Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående uppförande av viss bevillning å tilläggsstaten för år 1920.

1920-06-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1920:45, Betänkande, angående uppförande av viss bevillning å tilläggsstaten för år 1920.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Bevillningsutskottets betänkande AV 45.

#

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1920 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående uppförande av viss

bevillning å tilläggsstaten för år 1920.

Närvarande: herrar Reling, friherre Fleming, Wijk, Örne, Boman*, Rosén, Holmström,

Jonsson i Hökliult, Johansson i Kullersta*, Olsson i Kullenbergstorp*.

Jesperson*, Björnsson, Kobb, Björkman, Bökelund*, Jönsson i FridhilT.

Uddenberg, Olsson i Kollungeröd och Björklund.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

I en den 4 juni 1920 avlåten proposition, nr 437, har Kung!. prop, 43

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, avgivit förslag angående

vissa inkomstberäkningar för 1920 års tilläggsstat och 1921 års riksstat

m, in. I sitt anförande till ovannämnda statsrådsprotokoll bar t. f.

departementschefen beräknat, att å nämnda tilläggsstat skulle uppkomma

— huvudsakligen på grund av vissa riksdagens då förutsedda

beslut om tillägg till de av Kungl. Maj:t föreslagna dyrtidstilläggen —

en ökning av verkliga utgifter med omkring 34.8 miljoner kronor; och

bar departementschefen härom vidare anfört följande:

»Då det nu gäller att bereda medel för täckande av denna kostnadsökning,

torde man närmast hava att undersöka, huruvida det kan

anses tillrådligt att för sådant ändamål taga i anspråk kassafondstillgångar.

Jag ber därvid att få erinra om, att jag i det föregående uppskattat

deri vid årsskiftet 1919—1920 verkligen disponibla kassafondsbohållningen

till omkring 134 miljoner kronor, därav nära 99 miljoner

kronor emellertid redan enligt finansplanen skola tagas i anspråk för

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 saml. 37 höft. (Nr 45.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

regleringen av 1920 års tilläggsstat. Härefter skulle alltså återstå ett

belopp av 35 miljoner kronor. Emellertid är att märka, att under årets

lopp torde komma att till kassafonden inflyta dels det under år 1919

uppdebiterade krigskonjunkturskattebeloppet, 274 miljoner kronor, dels oek

det oanvända beloppet av det å 1919 års tilläggsstat anvisade 25-miljonersanslaget

till statens järnvägar, 14 miljoner kronor, varjämte möjligen

bör kunna påräknas någon inleverering av tidigare uppkomna

överskott från de affärsdrivande verken. I varje fall bör kassafonden,

före- mottagandet av eventuellt överskott från 1920 års statsreglering,

vilket här torde kunna lämnas å sido såsom i alla händelser behövligt

för regleringen av 1921 års tilläggsstat, alltså uppgå till minst 323

miljonor kronor. Härav skall enligt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framställda förslag för 1921 års riksstat tagas i anspråk omkring

104 miljoner kronor, varefter alltså såsom disponibel behållningskulle

återstå 219 miljoner kronor.

Med hänsyn till de synnerligen stora krav, som vid en eAmntuell

omläggning av budgetåret torde komma att ställas på kassafonden, anser

jag det visserligen betänkligt att med något mera avsevärt belopp

minska denna kassafondsbehållning. Då jag icke är i tillfälle att föreslå

någon åtgärd, som redan under detta år skulle tillföra staten ökade

inkomster, ser jag emellertid ingen annan utväg, än att det tilläggsbelopp,

som, enligt vad ovan sagts, kan komma att erfordras för regleringen

av utgifterna å 1920 års tilläggsstat, tages ur kassafonden. Då

den av mig verkställda uppskattningen av utgiftsökningen på riksdagsarbetets

nuvarande stadium ju måste vara helt approximativ, kan emellertid

någon definitiv fixering av det kassafondsbelopp, som för ändamålet

behöver tagas i anspråk, icke nu göras utan lärer därmed få anstå till

det slutliga uppgörandet av staten.»

Bevillningsutskottet har av statsutskottet inhämtat, att den av

t. f. departementschefen beräknade bristen enligt riksdagens beslut ökats,

men icke med så stort belopp att därtill behöver i detta sammanhangtagas

särskild hänsyn.

Av ovan återgivna yttrande till statsrådsprotokollet synes framgå,

att t. f. departementschefen endast med tvekan förordat täckande av den

beräknade bristen å tilläggsstaten genom att ytterligare anlita kassafonden.

Bevillningsutskottet har, med hänsyn särskilt till de stora krav

en förutsedd omläggning av budgetåret torde komma att ställa på kassafonden,

ansett försiktigheten bjuda att icke i så hög grad som Kungl.

Maj:t nu föreslagit anlita fonden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Utskottet har vid beräkning-en av bevillningarna å 1921 års riksstat,

i anledning av motionerna nr 314 i första kammaren av herrar

Björnsson och Orne och nr 460 i andra kammaren av herr Rökig,

beslutat föreslå riksdagen påläggande av en omsättnings- och en

utskänkningsskatt å spritdrycker. Förslag till förordning härom avgiver

utskottet i betänkande denna dag angående sistnämnda bevillningar.

De sålunda föreslagna skatterna å spritdrycker har utskottet beräknat

bereda statsverket en inkomst under 1921 av 41,000,000 kronor. Genom

att bestämma förordningens ikraftträdande till den 1 juli 1920 skulÄ en

ytterligare inkomst, som synes kunna beräknas till 20 miljoner kronor,

tillföras statsverket under detta år. Härigenom skulle kassafondens

ytterligare anlitande kunna minskas med samma belopp. En sådan anordning

beträffande ikraftträdandet synes vara att förorda även därför,

att i motsatt fall uttagandet av fulla månadsransoner vid utminutering

under innevarande år skulle i hög grad uppmuntras.

På sålunda anförda skäl och med hänvisning i övrigt till utskottets

yttrande i denna beskattningsfråga i betänkandet angående bevillningarna

för år 1921, får utskottet hemställa,

att bland inkomsterna å 1920 års tilläggsstat

måtte uppföras omsättningsskatt och utskänkningsskatt

å spritdrycker, bevillning, med......... kronor 20,000,000.

Stockholm den 15 juni 1920.

På bevillningsutskottets vägnar:

O o

ERIK RÖING.

Reservation:

av herr Rosén, som yrkat avslag å utskottets hemställan; samt

av herr Björkman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:430 Skrivelse till Konungen angående uppförande av viss bevillning å tillaggsstaten för år 1920. a1 i texten