Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående utsträckning i särskilda fall av den i § 13 mom. 5 i gällande förordning med tulltaxa för inkommande varor föreskrivna tidsfristen av två år för utförsel eller uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods.

1920-04-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1920:20, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående utsträckning i särskilda fall av den i § 13 mom. 5 i gällande förordning med tulltaxa för inkommande varor föreskrivna tidsfristen av två år för utförsel eller uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

1

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den ''9 april 1920, kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj;ts

proposition angående utsträckning i särskilda fall av den

i § 13 mom. 5 i gällande förordning med tulltaxa för

inkommande varor föreskrivna tidsfristen av två år för

utförsel eller uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods.

Närvarande: herrar Röing, Antonsson, Wijk, Vennersten, Holmström, Jonsson i Hökhult,

Bergman, Johansson i Kullersta, P. Albert Bergström, Björnsson,

Kobb, Heyman, Åhlmans Olof Olsson, Björkman, friherre Barnekow,

Jönsson i Fridhill, Uddenberg, Lithander och Björklund.

I en den 12 mars 1920 avlåten, till bevillningsutskottets förberedande

behandling hänvisad proposition, nr 269, bär Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit,

att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att i särskilda fall

medgiva, att den rätt till tullrestitution eller befrielse från tullavgift

jämlikt § 13 mom. 5 i gällande förordning med tulltaxa för inkommande

varor, vilken medgivits vissa näringsidkare för tiden intill utgången av

år 1921, må, utan hinder av den i andra styc‘ket av samma författningsrum

meddelade preskriptionsbestämmelsen, intill nämnda tidpunkt åtnjutas

i avseende å utländsk, efter utgången av år 1916 till förtullning

angiven råvara, även om den exportvara, i vilken den ingår, icke inom

två år efter råvarans angivning till förtullning utförts ur riket eller intagits

å restitutionsupplag.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 sand. 15 höft. (Nr 20—21.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Gällande

bestämmelser.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Till ovannämnda statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet

lämnat följande redogörelse för de bestämmelser i gällande förordning

med tulltaxa för inkommande varor, vilka beröras av förevarande

proposition:

»Jämlikt § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen, sådant detta författningsrum

lyder enligt kungörelse den 11 juni 1915 (svensk författningssamling

nr 252), äger Kungl. Maj:t att, i särskilt fall eller för viss tid, åt

näringsidkare, som vill införa utländsk Illpliktig vara för att, med eller

utan tillsats av inhemskt eller icke tullpliktigt utländskt råämne, använda

densamma till framställning av exportvara, medgiva rätt att vid utförsel

av sålunda framställd vara eller vid dess uppläggning å restitutionsupplag

återbekomma erlagd tullavgift för den utländska tullpliktiga

varan eller, ifall tullavgiften, efter vad i nämnda författningsrum sägs,

ännu icke erlagts, njuta befrielse från dess gäldande.

I andra stycket av samma mom. 5 bestämmes emellertid, bland

annat, att ifrågavarande rätt skall anses förfallen med avseende å utländsk

råvara, som ingår i exportvara, vilken icke inom två år efter

råvarans angivning till förtullning utförts ur riket eller intagits å restitutionsupplag.

Önskar näringsidkare, åt vilken medgivits sådan rätt, som nu är

sagd, anstånd med erläggande av tullavgifter för vara, som han i ovan

angivna ändamål infört, till dess frågan avgjorts, huruvida befrielse från

tullavgiften må njutas, är han, enligt bestämmelse i tredje stycket av förevarande

mom. 5, till sådant anstånd berättigad, därest lian, med anmälan

om förhållandet, till generaltullstyrelsen avlämnar säkerhet, som styrelsen

finner betryggande, för vad honom kan åligga att till tullkassan inbetala.

Har, där anstånd med tullavgiftens erläggande ägt rum, exportvaran

icke blivit utförd ur riket eller upplagd å restitutionsupplag inom sådan

tid och under sådana omständigheter, att befrielse från tullavgiften må

njutas, skall denna inbetalas till tullkassan jämte sex procent ränta därå

från det den införda varan angivits till förtullning.

Vad med restitutionsupplag förstås framgår av § 13 mom. 7 tulltas,

eförordningen. Där stadgas, att tullrestitution eller befrielse från tullavgift

jämväl må medgivas, därest exportvaran i stället för att genast

utföras upplägges i stapelstad under kronans lås å särskilt, för sådant

ändamål inrättat upplag (restitutionsupplag) inom lägenhet, som tillhandahålles

av staden eller vederbörande exportör och godkännes av tullverket.

Därest godset icke inom ett år efter uppläggning å restitutionsupplag

utförts, skall tullavgiften inbetalas till tullkassan. Närmare föreskrifter

angående dylika upplag och villkoren för deras begagnande äro med
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

delade i kungörelsen den 10 november 1911 (nr 115) med föreskrifter

angående restitutionsupplag och villkoren för dess begagnande.))

Förevarande proposition avser nu att bereda Kungl. Maj:t rätt att Propositionen.

utan binder av innehållet i § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen medgiva

utsträckning i särskilda fall av den för utförsel eller uppläggning å

restitutionsupplag av tullrestitutionsgods i nämnda författningsrum bestämda

tvåårsfristen, dock ej längre än till utgången av år 1921. Till

stöd härför har anförts, att på grund av svårigheter i exportförhållandena

ifrågavarande tvåårsfrist i visst närmare angivet fall visat sig otillräcklig

samt att det läge nära till hands att antaga, att även i andra fall svårigheter

kunde möta för industriidkare att iakttaga ifrågavarande preskriptionsbéstämmelse.

Under hänvisning i övrigt till den närmare utredning i ämnet, utskottet.

som ovannämnda statsrådsprotokoll innehåller, får utskottet, som icke

funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till propositionen nr

269, bemyndiga Kungl. Maj:t att i särskilda fall medgiva,

att den rätt till tullrestitution eller befrielse från tullavgift

jämlikt § 13 mom. 5 i gällande förordning med

tulltaxa för inkommande varor, vilken medgivits vissa

näringsidkare för tiden intill utgången av år 1921,

må, utan hinder av den i andra stycket av samma författningsrum

meddelade preskriptionsbestämmelsen, intill

nämnda tidpunkt åtnjutas i avseende å utländsk,

efter utgången av år 1916 till förtullning angiven

råvara, även om den exportvara, i vilken den ingår,

icke inom två år efter råvarans angivning till förtullning

utförts ur riket eller intagits å restitutionsupplag.

Stockholm den 9 april 1920.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:135 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående utsträckning i särskilda fall av den i § 13 mom. 5 i gällande förordning med tulltaxa f s. 4 i texten