Betänkande, angående beräkning av bevillning ärna för år 1921.
1920-06-15 · 55 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 55 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1920:46, Betänkande, angående beräkning av bevillning ärna för år 1921.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
1
Nr 46.
Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1920 kl. 3 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillning
ärna för år 1921.
Närvarande vid beslut rörande inkomst- och förmögenhetsskatten samt omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker: herrar Röing, friherre Fleming, Wijk, Orne, Boman*, Rosén,
Holmström, Jonsson i Hökhult, Johansson i Kullersta *, Olsson i Kullenbergstorp, Jesperson *,
Björnsson, Kobb, Björkman, Bökelund *, Jönsson i Fridhill *, Uddenberg, Olsson i Kollungeröd
och Björklund.
Närvarande vid beslut rörande beräkningen av bevillning av fast egendom samt av inkomst,
stämpelmedel, byggnadsskatt samt tullmedel: herrar Röing, friherre Fleming, Antonsson,
Wijk, Örne, Rosén, Månsson i Hagaström, Vennersten, Holmström, Jonsson i Hökhult, Olsson i
Ramsta, Björnsson, Kobb, Åhlmans Olof Olsson, Björkman, Olsson i Kollungeröd och Björklund.
Närvarande vid beslut rörande motionen 1:315 av herr Modig i fråga om tobaksskatten
samt rörande beräkningen av bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lastpenningar,
sockerskatt, tobaksskatt, brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel, maltskatt samt
postmedel: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson *, Antonsson, Wijk, Orne, Rosén, Månsson
i Hagaström, Vennersten, Holmström, Jonsson i Hökhult, Johansson i Kullersta *, Olsson i Kullenbergstorp,
Jesperson*, Björnsson, Kobb, Åhlmans Olof Olsson, Uddenberg och Olsson i Kollungeröd.
Närvarande vid beslut rörande motion 1:113 av herrar Stendahl och Reuterskiöld: herrar
Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson *, Antonsson, Wijk, Rosén, Vennersten, Holmström, Jonsson
i Hökhult, Johansson i Kullersta *, Olsson i Kullenbergstorp, Jesperson *, Björnsson, Kobb, Sköld *,
Uddenberg och Olsson i Kollungeröd.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Sedan Kung]. Maj:t i årets statsverkeproposition avgivit förslag i
fråga om bevillningarna för år 1921, bar Kung!. Maj:t i propositionen
nr 437, med återkallande av tidigare förslag i den mån de strede mot
de i sistnämnda proposition framställda, föreslagit riksdagen, bland annat,
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 samt. 38 höft. (Nr 46.) 1
Statskontoret.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
vissa förändringar i nyssnämnda, beträffande 1921 års bevillningar framlagda
förslag. Med beaktande jämväl av propositionen nr 437 avgiver
bevillningsutskottet, jämlikt § 40 riksdagsordningen, härmed förslag till
beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för år 1921 vid tillämpning
av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.
I samband härmed kommer utskottet att yttra sig jämväl om vissa
till utskottet hänvisade motioner, nämligen dels motionen nr 113 i första
kammaren, vari föreslagits viss ändring i den skala efter vilken inkomstoch
förmögenhetsskatten utgår, dels ock tre i anledning av propositionen
nr 437 väckta motioner.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
I skrivelse den 13 december 1919 med inkomstberäkning för år
1921, vilken skrivelse finns bilagd förberörda proposition angående statsverkets
tillstånd och behov, har statskontoret rörande inkomst- och förmögenhetsskatten
anfört, att denna bevillning, som tillfört statsregleringen
en behållen inkomst år 1918 av 127,611,465 kronor, enligt från
länsstyrelserna inkomna uppgifter för år 1919 uttaxerades med 152,853,296
kronor.
I fråga om beräkningen av den under förevarande skattetitel för
år 1921 påräkneliga inkomsten har statskontoret anfört följande.
Sammanställdes sistnämnda belopp med de för närmast föregående
år debiterade skattebeloppen, funne man, att skattetiteln utvecklat sig
sålunda:
år 1911
x> 1912
» 1913
X) 1914
)) 1915
xx 1916
xx 1917
X) 1918
x> 1919
kronor 34,201,579
x> 35,795,907
xx 40,786,536
xx 44,222,488
xx 43,001,670
X) 66,234,782
xx 112,567,833
xx 133,071,488
xx 152,853,296.
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
Vid 1919 års riksdag hade väsentliga ändringar beslutats i förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt den 28 oktober 1910.
Dessa ändringar, vilka promulgerats genom förordningen den 31 oktober
1919 (Svensk författningssamling nr 733), innebure bland annat en
förskjutning av skattetrycket från mindre till större inkomster och i
fråga om beskattningen av aktiebolag och solidariska bankbolag införandet
av en skatt å icke utdelad vinst, »B-skatten». En annan
viktig ändring vore, att skatten skulle utgå med viss av riksdagen för
varje särskilt år bestämd procent av de enligt i förordningen angivna
grunder uträknade grundbelopp. För år 1920 hade procenttalet bestämts
till 155, och i riksstaten för samma år skatten upptagits
sålunda:
«. Skatt å inkomst- och förmögenhet kronor 216,000,000
p. B-skatt å aktiebolag m. fl.......... » 6,500,000 222,500,000.
För skattetitelns upptagande i riksstaten för år 1921 gällde det
i första rummet att beräkna grundbeloppet, och härtill inskränkte sig
givetvis vad som ålåge statskontoret i fråga om denna skatt.
Aven denna begränsade uppgift innebure dock stora vanskligheter,
då helt och hållet nya förhållanden i mera än ett hänseende vore att
räkna med. Statskontoret hade till en början sökt vinna en föreställning
om storleken av det skattebelopp, som kunnat påräknas bliva uttaxerat
år 1921, därest ingen ändring gjorts i inkomstskattelagen. För detta
ändamål erfordrades en jämförelse mellan de ekonomiska förhållanden,
som kunde väntas bliva rådande under år 1920 — det år, vars inkomster
läge till grund för 1921 års taxering — och de ekonomiska förhållanden,
som faktiskt förefunnits under år 1918, vars inkomster legat till grund
för 1919 års taxering. En sådan jämförelse utfölle olika för olika
näringar. Efter att hava inhämtat upplysningar från experter på olika
områden, såväl angående de för olika industrigrupper och övriga näringar
väntade konjunkturer som ock angående de ekonomiska verkningarna
av den lagstadgade förkortningen av arbetstiden inom industrien, hade
statskontoret funnit, att den nedgång i skattehänseende, som på grund
av dessa förhållanden kunde väntas äga rum, kunde i medeltal för
alla aktiebolag betecknas som en nedgång från en index 100 till ungefär
80.
Såsom i det föregående omnämnts, hade för år 1919 uttaxerats
inkomst- och förmögenhetsskatt med 152,853,296 kronor. I fråga
om skattens fördelning inhämtades av det vid propositionen nr 406 till
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
1919 års riksdag fogade statsrådsprotokollet (sid. 12), att av den för
år 1918 taxerade skatten 59.7 procent ansetts belöpa på enskilda, således
40.3 procent på aktiebolag. Vore fördelningen densamma 1919
belöpte av förenämnda skattebelopp 91,253,418 kronor på enskilda och
61,599,878 kronor på aktiebolag.
Om man nn jämte det tills vidare gjorda antagandet, att inkomstskattelagen
icke förändrats, även finge förutsätta, att vid 1921 års taxering
av aktiebolag de taxerade beloppens fördelning på olika skatteprocenter
bleve proportionell mot fördelningen vid 1919 års taxering, så skulle,
på grund av den beräknade nedgången av index för aktiebolag från
100 till 80, skattebeloppet förete en motsvarande nedgång från 61,599,878
kronor till 49,279,902 kronor.
Nu både man emellertid att räkna med icke blott de förändrade
bestämmelserna i inkomstskattelagen, utan även eu såväl därav som av
konjunktur förhållandena föranledd ändring i fördelningen å olika skatteprocenter.
Samma svårighet hade förelegat vid avgivandet av ovanberörda
proposition nr 406 till 1919 års riksdag. Tiden hade då medgivit
en undersökning, utförd sålunda, att ett visst antaget inkomstbelopp
fördelats på olika inkomstprocent efter samma norm, som gällt år
1913. Denna undersökning hade givit till resultat en skatteintäkt efter
den nya skalan, uppgående till 64,940,000 kronor. Hade inkomstfördelningen
varit densamma som vid 1917 års taxering, skulle grundbeloppet
hava utgjort ungefär 94,265,000 kronor och således med 76
procent överstigit det verkligen taxerade beloppet 53,627,500 kronor.
Chefen för finansdepartementet hade anmärkt, att det icke syntes vara
sannolikt, att för år 1919 fördelningen av aktiebolagsvinster efter inkomstprocent
återgått till de omedelbart före kriget normala förhållandena.
Med hänsyn härtill hade han ansett, att man kunde våga antaga, att
bolagens A-skatt för år 1920 skulle inbringa 70 miljoner kronor eller
således 31 procent mera än för år 1918.
Vad nu skatten för år 1921 beträffade, syntes det statskontoret, att
den nya skattetariffen borde kunna berättiga till en höjning av det med
hänsyn till konjunktur för hålland ena beräknade beloppet, 49,279,902
kronor, till i runt tal 60 miljoner kronor eller således med ungefär 22
procent.
I fråga om den på enskilda belöpande andelen av inkomstskatten
hade i ovan åberopade statsrådsprotokoll framhållits omständigheter, som
kunde verka minskning av skatteintäkten, såsom nedåtgående konjunkturer
och sannolikt stigande penningvärde samt den förändring av inkomstfördelningen,
som kunde ha inträtt jämfört med de abnorma förhållanden,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 5
som rått under den utpräglade krigskonjunkturen. A den andra sidan
hade löneinkomsterna stigit avsevärt, varjämte under år 1919 skulle ske
utdelning å aktier av bolagens vinster år 1918. Såsom sannolikt resultat
av dessa åt olika håll verkande omständigheter hade ett skattebelopp
av 70 miljoner kronor ansetts kunna beräknas. Jämfört med den på
enskilda belöpande andelen av den för år 1918 taxerade inkomstskatten,
vilken andel, såsom ovan nämnts, ansetts ha utgjort cirka 79,444,000
kronor, innebure det för 1920 antagna beloppet en sänkning med 11.33
procent. En liknande sänkning av 1919 års inkomstskatt å enskilda,
91,253,418 kronor, gåve ett belopp av 80,914,405 kronor. Statskontoret
hade, om än med någon tvekan, ansett sig kunna för år 1921 antaga
ett grundbelopp av 80,000,000 kronor för den taxerade skatten. Tillsammans
för såväl enskilda som bolag skulle således den debiterade Askattens
grundbelopp uppgå till 140,000,000 kronor.
Av den debiterade skatten inflöte emellertid icke hela beloppet
under budgetåret. Den erfarenhet, som i detta hänseende kunde hämtas
ur rikshuvudböckerna, framginge av följande tabell:
Debiterad Behållen % behållen
inkomst inkomst inkomst
år 1914 .................. 44,222,488 43,136,836 97.5 5
» 1915 .................. 43,001,670 42,282,510 98.33
» 1916 .................. 66,234,782 64,670,861 97.64
» 1917 .................. 112,567,833 110,779,892 98.41
» 1918 .................. 133,071,488 127,611,465 95.90.
Med stöd av denna tabell syntes man kunna antaga, att den behållna
inkomsten skulle komma att utgöra 95 procent av den debiterade,
således för år 1921: 0.95x140,000,000 — 133,000,000 kronor.
Beträffande B-skatten stode, anförde statskontoret vidare, inga uppgifter
till buds att lägga till grund för en utredning. Den vore, såsom
förut nämnts, i riksstaten för år 1920 uppförd med 6,500,000 kronor,
motsvarande ett grundbelopp av 4 miljoner kronor. Med hänsyn till
nu rådande konjunkturer kunde möjligen en nedsättning till 3 miljoner
kronor vara befogad. Grundbeloppen av A-skatt och B-skatt skulle då
tillsammans utgöra 136,000,000 kronor.
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7 januari
1920 har chefen för finansdepartentet i förevarande ämne anfört följande:
Chefen för
finansdepartementet.
Statsverks
propositionen
-
Prop. nr 437.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
»Inkomst- och förmögenhetsskattens grundbelopp beräknar statskontoret
till 136 miljoner, varav 3 miljoner skulle belöpa å aktiebolagens
B-skatt. Det är givetvis synnerligen vanskligt att nu mera
exakt bedöma intäkten av denna skatt, som grundar sig på inkomstoch
förmögenhetsförhållandena innevarande år. Då statskontoret utfört
en särskild undersökning för att kunna uppskatta intäkten, finner jag
mig, efter att hava inhämtat upplysningar rörande det material, som
vid undersökningen lagts till grund, icke hava anledning att frångå
det därur framgångna huvudresultatet, att inkomst- och förmögenhetsskattens
debiterade grundbelopp, frånsett B-skatten, kan antagas utgöra
140 miljoner. Statskontoret har härifrån avdragit 7 miljoner, som
skulle motsvara skillnaden mellan debiterad och behållen inkomst. Ett
avdrag med hela 5 procent, som detta innebär, kan jag visserligen icke
finna sannolikt. Emellertid får hänsyn tagas till, att under år 1921
liksom under innevarande år behov av särskilda avdrag kommer att
föreligga. Minskningen av skatteintäkten genom dessa avdrag kan beräknas
bliva, även om själva bestämmelserna skulle bliva i huvudsak
oförändrade, åtskilligt större än under innevarande år, enär maximiavdrag
torde i ökad utsträckning komma i tillämpning. Med hänsyn härtill och
till den betydande osäkerhet, som med nödvändighet vidlåder en sådan
uppskattning som den föreliggande, har jag icke ansett mig böra höja
statskontorets beräkning.
För att uppnå jämvikt i budgeten förordar jag uttagande under
år 1921 av 175 procent å grundbeloppen, vadan jag i förslaget till
riksstat under avrundning nedåt av den osäkra B-skatten upptager inkomst-
och förmögenhetsskatten till
«• Skatt å inkomst- och förmögenhet.................... 233 miljoner kronor
P. B-skatt å aktiebolag m. fl.................................. 5 » »
238 miljoner kronor.»
Med angivna belopp, 238,000,000 kronor, har ock denna inkomsttitel
upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslag
till riksstat.
Till det vid ovannämnda proposition nr 437 fogade statsrådsprotokollet
har t. f. chefen för finansdepartementet, efter att hava uttalat
sig för höjning av den i statsverkspropositionen föreslagna beräkningen
av vissa bevillningar för år 1921, funnit, att en budgetbrist å ytterligare
Bevillningsutskottet betänkande Nr 46. 7
49 miljoner kronor återstode att täcka. Härom har departementschefen
anfört följande:
»Att för sådant ändamål lita till kassafondens tillgångar synes mig,
med hänsyn till de stora belopp, som enligt mitt förslag i allt fall
skulle tagas ur nämnda fond för regleringen av 1920 års tilläggsstat
och 1921 års riksstat, ävensom till de krav, som under den närmaste framtiden
torde komma att ställas på fonden, under inga omständigheter
höra ifrågakomma. Härjämte måste- det ju sägas, att då åtminstone
den del av budgetbristen, som svarar mot den ökade kostnaden för dyrtidstillägg,
hänför sig till en utgift, som icke är av engångsnatur utan
kan förväntas återkomma i efterföljande års statsregleringar, det lärer
vara riktigast att tillse, att åtminstone denna del av bristen täckes
genom inkomster, som äro påräkneliga jämväl för tiden efter år 1921.
Under sådana omständigheter synes det — trots de därmed förenade
olägenheterna — svårligen kunna undgås att redan nu vidtaga
åtgärder för ytterligare höjning av inkomst- och förmögenhetsskattens
procenttal. I statsverkspropositionen har föreslagits, att denna skatt
för år 1921 skulle utgå med 175 procent av grundbeloppet, varigenom
påräknats en sammanlagd inkomst av 238 miljoner kronor, därav 233
miljoner skatt å inkomst och förmögenhet och 5 miljoner B-skatt å
aktiebolag m. fl. Jag finner mig nu böra föreslå, att ovannämnda procenttal
höjes med 10 till 185. Härigenom torde — med någon avrundning
uppåt — kunna påräknas en ökad inkomst av omkring 14 miljoner
kronor, därav bortemot en halv miljon såsom B-skatt. Å riksstatens
inkomstsida skulle alltså inkomst- och förmögenhetsskatten upptagas till
«. Skatt av inkomst och förmögenhet kronor 246,500,000
p. B-skatt å aktiebolag in. fl...................... » 5,500,000.
hör täckande av återstående brist, 35 miljoner kronor, torde det
vara nödvändigt att tillgripa påläggandet av någon ny skatt, beslutad
antingen vid denna eller vid början av nästinstundande riksdag.
Då jag icke nu är i tillfälle att framlägga förslag i ämnet, torde,
i anledning av den framskridna tiden, med framställning till riksdagen
rörande den nya skatten få anstå till nästkommande år. Att
under sådana omständigheter skatten icke kan träda i kraft redan vid
ingången av år 1921 utan först något senare är en olägenhet, som
emellertid under förhandenvarande förhållanden knappast torde kunna
undvikas. Budgettekniskt synes mig saken kunna ordnas så, att å inkomstsidan
i 1921 års riksstat den tillfälliga upplåningen ökas med ett
Utskottet.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nf 46.
belopp, motsvarande ovannämnda brist, varefter å tilläggsstaten för år
1921 dels för återbetalning av tillfälliga lånemedel anvisas enahanda
belopp att utgå av skattemedel, dels ock å inkomstsidan uppföres den
nya skatteinkomst, som är avsedd att beredas. Det bör emellertid uttryckligen
betonas, att definitiv täckning av bristen bör ske av medel,
som inflyta under det år, bristen uppstår, d. v. s. år 1921, och att det
sålunda under inga omständigheter bör ifrågakomma, att till ett senare
år uppskjuta återbetaluingen av de tillfälliga lånemedel, som för nu
ifrågavarande ändamål kunna komma att i riksstaten för år 1921 upptagas.
Då totalbeloppet av den för reglerandet av 1921 års riksstat
erforderliga tillfälliga upplåningen icke kan exakt fixeras förrän i samband
med statens definitiva uppgörande, framställer jag icke nu slutligt
förslag i ovannämnda hänseende utan har endast velat uttala min mening
om, hur saken lämpligen bör ordnas.»
Bevillningsutskottet har att under den nu ifrågavarande inkomsttiteln
dels föreslå den procentsats av grundbeloppen, vid vars tillämpning
inkomst- och förmögenhetsskatten kan antagas giva det belopp,
som utöver övriga statsverkets för år 1921 beräknade inkomster erfordras
för att täcka utgifternas slutsumma, dels ock angiva det belopp, vartill
inkomsten under förevarande inkomsttitel för år 1921 sålunda bör beräknas.
Med anledning härav torde utskottet böra redan här yttra sig i
frågan om täckande av den budgetbrist för år 1921, vilken, enligt vad
bär nedan skall närmare utvecklas, uppstår vid beräkning av de av
Kungl. Maj:t föreslagna inkomsttitlarna på sätt utskottet går att i detta
betänkande föreslå.
Det förslag till beräkning av övriga bevillningar, som utskottet
här nedan framlägger, innefattar höjning av Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 437 gjorda beräkningar beträffande tullmedlen och tobaksskatten med
inalles 6.4 miljoner kronor. Enligt av statsutskottet meddelade siffror
återstår härefter att täcka ett belopp av omkring 41,000,000 kronor, till
vilken summa den av t. f. departementschefen antagna budgetbristen å
49 miljoner kronor sålunda reducerats.
Beträffande täckningen av en del av den motsedda budgetbristen
hava särskilda förslag iramställts i tre, på sätt ovan är omnämnt,
i anledning av propositionen nr 437 avgivna motioner, av vilka
två avse en ny beskattning av vissa slag av rusdrycker.
t
9
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
I den ena av sistberörda motioner, nr 314 i första kammaren
av herrar Björnsson och Örne, har framlagts förslag till förordningom
skyldighet för rusdrycksförsäljningsbolag att erlägga omsättningsskatt.
Förslaget avser, att omsättningsskatten måtte utgå med 20 procent av
det belopp, för vilket rusdrycker med undantag av importerade viner
av 14 procent alkoholhalt och därunder av nämnda bolag försäljas.
Den andra av de nu ifrågavarande motionerna, nr 460 i andra
kammaren, är väckt av herr JRöing och innehåller förslag till förordningom
spritdrycksaccis, enligt vilket accis å spritdrycker skulle utgå dels
vid utminutering efter en i förslagets 2 § intagen skala, enligt vilken
accisen utgör 1 krona för liter, dels ock därutöver vid iskänkning,
beträffande vilken skatten föreslås till följande belopp för varje liter,
nämligen av egentligt brännvin 2 kronor, punsch 3 kronor och annan
spritdryck 6 kronor.
I den tredje av de i anledning av propositionen nr 437 väckta
motionerna, nr 315 i första kammaren, har herr Modig hemställt, dels
att skatteprocenten för inkomst- och förmögenhetsskatten måtte höjas
ytterligare till 200, varigenom motionären anser att en ökad inkomstav
21 miljoner kronor skulle vinnas, dels ock att tobaksskatten måtte
höjas till vissa i motionen angivna procenttal, varav beräknas en inkomstökning
av 15 miljoner kronor.
Bevillningsutskottet övergår nu till att angiva sin ställning till utskottet
frågan om täckande av den brist, som uppstår å 1921 års riksstat.
Vad först beträffar t. f. finansministerns budgettekniska anvisning
att med tillfälliga lånemedel, avsedda att genom beslut av nästa års
riksdag gäldas genom beviljande av nya skattemedel, täcka en del av
bristen, saknar utskottet anledning att angiva de påtagliga, i herr Röings
motion i korthet berörda finanspolitiska betänkligheter, som förslaget
möter, alldenstund utskottet jämlikt § 40 riksdagsordningen är pliktigt
att, sedan statsverkets behov blivit utredda och bestämda, opåmint
föreslå sättet för bevillningens ökande, om det erfordras. I åtlydnad
av denna sin grundlagsenliga plikt kommer bevillningsutskottet att
föreslå täckning av hela den ifrågavarande bristen.
På sätt av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har chefen
för finansdepartementet räknat med det av statskontoret för inkomstoch
förmögenhetsskatten föreslagna grundbeloppet, 136 lhiljoner. De
dyrtidstillägg till olika grupper av befattningshavare, om vilka riksdagen
sedermera fattat beslut, komma otvivelaktigt att tillföra statsBihang
till riksdagens protokoll 1920. 7 samt. 38 käft. (Nr 46.)
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
verket en inkomstökning, vilken kunnat utgöra skäl för eu höjning av
nämnda grundbelopp. Då bevillningsutskottet emellertid saknat material
för beräkningen av denna höjning, har utskottet avstatt från att väcka
förslag i ämnet.
Som ovan är nämnt har Kungl. Maj:t till täckning av en del av
bristen föreslagit höjning av inkomst- och förmögenhetsskattens procenttal
med 30 från det nu gällande procenttalet, 155, eller med 10 från
siffran 175, som i statsverkspropositionen föreslagits, till 185.
I fråga härom liksom beträffande herr Modigs ovan återgivna
förslag att höja inkomstprocenten till 200 vill utskottet, under erinran
att i diskussionen om 1919 års förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt
170 procent av grundbeloppet torde hava rätt allmänt ansetts
såsom maximum, såsom sin mening uttala, att den nu gällande skatteskalan
icke utan tvingande nödvändighet kan belastas till högre procent
än den i statsverkspropositionen föreslagna. På grund av denna uppfattning
har utskottet ansett sig böra söka att på annat sätt täcka den
ifrågavarande bristen.
Vad då först angår det förslag i fråga om höjning av tobaksskatten,
som framställts i herr Modigs motion, har utskottet ansett en
så betydande höjning som motionären avsett och som även torde vara
erforderlig för att åstadkomma en tillräcklig inkomstökning, icke kunna
av utskottet förordas utan företagen utredning, vartill erforderlig tid
saknats. För övrigt skulle, även vid bifall till motionärens förslag och
under antagande att motionärens beräkningar äro riktiga, endast eu
mindre del av bristen kunna täckas genom tobaksskatten.
Vid övervägande av de begränsade möjligneter, som för täckande
av ifrågavarande brist kunna stå till buds, har utskottet ansett sig böra
i första hand taga i övervägande de förslag till särskild rusdrycksbeskattning,
som framställts i ovannämnda av herr Röing samt av herrar
Björnsson och Örne väckta motioner. Såsom en oeftergivlig förutsättning
för att en sådan beskattning skall kunna av utskottet föreslås har
utskottet ansett böra uppställas, att beskattningen icke i någon mån
kan komma att främja den olagliga brännvinstillverkningen. Ur denna
synpunkt har utskottet i fråga om utminuteringen ansett en beskattning
av omsättningen efter procent å varans värde, på sätt i herrar Björnssons
och Örnes motion föreslagits, vara att föredraga framför de i
herr Röings motion upptagna fasta skattesatserna, vilka, om än i och
för sig låga, skulle komma att medföra eu rätt betydande höjning av
priserna å de billigaste spritsorterna.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 11
Inom utskottet har från olika håll uttalats anslutning- till den i
herrar Björnssons och Örnes motion framförda tanken att beskatta icke
blott spritdrycker utan även starka viner. Det har emellertid vid den
undersökning, utskottet ägnat frågan, visat sig, att densamma tarvar en
utredning, vilken den långt framskridna tiden icke medgivit utskottet
att föranstalta. I likhet med vad i herr Röings motion föreslagits innefattar
följaktligen det författningsförslag, som utskottet går att framlägga
och vilket enligt utskottets anvisningar utarbetats inom finansdepartementet,
beskattning endast av spritdrycker.
Enligt till bevillningsutskottets förfogande ställda uppgifter torde
man, med beaktande av den nedgång i konsumtionen som denna beskattning
bör kunna förväntas medföra, hava att för år 1921 räkna med en
omsättning i partihandeln med spritdrycker, motsvarande ett belopp av
omkring 132,000,000 kronor. Med den av motionärerna föreslagna
skatteprocenten, 20, skulle inkomsten stanna vid 26,400,000. Då det
nu gäller att fylla en brist av 41 miljoner kronor, har utskottet ansett
nödigt att till en början föreslå en höjning av skatteprocenten. Därvid
har utskottet dock, i syfte att icke för mycket fördyra särskilt de
billigare varorna och därmed, avvika från den ovan angiva förutsättningen
för denna lagstiftning, ansett sig icke lämpligen kunna ifrågasätta högre
procentsats än 25. Om man härigenom uppnår en inkomstsumma av
33 miljoner kronor, måste täckning beredas för ytterligare 8 miljoner
kronor. En utväg att åstadkomma denna inkomstökning erbjuder den
i herr Röings motion föreslagna beskattningen vid utskänkning. Beträffande
frågan om beräkningen av utskänkningens omfattning under
år 1921 har utskottet med ledning av uppgifterna beträffande försäljningen
utskänkningsvis under månaderna januari—april 1920 ansett sig
kunna räkna med en sammanlagd utskänkningskvantitet av 4 miljoner
liter. För att på den nu ifrågavarande vägen erhålla den erforderliga
inkomstökningen skulle sålunda icke krävas mera än en ytterligare
skatt å två kronor för varje liter spirituösa, som utskänkes. En utskänkningsskatf.
efter nu angivna grund har utskottet upptagit i sitt
förslag.
O
Beträffande förslagets detaljer torde utskottet få anföra följande.
För att anordna omsättningsskattens upptagande så enkelt som möjligt
har i 2 och 3 §§ föreslagits, att skatten skall av rusdrycksförsäljningsbolagen
erläggas till pris»- och inköpsnämnden vid inköp av spritdrycker
genom nämnden. Sker inköp annorledes, skulle det åligga vederbörande
Motion
113.
12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
bolag att inom viss tid till nämnden redovisa belöpande omsättningsskatt.
1 fråga om utskänkningsskatten är föreslaget, att densamma skall
vid rusdrycksförsäljningsbolagens egen ntskänkning upptagas vid utskänkningen,
men vid utövning av överlåten rättighet erläggas då inköp
för rörelsen äger rum.
Förslagets bestämmelser om kontroll och ansvar överensstämma i
huvudsak med motsvarande bestämmelser i 1919 års förordning om
spritdrycksaccis.
Beträffande giltighetstiden är föreslaget, att förordningen skall
träda i kraft den 1 juli 1920 och gälla till utgången av år 1921. Beträffande
ikraftträdandet hänvisas till vad utskottet härom anfört i sitt
betänkande angående uppförande av viss bevillning å tilläggsstaten för
år 1920. Att giltighetstiden ansetts böra begränsas på sätt nyss nämnts
torde framgå av den ovan lämnade motiveringen.
Övergångsbestämmelserna avse att tillförsäkra statsverket utskänkningsskatt
för lager av spritdrycker, som vid förordningens ikraftträdande
förefinnas hos innehavare av överlåten rättighet, ävensom att bereda
sådan innehavare möjlighet att återbekomma utskänkningsskatt, erlagd
för lager, som innehaves vid utgången av förordningens giltighetstid.
Enligt förordningen om rusdrycksmedelsfonden skola inkomster av
ifrågavarande slag tillföras fonden. För ernående av det med utskottets
förslag avsedda syftet måste ett sådant medlens disponerande givetvis
undvikas. I likhet med vad herr Röing i sin motion föreslagit har
utskottet funnit den lämpligaste utvägen i sådant syfte vara, att riksdagen
beslutar, att, utan hinder av sistberörda bestämmelse, de enligt den
nu föreslagna förordningen inflytande medlen icke skola ingå till fonden.
Förslag till förordning i detta ämne framlägger utskottet härnedan
under punkt 14.
Vid bifall till sistnämnda förslag blir, enligt utskottets beräkningar,
någon höjning av inkomst- och förmögenhetsskattens skatteprocent utöver
vad i statsverkspropositionen föreslagits icke erforderlig, under
förutsättning att skatteskalan förblir oförändrad.
I sammanhang med denna inkomsttitel har utskottet behandlat
ovan omnämnda motion nr 113 i första kammaren, i vilken herrar
Stendahl och Reuterskiöld hemställt, »att riksdagen ville besluta en
13
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
sådan ändring av nu gällande skatteskala för inkomst- och förmögenhetsskattens
grund, att den lägsta skatteprocenten för enskild skattskyldig
nedsattes från 3 till 2 procent».
I motiveringen hava motionärerna erinrat om den inom första
kammaren vid denna riksdag av herr Trygger m. fl. väckta motionen,
nr 111, om höjning av tullsatserna å kaffe samt vidare anfört: »Därest
en dylik förhöjning skulle beslutas av riksdagen, hemställes om behandling
av följande motion», varefter motionärerna närmare motiverat ovan
återgivna förslag. Då riksdagen, enligt bevillningsutskottets hemställan
i betänkande nr 11, beslutat, att förenämnda motion av herr Trygger
m. fl. icke skulle föranleda någon riksdagens åtgärd, har bevillningsutskottet
funnit sig sakna anledning att ingå i prövning av herrar
Stendahls och Reuterskiölds motion.
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1919 har utskottet.
bevillningsutskottet genom statsbokföringskommittén erhållit följande
uppgifter:
Influtet.......................................... kronor 145,175,035:84
Utgifter för inkomsttiteln ..... » 16,156: 9 5
Behållen inkomst....................... kronor 145,158,878: 89.
Under nämnda år uttogs jämväl en extra inkomst- och förmögenhetsskatt,
vilken inkomsttitel enligt meddelande från åberopade kommitté
visat följande ställning:
Influtet.......................................... kronor 127,068,392:49
Utgifter för inkomsttiteln ...... » 9,443: 3 3
Behållen inkomst...................... kronor 127,058,949: 16.
I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att motionen I: 113, av herrar Stendahl och
Reuterskiöld, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;
B) att riksdagen måtte, med avslag å herr Modigs
motion I: 315, i vad densamma avser höjning av
skatteprocenten, besluta att inkomst- och förmögenhets
-
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
skatten skall för år 1921 utgå med 175 procent av de
i 19 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbelopp; samt
C) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte
för år 1921 beräknas på följande sätt:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:
<*) Skatt å inkomst och förmögenhet.
..............kr. 233,000,000
g) B-skatt å aktiebolag
m.
fl.......... » 5,000,000 kr. 238,000,000.
2:o.
Bevillning av fast egendom samt av inkomst.
statskontoret. Statskontoret har anfört, att denna bevillning vilken i riks
staten
för år 1920 var upptagen till 3,800,000 kronor — enligt från
länsstyrelserna inkomna uppgifter i taxeringslängderna för år 1919 debiterats*
med 4,815,608 kronor. Då avkortningarna antoges icke behöva
beräknas högre än till 180,000 kronor, syntes ifrågavarande titel kunna
i 1921 års riksstat höjas till 4,600,000 kronor, till vilket belopp i
sådant fall även det å sjunde huvudtiteln anvisade extra anslaget »Bidrag
till landsting och städer, som icke deltaga i landsting» borde
upptagas.
Statsverks- I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel i Kungl. Maj:ts
propositionen, förslag till riksstat upptagits till 4,600,000 kronor.
Utskottet. Sedan Kungl. Maj:t genom proposition nr 24 framlagt förslag till
Prop. 24. förordning om särskilda avdrag vid 1920 års taxering till bevillning för
inkomst, har riksdagen numera fattat beslut i detta ämne, därvid vissa
jämkningar gjorts i avseende å grunderna för avdrags medgivande.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 15
Beträffande denna inkomsttitel har Kungl. Maj:t i propositionen
nr 437 föreslagit, att densamma måtte uteslutas. Till motivering av
detta förslag har t. f. departementschefen anfört följande:
»I en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten proposition, nr 227,
har Kungl. Maj:t, i samband med framläggande av förslag till kommunalskattelag,
bl. a. föreslagit riksdagen att dels antaga ett vid propositionen
fogat förslag till förordning angående upphörande av allmänna taxeringar
till bevillning av fast egendom samt av inkomst m. m., dels ock vid
uppgörande av statsreglering för år 1921 ur riksstaten utesluta i Kungl.
Maj:ts förslag till statsreglering upptagna inkomsttiteln »bevillning av
fast egendom samt av inkomst» och utgiftstiteln »bidrag till landsting
och städer, som icke deltaga i landsting», båda till ett belopp av 4,600,000
kronor. Vid bifall till vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit skulle alltså
njssberörda inkomsttitel ur riksstaten utgå, vilket jämväl skulle föranleda
ändrad litterering av de tre närmast därefter följande inkomsttitlarna.»
Riksdagens andra särskilda utskott har numera i sitt utlåtande nr
1, med hänsyn till utskottets allmänna ståndpunkt i kommunalskattefrågan,
hemställt bland annat, att riksdagen måtte förklara propositionen
nr 227 icke hava kunnat av riksdagen bifallas.
Av statsbokföringskommittén har utskottet beträffande denna inkomsttitel
för år 1919 erhållit följande uppgifter:
Influtet ............................................. kronor 4,578,705: 61
Utgifter för inkomsttiteln............ » 742,553: 51
Behållen inkomst........................... kronor-3,836,152: 10.
Riksdagens beslut i avdragsfrågan synes ej böra öva inverkan på
beräkningen av vad under förevarande inkomsttitel kan inflyta.
Under förutsättning att riksdagen kommer att besluta i enlighet
med andra särskilda utskottets ovannämnda hemställan, får bevillningsutskottet
hemställa,
att riksdagen måtte, med avslag å propositionen
nr 4-37 i hithörande del, besluta, att bevillning av fast
egendom samt av inkomst skall för år 1921 beräknas
till..............................................................kronor 4,600,000.
trop. 437
och 227.
Utskottet.
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
St atskontoret.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
3:o.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
Statskontoret har härom anfört:
»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt
nåd. förordningen den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och
handelsexpediter, samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom
hit även föras avgifter för rättigheter till skogsfång och kolningsfrihet
på allmänningar. Den behållna inkomsten av dessa avgifter har enligt
rikshuvudboken uppgått
år 1913 till ............... kronor 341,512
» 1914 » » 275,963
» 1915 » » 212,620
» 1916 » » 214,481
» 1917 » » 176,633
» 1918 » » 154,727.
Såsom synes företer skattetiteln en nedgång för de senare åren
och då denna givetvis beror på världskrisen, kommer den efter all sannolikhet
att framträda även i slutsiffrorna för innevarande år. Jämväl för
år 1921, varom i denna beräkning är fråga, torde det kunna befaras,
att världskrigets efterdyningar komma att ofördelaktigt inverka på denna
inkomsttitel. Statskontoret anser försiktigheten bjuda att upptaga titeln,
vilken i 1920 års riksstat beräknats till 200,000 kronor, med oförändrat
belopp.»
Med detta belopp, 200,000 kronor, har denna inkomsttitel också
ingått i förevarande förslag till riksstat.
Bevillningsutskottet har genom statsbokföringskommitten inhämtat,
att denna inkomsttitel för år 1919 utvisar följande ställning:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
17
Influtet................................................................................. kronor* 283,641: 8 2
Utgifter för inkomsttiteln ................................................ » 401: 8 o
Behållen inkomst.................................................................. kronor 283,240: 0 2.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner
och rättigheter måtte för år 1921 beräknas
till.................................................. kronor 200,000.
4:o.
Stämpelmedel.
Stämpelmedlen, inberäknat arvsskatt och skatt för gåva, utgjorde:
år 1914
» 1915.
» 1916.
» 1917.
» 1918
kronor 17,070,845
» 16,211,787
» 25,106,655
» 52,653,656
» 74,026,999
Statskontoret.
eller i medeltal för dessa fem år 37,013,988 kronor.
Till belysning av frågan, i vad mån de nu och under don senaste
tiden rådande krisförhållandena utövat inverkan på denna skattetitel,
har statskontoret meddelat följande sammanställning av uppgifter angående
influtna stämpelmedel, vilka i vad de avse åren 1913 och 1914 härröra
från statskontorets egna räkenskaper men för följande år erhållits från
generalpoststyrelsen:
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 sand. 38 käft. (Nr 46.)
3
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
Influtna stämpelmedel
järn—juli
aug.—okt.
noy. och dec.
Summa
År 1913 ...................................................
11,505,067
3,853,096
2,808,506
18,166,659
» 1914 ...................................................
10,724,621
3,527,688
2,425,183
16,677,492
» 1916 ...................................................
7,901,501
3,853,884
2,788,331
14,543,716
» 1916 ...................................................
13,120,706
5,856,933
5,639,629
24,617,268
» 1917 ...................................................
30,290,111
11,728,482
9,893,228
51,911,821
» 1918 ...................................................
42,316,942
19,655,752
10,881,576
72,854,270
» 1919 ..................................................
43,032,863
12,818,564
—
55,851,427
Av denna sammanställning framgår, att uppbörden under de år,
som kriget varat, i procent av uppbörden under motsvarande tid
närmast före kriget utgjort:
augusti—oktober 1914 ................
......... 91.55
procent
november—december 1914 .........
.......... 86.35
»
januari—juli 1915 .......................
.......... 73.68
»
augusti—oktober 1915 ..................
.......... 100.0 2
november—december 1915..........
.......... 99.28
y>
januari—juli 1916 ..........................
.......... 122.34
augusti—oktober 1916 .................
.......... 152.01
»
november—december 1916...........
.......... 200.81
»
januari—juli 1917 .........................
.......... 282.44
augusti—oktober 1917....................
.......... 304.39
»
november—december 1917..........
......... 352.26
»
januari—juli 1918 .........................
.......... 394.58
»
augusti—oktober 1918 .................
.......... 510.13
november—december 1918...........
.......... 387.45
»
januari—''juli 1919 ........................
.......... 401.25
»
augusti—oktober 1919....................
.......... 332.6 8
Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter för åren
1915—1918 å beloppet av de stämplar som använts till nedannämnda
handlingar, har detta belopp utgjort:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
19
1915
1916
1917
1918
Handlingar till lagfartsprotokollet...............
2,815,610
4,333,951
9,812,823
16,545,033
Handlingar till intecknings- och tomträtts-
1,483,696
protokollen............................................
486,841
680,702
1,028,598
Handlingar till äktenskapsförordsprotokoll ...
7,915
10,280
9,620
10,000
Handlingar till bouppteckningsprotokoll:
Bouppteckningai-....................................
5,815,810
6,991,251
10,420,376
11,939,850
Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits
902
1,673
vid bouppteckningens stämpelbeläggning
842
596
Morgongåvobrev ....................................
5
7
35
—
Avhandlingar om lösöreköp.....................
11,841
9,833
7,907
14,827
Summa
9,138,864
12,026,620
21,280,261
29,995,079
Efter att hava erinrat om ovan meddelade siffror har statskontoret
beträffande stämpelmedlen i sin ovannämnda skrivelse den 13 december
1919 vidare anfört följande:
»Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades den 19 november
1914 nådig förordning (Svensk författningssamling nr 381) vilken trätt
i kraft den 1 januari 1915. Till dessa skatter äro av de i förestående
statistik upptagna avgifter hänförliga, utom avgifterna för bouppteckningar
och testamenten, även de i beloppen för rubriken »handlingar
till lagfartsprotokollet» ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och
fideikommissbrev rörande fast egendom, vartill komma vissa nya
avgifter för gåva av lös egendom, rörande vilka någon beräkning icke
är möjlig, men vilka icke torde kunna antagas uppgå till något mera
avsevärt belopp. Sammanlagt hava ifrågavarande skatter belöpt sig
år 1914 till......... kronor 6,000,158
» 1915 » » 5,947,762
»1916 » » 7,030,682
» 1917 » » 10,842,565
» 1918 » » 12,354,364.
Vid bedömandet av dessa siffror bör erinras, att från och med
den 1 januari 1918 skattetariflfen blivit ändrad genom nådiga för
-
20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
ordningen den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling nr 325). Vid
framläggande av förslag härom ansåg föredragande departementschefen
åtskilliga skäl tala för, att en ökning av arvsskattens avkastning kunde
vara att förvänta såsom i hög grad sannolik. Så torde man med fullt
skäl kunna antaga för visst, att genom penningvärdets påtagliga nedgång
och därigenom uppkommen höjning av värdet å alla andra tillgångar
behållningarna i bouppteckningarna komme att förete en avsevärd
stegring redan på denna grund. Men även av andra orsaker borde
man kunna beräkna en höjning av bouppteckningssummorna. De på
många områden gynnsamma konjunkturerna för handel och industri
samt även lör jordbruket hade bidragit till skapandet av nya och ökning
av redan befintliga förmögenheter, och denna förmögenhetstillväxt torde,
enligt vad erfarenheten syntes bestyrka, hava orsakat en förskjutning
med avseende å förmögenhetens fördelning i sådan riktning, att de
större förmögenheterna ökats till antalet och även till sitt belopp. Då
nu den föreslagna höjningen av arvsskatten vore avsedd att träffa de
större förmögenheterna, syntes det naturligt, att den inträdda förmögenhetstillväxten
i förening med skatteförhöjningen skulle leda till en vida
större årlig avkastning av arvsskatten än tidigare kunnat beräknas.
Huru stor denna ökning kunde förväntas bliva, kunde naturligtvis icke
exakt angivas. Många tecken, särskilt den erfarenhet, som vunnits
genom den senaste tidens taxeringsresultat, tydde dock på att densamma
bleve betydande. För sin del ansåg departementschefen, att
förmögenhetstillväxten och den föreslagna skatteförhöjningen borde kunna
tillsammans åstadkomma en höjning av arvsskattens för år 1918 till
6,000,000 kronor beräknade belopp med åtminstone 25 procent eller
sålunda med minst 1,500,000 kronor.
Sedermera har skattetariffen ånyo ändrats genom nådiga förordningen
den 16 juli 1919 (Svensk författningssamling nr 422). Genom
denna förordning, som träder i kraft den 1 januari 1920, hava de för
skattens beräknande uppgjorda tarifferna i medeltal höjts med 25 procent.
I riksstaten för år 1920 är med hänsyn till denna höjning inkomsten av
arvs- och gåvoskatten beräknad till 15,000,000 kronor.
Många tecken tyda på att de förhoppningar, som ännu förra året
icke saknade berättigande, måste vid nu nedgående konjunkturer reduceras.
Särskilt gäller detta värdet av förmögenheter, som placerats i
aktier eller obligationer. I fråga om sådana värden måste man till
följd) av kursfallen å fondmarknaden räkna med en nedgång av minst
30 å 40 procent, och i fråga om arvsskatten för dylik förmögenhet blir
nedgången, på grund av skattetariffens progressivitet, ännu starkare.
21
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
Med hänsyn härtill torde försiktigheten bjuda någon nedsättning av
beräkningen av »arvsskatt och skatt för gåva». Statskontoret föreslår,
att i riksstaten för år 1921 nämnda i stämpelavgiften ingående särskilda
skattetitel upptages till 13,000,000 kronor.
Enligt nådiga förordningen den 15 augusti 1913 (Svensk författningssamling
nr 191) har från och med den 1 september 1913 en ändring
i gällande förordning angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper trätt i kraft, varigenom nämnda avgift vid köp av aktier
och banklotter höjts med 50 procent. Försäljningsbeloppet för ifrågavarande
slag av stämplar har utgjort:
år 1913 .....
» 1914 .....
» 1915 .....
» 1916 .....
» 1917 ....
» 1918 ....
kronor 1,177,093
» 590,480
» 734,527
» 4,264,031
» 11,911,452
» 14,144,368.
Influtna beloppet för under januari—september innevarande år
försålda överlåtelsestämplar uppgår enligt statskontoret tillhandakommen
uppgift till 7,002,676 kronor, och under förutsättning att inkomsten för
sista kvartalet kommer att hava en häremot proportionell storlek och
således inflyta med 2,334,225 kronor, skulle årets inkomst uppo-å till
9,336,901 kronor.
För att kunna använda nyss anförda statistik måste man taga
hänsyn till de ändringar, som dels genom nådiga förordningarna den
30 mars 1917 (Svensk författningssamling nr 191) och den 12 mars
1918 (Svensk författningssamling nr 123) dels genom nådiga förordningarna
den 29 november 1918 (Svensk författningssamling nr 911)
och den 26 mars 1919 (Svensk författningssamling nr 120) vidtagits i
lydelsen av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, ändringar
som innebära, att stämpelsatserna från och med den 1 april 1917 fördubblats
och sedermera från och med den 1 december 1918 ännu en
gång fördubblats.
Reducerar man försäljningsbeloppen för åren 1917, 1918 och 1919
till vad de skulle varit, om nyssberörda förordningar icke utfärdats, och
bortser man därvid från den — sannolikt obetydliga — dämpande inverkan,
som stämpelsatsernas höjning kan hava utövat på omsättningen
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
av fondpapper, får man följande statistik över försäljningsbeloppen för
överlåtelsestämplar:
år
1913 .........................
...................... kronor
1,177,093
1914 ........................
........................ ))
590,480
1915 ........................
........................ »
734,527
»
1916 ........................
....................... »
4,264,031
1917 ........................
........................ »
6,806,544
1918 ........................
........................ »
6,740,905
1919 ........................
........................ »
2,334,225.
Denna statistik visar en betydligt ökad livlighet på fondmarknaden
under de tre åren 1916—1918, efterföljd av en högst avsevärd nedgång
under innevarande år. Orsaken till denna nedgång är icke att söka i
minskad omsättning på fondmarknaden — antalet sålda värdepapper av
olika slag lärer i stort sett vara tämligen oförändrat — utan i det kursfall
å alla valutor, som visserligen var väntat, men som antagit oförutsedda
dimensioner. Då det torde vara ovisst, om ändrade förhållanden
på detta område kunna komma att inträda till år 1921, har statskontoret
för sistnämnda år, efter samråd med sakkunnig person, på följande
sätt beräknat ifrågavarande del av stämpeluppbörden under förutsättning
av:
a) återgång till 1908 års stämpelsatser......... kronor 2,000,000,
b) 1917 års fördubblade stämpelsatser............ » 4,000,000,
c) 1918 års fyrdubblade stämpelsatser............ » 8,000,000.
I det följande utgår statskontoret från, att de nu gällande höga
stämpelsatserna bibehållas även under år 1921.
Den skatt, som erlägges för stämpling av aktiebrev m. m., har
under de senaste åren uppgått till betydliga belopp. Den har enligt
rikshuvudböckerna utgjort:
år 1913
» 1914
» 1915
» 1916
)> 1917
» 1918
kronor 451,184
» 528,766
» 1,285,067
» 3,417,172
» 10,975,475
» 15,816,891.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 23
För innevarande års tio första månader har influtit 11,166,969
kronor, så att, om proportionsvis lika stor uppbörd finge beräknas för
november och december, skatten för hela år 1919 skulle uppgå till
13,400,362 kronor. Det är emellertid en känd sak, att nyemissionen,
som under kristiden tagit ett starkt uppsving, nu håller på att avstanna.
För år 1921 torde försiktigheten kräva, att man räknar med förhållanden
likartade med dem, som rådde under 1913 och 1914, endast med
den modifikation att vid aktieteckning för ett visst företag numera på
grund av penningevärdets fall erfordras ett tredubbelt så stort kapital
som under tiden före kriget. Med hänsyn härtill beräknar statskontoret
ifrågavarande del av stämpelskatten för år 1921 till 1,500,000
kronor.
Enligt nådiga förordningen den 11 juli 1919 (Svensk författningssamling
nr 401) har från och med den 1 september 1919 införts en
särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket
av pärlor m. fl. lyxvaror. Å andra sidan är genom en annan förordning
av samma dag (Svensk författningssamling nr 415) stämpelavgiften
för fullmakter, konstitutorial m. m. upphävd från och med den 1 januari
1920. I likhet med bevillningsutskottet vid innevarande års riksdag
(betänkande nr 72, sid. 27) har dock statskontoret ansett sig kunna
bortse från nu omnämnda förhållanden vid föreliggande beräkning.
Beträffande övriga delar av stämpelbeskattningen är att uppmärksamma,
att från och med den 1 juli 1917 genom nådiga förordningen
den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling nr 329) vidtagits en höjning
av lagfartsstämpeln, aktiestämpeln och obligationsstämpeln samt införts
rånte- och lottsedelsstämplar, vilka åtgärder beräknats medföra en ökning
i stämpeluppbörden av 4,300,000 kronor.
Genom att från totalbeloppet av den behållna inkomsten av stämpeluppbörden
draga beloppen för arvsskatt och skatt för gåva ävensom
överlåtelsestämplar och aktiesstämpling samt för åren 1917 och 1918
även den ökning i stämpeluppbörden, som härrör från nyssnämnda nådiga
förordning den 19 juni 1917 finner man för övriga stämpelmedel
följande belopp:
år 1913 ................................................ kronor 10,675,902
» 1914 ................................................ » 9,951,441
» 1915 ................................................ » 8,244,431
» 1916 .......................*....................... » 10,394,770
» 1917 ................................................ ). 16,774,164
> 1918 .............................................. » 27,411,376
Dcparte
menttehefen.
24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
eller i årligt medeltal för de tre sista åren, under vilka det starkt
sjunkande penningvärdet måste antagas hava i särskilt hög grad åstadkommit
stegring i denna inkomst, 18,193,437 kronor. Lägges härtill
den beräknade inkomstökningen på grund av ovanberörda förordning
den 19 juni 1917, 4,300,000 kronor, erhålles ett belopp av 22,493,437
kronor eller i runt tal 22,500,000 kronor.
Stämpeluppbörden i sin helhet skulle då för år 1921 beräknas
sålunda:
Arvsskatt och skatt för gåva ......... kronor 13,000,000
Överlåtelsestämplar.......................... » 8,000,000
Stämpling av aktier in. m................ » 1,500,000
Övriga stämplar ................................. )) 22,500,000
Summa kronor 45,000,000.»
Statskontoret har, på grund av vad sålunda anförts, föreslagit, att
i riksstaten för år 1921 måtte upptagas stämpelmedel med 45,000,000
kronor, därav beräknad arvsskatt och skatt för gåva 13,000,000 kronor.
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den 7 januari 1920
yttrade chefen för finansdepartementet:
»Stämpelmedlen uppför jag med av statskontoret föreslaget belopp.
Jag förutsätter därvid, att bestämmelserna i förordningen den 26 mars
1919 (nr 120) om höjd fondstämpel komma att gälla även under år
1921. Förslag om författningens prolongering torde jag sedermera få
anmäla. Likaså utgår jag från, att lvxstämpelavgiften, enligt förordningen
den 11 juli 1919 (nr 401), kommer att bibehållas under år 1921. Vad
angår intäkten av denna stämpelavgift, vilken statskontoret säger sig
icke hava tagit i beräkning, tillåter jag mig meddela, att, enligt vad
jag från generalpoststyrelsen inhämtat, intill utgången av nästlidna
december försålts lyxstämplar för 79,600 kronor. Den nya stämpelavgiften
har varit i tillämpning sedan den 1 september 1919. Emellertid
hava, enligt vad jag på förekommen anledning gjort mig underrättad
om, vederbörande länsstyrelser i flera län försummat att i tid
vidtaga åtgärd för utseende av tillsyningsmän; i vissa fall har åtgärden
fördröjts till in i november. Kontrollen har alltså under den
första tidens tillämpning varit bristfällig. Med hänsyn härtill är ovan
angivna siffra icke en fullt tillförlitlig utgångspunkt för beräkning av
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 25
skatteintäkten. Närmast synes den peka mot en årsintäkt av omkring
300,000 kronor. Någon anledning att med förslagsvis detta belopp höja
stämpelmedlen i budgeten synes mig ej föreligga, då andra och betydligt
viktigare faktorer äro tämligen osäkra. Såsom statskontoret anmärkt
skulle man för övrigt hava att jämväl taga i beräkning den
minskning å stämpelinkomsten som borttagandet av stämpel å fullmakter
m. m. medför.
Bland stämpelmedlen ingår såsom en av de största posterna arvsskatt
och skatt för gåva. Rörande dispositionen av ifrågavarande skatteintäkt
får jag erinra om, att till 1919 års lagtima riksdag avläts proposition
om avsättning av, bland annat, arvsskattemedlen till en statsverkets
kapitalökningsfond. Riksdagen, som ansåg ytterligare utredning
i vissa angivna hänseenden erforderlig, avslog propositionen. Ärendet
har sedermera gjorts till föremål för ytterligare utredning men befinner
sig icke ännu i färdigberett skick. Huruvida proposition i ämnet kan
komma att avlåtas till innevarande års riksdag är för närvarande ovisst.
Av betydelse är härvid givetvis även det statsfinansiella läget. Jag anser
mig icke kunna ifrågasätta någon ytterligare höjning av inkomstskattens
procenttal för att möjliggöra genomförandet av förslaget om arvsskattemedlens
fondering, hur viktig och betydelsefull jag än alltjämt
anser en dylik fondering vara. Huruvida den även av riksdagen i
princip godtagna tanken skall kunna i 1921 års budget förverkligas,
torde icke kunna slutgiltigt bedömas, förrän ökad klarhet vunnits angående
den verkliga budgetställningen vid ingången av detta år.»
Stämpelmedlen äro följaktligen i statsverkspropositionen upptagna
med 45,000,000 kronor, därav beräknad arvsskatt och skatt för gåva
13,000,000 kronor.
Genom en den 23 januari 1920 dagtecknad proposition, nr 47, har
Kungl. Maj:t föreslagit, att förordningen den 11 juli 1919 om utgörande
av en särskild stämpelavgift i vissa fäll vid köp, byte eller införsel till
riket av pärlor med flera lyxvaror skulle äga fortsatt tillämpning till
utgången av år 1921. Denna proposition har numera, på sätt riksdagen
i skrivelse nr 248 för Kungl. Maj:t tillkännagivit, av riksdagen bifallits.
Genom en den 5 mars 1920 dagtecknad proposition, nr 215, har
Kungl. Maj:t föreslagit förlängd giltighet för de nu gällande förhöjda
stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper. Detta förslag har
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 samt. 38 höft. (Nr 46.) 4
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
Prop. 47.
Pr ap. 215.
Prop. 437.
TJtakottets
yttrande.
26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-
av riksdagen numera bifallits, varom skrivelse nr 221 avlåtits till
Kungl. Magt.
I Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag i fråga om förevarande inkomsttitel
bär hänsyn tagits till innehållet i de ovannämnda propositionerna
nr 47 och 215.
Enligt det vid Kungl. Maj:ts förut åberopade proposition nr 437
fogade utdrag av protokollet över finansärenden har t. f. departementschefen
anfört:
»Beträffande stämpelmedlen beräknades de för år 1919 till 40 miljoner
kronor. I själva verket lämnade de emellertid för sagda år en
nettointäkt av icke mindre än 58,137,468 kronor 28 öre, varigenom
kassafonden tillfördes ett belopp av mer än 18 miljoner kronor. Åren
1917 och 1918 utgjorde den influtna stämpeluppbörden respektive 51.9
och 72.8 miljoner kronor. Vad innevarande år beträffar äro stämpelmedlen
i riksstaten upptagna med ett belopp av 52 miljoner kronor.
Såsom jag redan nämnt, hava emellertid under årets fyra första månader
stämpelinkomsterna uppgått till icke mindre än cirka 27.2 miljoner kronor
eller sålunda för V3 år till mer än hälften av det för helt år beräknade
beloppet, därvid emellertid är att anmärka, att i den nyss angivna
summan ingår jämväl punschstämpel. Siffran för årets fyra första
månader är i förhållande till motsvarande siffra för år 1919 i det
allra närmaste konstant och utvisar till och med en stegring med
0.2 miljoner kronor. Icke heller kan, om man jämför stämpeluppbörden
månad efter månad under detta år, någon tendens till nedgång
konstateras.
Under sådana omständigheter vill det synas, som om det knappast
skulle behöva möta betänklighet att höja den i riksstatsförslaget för år
1921 upptagna inkomsten av stämpelmedel, 45 miljoner kronor, med
10 miljoner till 55 miljoner kronor.»
I det i propositionen nr 437 ingående förslaget till ändringar i
inkomstberäkningen har ock förevarande inkomsttitel upptagits till
55,000,000 kronor.
Bevillningsutskottet, som till fullo delar t. f. departementschefens
i ovan anförda yttrande uttalade uppfattning, att numera tillgängliga
siffror över stämpeluppbörden intill slutet av april månad detta år medgiva
den av Kungl. Maj:t i propositionen nr 437 föreslagna höjningen
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 27
i beräkningen av denna inkomsttitel med 10 miljoner kronor utöver
vad i statsverkspropositionen ifrågasatts, hemställer följaktligen,
att stämpelmedlen måtte för år 1921 beräknas
till........................................................... kronor 55,000,000.
5:o.
Lastpenningarna.
Beträffande lastpenningarna, som i årets riksstat upptagits till
800,000 kronor, har statskontoret meddelat, att desamma utgjort:
år
1913 ...........................
........................... kronor
815,354
»
1914 ..........................
.......................... »
761,392
»
1915 ...........................
.......................... »
813,831
»
1916 ...........................
........................... »
791,161
»
1917 ...........................
........................... »
453,892
»
1918 ..........................
........................... »
451,693
Statskontoret har vidare anfört:
»De här ovan anförda inkomstbeloppen böra minskas med beloppet
av restitutioner, vilket belopp dock för år 1918 endast uppgått till
1,513 kronor.
Då man får antaga, att normala förhållanden i avseende å skeppsfarten
återinträtt år 1921, har statskontoret för detta år upptagit lastpenningarna
till 800,000 kronor.»
Chefen för finansdepartementet har i ämnet anfört:
»Beträffande lastpenningarna, som jag upptager med av statskontoret
föreslaget belopp, tillåter jag mig omnämna följande. Med
anledning dels av för flera år sedan inkommen framställning om lastpenningarnas
avskaffande, vilken framställning av statskontoret och
kommerskollegium avstyrkts under uttalande, att vederlag till den svenska
sjöfartsnäringens direkta nytta borde beredas av statsmedel, dels ock av
från riksdagens sida väckt fråga om höjning av rederilånefonden har jag
Statskontoret.
Departements
chefen.
Statsverks
propositionen.
Prop. nr 437.
Utskottet.
28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
anmodat kommerskollegium att yttra sig rörande lämpligheten av att
under viss tid framåt till utökande av rederilånefonden avsätta statsverkets
inkomst av lastpenningar. Kollegium har i anledning härav i
skrivelse till mig uttalat, att kollegium ansåge en ökning av rederilånefonden
med minst 15 miljoner väl motiverad och att, då lastpenningarna
icke ens tillnärmelsevis räckte till fyllandet av ifrågavarande trängande
behov, den ifrågasatta avsättningen enligt kollega mening vore mindre
lämplig.
I anledning av denna kommerskollegii avböjande hållning har jag
tillsvidare låtit tanken förfalla att föreslå lastpenningarnas avsättande för
något sjöfartsnäringen befrämjande ändamål.
Frågan, om lastpenningarna skola bibehållas eller ej, är för närvarande
föremål för utredning inom generaltullstyrelsen, dit inkommen
framställning i ärendet remitterats. Utredningen i fråga avser också
spörsmålet om eventuell omreglering av fyr- och båkmedlen.»
I statsverkspropositionen hava, såsom av departementschefens förestående
jfftrande framgår, lastpenningarna upptagits till 800,000 kronor.
Med samma belopp äro lastpenningarna upptagna i propositionen
nr 437.
Enligt meddelande från generaltullstyrelsen debiterades lastpenningarna
för år 1919 med 580,591 kronor 78 öre och utgjorde:
År 1918
kronor
År 1919
kronor
År 1920
kronor
Under januari ................................................
45,366
52
36,705
76
72,828
18
» februari ................................................
36,670
80
27,695
19
59,837
15
» mars ...................................................
37,908
88
25,475
26
55,840
06
» april......................................................
36,217
76
37,781
24
55,561
86
Summa
156,163
96
127,557
45
244,067
25
Utskottet, som icke har något att erinra beträffande vad Kungl.
Maj:t i fråga om denna inkomsttitel föreslagit, hemställer följaktligen,
att lastpenningarna må för år 1921 beräknas
till............................................................... kronor 800,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
29
6:o.
Byggnadsskatt.
I propositionen nr 437 har Kungl. Maj:t föreslagit upptagande Prop. nr 437,
under rubriken 3. »Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse» med 315 och 31i''
littera e. Hyresvärdestegringsskatt, bevillning, till belopp av 6,500,000
kronor. Till stöd härför har t. f. departementschefen anfört följande:
»I samband med ifrågasatta åtgärder för främjande av bostadsproduktionen
har Kungl. Maj:t i proposition den 12 mars 1920, nr 315,
föreslagit riksdagen att från och med år 1921 införa en särskild hyresvärdestegringsskatt
att utgå enligt av Kungl. Maj:t närmare angivna
grunder. Det förutsattes därvid, att varje år dylik skatt upptoges skulle
å riksstatens utgiftssida uppföras ett reservationsanslag till understöd
för uppförande av bostadshus till samma belopp som inkomsttiteln, att
utgå direkt av denna titel. I enlighet härmed föreslogs också i den till
riksdagen på civildepartementets föredragning avlåtna propositionen nr
314 bland annat, att för år 1921 skulle under femte huvudtiteln till
understöd åt kommuner m. fl. för uppförande av vissa bostadsbyggnader
anvisas ett reservationsanslag å 6,500,000 kronor, att direkt utgå av
hyresstegringsskattemedel. Å riksstatens inkomstsida bör alltså, vid bifall
till vad i ovannämnda proposition föreslagits, uppföras en ny inkomsttitel,
benämnd hyresvärdestegringsskatt, vilken titel lämpligen torde
kunna i riksstaten införas under ’A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter:
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:’ samt utmärkas med
särskild littera.»
Riksdagen har numera antagit ett förslag till förordning om byggnadsskatt
ävensom beslutat, att till understöd, enligt vissa grunder, åt kommuner
med flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader anvisa och
till Kungl. Maj:ts förfogande ställa för år 1921 å extra stat under
femte huvudtiteln ett reservationsanslag av 6,500,000 kronor att direkt
utgå av byggnadsskattemedel.
Då riksdagen sålunda får anses hava förutsatt, att byggnadsskatten utskottet.
komme att för år 1921 lämna eu intäkt av minst nyssnämnda belopp,
6,500,000 kronor, finner utskottet sig böra hemställa,
att riksdagen måtte bland inkomsterna å 1921
års riksstat uppföra byggnadsskatt, bevillning,
med ........................................................ kronor 6,500,000.
30
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46
Statskontoret.
7:o.
Tullmedlen.
Tullmedlen hava influtit med:
år 1914 ................................................ kronor 58,217,725
b 1915 .............................................. J> 54,850,960
b 1916 ............................................... b 60,956,020
» 1917 .............................................. b 42,535,692
b 1918 .............................................. » 36,479,355
1 ovanstående tabell är avdrag gjort för avkortningar och restitutioner.
I riksstaten för år 1920 äro tullmedel upptagna till ett belopp av
70,000,000 kronor.
En översikt över krigsförhållandenas inverkan på denna skattetitel
lämnar nedanstående tablå över tulluppbörden under åren 1915—
1919. I denna tablå äro inga avdrag gjorda.
1915
1916
1917
1918
1919
Under
januari.....................
4,782,442
4,536,809
4,518,086
3,098,374
2,566,430
4,486,499
5,007,890
4,777,909
5,653,836
3,757,880
3,632,292
2,662,119
2,970,872
4,515,520
mars........................
5,261,664
april........................
5,516,552
4,978,212
3,062,163
3,197,319
6,595,452
»
maj ........................
5,472,225
6,223,255
3,370,333
3,412,116
6,903,894
»
juni ........................
4,309,138
5,220,413
3,403,150
2,528,810
10,079,184
»
juli ........................
4,443,099
5,595,022
4,418,172
2,850,666
11,553,005
»
augusti.....................
4,193,305
5,749,554
4,029,951
2,656,311
10,244,887
>
september ...............
4,475,820
5,729,843
2,884,414
3,821,342
11,514,268
»
oktober ..................
4,379,878
4,841,744
3,351,922
3,533,169
12,108,583
»
november..................
4,402,306
4,748,300
3,772,320
3,135,895
10,123,235
»
december..................
4,688,088
4,187,636
3,500,954
3,381,421
—
Summa
56,157,242
62,242,533
43,701,637
37,248,414
91,466,122
Efter att hava meddelat ovanstående sifferuppgifter har statskontoret
beträffande denna inkomsttitel anfört följande:
31
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
»Om tulluppbörden under december 1919 kommer att uppgå till
samma belopp som i medeltal under årets föregående månader eller
8,315,102 kronor, blir hela uppbörden för innevarande år 99,781,224
kronor.
Beräknar man avkortningar och restitutioner till proportionsvis
99 781 224
samma belopp som år 1918 eller x 769,058 = 2,060,156
kronor, erhåller man för den behållna inkomsten ett belopp av 97,721,068
kronor.
Ville man på statistiken för föregående år grunda en framtidskalkyl
och därvid ur sina beräkningar eliminera krigets inverkan, finge
man utgå från den behållna tullinkomsten under femårsperioden 1909
—1913, vilken uppgått till 62,061,912 kronor i medeltal om året med
en årlig ökning av i medeltal 2,769,067 kronor. Om man till nämnda
medelinkomst .................................................................. kronor 62,061,912
lade den ökning som belöpte från mitten av femårsperioden
1909—1913 till år 1921 eller.............. » 27,690,670
erhölle man ......................................................................... kronor 89,752,582.
Vid förestående beräkning äro frånräknade alla avkortningar,
däribland även tullverkets utgifter för beslagarandelar, tullstatens enskilda
pensionsinrättnings andelar av böter samt tulltjänstemäns andelar
av ersättning för vissa tjänstförrättningar. Då emellertid för dessa utgiftsposter
från och med år 1915 uppförts ett anslag på tullverkets omkostnadsstat,
bör till det nyss beräknade beloppet av tullmedel för år
1921 läggas ett mot nämnda utgiftsposter svarande belopp, vilket i
tullverkets stat beräknats till 500,000 kronor. Man kommer då till ett
belopp av i runt tal 90,200,000 kronor.
Då samma skäl, som framfördes för spannmålstullarnas uteslutande
ur 1919 års riksstat, även synas kunna anföras beträffande beräkningen
för år 1921, bör förenämnda summa, 90,200,000 kronor, nedsättas med
ett belopp, som i det närmaste motsvarar den beräknade inkomsten av
spannmålstullarna eller till 78,000,000 kronor.
Nu anförda belopp angiver den tulluppbörd för 1921, som man
haft anledning att emotse, därest förhållandena före kriget fått i lugn
utveckla sig. Emellertid tyda inkomstsiffrorna för innevarande år på
väsentligt ändrade förhållanden. Och om än en god del av årets stora
tulluppbörd får antagas bero på import för fyllande av behov, som icke
kunnat tillgodoses under kriget, måste man å andra sidan taga hänsyn
till den utveckling, som kan förväntas uppkomma. Vid avvägande av
Departements
chefen.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
dessa omständigheter har statskontoret stannat vid att för 1921 års
tulluppbörd beräkna ett belopp av 95,000,000 kronor.»
Chefen för finansdepartementet har gjort följande uttalande i ämnet:
»Till vad statskontoret anfört beträffande beräkningen av tullmedlen
har jag ingen annan erinran att göra än att det numera, vid det förhållande
att riksdagen beslutat ett provisoriskt system av glidtullar å
importerad spannmål, visserligen icke finnes anledning till uteslutande ur
beräkningen av de belopp, spannmålstullarna kunna inbringa, såsom
statskontoret synes förutsätta. Då det emellertid är synnerligen tvivelaktigt,
huruvida de nya glidtullarna, vilkas effekt är beroende, bland
annat, av världsmarknadspriset å spannmål, skola inbringa något avsevärt
belopp under 1921, har jag bibehållit statskontorets slutsiffra för
tullmedlen i mitt förslag.»
Tullmedlen hava alltså i statsverkspropositionen upptagits till
95,000,000 kronor.
Efter hemställan av bevillningsutskottet i dess betänkande nr 11
har riksdagen beslutat sådan ändring i tulltaxans rubriker nr 1105
och 1106, att utsträckt tullfrihet medgivits för vissa oljor, som utgöra
råämnen vid margarintillverkning. Ifrågavarande förändring är
emellertid utan betydelse för beräkningen av förevarande inkomsttitel.
Riksdagen har, med bifall till bevillningsutskottets betänkande nr 39,
beslutat att, med avslag å ett i propositionen nr 133 framställt förslag
om införande av punschskatt, i stället vidtaga viss höjning av tullen
för arrak såsom den viktigaste beståndsdelen vid punschtillverkningen,
samt för rom. I sin skrivelse i ämnet, nr 320, har riksdagen, bland
annat, påpekat, hurusom det strede mot grundsatsen om det allmännas
frigörande från ekonomiskt intresse av rusdryckshanteringen, om den
särskilda punschbeskattningen icke komme att tillgodoföras rusdrycksmedelsfonden.
Riksdagen hade därför tänkt sig, att någon anordning
borde kunna träffas, genom vilken den uppkommande merinkomsten av
tull å arrak och rom skulle kunna tillföras nämnda fond, och riksdagen
har ansett sig kunna förvänta, att Kungl. Maj:t till nästkommande riksdag
skulle inkomma med förslag i sådant syfte.
33
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
Chefen för finansdepartementet har sedermera vid motiveringen P>op.
av propositionen nr 437 gjort följande uttalande till statsrådsprotokollet
:
»Vad därefter beträffar tullmedlen uppgingo de under år 1919 till
96,264,996 kronor 99 öre mot i riksstaten för nämnda år beräknade
70 miljoner kronor. Detta är ju i och för sig mindre ägnat att förvåna,
då under loppet av detta år den under världskriget starkt förminskade
importen åter tog fart och det ju var att förvänta att, när
importsvårigheterna bortföllo, stora varumängder skulle införas för kompletterande
av de under krigsåren starkt decimerade varulagren. Mera
anmärkningsvärt är däremot, att den stora varuimporten fortgått jämväl
under den hittills tilländalupna delen av detta år. Sålunda har
under årets första fyra månader den debiterade tulluppbörden uppgått
till 50.9 miljoner kronor, medan för hela året 1920 i riksstaten beräknats
allenast 70 miljoner kronor.
Givetvis är det med hänsyn till tidsförhållandena ytterst vanskligt
att nu, så långt i förväg, göra någon ens närmelsevis tillförlitlig uppskattning
av de för 1921 påräkneliga inkomsterna av tullmedel. Vissa
tecken tyda emellertid på, att varuimporten ännu under en ganska avsevärd
tid framåt kommer att rätt väsentligt överstiga den, som under
tiden närmast före världskriget ansågs såsom normal. I statskontorets
skrivelse med inkomstberäkning för år 1921, vilken såsom bilaga fogats
till årets statsverksproposition, påpekas, att man, därest normala förhållanden
under de senaste åren och allt fortfarande varit rådande, borde
hava kunnat för år 1921 räkna med en tullinkomst av omkring SO miljoner
kronor. Vid sådant förhållande och då tulluppbörden under tiden
juni 1919—april 1920 oavbrutet varje månad så när som på december
överstigit 10 miljoner kronor och under detta års fyra första månader
icke visat någon ''tendens till minskning utan snarare, för månad räknat,
hållit sig vid högre siffror än under de sista sju månaderna av fjolåret,
torde det med en viss grad av sannolikhet kunna antagas, att tullinkomsterna
under år 1921, därest icke en alldeles oförutsedd vändning
inträffar, icke komma att understiga 105 miljoner kronor. Jag anser
miv sålunda — ehuru med stor tvekan — böra tillstyrka, att den i
riksstatsförslaget för år 1921 upptagna inkomsten av tullmedel, 95 miljoner
kronor, nu må ökas med 10 miljoner kronor.
I sistnämnda'' belopp har jag likväl ansett böra inräknas jämväl
den ökning i tullinkomsterna, som föranledes av de av riksdagen beslutade
höjningarna av tullsatserna å arrak och rom. Då denna ökning
emellertid motsvaras av den minskning å inkomstsidan, som förorsakas
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 sand. 38 höft. (Nr 46.) 5
Utskottets
yttrande.
34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
av uteslutandet av inkomsttiteln punschskatt, blir för täckande av den
förut omförmälda budgetbristen i själva verket genom tullmedlens höjning
disponibelt endast ett belopp av 8.5 miljoner kronor.»
I anslutning härtill hava i det i propositionen nr 437 ingående
förslaget till ändringar i inkomstberäkningen tullmedlen upptagits till
105,000,000 kronor.
Debiterade tullmedel för tiden januari—april 1919 utgjorde 18,939,065
kronor 39 öre.
Utskottet, som ansett de för de fyra första månaderna av innevarande
år ovan anförda siffrorna giva gott stöd för en ytterligare
höjning med åtminstone 5 millioner kronor utöver vad i propositionen
nr 437 föreslagits, hemställer,
att tullmedlen må för år 1921 beräknas
till........................................................ kronor 110,000,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
35
8:o.
Sockerskatten,
Statskontoret har angående sockerskatten, med erinran att den i statskontoret.
budgeten inginge med det debiterade beloppet efter avdrag av avkortningar,
i sin förutnämnda skrivelse den 13 december 1919 anfört
följande: »Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna beskattningen
av socker skulle för allt socker, som efter den 1 september
1906 inom riket tillverkades eller dit infördes, vid sockrets utlämnande
till fritt bruk erläggas en skatt med 13 öre för kilogram. För socker,
som till riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt tulltaxan.
1908 års riksdag höjde emellertid skattesatsen för åren 1909—1911
till 15 öre, för år 1912 till 15Va öre och för tiden därefter till 16 öre
för kilogram. Från denna höjning undantogs dock det socker, som
tillverkades vid de redan anlagda råsockerfabrikerna i Östergötland och
Västergötland samt vid den under anläggning varande råsockerfabriken
på Öland, för vilket sockerskatten fortfarande intill 1913 års utgång
skulle utgå med det gamla beloppet eller 13 öre per kilogram. 1913 års
riksdag medgav de förenämnda råsockerfabrikerna ytterligare lindring
i sockerskatten och fastställde skattebeloppet för socker från dessa
fabriker för tiden intill 1918 års utgång till 12 öre för kilogram, kör
det socker, som vid mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags råsockerfabriker
i Östergötland och Västergötland samt på Öland tillverkas av
betor, odlade annorstädes än i Skåne, Halland och Blekinge samt på
Gottland, och utlämnas till fritt bruk antingen omedelbart från samma
fabriker eller från raffinaderiet i Lidköping efter där verkställd raffinering,
utgår skatten under tiden till 1921 års utgång med 12 öre för
varje kilogram enligt k. förordningen den 16 maj 1918 (Svensk författningssamling
nr 362).
Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga sockerkonsumtionen
i riket:
år 1901—1902 råsocker
» 1902—1903 »
» 1903—1904 >
» 1904—1905 »
» 1905—1906 »
106,004 ton
107,681 »
110,824 »
108,530 »
118,494 »
36
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
år
1907
raffinad ...........................
.. 117,525
ton
»
190S
» .............................
. 116,686
»
»
1909
» ............................
. 99,726
»
»
1910
» ............................
.. 116,826
»
»
1911
» ............................
. 124,592
»
»
1912
» ..........................
.. 126,504
))
»
1913
j> .............................
.. 130,307
»
1914
» ....................... ...
. 135,984
»
1915
» .........................
.. 151,719
»
»
1916
» .............................
.. 131,548
»
)>
1917
» ...........................
.. 105,406
»
1918
» ............................
.. 105,273
»
eller för femårsperioden
1914—1918 i medeltal .
.. 125,986
Skatten var i 1913 och 1914 årens riksstater uppförd med ett belopp
av 20,000,000 kronor. På grund av stegring i konsumtionen, vilken i
sin mån ansågs främjas av den genom nådiga kungörelsen den 12
september 1913 (Svensk författningssamling nr 216) gjorda nedsättning
i tullen för socker, beslöt 1914 års senare riksdag i enlighet med Eders
Kungl. Majrts nådiga proposition skattens upptagande i 1915 års riksstat
med ett till 21,500,000 kronor förhöjt belopp, vilket belopp höjdes
i 1916 års riksstat till 22,000,000 kronor och i 1917 års riksstat till
24,000,000 kronor, för att i 1918 och 1919 årens riksstater nedsättas till
resp. 21,000,000 kronor och 15,600,000 kronor. I 1920 års riksstat är
skatten uppförd med oförändrat belopp.
Under januari—november innevarande år hava till fritt bruk utlämnats
137,067 ton. Om under innevarande månad utlämnas lika
mycket som under november månad eller 17,402 ton, skulle sammanlagda
kvantiten av till fritt bruk under år 1919 utlämnat socker uppgå
till 154,469 ton.
Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande från kontrollstyrelsen,
intill nästlidna månads slut utgjort 16,655,505 kronor.
Förutsatt att under innevarande månad skatten skulle debiteras med lika
stort belopp som under november månad eller 2,749,999 kronor, skulle
årets uppbörd kunna beräknas till 19,405,504 kronor.
Genom tullverket har, enligt meddelande från generaltullstyrelsen,
under januari—november månader innevarande år debiterats sockerskatt
med 1,093,582 kronor. Om motsvarande uppbörd under innevarande
månad blir lika stor som i medeltal under årets föregående månader
eller 99,417 kronor, kommer den genom tullverket debiterade socker
-
37
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
skatten för hela året att uppgå till 1,192,999 kronor. Lägges detta
belopp till det ovan anförda, finner man, att totaluppbörden å ifrågavarande
skattetitel kan för innevarande år beräknas till 20,598,503 kronor.»
Från kontrollstyrelsen hade statskontoret erhållit följande den 5
december 1919 dagtecknade promemoria rörande den sockerskatt, som
kunde beräknas för vartdera av åren 1919, 1920 och 1921:
»Under år 1919 uppgår den intill den 1 december debiterade
sockerskatten till 16,655,000 kronor. För december torde man med
säkerhet kunna beräkna minst lika stort skattebelopp som under november
eller 2,749,000 kronor och skulle sålunda skatten för hela året
1919 med säkerhet komma att uppgå till 19,404,000 kronor.
För år 1919 hade beräknats en skatt av 15.6 miljoner kronor.
Att den nu visar sig bliva betydligt större, beror delvis därpå, att
sirapstillverkningen i stället för att, som beräknats, förbruka 8 miljoner
kilogram råsocker endast förbrukat omkring 2.5 miljoner kilogram.
Åven har tillämpningen av uödfallsraffinering medfört, att utbytet av
raffinad ur råsockret blivit högre än som beräknats.
Den 1 december 1919 fanns på lager vid samtliga fabriker tillsammans
100 miljoner (rundat tal) kilogram socker beräknat såsom råsocker.
På grund av den utökade arealen och då kampanjen synes komma
att räcka något längre än förra året, torde tillverkningen av nytt råsocker
under återstående delen av kampanjen kunna beräknas komma att
uppgå till 20 miljoner kilogram (18 miljoner 1917, 16 miljoner 1918).
Detta torde i det närmaste täcka konsumtionen under december 1919.
Lagerbehållningen den 1 januari 1920 torde sålunda bliva densamma
som den 1 december 1919 eller 100 miljoner kilogram beräknat
som råsocker. Härav torde 6 miljoner (6 miljoner kilogram 1917—
1918) kilogram reserveras för sirapstillverkning.
Den 1 januari 1920 återstå sålunda för täckande av konsumtionen
1920 100 — 6 = 94 miljoner kilogram råsocker, motsvarande
84.6 miljoner kilogram raffinad.
Socker av 1920 års skörd blir ej tillgängligt förrän i november
samma år och torde komsumtionen under december 1920, som beräknas
till 18 miljoner kilogram raffinad, komma att uttagas därav.
Totala konsumtionen av inhemskt socker beräknas till 84.6 + 18
= 102.6 miljoner kilogram.
Därav inbringa 92 miljoner kilogram (å 16 öre)... kronor 14,720,000
» » 10.6 » » (å 12 öre)... » ■ 1,272,000
Summa kronor 15,992,000.
Statsverks
propositionen.
Utskottet
Statskontoret.
38 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
Sockerskatten för 1920 kan sålunda under angivna förutsättningar
beräknas till i rundat tal 16 miljoner kronor.
Får sockerfabrikationen arbeta under samma betingelser som i år,
torde utsikter finnas för att arealen nästa år ökas och bör därför en
beräkning av sockerskatten för år 1921 till 18 miljoner kronor kunna
anses befogad.»
I enlighet med kontrollstyrelsens av statskontoret biträdda förslag
i avseende på skatten för inhemskt socker och med beräknande av den
genom tullverket debiterade skatten till 1,000,000 kronor har i statsverkspropositionen
titeln upptagits med 19,000,000 kronor.
Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt under år 1919
debiterats med 19,170,183 kronor 69 öre och influtit med 16,287,373
kronor 13 öre, under januari—april månader 1920 debiterats med 9,185,031
kronor 71 öre och inbetalts med 8,957,637 kronor 45 öre samt under
samma tid 1919 debiterats med 4,402,951 kronor 32 öre och inbetalts
med 4,958,753 kronor 86 öre.
Utskottet får hemställa,
att sockerskatten må för år 1921 beräknas
till.......................................................... kronor 19,000,000.
9:o.
Tobaksskatten.
Tobaksskatten är i 1920 års riksstat upptagen till 30,000,000
kronor.
För månaderna november och december 1918 samt januari—oktober
1919 har nu ifrågavarande skatt, enligt vad statskontoret i sin
skrivelse den 13 december 1919 meddelat, influtit med ett belopp av
42,973,347 kronor.
Rörande statens inkomst av tobaksmonopolet för år 1921 har
statskontoret åberopat en till statskontoret från aktiebolaget svenska
tobaksmonopolet överlämnad promemoria, i vilken anförts:
»Statsverkets inkomst av tobakshanteringen under år 1919 torde
komma att uppgå till:
39
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
Inbetald tobaksskatt för december 1918. kronor 3,171,000: —
» » » januari—oktober 1919 ... » 36,569,000: —
Uppskattad » » november 1919 .............. » 3,800,000: —
kronor 43,540,000: —.
Utdelning å stamaktier i aktiebolaget svenska
tobaksmonopolet för verksamhetsåret 1918, utbetald
den 20 maj 1919...........................
» arbetad
» »
....... kronor
7,685,000: —
....... »
5,100,000: —
...... »
2,100,000: —
kronor
14,885,000: —.
Med all sannolikhet torde kunna förutsägas, att dessa höga belopp
icke kunna beräknas inflyta under år 1921, enär innevarande års exceptionellt
stora ökning till stor del beror dels på onormalt stor förbrukning
och dels på den ökning av priskurantpriset, som de genom kriget
framkallade höga råvarupriserna och arbetslönerna nödvändiggjort. Den
totalomsättning av tobaksvaror inom landet, varå skatt utgår, utgjorde:
1916 ............................................. kronor 66,000,000: —
1917 ........................................... » 84,000,000: —
1918 ............................................. » 136,000,000: —-
och torde motsvarande belopp för år 1919 uppgå till omkring 185,000,000
kronor.
En nedgång i denna stora förbrukningsökning har redan börjat.»
Till belysning härav är härefter i promemorian intageu en tabell,
utvisande den upplupna skatten för månad under åren 1918 och 1919
med undantag av november och december sistnämnda år, vilken tabell,
fullständigad med uppgifter för sistnämnda bägge månader, återfinnes
här nedan i utskottets yttrande.
Härefter heter det i promemorian:
»Med hänsyn till sålunda förmodad nedgång beroende såväl av en
minskad kvantitativ förbrukning som av en övergång till billigare
märken, torde genomsnittliga skattebeloppen per månad under år 1921
ej kunna beräknas högre än till 2,800,000 kronor.
Utgående härifrån torde statsverkets inkomst-av tobakshanteringen
för år 1921 kunna beräknas uppgå till:
40
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
Prop. 437.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
Tobaksskatt........................................ kronor 33,600,000: —
22 procent utdelning å stamaktiekapitalet
............................... » 6,380,000: — 39,980,000: —
Tull för oarbetad tobak ...... kronor 5,000,000: —
» » arbetad » » 2,000,000: — 7,000,000: —
Härtill kommer ett obetydligt belopp i tullavgift lör resandes import
av tobaksvaror.»
I enlighet med förestående uppskattning har statskontoret i förslagstabellen
upptagit tobaksskatten till 33,600,000 kronor.
Med enahanda belopp ingår titeln jämväl i statsverkspropositionens
förslag till riksstat för år 1921.
Sedermera har vid angivandet av förut omnämnda proposition nr
437 chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet anfört töljande:
»Vad sedan angår inkomsttiteln d Tobaksskatt^^ beräknades densamma
i riksstaten för år 1919 till 19,500,000 kronor men inflöt, enligt av
statsbokföringskommittén lämnad uppgift, lör samma år med 43,495,993
kronor 3 öre, vadan alltså å ifrågavarande titel lör nämnda år uppkommit
en merinkomst av icke mindre än 23,995,993 kronor 3 öre.
För innevarande år har sagda inkomsttitel beräknats till 30,000,000
kronor, men har, enligt vad från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet
inhämtats, under årets fyra första månader influtit med omkring 14.5
miljoner kronor. Skulle å samma inkomsttitel komma att under årets
återstående åtta månader inflyta proportionsvis lika mycket, skulle alltså
den sammanlagda uppbörden å titeln i fråga för innevarande år komma
att belöpa sig till i runt tal 43.5 miljoner kronor.
Emellertid finnas vissa tecken, som tyda på, att den betydande
stegring i tobakskonsumtionen inom landet, som uppstod under kristiden,
är stadd på återgång; och torde med hänsyn härtill försiktigheten bjuda,
att man för innevarande år räknar med en något lägre inkomstsiffra
än den sist angivna. Det högsta belopp, varmed inkomsttiteln ifråga
med hänsyn till dess fallande tendens torde kunna upptagas i riksstaten
för år 1921, anser jag för den skull vara 38.6 miljoner kronor.
Jag föreslår alltså, att den i statsverkspropositionen upptagna inkomsten
av tobaksskatt, 33.6 miljoner kronor, ökas med 5 miljoner kronor.»
I det i propositionen nr 437 ingående förslaget till ändringar i
inkomstberäkningen har alltså ifrågavarande inkomsttitel beräknats till
38,600,000 kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 41
Av styrelse- och revisionsberättelsen över aktiebolaget svenska
tobaksmonopolets verksamhet år 1919 framgår, att det för samma år
belöpande skattebeloppet utgjort 44,080,711 kronor 80 öre, samt att till
statskontoret under år 1919 inbetalts:
för december 1918..................................... kronor 3,170,972:8 7
» januari—november 1919................... » 40,325,009: 33
kronor 43,495,982: 2 0.
Enligt vad utskottet därjämte inhämtat från aktiebolaget svenska
tobaksmonopolet bar i tobaksskatt till riksbanken under år 1920 inlevererats
18,286,648 kronor 91 öre, därav 3,755,702 kronor 47 öre utgjorde
för december 1919 upplupen skatt och återstoden, 14,530,946 kronor
44 öre, för tiden januari—april 1920 upplupen skatt.
Följande tabell utvisar hela den upplupna skatten för åren-1918
och 1919, fördelad på de olika månaderna:
Januari...............
.................. krön oi
1918
1,788,343: 46
1919
3,203,622: 08
3,094,153: 79
Februari............
.................. »
1,933,364: 86
Mars ..................
................ »
2,116,963: 39
3,117,105: 25
April..................
................... »
2,260,207: 64
3,201,951: 26
Maj....................
.................. »
2,533,324: 91
3,311,797: 12
Juni....................
................... ))
2,319.352: 71
3,617,368: 34
Juli..................
................ »
2,522,255: 99
4,163,366: 76
Augusti ...........
................... >>
2,667,652: 76
4,153,778: 95
September.........
................... 3)
2,769,346: 94
4,551,616: 56
Oktober ...........
................. »
2,780,224: Öl
4,153,954: 43
November ........
................... »
3,233,660: 93
3,756,294: 79
December ........
.................. »
3,170,972: 87
3,755,702: 47
Summa kronor
30,095,670: 4 7
44,080,711: so
Med stöd av sålunda meddelade siffror har bevillningsutskottet
kommit till den uppfattningen, att även med iakttagande av den försiktighet,
som t. f. departementschefen anbefallt med hänsyn till förefintliga
tecken till minskad stegring i tobakskonsumtionen, beloppet av
denna inkomsttitel kan beräknas något högre än Kung!. Maj:t i propositionen
nr 437 föreslagit. I anslutning- härtill hemställer bevillning^- utskottet,
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 sand. 38 höft. (Nr 46.) 6
Statistik.
Utskottets
yttrande.
Statskontoret.
Statsverks
propositionen.
42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
att riksdagen måtte, med avslag å herr Modigs
ovan under punkt l:o omförmälda motion, 1:315, i
vad densamma avser höjning av de för tobaksskatten
bestämda skattesatserna, beräkna tobaksskatten för år
1921 till............................................... kronor 40,000,000.
10:o.
Brånnvinstillverkningsskatt.
Statskontoret har meddelat, att
utgjort:
år 1914 .......................................
» 1915 .....................................
» 1916 ......................................
» 1917 .......................................
» 1918 .....................................
brännvinstillverkningen i riket
liter 38,791,008
» 26,997,834
» 28,820,574
» 9,417,993
» 12,060,776
eller i medeltal för dessa fem år 23,217,637 liter.
Beträffande tillverkningsskatten har statskontoret meddelat följande
översikt för femårsperioden 1914—1918:
Influten
skatt
Avkortningar
och.
restitutioner
Statsverket
behållet
år 1914 ..............................
22,203,575
1,468,781
20,734,794
» 1915 ..............................
23,563,565
1,396,822
22,166,743
» 1916 ..............................
18,804,589
1,474,228
17,330,361
» 1917 ..............................
4,285,551
1,174,332
3,111,219
» 1918 ..............................
4,194,822
913,720
3,281,102
Enligt en statskontoret tillhandakommen promemoria har kontrollstyrelsen
beräknat brännvinstillverkningsskatten år 1919 till 5,500,000
kronor, år 1920 till 13,000,000 kronor, beräknat efter en konsumtion av
20 miljoner liter beskattat brännvin, samt år 1921 till 15,000,000 kronor.
Med sistnämnda belopp 15,000,000 kronor har denna skattetitel
ingått i förslaget till riksstat för år 1921.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 43
Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat har brännvinstillverkningen
uppgått till under år 1919 23,862,287.8 liter samt
under januari—april 1920 12,523,355.9 liter.
Enligt av utskottet likaledes från kontrollstyrelsen inhämtade upplysningar
har brännvinstillverkningsskatten tillfört statsverket netto under
år 1919 5,943,020 kronor 34 öre och under månaderna januari—
april 1920 brutto 6,329,610 kronor 98 öre. För samma månader
1919 utgjorde brännvinstillverkningsskatten 2,093,480 kronor 20 öre.
Utskottet hemställer,
att brännvinstillverkningsskatten må för år 1921
beräknas till ....................................... kronor 15,000,000.
ll:o.
Rusdrycksförsäljningsmedel.
Statskontoret har, med erinran att brännvins försälj ningsmedlen
enligt den lydelse 25 § i gällande förordning angående försäljning av
brännvin erhållit genom förordningen den 18 juli 1913 numera tillfalla
statsverket samt att de med ett belopp av 12,000,000 kronor upptagits
i 1920 års riksstat bland »egentliga statsinkomster», under avdelningen
»tullar och acciser», vidare meddelat, att brännvinsförsäljningsmedlen
för nedannämnda år uppgått till följande belopp:
år 1910 ............................................... kronor 16,831,708
» 1911 ............................................... » 19,051,380
» 1912 ............................................... » 19,426,838
» 1913 .............................................. » 19,379,662
eller i medeltal för dessa fyra år 18,672,397 kronor.
Åren 1915, 1916, 1917 och 1918 utgjorde den behållna inkomsten
av denna titel respektive 17,012,176, 18,301,733, 14,249,766 och 8,228,079
kronor.
I en statskontoret tillhandakommen P. M. den 5 december 1919
angående beräkning av rusdrycksförsäljningsmedlen i 1921 års riksstat
har kontrollstyrelsen anfört:
Utskottet.
Statskontoret.
Statsverks
propositionen
-
Viskottet.
44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46..
»Uti 1919 års riksstat beräknades rusdrycksförsäljningsmedlen till
6,000,000 kronor och i 1920 års riksstat till 12,000,000 kronor.
Brännvinsförsäljningsbolagens vinst av verksamheten under år 1918,
vilken vinst inflöt till statsverket under år 1919, uppgick till 12,171,796
kronor 87 öre. Huru avkastningen av verksamheten under år 1919
kommer att utfalla, kan ännu icke exakt uppgivas. Kontroll styrelsen
har emellertid från bolagen infordrat preliminära uppgifter om de belopp,
till vilka vinsten under år 1919 kan beräknas uppgå, sedan vederbörliga
reservationer till skatt ägt rum, och giva dessa uppgifter vid
handen, att vinsten torde komma att uppgå till minst 27,000,000 kronor.
Då under senare hälften av år 1919 betydande prisreduceringar å
spritdrycker och viner ägt rum, torde, även om omsättningen av dessa
drycker under år 1920 kommer att ökas, försiktigheten bjuda, att vinsten
av verksamheten under år 1920 beräknas bliva något mindre än under
år 1919.
På grund härav anser kontrollstyrelsen, att rusdrycksförsäljningsmedlen
i 1921 års stat böra beräknas till 20,000,000 kronor.»
I överensstämmelse med vad kontrollstyrelsen sålunda föreslagit,
vartill statskontoret uttalat sin anslutning, hava rusdrycksförsäljningsmedlen
upptagits i förslaget till riksstat för år 1921 till 20,000,000 kronor.
Enligt vad utskottet från kontroll styrelsen inhämtat hava brännvinsförsäljningsmedlen
uppgått till
för år 1919 .......................................... kronor 28,942,700: 86
» » 1918 ......................................... » 11,979,102: 87
Utskottet hemställer,
att rusdrycksförsäljningsmedlen må för år 1921
beräknas till ...................................... kronor 20,000,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
45
12:o.
Maltskatten.
Under femårsperioden 1914—1918 har statsverket av denna skatte- statskontoret.
titel haft följande behållna inkomst:
år 1914..
» 1915..
» 1916..
» 1917..
» 1918..
kronor 5,473,469
» 5,469,331
» 5,843,562
» 3,086,185
» 747,071
Statskontoret, som meddelat ovanstående siffror och beräknat 1919
års uppbörd av maltskatt till 3,111,207 kronor, har vidare i sin skrivelse
den 13 december 1919 andragit:
»Det enligt 8 § 1 mom. i Eders Kung!. Mapts nådiga förordning
angående tillverkning och beskattning av maltdrycker den 7 augusti
1907, sådan samma paragraf lyder enligt nådiga förordningen den 20
augusti 1909, restituerade skattebeloppet kan enligt erfarenheten från
föregående år antagas uppgå till omkring 12 procent. Om i enlighet
härmed från ovannämnda 3,111,207 kronor dragés restitutionssumman
373,345 kronor, uppkommer det belopp av 2,737,862 kronor, vartill
maltskatten kan beräknas uppgå för år 1919.
Kontrollstyrelsen har sålunda beräknat inkomsten av denna skatt:
år 1919 .................................................................... kronor 2,800,000
» 1920 .................................................................... » 5,000,000
» 1921 ................................................................... x> 6,000,000
därvid för år 1920 beräknats omkring normal tillverkning.»
I överensstämmelse med vad statskontoret i anslutning härtill före- statsverksslagit
har ifrågavarande titel av Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat p>''°positionen.
för år 1921 uppförts med 6,000,000 kronor.
Utskottet har inhämtat, att maltskatten inbragt netto under år utskottet.
1919 3,016,904 kronor 44 öre och under januari—april 1920 brutto
1,494,743 kronor 29 öre.
Utskottet hemställer,
att maltskatten må för år 1921 beräknas
till ........................................................... kronor 6,000,000.
46
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
13:o.
Statskontoret. PlUlSCllSktlttöIl»
Statskontoret tiar, i likhet med kontrollstyrelsen, för år 1921 beräknat
punschskatten, vilken utgår såsom stämpelavgift med 60 öre för
varje till försäljning utlämnad liter, efter en antagen förbrukning av
statsverks- 2,500,000 liter, till 1,500,000 kronor.
propositionen.
Med sistnämnda belopp, 1,500,000 kronor, har denna inkomsttitel
utskottet, även upptagits i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat.
Sedermera har Kungl. Maj:t genom proposition nr 136 förelagt
riksdagen förslag till förordning om punschskatt, vilket förslag innefattade,
att stämpelbeläggningsförfarandet skulle avskaffas och ersättas
med en skatt, vilken — beräknad, liksom stämpelavgiften, efter 60 öre
för liter — skulle upptagas vid utminutering och utskänkning av punsch
samt utminutering av arrak och rom. Den föreslagna förordningen var
avsedd att träda i kraft den 1 januari 1921. Bevillningsutskottet har
i betänkande nr 39 yttrat sig i anledning av sistnämnda proposition
och därvid, med avstyrkande av bifall till det av Kungl. Maj:t framlagda
författningsförslaget, i stället förordat en höjning av tullsatserna
för arrak såsom den viktigaste beståndsdelen vid punschtillverkningen
samt rom, därvid höjningen så beräknats, att densamma skulle motsvara
den nuvarande punschstämpeln. Numera har riksdagen (skrivelse nr 320)
bifallit vad utskottet sålunda hemställt, varefter Kungl. Maj:t i propositionen
nr 437 föreslagit, att riksdagen måtte utesluta ifrågavarande inkomsttitel.
I överensstämmelse härmed bortfaller ur utskottets förevarande
förslag till beräkning av bevillningarna inkomsttiteln punschskatt.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
47
14:o.
Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker.
Under åberopande av vad utskottet ovan under punkt l:o anfört
och föreslagit beträffande en omsättnings- och eu utskänkningsskatt å
spritdrycker, hemställer utskottet,
A) att riksdagen måtte, i anledning av motionerna
I: 314 av herrar Björnsson och Örne samt II: 460
av herr Röing, antaga följande
Förslag
till
förordning angående dels en omsättnings- dels en ntskänkningsskatt
å spritdrycker.
Härigenom förordnas som följer:
Omsättni ngssk att.
1 §•
För spritdrycker, som försäljas här i riket, skall,
i den utsträckning här nedan sägs, till staten erläggas
en avgift, benämnd omsättningsskatt.
2 §•
Omsättningsskatten upptages vid rusdrycksförsäljningsbolagens
inköp av spritdrycker och utgår med
25 procent av det belopp, för vilket bolagen inköpa
sådana drycker.
Rusdrycksförsäljningsbolagen äga att efter grunder,
som av kontrollstyrelsen fastställas, vid försäljningen
av spritdryckerna göra sig betäckta för omsättningsskatten.
48
Bevillning sidskottets betänkande Nr 46.
3 §•
I fråga om omsättningsskattens inlevererande till
statsverket skall följande gälla:
Då rusdrycksförsäljningsbolags inköp av spritdrycker
sker genom den av kontrollstyrelsen tillsatta
pris- och inköpsnämnden, skall bolaget vid spritdryckernas
likviderande till omförmälda nämnd erlägga
å köpeskillingen belöpande omsättningsskatt.
Vid inköp av spritdrycker annorledes än genom
berörda nämnd skall rusdrycksförsäljningsbolag senast
den femtonde dagen i månaden näst efter den, under
vilken inköpet ägt rum, till nämnden avlämna av bolagets
styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift
rörande köpeskillingen, däri inberäknad tull- och fraktkostnad,
ävensom erlägga därå belöpande omsättningsskatt.
Pris- och inköpsnämnden åligger att senast den
femtonde dagen i varje månad å statsverkets giroräkning
i riksbanken insätta under nästföregående månad
influtna omsättningsskattebelopp.
Utskänkningsskatt.
4 §.
För spritdrycker, vilka utskänkas, skall upptagas
en särskild avgift, benämnd utskänkningsskatt.
5 §.
Utskänkningsskatt utgår med 2 kronor för varje
liter.
6 §.
Utskänkningsskatten upptages vid utskänkningen,
dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag till annan
överlåtit rättighet till utskänkning, skatten skall erläggas
vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen,
såsom om utskänkningen då ägde rum.
7 §•
För utskänkningsskatt ansvarar vederbörande rusdry
cksförsälj ningsbolag.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
49
8 §.
Rusdrycksförsälj ningsbolag åligger
dels att senast den femtonde dagen i varje månad
å statsverkets giroräkning i riksbanken insätta utskänkningsskatt
för den myckenhet spritdrycker, som
från bolaget under nästföregående månad utskänkts
eller försålts till den, till vilken bolaget upplåtit utskänkningsrättighet,
dels ock att senast den tjugonde dagen i varje
månad till kontrollstyrelsen avlämna — jämte bevis
om berörda insättning — av bolagets styrelse på heder
och samvete bestyrkt, specificerad uppgift rörande omfattningen
av berörda iskänkning och försäljning.
9 §■
Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter
och anvisningar rörande sättet för utskänkningsskattens
uppbärande och redovisande.
Gemensamma bestämmelser.
10 §.
Kontrollstyrelsen åligger att före utgången av
varje månad till statskontoret avlämna uppgift å de
under nästföregående månad influtna omsättnings- och
utskänkningsskattemedel.
11 §•
1 inom. Den, som i uppgift, varom i 3 § sägs,
upptager lägre köpeskilling än den verkliga, så ock
den, som i uppgift, varom i 8 § förmäles, upptager
mindre myckenhet än som försålts, straffes med böter
från och med ettusen till och med tiotusen kronor eller
med fängelse. Den skyldige vare tillika pliktig att
erlägga felande omsättnings- eller utskänkningsskatt.
2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven
• tid avlämna sådan uppgift, som i 3 § omförmäles,
eller avlämna sådan uppgift eller sådant bevis, varom
i 8 § sägs, böte tio kronor för varje dag, uppgiften
Bihang till riksdagens ''protokoll 1920. 7 sand. H8 häft. (Nr 46.) 7
50
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
eller beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte
genom lämpliga viten tillhålla den försumlige
att uppfylla sin skyldighet. Där omsättningsskatt ej
inom stadgad tid av rusdrycksförsäljningsbolag inbetalas,
må sådan skatt utmätas med 20 procent av det
belopp, varå kontrollstyrelsen på grund av verkställd
undersökning fastställer skatt hava bort erläggas. Likaledes
må, där stadgad insättning av utskänkningsskatt
ej skett före utgången av månaden näst efter den,
under vilken den myckenhet, för vilken skatten utgått,
blivit försåld, sådan skatt utmätas till ett belopp
motsvarande 6 kronor för varje liter av den myckenhet
spritdrycker, som kontrollstyrelsen efter verkställd
undersökning fastställer hava försålts.
12 §.
Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning
åtalas vid allmän domstol.
Böter och viten, som enligt denna förordning
ådömas, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola
de förvandlas enligt allmän strafflag.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1920
samt gäller intill utgången av år 1921.
Härvid skall dock iakttagas:
Den, till vilken rusdrycksförsäljningsbolag överlåtit
rättighet till iskänkning av spritdrycker, är
skyldig att erlägga utskänkningsskatt för sitt lager
av dylika drycker vid tiden för förordningens ikraftträdande;
och åligger det honom att dels samma dag
förordningen träder i kraft till vederbörande rusdrycksförsäljningsbolag
avlämna på heder och samvete avgiven,
specificerad uppgift angående berörda lager,
dels ock före den 15 juli 1920 erlägga därå belöpande
utskänkningsskatt till bolaget, som har att senast den
15 i nästpåföljande månad uti den i 8 § angivna ordning
inleverera f skatten till statsverket. Upptager
någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt,
51
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
mindre myckenhet än han vid tiden för förordningens
ikraftträdande innehar, eller underlåter någon att inom
föreskriven tid avlämna sådan uppgift eller erlägga
stadgad utskänkningsskatt för sitt lager av spritdrycker
vid tiden för förordningens ikraftträdande, vare i
tillämpliga delar lag som i 11 § för motsvarande fäll
sägs.
Här avsedd innehavare av utskänkningsrättighet,
vilken vid utgången av förordningens giltighetstid
innehar lager av spritdrycker, äger, därest han nästa
helgfria dag till vederbörande rusdrvcksförsäljningsbolag
angående berörda lager avlämnar sådan uppgift,
varom ovan sagts, att återbekomma därför erlagd utskänkningsskatt.
Upptager någon mot bättre vetande
i omförmälda uppgift större myckenhet, än han vid
tiden för utgången av förordningens giltighetstid innehade,
straffes som i 11 §1 mom. första punkten sägs.
B) att riksdagen ville, vid bifall till vad under
A) hemställts, för sin del besluta, att, utan hinder av
stadgandet i sista stycket av 1 § i gällande förordning
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, de genom
de sålunda beslutade skatterna inflytande medlen icke
skola läggas till nämnda fond;
C) att riksdagen måtte bland inkomsterna å 1921
års riksstat uppföra omsättningsskatt och utskänkningsskatt
å spritdrycker, bevillning, med kronor 41,000,000.
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1921 liksom i propositionen
nr 437 äro bevillningarna — utom postbevillningen — tillika
med mantalspenningar och prästerskapets till statsverket indragna tionde
uppförda under rubrikerna »Ä. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.»
Under förutsättning ej mindre att riksdagen godkänner bevillningsutskottets
här ovan intagna förslag än även att mantalspenningar och
prästerskapets tionde i riksstaten uppföras med av Kungl. Maj:t föreslagna
belopp, resp. 900,000 och 2,176,140 kronor, komma inkomst
-
52
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
titlarna under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen beslutade
riksstaten att uppföras med följande belopp:
Kronor
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Mantalspenningar ...................................................... 900,000
2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde ............ 2,176,140
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:
a. Skatt å inkomst- och förmögenhet
........................ 233,000,000
fj. B-skatt å aktiebolag m. fl.... 5,000,000 238,000,000
b. Bevillning av fast egendom samt av inkomst,
bevillning .......................................... 4,600,000
c. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, bevillning..................... 200,000
d. Stämpelmedel, bevillning ........................ 55,000,000
e. Lastpenningar, bevillning ........................ 800,000
f. Byggnadsskatt, bevillning ....................... 6,500,000 305,100,000
4. Tullar och acciser:
a.
Tullmedel, bevillning..........
.................... 110,000,000
b.
Sockerskatt, bevillning .......
..................... 19,000,OCH)
c.
Tobaksskatt, bevillning.......
..................... 40,000,000
d.
Brännvinstillverkningsskatt,
be-
vulning ......................
...... 15,000,000
e.
Rusdrycksförsäljningsmedel,
be-
vulning ........................
..... 20,000,000
r.
Maltskatt, bevillning .........
...... 6,000,000 41,000,000
g. Omsättningsskatt och utskänkningsskatt
å spritdrycker, bevillning
............................................. 41,000,000 861.ooo,ooo[ 559,170,1401 —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 53
15:o.
Postmedlen.
Utskottet tillåter sig till en början erinra om följande.
I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden den 7
januari 1920 vid föredragning'' av finansplan för statsregleringen vid
innevarande års riksdag framhöll föredragande departementschefen, att
han på angivna skäl icke funnit sig kunna godtaga det resultat, vartill
generalpoststyrelsen kommit vid sin beräkning av postverkets inkomster
och utgifter under år 1921, och att han ansåge, att postverket med de
förutsättningar i fråga om taxor, på vilka generalpoststyrelsen byggt, i
själva verket icke kunde väntas giva något överskott för samma år.
Med anledning härav föranstaltade departementschefen om utredning
beträffande höjning av vissa postavgifter. Sedan denna utredning
slutförts föreläde Kungl. Maj:t riksdagen (prop. nr 256) förslag angående
tillfällig höjning av postavgifterna m. m. 1 enlighet med bevillningsutskottets
i anledning av propositionen gjorda hemställan (bet. nr 35)
har riksdagen numera (skrivelse nr 317) bifallit nämnda proposition.
Postverkets bruttoinkomster, vilka i statsverkspropositionen beräknats
till 80,800,000 kronor, hava i propositionen nr 437 upptagits till
allenast 78,200,000 kronor.
Enligt från generalpoststyrelsen meddelad upplysning utvisar postverkets
huvudbok för år 1919
inkomster ..................... kronor 55,471,799: 6 4
utgifter ......................... y> 54,423,799: 88
överskott kronor 1,047,999: 7 6.
Bevillningsutskottet, som icke har något att erinra mot Kungl.
Maj:ts sistnämnda beräkning av förevarande inkomsttitel, hemställer
följaktligen,
att postverkets bruttoinkomster må för år 1921
beräknas till....................................... kronor 78,200,000.
Stockholm den 15 juni 1920.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
54
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
Reservationer:
av herr Rosén, som anfört:
På de i herr Modigs motion angivna skälen finner jag mig icke
kunna tillstyrka utskottets förslag att fylla budgetbristen med nya spritdrycksskatter.
Då jag ej heller kan godkänna Kungl. Maj:ts förslag att
med lånemedel åvägabringa statsreglering, återstår intet annat än den
i herr Modigs motion lämnade anvisningen. Jag finner mig så mycket
hellre kunna ansluta mig till detta förslag, som de i sagda motion givna
anvisningarna synas mig vara de under nuvarande förhållanden lämpligaste.
Beträffande tilläggsstaten för år 1920 torde genom en tillämpningav
den ifrågasatta höjningen av tobaksskatten från 1 juli 1920 ernås
en ny inkomst av i runt tal 7,000,000 kronor. Till fyllande av återstående
brist, 13,000,000 kronor, lärer kassaförlagsfondens medel kunna
anlitas.
I fråga om staten för år 1921 kan vid bifall till motionen påräknas
av tobaksskattemedel 15,000,000 kronor, och 26,000,000 kronor
kunna erhållas genom höjning av inkomstskatteprocenten från 175 till
195. Den högre procenten lämnar en inkomst av något över 26,600,000
kronor. Avrundas detta belopp till 26,000,000 kronor, är därmed behovet
för år 1921, 41,000,000 kronor, fyllt.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag alltså hemställa:
-
vid l:o A)
att — — — åtgärd;
B) att riksdagen måtte på så sätt bifalla herr
Modigs motion 1:315, i vad densamma avser höjningav
skatteprocenten, att inkomst- och förmögenhetsskatten
skall för år 1921 utgå med 195 procent av
de i 19 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbelopp; samt
55
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
C) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte
för år 1921 beräknas på följande sätt:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:
«) Skatt å inkomst och förmögenhet
...............kr. 259,000,000
,6) B-skatt å aktiebolag
m-
fl.......... » 5,000,000 kr. 264,000,000.
vid 9:o
att riksdagen måtte, med bifall till herr Modigs
motion, 1:315, i vad densamma avser höjning av de
för tobaksskatten bestämda skattesatserna, beräkna
tobaksskatten för år 1921 till......... kronor 55,000,000.
vid 14:o
att riksdagen måtte besluta, att motionerna
1:314 av herrar Björnsson och Örne samt 11:460 av
herr Röing icke skola till någon riksdagens åtgärd
föranleda; samt
vid punkt 14:o:
av herr Björkman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:431 Skrivelse till Konungen, angående läkning av bevillningarna för år 1921. s. 5 i texten