som uppgiften angår.

Enahanda gäller i fråga om de upplysningar, som meddelas enligt

9 § femte stycket.

12 §.

Anmaning till fastighetsägare att avlämna uppgift eller upplysning

skall utfärdas av uppskattningsnämndens ordförande och tillsändas den

uppgiftspliktige i rekommenderat brev med allmänna posten; och skall

anmaning innehålla föreläggande för den anmanade att avlämna uppgiften

inom viss tid av minst åtta dagar efter delfåendet.

Landskamrerare, i Stockholm kamreraren vid överståthållarämbetets

avdelning för uppbördsärenden, äger jämväl rätt att i enahanda ordning

anmana fastighetsägare att till honom lämna uppgift eller upplysning,

som han kan finna behövlig för den granskningsnämnd, varom nedan i

denna förordning förmäles.

13 §.

Underlåter ägare av fastighet att inom föreskriven tid avgiva uppgift

eller upplysning, som han enligt bestämmelserna i denna förordning

är skyldig lämna, eller varder uppgift, som i 10 § avses, icke avlämnad,

må för uppgiftens eller upplysningens erhållande anlitas biträde av Kungl.

Maj:ts befallningshavande, som äger förelägga uppgiftsskyldig lämpligt vite.

14 §.

Till uppskattningsnämnds ordförande skall Kungl. Maj:ts befallningshavande

före den 15 september 1920 översända de uppgifter angående

brandförsäkringsvärden, köpeskillingar m. m., som blivit åren 1919

och 1920 avgivna till ledning vid taxering till fastighetsbevillning inom

uppskattningsdistriktet och som hos Kungl. Maj:ts befallningshavande

förvaras. Dylika uppgifter, som förvaras hos taxeringsnämnds ordförande,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

äger ordförande i uppskattningsnämnd på därom gjord anhållan utbekomma;

börande dessa uppgifter efter begagnandet till vederbörande

återställas.

För uppskattningen eljest erforderlig uppgift skall, då begäran därom

framställes, lämnas av vederbörande ämbetsverk eller inrättning.

15 §.

Före den 15 september 1920 skola till uppskattningsnämndens ordförande

genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg överlämnas avskrifter

av årets fastigbetstaxeringslängder för distriktet.

Inom samma tid skall Kungl. Maj:ts befallningshavande låta till

uppskattningsnämndens ordförande översända avskrifter av de hos prövningsnämnden

förda längder, i vad de angå fast egendom inom uppskattningsdistriktet.

16 §.

Efter kallelse av Kungl. Maj:ts befallningshavande skola uppskattningsnämndernas

ordförande inom länet före den 1 oktober 1920 sammanträda

å lämplig ort inför Kungl. Maj:ts befallningshavande för att,

till vinnande av likformighet i uppskattningsarbetet, överlägga om grunderna

för uppskattningen och förfarandet därvid.

Sedan tiden för avgivande av de i 9 § första stycket föreskrivna

uppgifter gått till ända och innan uppskattningsnämndens arbete börjar,

må nämndens ordförande, där så anses erforderligt, kalla vederbörande

fastighetsägare inom distriktet att kommunvis eller i annan ordning sammanträda

inför honom för lämnande av upplysningar, som utöver dem,

som skriftligen meddelats, kunna vara för uppskattningen behövliga; börande

vid dessa sammanträden de inkomna uppgifterna om markareal

m. m. kontrolleras och ofullständiga uppgifter kompletteras.

17 §•

Uppskattningsnämndens sammanträden skola hållas inom distriktet

å tider och ställen, som av ordföranden bestämmas. För landet utsedd

uppskattningsnämnd må även kunna sammanträda i närbelägen stad, köping,

municipal- eller stationssamhälle.

Inträffar för ledamot förfall för inställelse vid utsatt sammanträde,

bör sådant ofördröjligen anmälas för ordföranden, så att före sammanträdet

suppleant hinner tillkallas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande JVr 10.

9

För behandling av särskild uppskattningsfråga äger nämnden, där

så anses erforderligt, tillkalla sakkunnigt biträde.

Uppskattningsnämnd bör hava avslutat sitt arbete före den 1 mars

1921.

18 §.

Uppskattningsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden;

och åligger det honom särskilt:

a) att tillhandahålla uppgiftsblanketter;

b) att samla, ordna, numrera och granska avlämnade uppgifter och

vidtaga åtgärder för erforderliga uppgifters införskaffande;

c) att i den i 19 § omförmälda längden på behöriga ställen an
teckna

uppgifternas nummer samt uppgivna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden,

ävensom, därest fastighetsägare gjort sig skyldig till

försummelse, varom i 13 § förmäles, vidtaga den åtgärd, han finner erforderlig;

,

d) att om utsatt tid och ställe för nämndens sammanträde ej

allenast ofördröjligen underrätta ledamöterna i nämnden utan även på

lämpligt sätt och i god tid meddela vederbörande fastighetsägare inom

distriktet underrättelse;

e) att föra ordet vid uppskattningsnämndens sammankomster samt

därvid tillhandahålla och meddela ledamöterna alla i och för uppskattningen

erhållna uppgifter och upplysningar;

f) att vid uppskattningen efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar

och framställningar, vartill han för vinnande av en behörig

uppskattning finner sig äga anledning;

g) att föra protokoll angående de ärenden, där sådant erfordras;

börande protokollet justeras inför nämnden och justeringen bestyrkas genom

å protokollet tecknat intyg av två ledamöter;

h) att noga tillse, att de till ledning för uppskattningen avlämnade

uppgifter och upplysningar icke varda för obehöriga tillgängliga;

i) att på begäran av uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om

mottagande av uppgift eller upplysning; samt

j) att, då sådant påfordras, avgiva förklaring över besvär angående

markuppskattning och därmed sammanhängande frågor.

19 §.

Över uppskattningen skall föras längd enligt fastställt formulär;

skolande, om distriktet omfattar två eller flera kommuner, särskild längd

upprättas för varje kommun.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 sand. 7 It afl. (Nr 10.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta

samhälle förekommande fastigheter, som åsättas markvärde, i längden

särskilt angivas och sammanföras. Om av fastighet endast en del faller

inom municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen anmärkas,

huru stor del av hela fastighetens värde belöper å denna del av fastigheten.

I stad bör uppskattningsnämnd till längdens upprättande åtnjuta

nödigt biträde av vederbörande uppbörds- eller annan av magistraten

och i Stockholm av överståthållarämbetet därtill utsedd tjänsteman.

Uppskattningslängd underskrives av nämndens ordförande och

ledamöter.

20 §.

Nämnden vare ej beslutför, om ej ordföranden är tillstädes.

Är nämnden eljest ej fulltalig, må beslut ej fattas med mindre tre

av de närvarande äro om beslutet ense.

Skulle inom fulltalig nämnd uppstå skiljaktiga meningar bland

nämndens medlemmar, och måste omröstning för frågans avgörande anställas,

skall denna vara öppen; och blive därvid gällande den mening,

vilken flertalet biträtt, eller, därest flera meningar yppats, den, till vilken

de flestas röster kunna jämkas. Om rösterna utfalla lika, gälle den mening,

som ordföranden biträder.

Det åligger ordföranden att i de fall, då hans mening ej gjort sig

gällande, uti längdens anteckningskolumn särskilt upptaga de uppskattningsvärden,

han ansett böra bestämmas; och är det jämväl var och en

av de övriga ledamöterna obetaget att få sin särskilda mening till protokollet

antecknad, såvida densamma, skriftligen avfattad, till nämndens

ordförande avlämnas.

Anser ordföranden, att nämnden i ett eller annat hänseende icke

iakttager de föreskrifter, som gälla för uppskattningen, eller icke verkställer

uppskattningen i överensstämmelse med upplysta och bestyrkta

förhållanden, åligger det honom att sådant genast anmärka. Dylik anmärkning

ävensom nämndens i anledning därav meddelade yttrande

skola i protokollet intagas.

21 §.

Landshövdingen i länet samt i Stockholm överståthållaren vare berättigad

att deltaga i uppskattningsnämnds överläggningar men icke i

besluten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 11

22 §.

Uppskattningsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar;

dock är ägare av fastighet inom distriktet berättigad att inför nämnden

företräda för att meddela upplysningar rörande sin fastighet.

23 §.

I uppskattningsdistrikt, som utgöres av ett eller flera härad eller

del av härad, skall uppskattningslängd för varje särskild kommun i

distriktet inom fjorton dagar efter avslutandet av uppskattningsnämndens

sammanträden av nämndens ordförande tillställas vederbörande kommunalstämmas

ordförande, vilken det åligger att under viss bestämd och vederbörligen

kungjord tid, som icke må understiga fjorton dagar, på lämpligt

och därvid även tillkännagivet ställe hålla längden fastighetsägarna

tillhanda.

Där municipalsamhälle eller därmed likställd köping utgör särskilt

uppskattningsdistrikt, skall ordföranden inom samma tid och för enahanda

ändamål avlämna uppskattningslängden till municipalstämmans ordförande.

Likaledes inom fjorton dagar efter det uppskattningsnämnds förrättningar

avslutats, skall uppskattningslängd överlämnas i Stockholm

till överståthållarämhetet och i annan stad till magistraten, genom vilka

myndigheters försorg längderna i här ovan föreskriven ordning hållas

fastighetsägarna tillhanda.

Före den 20 april 1921 skall uppskattningslängd av vederbörande

kommunal- eller municipalstämmoordförande och magistrat överlämnas

till Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Uppskattningsnämndens protokoll och de till ledning vid uppskattningen

erhållna uppgifter och längder skola av uppskattningsnämndens

ordförande insändas till Kungl. Maj:ts befallningshavande omedelbart efter

uppskattningsarbetets avslutande inom distriktet; och skall ordföranden

på samma gång lämna Kungl. Maj:ts befallningshavande uppgift å de

personer, som tjänstgjort såsom ledamöter i nämnden, och å den myndighet,

av vilken envar av dem blivit utsedd till ledamot eller suppleant.

24 §.

Över uppskattningsnämnds beslut må besvär hos granskningsnämnd,

varom här nedan i denna förordning sägs, anföras av fastighetsägare, i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

vad honom rörer, så ock av vederbörande kommun samt municipalsamhälle

och därmed likställd köping. Besvären, skriftligen avfattade, skola

ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande senast före klockan 12

på dagen den 1 juni 1921, vid påföljd att besvären eljest icke varda

upptagna till prövning, där ej inom samma tid visas laga förfall;

och skola vederbörande genom kungörelse, varom i 27 § sägs, härom

erinras.

Genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg bör förteckning

över de inkomna besvärsskrifterna med uppgift om de i besvären gjorda

yrkandena, så fort ske kan, översändas till ledamöterna och suppleanterna

i granskningsnämnden.

Om granskningsnämnd.

25 §.

För varje län och för Stockholms stad tillsättes en granskningsnämnd,

som bar att granska uppskattningen samt pröva och avgöra anförda

besvär eller framställda anmärkningar i anledning av uppskattningsnämndernas

beslut.

Denna nämnd sammanträder för länen i residensstaden och för

Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Kungl. Maj:ts befallningshavande

och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må vara

avslutade före den 1 november 1921.

Innan granskningsnämnden upplöses, skall nämnden bland sina

ledamöter utse två personer till ledamöter och två personer till suppleanter

i den uppskattningsövernämnd, varom i 33 § stadgas.

26 §.

Granskningsnämnd skall bestå av vederbörande landshövding eller

överståthållaren såsom ordförande samt minst sex och högst femton andra

ledamöter, vilka Kungl. Maj:ts befallningshavande utser för län bland

medlemmarna av uppskattningsnämnderna inom länet och för Stockholms

stad bland medlemmarna i stadens uppskattningsnämnder, med iakttagande

av att minst halva antalet utses bland de ledamöter av uppskattningsnämnd,

som varit utsedda av Kungl. Maj:ts befallningshavande eller

landstinget, i lämpligt förhållande dem emellan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

13

I enahanda ordning utses jämväl suppleanter till antal motsvarande

minst hälften av antalet utsedda ordinarie ledamöter i nämnden.

27 §.

Uti därom utfärdad kungörelse uppgiver Kungl. Maj:ts befallningshavande

dem, som blivit utsedda till ledamöter och suppleanter i granskningsnämnden,

samt underrättar länets invånare om tid och ställe för

nämndens sammanträde; och åligger det Kungl. Maj:ts befallningshavande

att i god tid låta ett exemplar av denna kungörelse tillställas envar av

nämndens ledamöter och suppleanter. Kungörelsen skall införas i ortstidningar,

som av Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmas.

Möter för ledamot av granskningsnämnd hinder att tillstädeskomma,

bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande,

som inkallar suppleant.

28 §.

Är landshövding eller överståthållaren hindrad att bevista sammankomst,

äge nämnden att genom val med slutna sedlar bland sina ledamöter

utse ordförande; och bör vid sådant val ordet föras av den till

levnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.

Landskamreraren och för Stockholm kamreraren vid överståthållarämbetets

avdelning för uppbördsärenden äro föredragande i nämnden och

höra hos nämnden göra de anmärkningar och framställningar, vartill de

finna sig äga anledning.

Granskningsnämnd vare beslutför, då utom ordföranden minst två

tredjedelar av ledamöterna äro tillstädes.

Uppstå under granskningsnämndens överläggningar skiljaktiga meningar

bland nämndens ledamöter och måste till följd därav omröstning

anställas, skall omröstningen vara öppen; och blive därvid gällande den

mening, vilken flertalet bland ledamöterna biträtt, eller, därest flera meningar

yppas, den, till vilken de flestas röster kunna jämkas. Om rösterna

utfalla lika, gälle den mening, som biträdes av ordföranden.

29 §.

Kungl. Maj:ts befallningshavande äger, där så anses erforderligt,

dels kalla sakkunnig person att biträda granskningsnämnden vid behand
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

ling av särskild taxeringsfråga och dels inkalla uppskattningsnämnds

ordförande att, för upplysningars meddelande, före och under granskningsnämndens

sammanträde infinna sig å den ort, där nämnden sammanträder.

30 §.

Protokollet vid granskningsnämndens sammankomster föres och de

av nämndens beslut föranledda anteckningarna i uppskattningslängderna

verkställas av den eller de personer, som Kungl. Maj:ts befallningshavande

därtill förordnat.

Justering av det hos granskningsnämnden förda protokoll skall

verkställas inför nämnden eller senast fjorton dagar efter nämndens sista

sammankomst inför ordföranden jämte vederbörande landskamrerare eller,

vad angår Stockholm, kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning

för uppbördsärenden samt minst två av nämnden därtill utsedda ledamöter,

vilka skola inställa sig på ordförandens kallelse. Justeringen bestyrkes

genom ett av nämndens ordförande och två ledamöter å protokollet

tecknat intyg.

31 §.

Alla granskningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens protokoll.

Uppskattningsvärde, som blivit av granskningsnämnden fastställt

till annat belopp än uppskattningsnämnd bestämt, ävensom uppskattningsvärden,

som tillkommit genom granskningsnämndens beslut, skola antecknas

i vederbörande uppskattningslängd, och åligger det föredraganden hos

nämnden att med sin underskrift å längden vitsorda enligt granskningsnämndens

beslut införda förändringar.

Protokollsförare hos granskningsnämnden skall ofördröjligen, efter

det protokollet justerats, till var och en fastighetsägare, som anfört besvär

hos nämnden men ej vunnit bifall till desamma, ävensom eljest till

ägare av fastighet, vilken granskningsnämnd i första hand åsatt värde

eller beträffande vilken granskningsnämnden ändrat av uppskattningsnämnden

åsatt värde, i rekommenderat brev översända med besvärshänvisning

försett behörigt utdrag av protokollet.

För kommun, municipalsamhälle och därmed likställd köping, som

anfört besvär hos nämnden, skola jämväl behöriga protokollsutdrag utskrivas

och av protokollsföraren ofördröjligen översändas till ordföranden

i den kommunala representation eller myndighet, som må äga fatta beslut

om överklagande av granskningsnämndens beslut.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

32 §.

Besvär över granskningsnämnds beslut må anföras av:

a) fastighetsägare, i vad honom rörer;

b) vederbörande kommun, municipalsamhälle och därmed likställd

köping;

c) vederbörande landskamrerare och, vad angår Stockholm, kamreraren

vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden.

Besvären skola, ställda till den i 33 § omförmälda uppskattningsövernämnden,

ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där

den överklagade uppskattningen skett, före klockan tolv den 15 januari

1922, vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna till prövning,

därest icke laga förfall visas.

Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av uppskattningslängd

samt uppskattnings- och granskningsnämndernas protokoll,

såvitt den överklagade uppskattningsfrågan angår, som ock de till nämnderna

i frågan ingivna handlingarna, och därefter förklaringar över besvären

infordrats från vederbörande, insänder Kungl. Maj:ts befallningshavande

skyndsamligen till övernämnden samtliga handlingarna med de

upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.

Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder Kungl.

Maj:ts befallningshavande till ordföranden i övernämnden förteckning å

anförda besvär.

Om uppskattningsövernämnd.

33 §.

För att pröva och avgöra besvär, som anföras i anledning av granskningsaämndernas

beslut, tillsättes en uppskattningsövernämnd i den ordning

nedan stadgas.

Kungl. Maj:t förordnar ordförande, vice ordförande och suppleanter

för dem samt fyra ledamöter jämte suppleanter;

vardera av riksdagens kamrar utse tre ledamöter;

varje granskningsnämnd i riket väljer inom sig två ledamöter att

på kallelse i övernämnden inträda under behandlingen och avgörandet av

uppskattningsfrågor, som varit föremål för handläggning av den granskningsnämnd,

av vilken de äro valda;

utav riksdagens kamrar och granskningsnämnderna utses jämväl

suppleanter till lika antal som de av dem valda ledamöterna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Där sådant för befrämjande av arbetets skyndsamma gång finnes

ändamålsenligt eller eljest är lämpligt, må övernämndens arbete uppdelas

på särskilda avdelningar. Till avgörande av avdelning må dock icke

hänskjutas besvärsfråga av större betydelse och omfattning.

Erforderligt antal föredragande och sekreterare hos nämnden förordnas

av Kungl. Maj:t; i övrigt erforderlig kanslipersonal antages av

nämnden.

Övernämnden sammanträder i Stockholm, på kallelse av ordföranden,

så snart lämpligt antal besvärsmål till nämnden inkommit.

Kungl. Maj:t äger utfärda närmare föreskrifter angående ordnandet

av nämndens arbete och därmed sammanhängande frågor.

34 §.

Övernämnden äger att av vederbörande ämbetsverk och myndighet

på begäran erhålla de handlingar samt de upplysningar och utlåtanden,

som för ärendenas handläggning hos nämnden må finnas erforderliga,

ävensom i mån av behov införskaffa utlåtanden från särskilda sakkunniga.

35 §.

Beslut må icke av övernämnden fattas, därest icke minst sju eller,

vid sammanträde med avdelning av nämnden, minst tre ledamöter äro

tillstädes.

Uppstå skiljaktiga meningar bland nämndens ledamöter och måste

till följd därav omröstning verkställas, skall omröstningen vara öppen;

och blive därvid gällande den mening, vilken flertalet bland ledamöterna

biträtt, eller, därest derå meningar yppas, den, till vilken de flesta^ röster

kunna jämkas. Om rösterna utfalla lika, gälle den mening, som biträdes

av ordföranden.

36 §.

Alla övernämndens beslut skola upptagas i nämndens protokoll.

Justering av protokollet skall verkställas inför nämnden eller vederbörande

avdelning eller, i den mån det icke kan ske, efter nämndens eller

avdelningens sista sammanträde inför vederbörande ordförande och två

av nämnden eller avdelningen därtill utsedda ledamöter på tid, som av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

17

ordföranden bestämmes. Justeringen bestyrkes genom ett av ordföranden

å protokollet tecknat intyg.

37 §.

Det åligger övernämnden att genom vederbörande sekreterare:

a) genom utdrag av protokollet underrätta var och en, som hos

nämnden anfört besvär, om nämndens beslut, i vad klaganden angår;

samt

b) till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningskavande översända

utdrag av protokollet beträffande beslutade ändringar i uppskattningslängderna.

38 §.

Emot övernämndens beslut må klagan ej föras.

39 §.

Efter erhållen del av övernämndens beslut om ändringar i granskningsnämndernas

beslut skall Kungl. Maj:ts befallningshavande låta införa

dessa ändringar i uppskattningslängderna.

Längderna med därtill hörande uppgifter och andra handlingar

skola därefter hos Kungl. Maj:ts befallningshavande förvaras för att tjäna

till ledning vid en blivande taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt.

Allmänna bestämmelser.

40 §.

Med ägare av fast egendom förstås i denna förordning jämväl

innehavare av:

mark, som besittes med stadgad åborätt;

mark, som besittes såsom så kallad ofri tomt i stad;

skogsområde, som innehaves av stad eller annan menighet;

mark, som besittes med fideikommissrätt eller eljest på grund av

testamentariskt förordnande.;

mark, som eljest besittes med ständig eller ärftlig besittningsrätt.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 sarnl. 7 käft. (Nr 10.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

-Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

41 §.

Bestämmelserna i 17 och 37 §§, 42 § 3:dje stycket, 51, 52, 53,

56, 57, 58, 61 och 62 §§ förordningen om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

med iakttagande av att vad i nämnda §§ sägs om taxeringsnämnd skall

avse uppskattningsnämnd och att vad i samma §§ stadgas om prövningsnämnd

skall gälla beträffande granskningsnämnd.

42 §.

Ersättning till ordförandena i uppskattningsnämnderna och gottgörelse

för det vid uppskattningsförrättningarne lämnade biträde av städernas

tjänstemän anvisas av Kungl. Maj:t efter förslag av Kungl. Majrts

vederbörande befallningshavande.

Av kommun valda ledamöter i uppskattningsnämnd äga åtnjuta

dels traktamentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar med

elva kronor om dagen dels ock, då de icke äro bosatta å den ort, där

nämnden sammanträder, samt då skjuts, järnväg eller ångfartyg för resa

till och från sammanträdesorten verkligen begagnats, resekostnadsersättning

med lega för skjuts efter en häst eller för båtskjuts eller utgift för

andra klass å järnväg eller för salongsplats å ångfartyg.

Av Kungl. Maj:ts befallningshavande samt landsting utsedda ledamöter

i uppskattningsnämnd, sakkunnigt biträde hos uppskattnings- och

granskningsnämnd, av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedda ledamöter

i granskningsnämnd samt de uppskattningsnämndsordförande, som

på Kungl. Maj:ts befallningskavandes kallelse före eller under granskningsnämndens

sammanträde infunnit sig för upplysningars meddelande,

äga åtnjuta, om de äro bosatta å annan ort än sammanträdesorten,

traktamentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar med

fjorton kronor om dagen och övrig ersättning för resekostnaderna enligt

fjärde klassen av gällande resereglemente samt, om de äro bosatta

å sammanträdesorten, traktamentsersättning med elva kronor om dagen.

Ersättning efter ovannämnda grunder tillkommer jämväl ledamot i granskningsnämnd,

som efter kallelse av ordföranden inställt sig för att deltaga

i protokolls justering, samt uppskattningsnämndsordförande för närvaro

vid sammanträde, som i 16 § omförmäles.

Till gäldande av de av granskningsnämnds arbeten föranledda

kostnader, såsom ersättning för biträde åt landskamreraren, i Stockholm

kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

10

förberedande göromål, arvoden för protokolls- och längdföring hos nämnden,

nödiga tryckningskostnader samt gottgörelse för uppassning hos

nämnden, äger granskningsnämnd efter förslag av Kungl. Maj:ts befallningshavande

använda erforderligt belopp.

För de i 15 § omförmälda avskrifter av taxeringslängder äger

Kungl. Maj:ts befallningshavande utanordna erforderlig ersättning till för

ändamålet behövligt biträde.

Ordförande, ledamöter, föredragande och sekreterare i övemämnden

åtnjuta ersättning för sitt arbete ävensom, i förekommande fall, rese- och

trakt amentsersättning enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

Till ersättning åt annan hos övernämnden anställd kanslipersonal än

föredragande och sekreterare ävensom till bestridande av övriga utgifter

för övernämnden anvisar Kungl. Maj:t, efter förslag av nämnden, erforderliga

medel.

De ersättnings- och kostnadsbelopp, som utgå enligt denna paragraf,

ävensom gottgörelse, motsvarande landskamrerares tjänstgöringspenningar,

till den, vilken i anledning av landskamrerare för arbete med

uppskattningen beviljad ledighet från övriga tjänstegöromål förordnas att

samma göromål förrätta, avföras å det av riksdagen beviljade anslag för

uppskattningens verkställande och utbetalas i länen av Kungl. Maj:ts

befallningshavande och i Stockholm av statskontoret.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,

enligt därå meddelad uppgift, av trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Särskilda anvisningar.

Vid uppskattningen skall särskilt värde åsättas varje taxeringsenhet

Såsom taxeringsenhet anses:

a) varje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten

beslår av två eller flera brukningsdelar eller avsöndring av jord

därifrån ägt rum, varje sådan brukningsdel eller jordavsöndring;

b) tomt i stad eller annan ort med större sammanträngd befolkning,

varest tomtindelning såsom i stad finnes.

Finnes lämpligt att i större utsträckning än som av nyss meddelade

bestämmelser föranledes uppdela visst markområde i särskilda taxerings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

enheter, eller finnes anledning till samfälld uppskattning av flera taxeringsenheter,

må sådan uppdelning eller sammanslagning verkställas.

Även vattenbetäckta områden skola anses såsom mark.

Markvärdet bestämmes i penningar till belopp, som motsvarar det

vid 1919 års utgång förefintliga värdet å marken. Befintligheten av

byggnader eller träd lämnas vid markvärdets uppskattande utan avseende.

I markvärdet inräknas icke värdet av inmutningsbara kol- eller mineralfyndigheter.

Vid bestämmandet av marks värde skall, där det befinnes uppenbart,

att marken med hänsyn till konjunkturer och efterfrågan är lämplig

och begärlig för annat mer avkomstgivande ändamål än det, för vilket

den vid uppskattningstillfället användes, markvärdet efter sådan grund

uppskattas. Är sådant förhållande ej påtagligt, skall marken uppskattas

med hänsyn till det ändamål, varför den vid uppskattningstillfället brukas.

Vid uppskattningen skall särskilt för sig upptagas det jordbrukseller

skogsmarksvärde, som marken må äga.

Uppskattade markvärden skola utföras i fulla hundratal kronor;

dock att, där värdet icke uppgår till 100 kronor, detsamma skall utföras

i fulla tiotal kronor.

Konungen äger att utfärda närmare föreskrifter till ledning vid

uppskattningen enligt de i denna förordning med därtill hörande särskilda

anvisningar angivna allmänna grunder och särskilda bestämmelser

ävensom att fastställa erforderliga formulär.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda

statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning anfört till motiveringför

förslaget, får utskottet hänvisa till propositionen.

Motioner

1:172 och

11:267.

Till utskottets behandling hava jämväl överlämnats två i anledning av

propositionen väckta, likalydande motioner, den ena, 1:172, av herr Johan

Johansson i Kälkebo jämte två andra av första kammarens ledamöter, den

andra, 11:267, av herr Svedberg jämte sex andra ledamöter av andra

kammaren. I dessa motioner hemställes, »att riksdagen icke måtte antaga

förslaget till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles

skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt, ävensom att i

sammanhang härmed stående begäran om anslag måtte avslås.»

Beträffande motiveringen härför får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet.

Såsom i propositionen erinras, sammanfaller det nu framlagda för
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 21

slaget till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende

taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt i allt väsentligt

med det förslag i samma ämne, som förelädes 1919 års lagtima riksdag

genom propositionen nr 329. Sistberörda förslag blev av bevillningsutskottet

tillstyrkt med allenast vissa mindre betydande ändringar. Nio

reservanter anslöto sig emellertid till en av herr Lindman m. fl. väckt,

motion, 11:386, vari yrkats avslag å propositionen. Kamrarna stannade

i olika beslut, i det första kammaren godkände reservationen, medan

andra kammaren biföll utskottets hemställan. I följd av denna utgång

hade frågan för det dåvarande förfallit.

Från bevillningsutskottets betänkande i ämnet förra året synes böra

här återgivas följande av utskottet lämnade redogörelse för frågans innebörd

och utskottets ställningstagande på olika punkter:

»Frågan om särskild beskattning av s. k. oförtjänt jordvärdestegring,

bär, såsom i propositionen framhålles, länge stått på dagordningen.

Under mera än tio år har Kungl. Maj:t haft frågan under utredning

genom flera på varandra följande kommittéer utan att enighet ännu uppnåtts

bland de sakkunniga angående de lämpliga grunderna för eu jordvärde-

eller jordräntestegringsskatt. Ett slutgiltigt förslag i ämnet har

Kungl. Maj:t ännu icke blivit i tillfälle att framlägga.

Någon direkt framställning i frågan från riksdagens sida har icke

gjorts. Sedan vid 1907 års riksdag sammansatta bevillnings- och lagutskottet,

i anledning av åtskilliga motioner, föreslagit att riksdagen

skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående oförtjänt

värdestegring å byggnadsgrund, men frågan fallit på första kammarens

beslut, hava väl upprepade gånger motioner blivit väckta, senast

åren 1911—14 i följd, men har bevillningsutskottet avstyrkt och riksdagen

avslagit motionerna av anledning, att frågan dåmera av Kungl.

Maj.-t gjorts till föremål för utredning.

De senast föreliggande sakkunnigförslagen i ämnet äro utarbetade

det ena av kanslirådet Köhler och det andra av landskamreraren Landén.

Över dessa förslag hava yttrat sig länsstyrelserna och kammarrätten, och

är det närmast i följd av erinringar från kammarrättens sida som förslagen

funnits böra göras till föremål för omarbetning i vissa hänseenden.

Emellertid har Kungl. Maj:t ansett, att den kommande lagstiftningen

i ämnet skulle kunna snabbare genomföras i praktiken, om redan

nu kunde fastställas den grund, från vilken eu blivande taxering till

jord värdest egringsskatt skulle hava att utgå, nämligen den ifrågakom
-

Bevillnings
utskottet
1919.

Preliminär

markupp
skattmng.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Princip
frågor.

Direkt eller

indirekt beskattning.

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

mande markens ingångsvärde. I detta syfte har förevarande proposition

tillkommit.

Det är således att fastslå, såsom oek i propositionen antytts, att

här icke är fråga allenast om en åtgärd, avsedd som led i den förnyade

utredningen. Det är icke någon slags provtaxering, som föreslås, utan en

uppskattning, som skall omfatta all hithörande mark i landet och som,

därest och i den mån en jordvärdestegringsskatt blir beslutad, kommer att

få rättslig verkan. Givetvis komme dock resultatet av uppskattningen att,

såsom jämväl förutsatts, bliva av värde även för utredningen i huvudfrågan,

I betraktande av det sagda är att tillse, i vilken utsträckning ett bifall

till förevarande förslag kan föregripa lösningen av huvudfrågan. Den

föreslagna markuppskattningen kan givetvis ej anordnas så neutralt, att

dess resultat skulle passa varje form av värdestegringsskatt. Kungl.

Maj:t har måst redan i föreliggande förslag fatta ståndpunkt i vissa

principiella avseenden och i så måtto binda sig beträffande det kommande

förslaget i den stora frågan. De principiella val, som det således gäller

att träffa i och genom ett beslut om ifrågavarande markuppskattning,

skola här nedan i korthet angivas.

Först är självfallet att avgöra, om man överhuvud taget vill hava

en jordvärdestegringsskatt eller icke. Någon tvekan på denna punkt

synes dock ej behöva råda. Det berättigade i en sådan skatt torde numera

vara allmänt erkänt såväl inom den speciella fackkunskapen som i

den allmänna meningen, qch de senast hörda myndigheterna, kammarrätten

och länsstyrelserna, hava så gott som undantagslöst förordat

densamma.

Däremot äro, såsom redan antytts, meningarna alltjämt delade beträffande

de lämpligaste formerna för skattens anordnande. Såsom departementschefen

framhållit, kunna de flesta och även mest omstridda

tvistefrågorna i förevarande sammanhang lämnas å sido, såsom exempelvis,

huruvida skatten skall tillfalla stat eller kommun, om, i senare fallet,

den skall göras obligatorisk eller bero av kommunens beslut, frågan om

skattebeloppets storlek o. s. v.

En fråga, till vilken ståndpunkt måste tagas, är däremot, huruvida

beskattningsmetoden skall bliva direkt eller indirekt. Skillnaden består

däri, att vid direkt beskattning uttages skatten, i den män värdestegring

inträder, medan den indirekta skatten uttages först, då fastigheten säljes

eller eljest övergår till ny ägare, så att värdestegringen framträder reali
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

23

serad i form av en kapitalvinst. Den förra metoden har städse betraktats

såsom den principiellt riktigaste, varemot den senare till en början

förordats av rent praktiska skäl. Den i propositionen lämnade redogörelsen

för meningsbrytningarna mellan de sakkunniga visar emellertid,

att den direkta metoden efter hand vunnit mera allmän tillslutning. De

börda myndigheterna, som tidigare ansågo den direkta metoden mindre

lämplig i praktiken, hava nu nära nog enhälligt förordat denna metod.

Detta har också blivit Kungl. Maj:ts ståndpunkt, och det nu framlagda

förslaget har till förutsättning en blivande direkt beskattning.

Även utskottet håller före, att en rationell beskattning på förevarande

område säkrast ernås på den direkta vägen. Skulle också denna

väg vara förknippad med mera omgång och besvär, uppväges detta av

de obestridliga reala fördelarna hos en beskattningsmetod, som tager

sikte på den verkliga värdestegringen, utrönt genom en direkt undersökning,

ofcli söker träffa denna stegring, i den mån den uppkommer.

ll/tt principiellt avgörande är ock att träffa i fråga om vilken jord, Värdestegsom

bör omfattas av en blivande beskattning. Ändamålet med den nu ^n^ob^i

föreslagna uppskattningen blir givetvis i viss grad förfelat i den mån timomfattaensamma

skulle gå på sidan om eller bliva mer begränsad än den bli- ning''

vande objektiva skattskyldigheten. Departementschefen har härutinnan

anfört: »Den utan tvivel mest omfattande frågan i detta sammanhang

är, huruvida en stegring av fastighets jordbruksvärde bör underkastas

beskattning eller ej. Meningarna härom äro ganska delade. Å ena sidan

har man velat göra gällande, att, om ett fastighetsvärde ökas till följd

av exempelvis en järnvägsanläggning, det ej bör vara någon skillnad, om

värdestegringen har sin grund i möjligheter att försälja tomter eller i

lättare avsättning av jordbruksprodukter. Å andra sidan har man framhållit,

att under det jordvärdetaxeringen i fråga om jordbruksfastigheter

skulle medföra synnerliga svårigheter och kostnader, en skatt å värdestegring

av dylik jord såsom sådan skulle giva jämförelsevis ringa utbyte.

För egen del är jag icke nu beredd att taga slutlig ståndpunkt till frågan!

huruvida dylik värdestegring bör inbegripas under en blivande skatt!

Svårigheterna att utan föregående erfarenhet på området omedelbart

företaga den omfattande värderingen av dessa fastigheters mark utan

byggnader och skog, synas mig tala för att för det närvarande ej ifrågasätta

en ingångsvärdering av densamma. Då skattefrågan skall slutligen

lösas, Dör emellertid detta spörsmål ånyo tagas upp till prövning.»

I sammansatta utskottets förslag vid riksdagen 1907 ifrågasattes,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Subjektiv

skattskyl
dighet.

Avkastningsvärde

eller saluvärde
-

såsom ovan antytts, såsom föremål för värdestegringsskatt endast mark

som ägnade sig för bebyggande, byggnadsgrund, men detta oavsett om

den vore bebyggd eller obebyggd, läge i stad eller på landsbygden.

Någon skillnad synes ej heller hava gjorts mellan byggnad för bostadsändamål

eller för industriellt eller därmed jämförligt syfte. I propositionen

är redogjort för de växlande ståndpunkterna i detta avseende hos

de sakkunniga på olika stadier av utredningen.

Departementschefen synes hava i det väsentliga ställt sig på 1907 års

ståndpunkt, i det han dels, såsom redan nämnts, åtminstone i förevarande

sammanhang uteslutit jordbruksvärdet, dels ock medtagit även s. k. industrijord.

Den föreslagna bestämmelsen härutinnan finnes i 2 § 1 mom.

Den subjektiva skattskyldigheten är också i förslaget preliminärt

reglerad (2 § 2 mom.). Denna sida av problemet synes ej hava varit

så omtvistad. Skattskyldigheten i förevarande avseende har väl ''ansetts

i huvudsak böra följa reglerna för gällande bevillningsskyldigliet för fast

egendom, och äro de i 2 mom. upptagna undantagen från skattskyldighet

i tillämpliga delar formulerade efter bevillningsförordningens motsvarande

bestämmelser.

Ehuru det givetvis varit önskligt, att området för den blivande

skattskyldigheten, subjektivt och objektivt, redan nu kunnat fixeras, så

att markuppskattningen från början fått sin slutliga omfattning, har utskottet

böjt sig för departementschefens skäl och ifrågasätter ej annat

än bifall till propositionen i denna del.

I fråga om grunderna för markvärdets bestämmande innehålla de

av Köhler och Landén uppgjorda förslagen, att markvärdet såväl vid ingångstaxering

som vid förekommande taxeringar till jordräntestegringsskatt

skulle bestämmas lika med den uppskattade behållna avkastningens

efter viss grund beräknade kapitalvärde (avkastningsvärdet). Kammarrätten

åter anser, att ingångsvärdet bör bestämmas till belopp, som motsvarar

markens värde efter ortens pris (allmänna saluvärdet). Till denna

uppfattning har också förslaget i huvudsak anslutits, bl. a. av det åberopade

skälet, att om ingångsvärderingen anordnades, på sätt kammarrätten

föreslagit, det icke skulle möta hinder att vid senare taxeringar

beräkna den beskattningsbara värdestegringen på vare sig det ena eller

det andra sättet. Ej heller på denna punkt har utskottet något att invända.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

25

Vad härefter angår uppskattningsproceduren märkes, att densamma Uppslcattalldeles

skilts från det allmänna taxeringsförfarandet. Ett särskilt dekla- ''farandet.

rationsförfarande från vederbörande fastighetsägares sida bär anordnats

(9 §), och särskilda organ hava skapats såväl för uppskattningen i första

hand som för prövningen av dess resultat i andra och tredje eller sista

instans. Om de båda lägre instanserna, uppskattningsnämnden och

granskningsnämnden, i huvudsak bildats efter mönster av taxeringsnämnden

och prövningsnämnden, är däremot den högsta instansen, uppskattningsövernämnden,

organiserad på ett mera ovanligt sätt, bland annat därutinnan,

att vardera av riksdagens kamrar skall utse visst antal ledamöter

(33 §). I övrigt har taxeringsförordningen väsentligen tjänat till förebild.

Till stöd för anordnande av ett fristående taxeringsförfarande har

åberopats, att den speciella sakkunskap, som behövdes för det nu ifrågasatta

arbetet, ej alltid vore att finna hos taxeringsnämnderna, vid vilkas

utväljande jämväl andra kvalifikationsgrunder borde göras gällande.

Framför allt borde det emellertid för en enhetlig taxering vara av vikt,

att taxeringsdistrikten finge ett väsentligt större omfång än de för den

allmänna taxeringen bestämda taxeringsdistrikten.

I fråga om övernämnden har framhållits, att av hänsyn till enhetlighet

i uppskattningen talan borde få mot de olika länsnämndernas

(granskningsnämndernas) beslut fullföljas hos eu för hela riket gemensam

högsta instans. Att åter hänvisa de klagande att därvid vända sig

till kammarrätten och regeringsrätten vore icke lämpligt vid det förhållande,

att prövningen skulle innebära ett bedömande, ej så mycket av

rättsfrågor utan fastmera av själva uppskattningens skälighet. I detta

sammanhang har även erinrats om, att arbetsbalansen i kammarrätten

gjorde det önskligt, att kammarrätten ej utan trängande skäl belastades

med nya krävande uppgifter.»

Bevillningsutskottets anmärkniugar''mot förslaget rörde allenast vissa

detaljer av uppskattningsförfarandet och avsågo att bl. a. genom ändrade

tidsbestämmelser underlätta proceduren på olika stadier. I enlighet härmed

lämnade utskottet förslag till ändrad avfattning av ett flertal §§ i

författningsförslaget.

Såsom redan antytts, har Kungl. Maj:t i förevarande proposition Förevarande

återkommit med i stort sett samma författningsförslag som det i fjolv'' °p,m wn

framlagda med de ändringar bevillningsutskottet förra året ansett påkallade.

Härutöver bjuder förslaget på allenast en ändring i sak, nämligen

att i överensstämmelse med kammarrättens åsikt markvärdet skall bestämmas

till det belopp, som motsvarar värdet å marken vid 1919 års utgång.

jBihang till riksdagens protokoll 1920. 7 sand. 7 käft. {Nr t Öl) 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2g Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Enligt det förra förslaget hade tidpunkten fixerats till ingången av september

månad 1919, vilket i förevarande förslag, om grundsatsen bibehållits,

skulle motsvarat september månads ingång 1920. .

Frånsett berörda avvikelser och en del jämkningar i tidsbestämmelserna,

med hänsyn till att markuppskattningen komme att äga rum ett år

senare, är det nya förslaget ordagrannt lika med det tidigare.

Sedan utskottet förra gången yttrade sig i föreliggande fråga, har,

efter utskottets uppfattning, icke något inträffat av beskaffenhet att höra

rubba den ståndpunkt utskottets majoritet då intog. De skäl av principiell

art som, enligt vad ovan återgivits, bestämde utskottets ställning

förra året, synas alltfort äga giltighet. Det nuvarande bevillningsutskottet

ansluter sig i allo till desamma.

En ren lämplighetsfråga utgör valet av den tidpunkt, som skall

ligga till grund vid markvärdets bestämmande. Emot den tillbakaflyttning

av denna tidpunkt, som nu, enligt vad ovan redogjorts, föreslås,

har utskottet ej något att invända.

Yad förslagets detaljer i övrigt beträffar, har, såsom redan framhållits,

vid uppgörandet av det nu framlagda förslaget samtliga de i fjolårets

utskottsbetänkande gjorda ändringsförslagen blivit följda.

Emot förslaget, sådant det nu föreligger, bar utskottet ej annat att

erinra, än att de i 42 § upptagna bestämmelserna om ersättning åt

ledamöter i uppskattningsnämnd m. fl. funnits böra bringas i överensstämmelse

med vad innevarande riksdag, med bifall till Kungl. Maj.ts

proposition nr 43, beslutit angående provisorisk förhöjning av de enligt

resereglementet utgående dagtraktamenten för extra förrättningar i statens

ärenden. Enligt förslaget skulle traktamentsersättning åt ledamöter i

uppskattningsnämnd m. fl. utgå med i vissa fall elva kronor och i andra

fall fjorton kronor om dagen, motsvarande dagtraktamentet i fjärde, resp.

tredje klassen i resereglementet enligt kungörelsen den 26 februari 1918.

Genom innevarande riksdags ovannämnda beslut hava sistberörda dagtraktamenten

höjts till resp. 15 och 19 kronor. Konsekvensen har synts

utskottet påkalla en motsvarande höjning av den i 42 § omhandlade

traktamentsersättningen.

Under hänvisning till det ovanstående får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med avslag å motionerna

I: 172, av herr Johan Johansson i Kälkebo m. fl., och

II: 267, av herr Svedberg m. fl., antaga Kungl. Maj:ts

ovan intagna förslag till förordning om uppskattning

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

27

av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärde-

eller jordräntestegringsskatt med allenast den

avvikelse, att 42 § i nedan angivna delar erhåller

nedanstående av utskottet föreslagna lydelse:

42 §.

Ersättning — — — — befallningshavande.

(Kungi. Maj:ts förslag.)

Av kommun valda ledamöter i

uppskattningsnämnd äga åtnjuta

dels traktamentsersättning under såväl

sammanträdes- som resedagar

med elva kronor om dagen dels ock,

då de icke äro bosatta å den ort,

där nämnden sammanträder, samt

då skjuts, järnväg eller ångfartyg

för resa till och från sammanträdesorten

verkligen begagnats, resekostnadsersättning

med lega för skjuts

efter en häst eller för båtskjuts eller

utgift för andra klass å järnväg

eller för salongsplats å ångfartyg.

Av Kungl. Maj:ts befallningshavande

samt landsting utsedda ledamöter

i uppskattningsnämnd, sakkunnigt

biträde bos uppskattningsoch

granskningsnämnd, av Kungl.

Maj:ts befallningshavande utsedda

ledamöter i granskningsnämnd samt

de uppskattningsnämndsordförande,

som på Kungl. Maj:ts befallningshavandes

kallelse före eller under

granskningsnämndetis sammanträde

infunnit sig för upplysningars meddelande,

äga åtnjuta, om de äro

bosatta å annan ort än sammanträdesorten,

traktamentsersättning

under såväl sammanträdes- som rese
-

(Utskottets förslag)

Av kommun valda ledamöter i

uppskattningsnämnd äga åtnjuta

dels traktamentsersättning under såväl

sammanträdes- som resedagar

med femton kronor om dagen dels

ock, då de icke äro bosatta å den

ort, där nämnden sammanträder,

samt då skjuts, järnväg eller ångfartyg

för resa till och från sammanträdesorten

verkligen begagnats,

resekostnadsersättning med lega för

skjuts efter eu häst eller för båtskjuts

eller utgift för andra klass å

järnväg eller för salongsplats å ångfartyg.

Av Kungl. Maj:ts befallningshavande

samt landsting utsedda ledamöter

i uppskattningsnämnd, sakkunnigt

biträde hos uppskattningsoch

granskningsnämnd, av Kungl.

Maj:ts befallningshavande utsedda

ledamöter i granskningsnämnd samt

de uppskattningsnämndsordförande,

som på Kungl. Maj:ts befallningshavandes

kallelse före eller under

granskningsnämndens samma nträde

infunnit sig för upplysningars meddelande,

äga åtnjuta, om de äro

bosatta å annan ort än sammanträdesorten,

traktamentsersättning

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets

Kungl. Majds förslag.)

(lagar med fjorton kronor om dagen

och övrig ersättning för resekostnaderna

enligt fjärde klassen av gällande

resereglemente samt, om de

äro bosatta å sammanträdesorten,

traktamentsersättning med elva kronor

om dagen. Ersättning efter ovannämnda

grunder tillkommer jämväl

ledamot i granskningsnämnd, som

efter kallelse av ordföranden inställt

sig för att deltaga i protokolls justering,

samt uppskattningsnämndsordförande

för närvaro vid sammanträde,

som i 16 § omförmäles.

Till gäldande —- — — —

betänkande Nr 10.

(Utskottets förslag.

under såväl sammanträdes- som resedagar

med nitton kronor om dagen

och övrig ersättning för resekostnaderna

enligt fjärde klassen av

gällande reglemente samt, om de

äro bosatta å sammanträdesorten,

traktamentsersättning med femton

kronor om dagen. Ersättning efter

ovannämnda grunder tillkommer

jämväl ledamot i granskningsnämnd,

som efter kallelse av ordföranden

inställt sig för att deltaga i protokollsjustering,

samt uppskattningsnämndsordförande

för närvaro vid

sammanträde, som i 16 § omförmäles.

’

i Stockholm av statskontoret.

Beträffande den del av propositionen, som avser täckande av de

med uppskattningen förenade kostnader, kommer särskilt yttrande att framdeles

i vederbörlig ordning avgivas, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 5 mars 1920.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

29

Reservationer:

1) av herrar friherre Fleming, Jesperson och Lithander, vilka anfört

följande:

»I sitt anförande till statsrådsprotokollet framhåller finansministern,

att första förutsättningen för anordnandet av den ifrågasatta markuppskattningen

vore ett gillande i princip av jordvärde- eller jordräntestegringsskatten,

och uti det från förra årets utskottsbetänkande citerade, nu

av utskottet godkända uttalandet framhålles, att en rationell beskattning

på förevarande område säkrast ernås på den direkta vägen. Ett bifall

till Kungl. Majrts proposition nr 22 och förevarande utskottsbetänkande

innebär sålunda otvetydigt ett principiellt ställningstagande till frågan i

sin helhet, innebärande ett godtagande av såväl principen om jordvärdeeller

jordräntestegringsskatt som ock, att denna nya beskattningsform hör

uppbyggas såsom en direkt skatt, d. v. s. att skatten skall uttagas i den

mån värdestegring inträder. Detta innebär att riksdagen nu, utan att

närmare känna huru skatten kommer att utformas, dock skulle godkänna

en beskattningsform, som kommer att verka som eu typisk kapitalbeskattning.

Enligt vår uppfattning bör all skattepolitik inriktas på att statens

såväl som kommunernas utgifter måste betalas av folkinkomsten under

det löpande året. I den mån detta icke kan ske genom direkta skatter,

utan att dessa uppdrivas till en så onaturlig höjd, att de i verkligheten

komma att verka som kapitalskatter, måste man tillgripa indirekta skatter

(tullar och acciser).

Utan tvivel är utvecklingen av vår skattepolitik icke inriktad på

detta mål utan tvärtom inlänkad i banor, som komma att leda till en

förbrukning av landets kapitaltillgångar för statens och kommunernas finansiella

behov, och den nu ifrågavarande skatten skulle, såsom ovan framhållits,

betyda ett fortgående å dessa banor.

Detta förhållande i och för sig synes oss utgöra fullt tillräckligt

skäl för ett avslag å den kungl. propositionen, och härtill kommer det

synnerligen outredda skick, varuti frågan om beskattningens utformning

befinner sig, samt kommunalskattefrågans sviivande läge.

Med stöd av det ovan sagda hava vi ansett, att utskottet bort

hemställa:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

att riksdagen, med bifall till motionerna I: 172,

av herr Johan Johansson i Kälkebo m. fl., och II: 267,

av herr Svedberg m. fl., måtte avslå Kungl. Maj ris

proposition nr 22.»

2) av herr Boman, som instämt i det yrkande, som gjorts i den

av friherre Fleming m. fl. avgivna reservationen;]

3) av herrar Wohlin, Jonsson i Hökhult och Olsson i Kullenbergstorp,

vilka anfört:

»Vi medgiva principiellt lämpligheten av en jordvärde- eller jordräntestegringsskatt

å annan fastighet än jordbruksfastighet, men anse oss

icke kunna för närvarande taga ståndpunkt till frågan om en sådan skatt

å ''jordbruksfastighet eller del därav, som på grund av efterfrågan å mark

för bostads-, industriellt eller därmed jämförligt ändamål äger värde utöver

det, som fastigheten eller fastighetsdelen har i sin användning såsom

jordbruksfastighet’. I motsats till departementschefen hysa vi vidare den

bestämda uppfattningen, att stegring av fastighets jordbruksvärde icke

bör underkastas beskattning. Ej heller anse vi hittills verkställda utredningar

giva erforderlig vägledning för bedömande, huruvida beskattningsmetoden

ifråga bör vara direkt eller indirekt. Grunderna för en blivande

jordvärde- eller jordräntestegringsskatt, såväl i nu anförda som andra

hänseenden, synes oss böra var fastställda, innan uppskattning av mark

för taxering till sådan skatt äger rum. Vissa bestämmelser i det föreliggande

författningsförslaget, såsom föreskrifterna i 33 § om uppskattningsövemämnds

tillsättande, kunna därtill ej av oss godkännas. På

grund av vad nu anförts kunna vi icke biträda utskottets förslag, utan

yrka avslag å den förevarande kungl. propositionen.»

4) av herrar Wijk, K. A. Nilson och Olsson i Ramsta mot viss

del av motiveringen.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

200897

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:125 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till s. 1 i texten