Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående beräkning av bevillning ärna för år 1921.

1920-06-15 · 55 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 55 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1920:46, Betänkande, angående beräkning av bevillning ärna för år 1921.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

1

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1920 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillning

ärna för år 1921.

Närvarande vid beslut rörande inkomst- och förmögenhetsskatten samt omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker: herrar Röing, friherre Fleming, Wijk, Orne, Boman*, Rosén,

Holmström, Jonsson i Hökhult, Johansson i Kullersta *, Olsson i Kullenbergstorp, Jesperson *,

Björnsson, Kobb, Björkman, Bökelund *, Jönsson i Fridhill *, Uddenberg, Olsson i Kollungeröd

och Björklund.

Närvarande vid beslut rörande beräkningen av bevillning av fast egendom samt av inkomst,

stämpelmedel, byggnadsskatt samt tullmedel: herrar Röing, friherre Fleming, Antonsson,

Wijk, Örne, Rosén, Månsson i Hagaström, Vennersten, Holmström, Jonsson i Hökhult, Olsson i

Ramsta, Björnsson, Kobb, Åhlmans Olof Olsson, Björkman, Olsson i Kollungeröd och Björklund.

Närvarande vid beslut rörande motionen 1:315 av herr Modig i fråga om tobaksskatten

samt rörande beräkningen av bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lastpenningar,

sockerskatt, tobaksskatt, brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel, maltskatt samt

postmedel: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson *, Antonsson, Wijk, Orne, Rosén, Månsson

i Hagaström, Vennersten, Holmström, Jonsson i Hökhult, Johansson i Kullersta *, Olsson i Kullenbergstorp,

Jesperson*, Björnsson, Kobb, Åhlmans Olof Olsson, Uddenberg och Olsson i Kollungeröd.

Närvarande vid beslut rörande motion 1:113 av herrar Stendahl och Reuterskiöld: herrar

Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson *, Antonsson, Wijk, Rosén, Vennersten, Holmström, Jonsson

i Hökhult, Johansson i Kullersta *, Olsson i Kullenbergstorp, Jesperson *, Björnsson, Kobb, Sköld *,

Uddenberg och Olsson i Kollungeröd.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Sedan Kung]. Maj:t i årets statsverkeproposition avgivit förslag i

fråga om bevillningarna för år 1921, bar Kung!. Maj:t i propositionen

nr 437, med återkallande av tidigare förslag i den mån de strede mot

de i sistnämnda proposition framställda, föreslagit riksdagen, bland annat,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 samt. 38 höft. (Nr 46.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statskontoret.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

vissa förändringar i nyssnämnda, beträffande 1921 års bevillningar framlagda

förslag. Med beaktande jämväl av propositionen nr 437 avgiver

bevillningsutskottet, jämlikt § 40 riksdagsordningen, härmed förslag till

beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för år 1921 vid tillämpning

av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.

I samband härmed kommer utskottet att yttra sig jämväl om vissa

till utskottet hänvisade motioner, nämligen dels motionen nr 113 i första

kammaren, vari föreslagits viss ändring i den skala efter vilken inkomstoch

förmögenhetsskatten utgår, dels ock tre i anledning av propositionen

nr 437 väckta motioner.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

I skrivelse den 13 december 1919 med inkomstberäkning för år

1921, vilken skrivelse finns bilagd förberörda proposition angående statsverkets

tillstånd och behov, har statskontoret rörande inkomst- och förmögenhetsskatten

anfört, att denna bevillning, som tillfört statsregleringen

en behållen inkomst år 1918 av 127,611,465 kronor, enligt från

länsstyrelserna inkomna uppgifter för år 1919 uttaxerades med 152,853,296

kronor.

I fråga om beräkningen av den under förevarande skattetitel för

år 1921 påräkneliga inkomsten har statskontoret anfört följande.

Sammanställdes sistnämnda belopp med de för närmast föregående

år debiterade skattebeloppen, funne man, att skattetiteln utvecklat sig

sålunda:

år 1911

x> 1912

» 1913

X) 1914

)) 1915

xx 1916

xx 1917

X) 1918

x> 1919

kronor 34,201,579

x> 35,795,907

xx 40,786,536

xx 44,222,488

xx 43,001,670

X) 66,234,782

xx 112,567,833

xx 133,071,488

xx 152,853,296.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Vid 1919 års riksdag hade väsentliga ändringar beslutats i förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt den 28 oktober 1910.

Dessa ändringar, vilka promulgerats genom förordningen den 31 oktober

1919 (Svensk författningssamling nr 733), innebure bland annat en

förskjutning av skattetrycket från mindre till större inkomster och i

fråga om beskattningen av aktiebolag och solidariska bankbolag införandet

av en skatt å icke utdelad vinst, »B-skatten». En annan

viktig ändring vore, att skatten skulle utgå med viss av riksdagen för

varje särskilt år bestämd procent av de enligt i förordningen angivna

grunder uträknade grundbelopp. För år 1920 hade procenttalet bestämts

till 155, och i riksstaten för samma år skatten upptagits

sålunda:

«. Skatt å inkomst- och förmögenhet kronor 216,000,000

p. B-skatt å aktiebolag m. fl.......... » 6,500,000 222,500,000.

För skattetitelns upptagande i riksstaten för år 1921 gällde det

i första rummet att beräkna grundbeloppet, och härtill inskränkte sig

givetvis vad som ålåge statskontoret i fråga om denna skatt.

Aven denna begränsade uppgift innebure dock stora vanskligheter,

då helt och hållet nya förhållanden i mera än ett hänseende vore att

räkna med. Statskontoret hade till en början sökt vinna en föreställning

om storleken av det skattebelopp, som kunnat påräknas bliva uttaxerat

år 1921, därest ingen ändring gjorts i inkomstskattelagen. För detta

ändamål erfordrades en jämförelse mellan de ekonomiska förhållanden,

som kunde väntas bliva rådande under år 1920 — det år, vars inkomster

läge till grund för 1921 års taxering — och de ekonomiska förhållanden,

som faktiskt förefunnits under år 1918, vars inkomster legat till grund

för 1919 års taxering. En sådan jämförelse utfölle olika för olika

näringar. Efter att hava inhämtat upplysningar från experter på olika

områden, såväl angående de för olika industrigrupper och övriga näringar

väntade konjunkturer som ock angående de ekonomiska verkningarna

av den lagstadgade förkortningen av arbetstiden inom industrien, hade

statskontoret funnit, att den nedgång i skattehänseende, som på grund

av dessa förhållanden kunde väntas äga rum, kunde i medeltal för

alla aktiebolag betecknas som en nedgång från en index 100 till ungefär

80.

Såsom i det föregående omnämnts, hade för år 1919 uttaxerats

inkomst- och förmögenhetsskatt med 152,853,296 kronor. I fråga

om skattens fördelning inhämtades av det vid propositionen nr 406 till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

1919 års riksdag fogade statsrådsprotokollet (sid. 12), att av den för

år 1918 taxerade skatten 59.7 procent ansetts belöpa på enskilda, således

40.3 procent på aktiebolag. Vore fördelningen densamma 1919

belöpte av förenämnda skattebelopp 91,253,418 kronor på enskilda och

61,599,878 kronor på aktiebolag.

Om man nn jämte det tills vidare gjorda antagandet, att inkomstskattelagen

icke förändrats, även finge förutsätta, att vid 1921 års taxering

av aktiebolag de taxerade beloppens fördelning på olika skatteprocenter

bleve proportionell mot fördelningen vid 1919 års taxering, så skulle,

på grund av den beräknade nedgången av index för aktiebolag från

100 till 80, skattebeloppet förete en motsvarande nedgång från 61,599,878

kronor till 49,279,902 kronor.

Nu både man emellertid att räkna med icke blott de förändrade

bestämmelserna i inkomstskattelagen, utan även eu såväl därav som av

konjunktur förhållandena föranledd ändring i fördelningen å olika skatteprocenter.

Samma svårighet hade förelegat vid avgivandet av ovanberörda

proposition nr 406 till 1919 års riksdag. Tiden hade då medgivit

en undersökning, utförd sålunda, att ett visst antaget inkomstbelopp

fördelats på olika inkomstprocent efter samma norm, som gällt år

1913. Denna undersökning hade givit till resultat en skatteintäkt efter

den nya skalan, uppgående till 64,940,000 kronor. Hade inkomstfördelningen

varit densamma som vid 1917 års taxering, skulle grundbeloppet

hava utgjort ungefär 94,265,000 kronor och således med 76

procent överstigit det verkligen taxerade beloppet 53,627,500 kronor.

Chefen för finansdepartementet hade anmärkt, att det icke syntes vara

sannolikt, att för år 1919 fördelningen av aktiebolagsvinster efter inkomstprocent

återgått till de omedelbart före kriget normala förhållandena.

Med hänsyn härtill hade han ansett, att man kunde våga antaga, att

bolagens A-skatt för år 1920 skulle inbringa 70 miljoner kronor eller

således 31 procent mera än för år 1918.

Vad nu skatten för år 1921 beträffade, syntes det statskontoret, att

den nya skattetariffen borde kunna berättiga till en höjning av det med

hänsyn till konjunktur för hålland ena beräknade beloppet, 49,279,902

kronor, till i runt tal 60 miljoner kronor eller således med ungefär 22

procent.

I fråga om den på enskilda belöpande andelen av inkomstskatten

hade i ovan åberopade statsrådsprotokoll framhållits omständigheter, som

kunde verka minskning av skatteintäkten, såsom nedåtgående konjunkturer

och sannolikt stigande penningvärde samt den förändring av inkomstfördelningen,

som kunde ha inträtt jämfört med de abnorma förhållanden,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 5

som rått under den utpräglade krigskonjunkturen. A den andra sidan

hade löneinkomsterna stigit avsevärt, varjämte under år 1919 skulle ske

utdelning å aktier av bolagens vinster år 1918. Såsom sannolikt resultat

av dessa åt olika håll verkande omständigheter hade ett skattebelopp

av 70 miljoner kronor ansetts kunna beräknas. Jämfört med den på

enskilda belöpande andelen av den för år 1918 taxerade inkomstskatten,

vilken andel, såsom ovan nämnts, ansetts ha utgjort cirka 79,444,000

kronor, innebure det för 1920 antagna beloppet en sänkning med 11.33

procent. En liknande sänkning av 1919 års inkomstskatt å enskilda,

91,253,418 kronor, gåve ett belopp av 80,914,405 kronor. Statskontoret

hade, om än med någon tvekan, ansett sig kunna för år 1921 antaga

ett grundbelopp av 80,000,000 kronor för den taxerade skatten. Tillsammans

för såväl enskilda som bolag skulle således den debiterade Askattens

grundbelopp uppgå till 140,000,000 kronor.

Av den debiterade skatten inflöte emellertid icke hela beloppet

under budgetåret. Den erfarenhet, som i detta hänseende kunde hämtas

ur rikshuvudböckerna, framginge av följande tabell:

Debiterad Behållen % behållen

inkomst inkomst inkomst

år 1914 .................. 44,222,488 43,136,836 97.5 5

» 1915 .................. 43,001,670 42,282,510 98.33

» 1916 .................. 66,234,782 64,670,861 97.64

» 1917 .................. 112,567,833 110,779,892 98.41

» 1918 .................. 133,071,488 127,611,465 95.90.

Med stöd av denna tabell syntes man kunna antaga, att den behållna

inkomsten skulle komma att utgöra 95 procent av den debiterade,

således för år 1921: 0.95x140,000,000 — 133,000,000 kronor.

Beträffande B-skatten stode, anförde statskontoret vidare, inga uppgifter

till buds att lägga till grund för en utredning. Den vore, såsom

förut nämnts, i riksstaten för år 1920 uppförd med 6,500,000 kronor,

motsvarande ett grundbelopp av 4 miljoner kronor. Med hänsyn till

nu rådande konjunkturer kunde möjligen en nedsättning till 3 miljoner

kronor vara befogad. Grundbeloppen av A-skatt och B-skatt skulle då

tillsammans utgöra 136,000,000 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7 januari

1920 har chefen för finansdepartentet i förevarande ämne anfört följande:

Chefen för

finansdepartementet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen
-

Prop. nr 437.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

»Inkomst- och förmögenhetsskattens grundbelopp beräknar statskontoret

till 136 miljoner, varav 3 miljoner skulle belöpa å aktiebolagens

B-skatt. Det är givetvis synnerligen vanskligt att nu mera

exakt bedöma intäkten av denna skatt, som grundar sig på inkomstoch

förmögenhetsförhållandena innevarande år. Då statskontoret utfört

en särskild undersökning för att kunna uppskatta intäkten, finner jag

mig, efter att hava inhämtat upplysningar rörande det material, som

vid undersökningen lagts till grund, icke hava anledning att frångå

det därur framgångna huvudresultatet, att inkomst- och förmögenhetsskattens

debiterade grundbelopp, frånsett B-skatten, kan antagas utgöra

140 miljoner. Statskontoret har härifrån avdragit 7 miljoner, som

skulle motsvara skillnaden mellan debiterad och behållen inkomst. Ett

avdrag med hela 5 procent, som detta innebär, kan jag visserligen icke

finna sannolikt. Emellertid får hänsyn tagas till, att under år 1921

liksom under innevarande år behov av särskilda avdrag kommer att

föreligga. Minskningen av skatteintäkten genom dessa avdrag kan beräknas

bliva, även om själva bestämmelserna skulle bliva i huvudsak

oförändrade, åtskilligt större än under innevarande år, enär maximiavdrag

torde i ökad utsträckning komma i tillämpning. Med hänsyn härtill och

till den betydande osäkerhet, som med nödvändighet vidlåder en sådan

uppskattning som den föreliggande, har jag icke ansett mig böra höja

statskontorets beräkning.

För att uppnå jämvikt i budgeten förordar jag uttagande under

år 1921 av 175 procent å grundbeloppen, vadan jag i förslaget till

riksstat under avrundning nedåt av den osäkra B-skatten upptager inkomst-

och förmögenhetsskatten till

«• Skatt å inkomst- och förmögenhet.................... 233 miljoner kronor

P. B-skatt å aktiebolag m. fl.................................. 5 » »

238 miljoner kronor.»

Med angivna belopp, 238,000,000 kronor, har ock denna inkomsttitel

upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslag

till riksstat.

Till det vid ovannämnda proposition nr 437 fogade statsrådsprotokollet

har t. f. chefen för finansdepartementet, efter att hava uttalat

sig för höjning av den i statsverkspropositionen föreslagna beräkningen

av vissa bevillningar för år 1921, funnit, att en budgetbrist å ytterligare

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottet betänkande Nr 46. 7

49 miljoner kronor återstode att täcka. Härom har departementschefen

anfört följande:

»Att för sådant ändamål lita till kassafondens tillgångar synes mig,

med hänsyn till de stora belopp, som enligt mitt förslag i allt fall

skulle tagas ur nämnda fond för regleringen av 1920 års tilläggsstat

och 1921 års riksstat, ävensom till de krav, som under den närmaste framtiden

torde komma att ställas på fonden, under inga omständigheter

höra ifrågakomma. Härjämte måste- det ju sägas, att då åtminstone

den del av budgetbristen, som svarar mot den ökade kostnaden för dyrtidstillägg,

hänför sig till en utgift, som icke är av engångsnatur utan

kan förväntas återkomma i efterföljande års statsregleringar, det lärer

vara riktigast att tillse, att åtminstone denna del av bristen täckes

genom inkomster, som äro påräkneliga jämväl för tiden efter år 1921.

Under sådana omständigheter synes det — trots de därmed förenade

olägenheterna — svårligen kunna undgås att redan nu vidtaga

åtgärder för ytterligare höjning av inkomst- och förmögenhetsskattens

procenttal. I statsverkspropositionen har föreslagits, att denna skatt

för år 1921 skulle utgå med 175 procent av grundbeloppet, varigenom

påräknats en sammanlagd inkomst av 238 miljoner kronor, därav 233

miljoner skatt å inkomst och förmögenhet och 5 miljoner B-skatt å

aktiebolag m. fl. Jag finner mig nu böra föreslå, att ovannämnda procenttal

höjes med 10 till 185. Härigenom torde — med någon avrundning

uppåt — kunna påräknas en ökad inkomst av omkring 14 miljoner

kronor, därav bortemot en halv miljon såsom B-skatt. Å riksstatens

inkomstsida skulle alltså inkomst- och förmögenhetsskatten upptagas till

«. Skatt av inkomst och förmögenhet kronor 246,500,000

p. B-skatt å aktiebolag in. fl...................... » 5,500,000.

hör täckande av återstående brist, 35 miljoner kronor, torde det

vara nödvändigt att tillgripa påläggandet av någon ny skatt, beslutad

antingen vid denna eller vid början av nästinstundande riksdag.

Då jag icke nu är i tillfälle att framlägga förslag i ämnet, torde,

i anledning av den framskridna tiden, med framställning till riksdagen

rörande den nya skatten få anstå till nästkommande år. Att

under sådana omständigheter skatten icke kan träda i kraft redan vid

ingången av år 1921 utan först något senare är en olägenhet, som

emellertid under förhandenvarande förhållanden knappast torde kunna

undvikas. Budgettekniskt synes mig saken kunna ordnas så, att å inkomstsidan

i 1921 års riksstat den tillfälliga upplåningen ökas med ett

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nf 46.

belopp, motsvarande ovannämnda brist, varefter å tilläggsstaten för år

1921 dels för återbetalning av tillfälliga lånemedel anvisas enahanda

belopp att utgå av skattemedel, dels ock å inkomstsidan uppföres den

nya skatteinkomst, som är avsedd att beredas. Det bör emellertid uttryckligen

betonas, att definitiv täckning av bristen bör ske av medel,

som inflyta under det år, bristen uppstår, d. v. s. år 1921, och att det

sålunda under inga omständigheter bör ifrågakomma, att till ett senare

år uppskjuta återbetaluingen av de tillfälliga lånemedel, som för nu

ifrågavarande ändamål kunna komma att i riksstaten för år 1921 upptagas.

Då totalbeloppet av den för reglerandet av 1921 års riksstat

erforderliga tillfälliga upplåningen icke kan exakt fixeras förrän i samband

med statens definitiva uppgörande, framställer jag icke nu slutligt

förslag i ovannämnda hänseende utan har endast velat uttala min mening

om, hur saken lämpligen bör ordnas.»

Bevillningsutskottet har att under den nu ifrågavarande inkomsttiteln

dels föreslå den procentsats av grundbeloppen, vid vars tillämpning

inkomst- och förmögenhetsskatten kan antagas giva det belopp,

som utöver övriga statsverkets för år 1921 beräknade inkomster erfordras

för att täcka utgifternas slutsumma, dels ock angiva det belopp, vartill

inkomsten under förevarande inkomsttitel för år 1921 sålunda bör beräknas.

Med anledning härav torde utskottet böra redan här yttra sig i

frågan om täckande av den budgetbrist för år 1921, vilken, enligt vad

bär nedan skall närmare utvecklas, uppstår vid beräkning av de av

Kungl. Maj:t föreslagna inkomsttitlarna på sätt utskottet går att i detta

betänkande föreslå.

Det förslag till beräkning av övriga bevillningar, som utskottet

här nedan framlägger, innefattar höjning av Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 437 gjorda beräkningar beträffande tullmedlen och tobaksskatten med

inalles 6.4 miljoner kronor. Enligt av statsutskottet meddelade siffror

återstår härefter att täcka ett belopp av omkring 41,000,000 kronor, till

vilken summa den av t. f. departementschefen antagna budgetbristen å

49 miljoner kronor sålunda reducerats.

Beträffande täckningen av en del av den motsedda budgetbristen

hava särskilda förslag iramställts i tre, på sätt ovan är omnämnt,

i anledning av propositionen nr 437 avgivna motioner, av vilka

två avse en ny beskattning av vissa slag av rusdrycker.

t

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

I den ena av sistberörda motioner, nr 314 i första kammaren

av herrar Björnsson och Örne, har framlagts förslag till förordningom

skyldighet för rusdrycksförsäljningsbolag att erlägga omsättningsskatt.

Förslaget avser, att omsättningsskatten måtte utgå med 20 procent av

det belopp, för vilket rusdrycker med undantag av importerade viner

av 14 procent alkoholhalt och därunder av nämnda bolag försäljas.

Den andra av de nu ifrågavarande motionerna, nr 460 i andra

kammaren, är väckt av herr JRöing och innehåller förslag till förordningom

spritdrycksaccis, enligt vilket accis å spritdrycker skulle utgå dels

vid utminutering efter en i förslagets 2 § intagen skala, enligt vilken

accisen utgör 1 krona för liter, dels ock därutöver vid iskänkning,

beträffande vilken skatten föreslås till följande belopp för varje liter,

nämligen av egentligt brännvin 2 kronor, punsch 3 kronor och annan

spritdryck 6 kronor.

I den tredje av de i anledning av propositionen nr 437 väckta

motionerna, nr 315 i första kammaren, har herr Modig hemställt, dels

att skatteprocenten för inkomst- och förmögenhetsskatten måtte höjas

ytterligare till 200, varigenom motionären anser att en ökad inkomstav

21 miljoner kronor skulle vinnas, dels ock att tobaksskatten måtte

höjas till vissa i motionen angivna procenttal, varav beräknas en inkomstökning

av 15 miljoner kronor.

Bevillningsutskottet övergår nu till att angiva sin ställning till utskottet

frågan om täckande av den brist, som uppstår å 1921 års riksstat.

Vad först beträffar t. f. finansministerns budgettekniska anvisning

att med tillfälliga lånemedel, avsedda att genom beslut av nästa års

riksdag gäldas genom beviljande av nya skattemedel, täcka en del av

bristen, saknar utskottet anledning att angiva de påtagliga, i herr Röings

motion i korthet berörda finanspolitiska betänkligheter, som förslaget

möter, alldenstund utskottet jämlikt § 40 riksdagsordningen är pliktigt

att, sedan statsverkets behov blivit utredda och bestämda, opåmint

föreslå sättet för bevillningens ökande, om det erfordras. I åtlydnad

av denna sin grundlagsenliga plikt kommer bevillningsutskottet att

föreslå täckning av hela den ifrågavarande bristen.

På sätt av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har chefen

för finansdepartementet räknat med det av statskontoret för inkomstoch

förmögenhetsskatten föreslagna grundbeloppet, 136 lhiljoner. De

dyrtidstillägg till olika grupper av befattningshavare, om vilka riksdagen

sedermera fattat beslut, komma otvivelaktigt att tillföra statsBihang

till riksdagens protokoll 1920. 7 samt. 38 käft. (Nr 46.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

verket en inkomstökning, vilken kunnat utgöra skäl för eu höjning av

nämnda grundbelopp. Då bevillningsutskottet emellertid saknat material

för beräkningen av denna höjning, har utskottet avstatt från att väcka

förslag i ämnet.

Som ovan är nämnt har Kungl. Maj:t till täckning av en del av

bristen föreslagit höjning av inkomst- och förmögenhetsskattens procenttal

med 30 från det nu gällande procenttalet, 155, eller med 10 från

siffran 175, som i statsverkspropositionen föreslagits, till 185.

I fråga härom liksom beträffande herr Modigs ovan återgivna

förslag att höja inkomstprocenten till 200 vill utskottet, under erinran

att i diskussionen om 1919 års förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt

170 procent av grundbeloppet torde hava rätt allmänt ansetts

såsom maximum, såsom sin mening uttala, att den nu gällande skatteskalan

icke utan tvingande nödvändighet kan belastas till högre procent

än den i statsverkspropositionen föreslagna. På grund av denna uppfattning

har utskottet ansett sig böra söka att på annat sätt täcka den

ifrågavarande bristen.

Vad då först angår det förslag i fråga om höjning av tobaksskatten,

som framställts i herr Modigs motion, har utskottet ansett en

så betydande höjning som motionären avsett och som även torde vara

erforderlig för att åstadkomma en tillräcklig inkomstökning, icke kunna

av utskottet förordas utan företagen utredning, vartill erforderlig tid

saknats. För övrigt skulle, även vid bifall till motionärens förslag och

under antagande att motionärens beräkningar äro riktiga, endast eu

mindre del av bristen kunna täckas genom tobaksskatten.

Vid övervägande av de begränsade möjligneter, som för täckande

av ifrågavarande brist kunna stå till buds, har utskottet ansett sig böra

i första hand taga i övervägande de förslag till särskild rusdrycksbeskattning,

som framställts i ovannämnda av herr Röing samt av herrar

Björnsson och Örne väckta motioner. Såsom en oeftergivlig förutsättning

för att en sådan beskattning skall kunna av utskottet föreslås har

utskottet ansett böra uppställas, att beskattningen icke i någon mån

kan komma att främja den olagliga brännvinstillverkningen. Ur denna

synpunkt har utskottet i fråga om utminuteringen ansett en beskattning

av omsättningen efter procent å varans värde, på sätt i herrar Björnssons

och Örnes motion föreslagits, vara att föredraga framför de i

herr Röings motion upptagna fasta skattesatserna, vilka, om än i och

för sig låga, skulle komma att medföra eu rätt betydande höjning av

priserna å de billigaste spritsorterna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 11

Inom utskottet har från olika håll uttalats anslutning- till den i

herrar Björnssons och Örnes motion framförda tanken att beskatta icke

blott spritdrycker utan även starka viner. Det har emellertid vid den

undersökning, utskottet ägnat frågan, visat sig, att densamma tarvar en

utredning, vilken den långt framskridna tiden icke medgivit utskottet

att föranstalta. I likhet med vad i herr Röings motion föreslagits innefattar

följaktligen det författningsförslag, som utskottet går att framlägga

och vilket enligt utskottets anvisningar utarbetats inom finansdepartementet,

beskattning endast av spritdrycker.

Enligt till bevillningsutskottets förfogande ställda uppgifter torde

man, med beaktande av den nedgång i konsumtionen som denna beskattning

bör kunna förväntas medföra, hava att för år 1921 räkna med en

omsättning i partihandeln med spritdrycker, motsvarande ett belopp av

omkring 132,000,000 kronor. Med den av motionärerna föreslagna

skatteprocenten, 20, skulle inkomsten stanna vid 26,400,000. Då det

nu gäller att fylla en brist av 41 miljoner kronor, har utskottet ansett

nödigt att till en början föreslå en höjning av skatteprocenten. Därvid

har utskottet dock, i syfte att icke för mycket fördyra särskilt de

billigare varorna och därmed, avvika från den ovan angiva förutsättningen

för denna lagstiftning, ansett sig icke lämpligen kunna ifrågasätta högre

procentsats än 25. Om man härigenom uppnår en inkomstsumma av

33 miljoner kronor, måste täckning beredas för ytterligare 8 miljoner

kronor. En utväg att åstadkomma denna inkomstökning erbjuder den

i herr Röings motion föreslagna beskattningen vid utskänkning. Beträffande

frågan om beräkningen av utskänkningens omfattning under

år 1921 har utskottet med ledning av uppgifterna beträffande försäljningen

utskänkningsvis under månaderna januari—april 1920 ansett sig

kunna räkna med en sammanlagd utskänkningskvantitet av 4 miljoner

liter. För att på den nu ifrågavarande vägen erhålla den erforderliga

inkomstökningen skulle sålunda icke krävas mera än en ytterligare

skatt å två kronor för varje liter spirituösa, som utskänkes. En utskänkningsskatf.

efter nu angivna grund har utskottet upptagit i sitt

förslag.

O

Beträffande förslagets detaljer torde utskottet få anföra följande.

För att anordna omsättningsskattens upptagande så enkelt som möjligt

har i 2 och 3 §§ föreslagits, att skatten skall av rusdrycksförsäljningsbolagen

erläggas till pris»- och inköpsnämnden vid inköp av spritdrycker

genom nämnden. Sker inköp annorledes, skulle det åligga vederbörande

s. 12 Kontrollera mot PDF

Motion

113.

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

bolag att inom viss tid till nämnden redovisa belöpande omsättningsskatt.

1 fråga om utskänkningsskatten är föreslaget, att densamma skall

vid rusdrycksförsäljningsbolagens egen ntskänkning upptagas vid utskänkningen,

men vid utövning av överlåten rättighet erläggas då inköp

för rörelsen äger rum.

Förslagets bestämmelser om kontroll och ansvar överensstämma i

huvudsak med motsvarande bestämmelser i 1919 års förordning om

spritdrycksaccis.

Beträffande giltighetstiden är föreslaget, att förordningen skall

träda i kraft den 1 juli 1920 och gälla till utgången av år 1921. Beträffande

ikraftträdandet hänvisas till vad utskottet härom anfört i sitt

betänkande angående uppförande av viss bevillning å tilläggsstaten för

år 1920. Att giltighetstiden ansetts böra begränsas på sätt nyss nämnts

torde framgå av den ovan lämnade motiveringen.

Övergångsbestämmelserna avse att tillförsäkra statsverket utskänkningsskatt

för lager av spritdrycker, som vid förordningens ikraftträdande

förefinnas hos innehavare av överlåten rättighet, ävensom att bereda

sådan innehavare möjlighet att återbekomma utskänkningsskatt, erlagd

för lager, som innehaves vid utgången av förordningens giltighetstid.

Enligt förordningen om rusdrycksmedelsfonden skola inkomster av

ifrågavarande slag tillföras fonden. För ernående av det med utskottets

förslag avsedda syftet måste ett sådant medlens disponerande givetvis

undvikas. I likhet med vad herr Röing i sin motion föreslagit har

utskottet funnit den lämpligaste utvägen i sådant syfte vara, att riksdagen

beslutar, att, utan hinder av sistberörda bestämmelse, de enligt den

nu föreslagna förordningen inflytande medlen icke skola ingå till fonden.

Förslag till förordning i detta ämne framlägger utskottet härnedan

under punkt 14.

Vid bifall till sistnämnda förslag blir, enligt utskottets beräkningar,

någon höjning av inkomst- och förmögenhetsskattens skatteprocent utöver

vad i statsverkspropositionen föreslagits icke erforderlig, under

förutsättning att skatteskalan förblir oförändrad.

I sammanhang med denna inkomsttitel har utskottet behandlat

ovan omnämnda motion nr 113 i första kammaren, i vilken herrar

Stendahl och Reuterskiöld hemställt, »att riksdagen ville besluta en

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

sådan ändring av nu gällande skatteskala för inkomst- och förmögenhetsskattens

grund, att den lägsta skatteprocenten för enskild skattskyldig

nedsattes från 3 till 2 procent».

I motiveringen hava motionärerna erinrat om den inom första

kammaren vid denna riksdag av herr Trygger m. fl. väckta motionen,

nr 111, om höjning av tullsatserna å kaffe samt vidare anfört: »Därest

en dylik förhöjning skulle beslutas av riksdagen, hemställes om behandling

av följande motion», varefter motionärerna närmare motiverat ovan

återgivna förslag. Då riksdagen, enligt bevillningsutskottets hemställan

i betänkande nr 11, beslutat, att förenämnda motion av herr Trygger

m. fl. icke skulle föranleda någon riksdagens åtgärd, har bevillningsutskottet

funnit sig sakna anledning att ingå i prövning av herrar

Stendahls och Reuterskiölds motion.

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1919 har utskottet.

bevillningsutskottet genom statsbokföringskommittén erhållit följande

uppgifter:

Influtet.......................................... kronor 145,175,035:84

Utgifter för inkomsttiteln ..... » 16,156: 9 5

Behållen inkomst....................... kronor 145,158,878: 89.

Under nämnda år uttogs jämväl en extra inkomst- och förmögenhetsskatt,

vilken inkomsttitel enligt meddelande från åberopade kommitté

visat följande ställning:

Influtet.......................................... kronor 127,068,392:49

Utgifter för inkomsttiteln ...... » 9,443: 3 3

Behållen inkomst...................... kronor 127,058,949: 16.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att motionen I: 113, av herrar Stendahl och

Reuterskiöld, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

B) att riksdagen måtte, med avslag å herr Modigs

motion I: 315, i vad densamma avser höjning av

skatteprocenten, besluta att inkomst- och förmögenhets
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

skatten skall för år 1921 utgå med 175 procent av de

i 19 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbelopp; samt

C) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte

för år 1921 beräknas på följande sätt:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

<*) Skatt å inkomst och förmögenhet.

..............kr. 233,000,000

g) B-skatt å aktiebolag
m.

fl.......... » 5,000,000 kr. 238,000,000.

2:o.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

statskontoret. Statskontoret har anfört, att denna bevillning vilken i riks
staten

för år 1920 var upptagen till 3,800,000 kronor — enligt från

länsstyrelserna inkomna uppgifter i taxeringslängderna för år 1919 debiterats*

med 4,815,608 kronor. Då avkortningarna antoges icke behöva

beräknas högre än till 180,000 kronor, syntes ifrågavarande titel kunna

i 1921 års riksstat höjas till 4,600,000 kronor, till vilket belopp i

sådant fall även det å sjunde huvudtiteln anvisade extra anslaget »Bidrag

till landsting och städer, som icke deltaga i landsting» borde

upptagas.

Statsverks- I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel i Kungl. Maj:ts

propositionen, förslag till riksstat upptagits till 4,600,000 kronor.

Utskottet. Sedan Kungl. Maj:t genom proposition nr 24 framlagt förslag till

Prop. 24. förordning om särskilda avdrag vid 1920 års taxering till bevillning för

inkomst, har riksdagen numera fattat beslut i detta ämne, därvid vissa

jämkningar gjorts i avseende å grunderna för avdrags medgivande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 15

Beträffande denna inkomsttitel har Kungl. Maj:t i propositionen

nr 437 föreslagit, att densamma måtte uteslutas. Till motivering av

detta förslag har t. f. departementschefen anfört följande:

»I en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten proposition, nr 227,

har Kungl. Maj:t, i samband med framläggande av förslag till kommunalskattelag,

bl. a. föreslagit riksdagen att dels antaga ett vid propositionen

fogat förslag till förordning angående upphörande av allmänna taxeringar

till bevillning av fast egendom samt av inkomst m. m., dels ock vid

uppgörande av statsreglering för år 1921 ur riksstaten utesluta i Kungl.

Maj:ts förslag till statsreglering upptagna inkomsttiteln »bevillning av

fast egendom samt av inkomst» och utgiftstiteln »bidrag till landsting

och städer, som icke deltaga i landsting», båda till ett belopp av 4,600,000

kronor. Vid bifall till vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit skulle alltså

njssberörda inkomsttitel ur riksstaten utgå, vilket jämväl skulle föranleda

ändrad litterering av de tre närmast därefter följande inkomsttitlarna.»

Riksdagens andra särskilda utskott har numera i sitt utlåtande nr

1, med hänsyn till utskottets allmänna ståndpunkt i kommunalskattefrågan,

hemställt bland annat, att riksdagen måtte förklara propositionen

nr 227 icke hava kunnat av riksdagen bifallas.

Av statsbokföringskommittén har utskottet beträffande denna inkomsttitel

för år 1919 erhållit följande uppgifter:

Influtet ............................................. kronor 4,578,705: 61

Utgifter för inkomsttiteln............ » 742,553: 51

Behållen inkomst........................... kronor-3,836,152: 10.

Riksdagens beslut i avdragsfrågan synes ej böra öva inverkan på

beräkningen av vad under förevarande inkomsttitel kan inflyta.

Under förutsättning att riksdagen kommer att besluta i enlighet

med andra särskilda utskottets ovannämnda hemställan, får bevillningsutskottet

hemställa,

att riksdagen måtte, med avslag å propositionen

nr 4-37 i hithörande del, besluta, att bevillning av fast

egendom samt av inkomst skall för år 1921 beräknas

till..............................................................kronor 4,600,000.

trop. 437

och 227.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

St atskontoret.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

3:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Statskontoret har härom anfört:

»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt

nåd. förordningen den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och

handelsexpediter, samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom

hit även föras avgifter för rättigheter till skogsfång och kolningsfrihet

på allmänningar. Den behållna inkomsten av dessa avgifter har enligt

rikshuvudboken uppgått

år 1913 till ............... kronor 341,512

» 1914 » » 275,963

» 1915 » » 212,620

» 1916 » » 214,481

» 1917 » » 176,633

» 1918 » » 154,727.

Såsom synes företer skattetiteln en nedgång för de senare åren

och då denna givetvis beror på världskrisen, kommer den efter all sannolikhet

att framträda även i slutsiffrorna för innevarande år. Jämväl för

år 1921, varom i denna beräkning är fråga, torde det kunna befaras,

att världskrigets efterdyningar komma att ofördelaktigt inverka på denna

inkomsttitel. Statskontoret anser försiktigheten bjuda att upptaga titeln,

vilken i 1920 års riksstat beräknats till 200,000 kronor, med oförändrat

belopp.»

Med detta belopp, 200,000 kronor, har denna inkomsttitel också

ingått i förevarande förslag till riksstat.

Bevillningsutskottet har genom statsbokföringskommitten inhämtat,

att denna inkomsttitel för år 1919 utvisar följande ställning:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

17

Influtet................................................................................. kronor* 283,641: 8 2

Utgifter för inkomsttiteln ................................................ » 401: 8 o

Behållen inkomst.................................................................. kronor 283,240: 0 2.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner

och rättigheter måtte för år 1921 beräknas

till.................................................. kronor 200,000.

4:o.

Stämpelmedel.

Stämpelmedlen, inberäknat arvsskatt och skatt för gåva, utgjorde:

år 1914

» 1915.

» 1916.

» 1917.

» 1918

kronor 17,070,845

» 16,211,787

» 25,106,655

» 52,653,656

» 74,026,999

Statskontoret.

eller i medeltal för dessa fem år 37,013,988 kronor.

Till belysning av frågan, i vad mån de nu och under don senaste

tiden rådande krisförhållandena utövat inverkan på denna skattetitel,

har statskontoret meddelat följande sammanställning av uppgifter angående

influtna stämpelmedel, vilka i vad de avse åren 1913 och 1914 härröra

från statskontorets egna räkenskaper men för följande år erhållits från

generalpoststyrelsen:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 sand. 38 käft. (Nr 46.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Influtna stämpelmedel

järn—juli

aug.—okt.

noy. och dec.

Summa

År 1913 ...................................................

11,505,067

3,853,096

2,808,506

18,166,659

» 1914 ...................................................

10,724,621

3,527,688

2,425,183

16,677,492

» 1916 ...................................................

7,901,501

3,853,884

2,788,331

14,543,716

» 1916 ...................................................

13,120,706

5,856,933

5,639,629

24,617,268

» 1917 ...................................................

30,290,111

11,728,482

9,893,228

51,911,821

» 1918 ...................................................

42,316,942

19,655,752

10,881,576

72,854,270

» 1919 ..................................................

43,032,863

12,818,564

—

55,851,427

Av denna sammanställning framgår, att uppbörden under de år,

som kriget varat, i procent av uppbörden under motsvarande tid

närmast före kriget utgjort:

augusti—oktober 1914 ................

......... 91.55

procent

november—december 1914 .........

.......... 86.35

»

januari—juli 1915 .......................

.......... 73.68

»

augusti—oktober 1915 ..................

.......... 100.0 2

november—december 1915..........

.......... 99.28

y>

januari—juli 1916 ..........................

.......... 122.34

augusti—oktober 1916 .................

.......... 152.01

»

november—december 1916...........

.......... 200.81

»

januari—juli 1917 .........................

.......... 282.44

augusti—oktober 1917....................

.......... 304.39

»

november—december 1917..........

......... 352.26

»

januari—juli 1918 .........................

.......... 394.58

»

augusti—oktober 1918 .................

.......... 510.13

november—december 1918...........

.......... 387.45

»

januari—''juli 1919 ........................

.......... 401.25

»

augusti—oktober 1919....................

.......... 332.6 8

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter för åren

1915—1918 å beloppet av de stämplar som använts till nedannämnda

handlingar, har detta belopp utgjort:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

19

1915

1916

1917

1918

Handlingar till lagfartsprotokollet...............

2,815,610

4,333,951

9,812,823

16,545,033

Handlingar till intecknings- och tomträtts-

1,483,696

protokollen............................................

486,841

680,702

1,028,598

Handlingar till äktenskapsförordsprotokoll ...

7,915

10,280

9,620

10,000

Handlingar till bouppteckningsprotokoll:

Bouppteckningai-....................................

5,815,810

6,991,251

10,420,376

11,939,850

Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits

902

1,673

vid bouppteckningens stämpelbeläggning

842

596

Morgongåvobrev ....................................

5

7

35

—

Avhandlingar om lösöreköp.....................

11,841

9,833

7,907

14,827

Summa

9,138,864

12,026,620

21,280,261

29,995,079

Efter att hava erinrat om ovan meddelade siffror har statskontoret

beträffande stämpelmedlen i sin ovannämnda skrivelse den 13 december

1919 vidare anfört följande:

»Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades den 19 november

1914 nådig förordning (Svensk författningssamling nr 381) vilken trätt

i kraft den 1 januari 1915. Till dessa skatter äro av de i förestående

statistik upptagna avgifter hänförliga, utom avgifterna för bouppteckningar

och testamenten, även de i beloppen för rubriken »handlingar

till lagfartsprotokollet» ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och

fideikommissbrev rörande fast egendom, vartill komma vissa nya

avgifter för gåva av lös egendom, rörande vilka någon beräkning icke

är möjlig, men vilka icke torde kunna antagas uppgå till något mera

avsevärt belopp. Sammanlagt hava ifrågavarande skatter belöpt sig

år 1914 till......... kronor 6,000,158

» 1915 » » 5,947,762

»1916 » » 7,030,682

» 1917 » » 10,842,565

» 1918 » » 12,354,364.

Vid bedömandet av dessa siffror bör erinras, att från och med

den 1 januari 1918 skattetariflfen blivit ändrad genom nådiga för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

ordningen den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling nr 325). Vid

framläggande av förslag härom ansåg föredragande departementschefen

åtskilliga skäl tala för, att en ökning av arvsskattens avkastning kunde

vara att förvänta såsom i hög grad sannolik. Så torde man med fullt

skäl kunna antaga för visst, att genom penningvärdets påtagliga nedgång

och därigenom uppkommen höjning av värdet å alla andra tillgångar

behållningarna i bouppteckningarna komme att förete en avsevärd

stegring redan på denna grund. Men även av andra orsaker borde

man kunna beräkna en höjning av bouppteckningssummorna. De på

många områden gynnsamma konjunkturerna för handel och industri

samt även lör jordbruket hade bidragit till skapandet av nya och ökning

av redan befintliga förmögenheter, och denna förmögenhetstillväxt torde,

enligt vad erfarenheten syntes bestyrka, hava orsakat en förskjutning

med avseende å förmögenhetens fördelning i sådan riktning, att de

större förmögenheterna ökats till antalet och även till sitt belopp. Då

nu den föreslagna höjningen av arvsskatten vore avsedd att träffa de

större förmögenheterna, syntes det naturligt, att den inträdda förmögenhetstillväxten

i förening med skatteförhöjningen skulle leda till en vida

större årlig avkastning av arvsskatten än tidigare kunnat beräknas.

Huru stor denna ökning kunde förväntas bliva, kunde naturligtvis icke

exakt angivas. Många tecken, särskilt den erfarenhet, som vunnits

genom den senaste tidens taxeringsresultat, tydde dock på att densamma

bleve betydande. För sin del ansåg departementschefen, att

förmögenhetstillväxten och den föreslagna skatteförhöjningen borde kunna

tillsammans åstadkomma en höjning av arvsskattens för år 1918 till

6,000,000 kronor beräknade belopp med åtminstone 25 procent eller

sålunda med minst 1,500,000 kronor.

Sedermera har skattetariffen ånyo ändrats genom nådiga förordningen

den 16 juli 1919 (Svensk författningssamling nr 422). Genom

denna förordning, som träder i kraft den 1 januari 1920, hava de för

skattens beräknande uppgjorda tarifferna i medeltal höjts med 25 procent.

I riksstaten för år 1920 är med hänsyn till denna höjning inkomsten av

arvs- och gåvoskatten beräknad till 15,000,000 kronor.

Många tecken tyda på att de förhoppningar, som ännu förra året

icke saknade berättigande, måste vid nu nedgående konjunkturer reduceras.

Särskilt gäller detta värdet av förmögenheter, som placerats i

aktier eller obligationer. I fråga om sådana värden måste man till

följd) av kursfallen å fondmarknaden räkna med en nedgång av minst

30 å 40 procent, och i fråga om arvsskatten för dylik förmögenhet blir

nedgången, på grund av skattetariffens progressivitet, ännu starkare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Med hänsyn härtill torde försiktigheten bjuda någon nedsättning av

beräkningen av »arvsskatt och skatt för gåva». Statskontoret föreslår,

att i riksstaten för år 1921 nämnda i stämpelavgiften ingående särskilda

skattetitel upptages till 13,000,000 kronor.

Enligt nådiga förordningen den 15 augusti 1913 (Svensk författningssamling

nr 191) har från och med den 1 september 1913 en ändring

i gällande förordning angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper trätt i kraft, varigenom nämnda avgift vid köp av aktier

och banklotter höjts med 50 procent. Försäljningsbeloppet för ifrågavarande

slag av stämplar har utgjort:

år 1913 .....

» 1914 .....

» 1915 .....

» 1916 .....

» 1917 ....

» 1918 ....

kronor 1,177,093

» 590,480

» 734,527

» 4,264,031

» 11,911,452

» 14,144,368.

Influtna beloppet för under januari—september innevarande år

försålda överlåtelsestämplar uppgår enligt statskontoret tillhandakommen

uppgift till 7,002,676 kronor, och under förutsättning att inkomsten för

sista kvartalet kommer att hava en häremot proportionell storlek och

således inflyta med 2,334,225 kronor, skulle årets inkomst uppo-å till

9,336,901 kronor.

För att kunna använda nyss anförda statistik måste man taga

hänsyn till de ändringar, som dels genom nådiga förordningarna den

30 mars 1917 (Svensk författningssamling nr 191) och den 12 mars

1918 (Svensk författningssamling nr 123) dels genom nådiga förordningarna

den 29 november 1918 (Svensk författningssamling nr 911)

och den 26 mars 1919 (Svensk författningssamling nr 120) vidtagits i

lydelsen av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, ändringar

som innebära, att stämpelsatserna från och med den 1 april 1917 fördubblats

och sedermera från och med den 1 december 1918 ännu en

gång fördubblats.

Reducerar man försäljningsbeloppen för åren 1917, 1918 och 1919

till vad de skulle varit, om nyssberörda förordningar icke utfärdats, och

bortser man därvid från den — sannolikt obetydliga — dämpande inverkan,

som stämpelsatsernas höjning kan hava utövat på omsättningen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

av fondpapper, får man följande statistik över försäljningsbeloppen för

överlåtelsestämplar:

år

1913 .........................

...................... kronor

1,177,093

1914 ........................

........................ ))

590,480

1915 ........................

........................ »

734,527

»

1916 ........................

....................... »

4,264,031

1917 ........................

........................ »

6,806,544

1918 ........................

........................ »

6,740,905

1919 ........................

........................ »

2,334,225.

Denna statistik visar en betydligt ökad livlighet på fondmarknaden

under de tre åren 1916—1918, efterföljd av en högst avsevärd nedgång

under innevarande år. Orsaken till denna nedgång är icke att söka i

minskad omsättning på fondmarknaden — antalet sålda värdepapper av

olika slag lärer i stort sett vara tämligen oförändrat — utan i det kursfall

å alla valutor, som visserligen var väntat, men som antagit oförutsedda

dimensioner. Då det torde vara ovisst, om ändrade förhållanden

på detta område kunna komma att inträda till år 1921, har statskontoret

för sistnämnda år, efter samråd med sakkunnig person, på följande

sätt beräknat ifrågavarande del av stämpeluppbörden under förutsättning

av:

a) återgång till 1908 års stämpelsatser......... kronor 2,000,000,

b) 1917 års fördubblade stämpelsatser............ » 4,000,000,

c) 1918 års fyrdubblade stämpelsatser............ » 8,000,000.

I det följande utgår statskontoret från, att de nu gällande höga

stämpelsatserna bibehållas även under år 1921.

Den skatt, som erlägges för stämpling av aktiebrev m. m., har

under de senaste åren uppgått till betydliga belopp. Den har enligt

rikshuvudböckerna utgjort:

år 1913

» 1914

» 1915

» 1916

)> 1917

» 1918

kronor 451,184

» 528,766

» 1,285,067

» 3,417,172

» 10,975,475

» 15,816,891.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 23

För innevarande års tio första månader har influtit 11,166,969

kronor, så att, om proportionsvis lika stor uppbörd finge beräknas för

november och december, skatten för hela år 1919 skulle uppgå till

13,400,362 kronor. Det är emellertid en känd sak, att nyemissionen,

som under kristiden tagit ett starkt uppsving, nu håller på att avstanna.

För år 1921 torde försiktigheten kräva, att man räknar med förhållanden

likartade med dem, som rådde under 1913 och 1914, endast med

den modifikation att vid aktieteckning för ett visst företag numera på

grund av penningevärdets fall erfordras ett tredubbelt så stort kapital

som under tiden före kriget. Med hänsyn härtill beräknar statskontoret

ifrågavarande del av stämpelskatten för år 1921 till 1,500,000

kronor.

Enligt nådiga förordningen den 11 juli 1919 (Svensk författningssamling

nr 401) har från och med den 1 september 1919 införts en

särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket

av pärlor m. fl. lyxvaror. Å andra sidan är genom en annan förordning

av samma dag (Svensk författningssamling nr 415) stämpelavgiften

för fullmakter, konstitutorial m. m. upphävd från och med den 1 januari

1920. I likhet med bevillningsutskottet vid innevarande års riksdag

(betänkande nr 72, sid. 27) har dock statskontoret ansett sig kunna

bortse från nu omnämnda förhållanden vid föreliggande beräkning.

Beträffande övriga delar av stämpelbeskattningen är att uppmärksamma,

att från och med den 1 juli 1917 genom nådiga förordningen

den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling nr 329) vidtagits en höjning

av lagfartsstämpeln, aktiestämpeln och obligationsstämpeln samt införts

rånte- och lottsedelsstämplar, vilka åtgärder beräknats medföra en ökning

i stämpeluppbörden av 4,300,000 kronor.

Genom att från totalbeloppet av den behållna inkomsten av stämpeluppbörden

draga beloppen för arvsskatt och skatt för gåva ävensom

överlåtelsestämplar och aktiesstämpling samt för åren 1917 och 1918

även den ökning i stämpeluppbörden, som härrör från nyssnämnda nådiga

förordning den 19 juni 1917 finner man för övriga stämpelmedel

följande belopp:

år 1913 ................................................ kronor 10,675,902

» 1914 ................................................ » 9,951,441

» 1915 ................................................ » 8,244,431

» 1916 .......................*....................... » 10,394,770

» 1917 ................................................ ). 16,774,164

> 1918 .............................................. » 27,411,376

s. 24 Kontrollera mot PDF

Dcparte
menttehefen.

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

eller i årligt medeltal för de tre sista åren, under vilka det starkt

sjunkande penningvärdet måste antagas hava i särskilt hög grad åstadkommit

stegring i denna inkomst, 18,193,437 kronor. Lägges härtill

den beräknade inkomstökningen på grund av ovanberörda förordning

den 19 juni 1917, 4,300,000 kronor, erhålles ett belopp av 22,493,437

kronor eller i runt tal 22,500,000 kronor.

Stämpeluppbörden i sin helhet skulle då för år 1921 beräknas

sålunda:

Arvsskatt och skatt för gåva ......... kronor 13,000,000

Överlåtelsestämplar.......................... » 8,000,000

Stämpling av aktier in. m................ » 1,500,000

Övriga stämplar ................................. )) 22,500,000

Summa kronor 45,000,000.»

Statskontoret har, på grund av vad sålunda anförts, föreslagit, att

i riksstaten för år 1921 måtte upptagas stämpelmedel med 45,000,000

kronor, därav beräknad arvsskatt och skatt för gåva 13,000,000 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den 7 januari 1920

yttrade chefen för finansdepartementet:

»Stämpelmedlen uppför jag med av statskontoret föreslaget belopp.

Jag förutsätter därvid, att bestämmelserna i förordningen den 26 mars

1919 (nr 120) om höjd fondstämpel komma att gälla även under år

1921. Förslag om författningens prolongering torde jag sedermera få

anmäla. Likaså utgår jag från, att lvxstämpelavgiften, enligt förordningen

den 11 juli 1919 (nr 401), kommer att bibehållas under år 1921. Vad

angår intäkten av denna stämpelavgift, vilken statskontoret säger sig

icke hava tagit i beräkning, tillåter jag mig meddela, att, enligt vad

jag från generalpoststyrelsen inhämtat, intill utgången av nästlidna

december försålts lyxstämplar för 79,600 kronor. Den nya stämpelavgiften

har varit i tillämpning sedan den 1 september 1919. Emellertid

hava, enligt vad jag på förekommen anledning gjort mig underrättad

om, vederbörande länsstyrelser i flera län försummat att i tid

vidtaga åtgärd för utseende av tillsyningsmän; i vissa fall har åtgärden

fördröjts till in i november. Kontrollen har alltså under den

första tidens tillämpning varit bristfällig. Med hänsyn härtill är ovan

angivna siffra icke en fullt tillförlitlig utgångspunkt för beräkning av

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 25

skatteintäkten. Närmast synes den peka mot en årsintäkt av omkring

300,000 kronor. Någon anledning att med förslagsvis detta belopp höja

stämpelmedlen i budgeten synes mig ej föreligga, då andra och betydligt

viktigare faktorer äro tämligen osäkra. Såsom statskontoret anmärkt

skulle man för övrigt hava att jämväl taga i beräkning den

minskning å stämpelinkomsten som borttagandet av stämpel å fullmakter

m. m. medför.

Bland stämpelmedlen ingår såsom en av de största posterna arvsskatt

och skatt för gåva. Rörande dispositionen av ifrågavarande skatteintäkt

får jag erinra om, att till 1919 års lagtima riksdag avläts proposition

om avsättning av, bland annat, arvsskattemedlen till en statsverkets

kapitalökningsfond. Riksdagen, som ansåg ytterligare utredning

i vissa angivna hänseenden erforderlig, avslog propositionen. Ärendet

har sedermera gjorts till föremål för ytterligare utredning men befinner

sig icke ännu i färdigberett skick. Huruvida proposition i ämnet kan

komma att avlåtas till innevarande års riksdag är för närvarande ovisst.

Av betydelse är härvid givetvis även det statsfinansiella läget. Jag anser

mig icke kunna ifrågasätta någon ytterligare höjning av inkomstskattens

procenttal för att möjliggöra genomförandet av förslaget om arvsskattemedlens

fondering, hur viktig och betydelsefull jag än alltjämt

anser en dylik fondering vara. Huruvida den även av riksdagen i

princip godtagna tanken skall kunna i 1921 års budget förverkligas,

torde icke kunna slutgiltigt bedömas, förrän ökad klarhet vunnits angående

den verkliga budgetställningen vid ingången av detta år.»

Stämpelmedlen äro följaktligen i statsverkspropositionen upptagna

med 45,000,000 kronor, därav beräknad arvsskatt och skatt för gåva

13,000,000 kronor.

Genom en den 23 januari 1920 dagtecknad proposition, nr 47, har

Kungl. Maj:t föreslagit, att förordningen den 11 juli 1919 om utgörande

av en särskild stämpelavgift i vissa fäll vid köp, byte eller införsel till

riket av pärlor med flera lyxvaror skulle äga fortsatt tillämpning till

utgången av år 1921. Denna proposition har numera, på sätt riksdagen

i skrivelse nr 248 för Kungl. Maj:t tillkännagivit, av riksdagen bifallits.

Genom en den 5 mars 1920 dagtecknad proposition, nr 215, har

Kungl. Maj:t föreslagit förlängd giltighet för de nu gällande förhöjda

stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper. Detta förslag har

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 samt. 38 höft. (Nr 46.) 4

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

Prop. 47.

Pr ap. 215.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 437.

TJtakottets

yttrande.

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

av riksdagen numera bifallits, varom skrivelse nr 221 avlåtits till

Kungl. Magt.

I Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag i fråga om förevarande inkomsttitel

bär hänsyn tagits till innehållet i de ovannämnda propositionerna

nr 47 och 215.

Enligt det vid Kungl. Maj:ts förut åberopade proposition nr 437

fogade utdrag av protokollet över finansärenden har t. f. departementschefen

anfört:

»Beträffande stämpelmedlen beräknades de för år 1919 till 40 miljoner

kronor. I själva verket lämnade de emellertid för sagda år en

nettointäkt av icke mindre än 58,137,468 kronor 28 öre, varigenom

kassafonden tillfördes ett belopp av mer än 18 miljoner kronor. Åren

1917 och 1918 utgjorde den influtna stämpeluppbörden respektive 51.9

och 72.8 miljoner kronor. Vad innevarande år beträffar äro stämpelmedlen

i riksstaten upptagna med ett belopp av 52 miljoner kronor.

Såsom jag redan nämnt, hava emellertid under årets fyra första månader

stämpelinkomsterna uppgått till icke mindre än cirka 27.2 miljoner kronor

eller sålunda för V3 år till mer än hälften av det för helt år beräknade

beloppet, därvid emellertid är att anmärka, att i den nyss angivna

summan ingår jämväl punschstämpel. Siffran för årets fyra första

månader är i förhållande till motsvarande siffra för år 1919 i det

allra närmaste konstant och utvisar till och med en stegring med

0.2 miljoner kronor. Icke heller kan, om man jämför stämpeluppbörden

månad efter månad under detta år, någon tendens till nedgång

konstateras.

Under sådana omständigheter vill det synas, som om det knappast

skulle behöva möta betänklighet att höja den i riksstatsförslaget för år

1921 upptagna inkomsten av stämpelmedel, 45 miljoner kronor, med

10 miljoner till 55 miljoner kronor.»

I det i propositionen nr 437 ingående förslaget till ändringar i

inkomstberäkningen har ock förevarande inkomsttitel upptagits till

55,000,000 kronor.

Bevillningsutskottet, som till fullo delar t. f. departementschefens

i ovan anförda yttrande uttalade uppfattning, att numera tillgängliga

siffror över stämpeluppbörden intill slutet av april månad detta år medgiva

den av Kungl. Maj:t i propositionen nr 437 föreslagna höjningen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 27

i beräkningen av denna inkomsttitel med 10 miljoner kronor utöver

vad i statsverkspropositionen ifrågasatts, hemställer följaktligen,

att stämpelmedlen måtte för år 1921 beräknas

till........................................................... kronor 55,000,000.

5:o.

Lastpenningarna.

Beträffande lastpenningarna, som i årets riksstat upptagits till

800,000 kronor, har statskontoret meddelat, att desamma utgjort:

år

1913 ...........................

........................... kronor

815,354

»

1914 ..........................

.......................... »

761,392

»

1915 ...........................

.......................... »

813,831

»

1916 ...........................

........................... »

791,161

»

1917 ...........................

........................... »

453,892

»

1918 ..........................

........................... »

451,693

Statskontoret har vidare anfört:

»De här ovan anförda inkomstbeloppen böra minskas med beloppet

av restitutioner, vilket belopp dock för år 1918 endast uppgått till

1,513 kronor.

Då man får antaga, att normala förhållanden i avseende å skeppsfarten

återinträtt år 1921, har statskontoret för detta år upptagit lastpenningarna

till 800,000 kronor.»

Chefen för finansdepartementet har i ämnet anfört:

»Beträffande lastpenningarna, som jag upptager med av statskontoret

föreslaget belopp, tillåter jag mig omnämna följande. Med

anledning dels av för flera år sedan inkommen framställning om lastpenningarnas

avskaffande, vilken framställning av statskontoret och

kommerskollegium avstyrkts under uttalande, att vederlag till den svenska

sjöfartsnäringens direkta nytta borde beredas av statsmedel, dels ock av

från riksdagens sida väckt fråga om höjning av rederilånefonden har jag

Statskontoret.

Departements
chefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Prop. nr 437.

Utskottet.

28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

anmodat kommerskollegium att yttra sig rörande lämpligheten av att

under viss tid framåt till utökande av rederilånefonden avsätta statsverkets

inkomst av lastpenningar. Kollegium har i anledning härav i

skrivelse till mig uttalat, att kollegium ansåge en ökning av rederilånefonden

med minst 15 miljoner väl motiverad och att, då lastpenningarna

icke ens tillnärmelsevis räckte till fyllandet av ifrågavarande trängande

behov, den ifrågasatta avsättningen enligt kollega mening vore mindre

lämplig.

I anledning av denna kommerskollegii avböjande hållning har jag

tillsvidare låtit tanken förfalla att föreslå lastpenningarnas avsättande för

något sjöfartsnäringen befrämjande ändamål.

Frågan, om lastpenningarna skola bibehållas eller ej, är för närvarande

föremål för utredning inom generaltullstyrelsen, dit inkommen

framställning i ärendet remitterats. Utredningen i fråga avser också

spörsmålet om eventuell omreglering av fyr- och båkmedlen.»

I statsverkspropositionen hava, såsom av departementschefens förestående

jfftrande framgår, lastpenningarna upptagits till 800,000 kronor.

Med samma belopp äro lastpenningarna upptagna i propositionen

nr 437.

Enligt meddelande från generaltullstyrelsen debiterades lastpenningarna

för år 1919 med 580,591 kronor 78 öre och utgjorde:

År 1918

kronor

År 1919

kronor

År 1920

kronor

Under januari ................................................

45,366

52

36,705

76

72,828

18

» februari ................................................

36,670

80

27,695

19

59,837

15

» mars ...................................................

37,908

88

25,475

26

55,840

06

» april......................................................

36,217

76

37,781

24

55,561

86

Summa

156,163

96

127,557

45

244,067

25

Utskottet, som icke har något att erinra beträffande vad Kungl.

Maj:t i fråga om denna inkomsttitel föreslagit, hemställer följaktligen,

att lastpenningarna må för år 1921 beräknas

till............................................................... kronor 800,000.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

29

6:o.

Byggnadsskatt.

I propositionen nr 437 har Kungl. Maj:t föreslagit upptagande Prop. nr 437,

under rubriken 3. »Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse» med 315 och 31i''

littera e. Hyresvärdestegringsskatt, bevillning, till belopp av 6,500,000

kronor. Till stöd härför har t. f. departementschefen anfört följande:

»I samband med ifrågasatta åtgärder för främjande av bostadsproduktionen

har Kungl. Maj:t i proposition den 12 mars 1920, nr 315,

föreslagit riksdagen att från och med år 1921 införa en särskild hyresvärdestegringsskatt

att utgå enligt av Kungl. Maj:t närmare angivna

grunder. Det förutsattes därvid, att varje år dylik skatt upptoges skulle

å riksstatens utgiftssida uppföras ett reservationsanslag till understöd

för uppförande av bostadshus till samma belopp som inkomsttiteln, att

utgå direkt av denna titel. I enlighet härmed föreslogs också i den till

riksdagen på civildepartementets föredragning avlåtna propositionen nr

314 bland annat, att för år 1921 skulle under femte huvudtiteln till

understöd åt kommuner m. fl. för uppförande av vissa bostadsbyggnader

anvisas ett reservationsanslag å 6,500,000 kronor, att direkt utgå av

hyresstegringsskattemedel. Å riksstatens inkomstsida bör alltså, vid bifall

till vad i ovannämnda proposition föreslagits, uppföras en ny inkomsttitel,

benämnd hyresvärdestegringsskatt, vilken titel lämpligen torde

kunna i riksstaten införas under ’A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter:

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:’ samt utmärkas med

särskild littera.»

Riksdagen har numera antagit ett förslag till förordning om byggnadsskatt

ävensom beslutat, att till understöd, enligt vissa grunder, åt kommuner

med flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader anvisa och

till Kungl. Maj:ts förfogande ställa för år 1921 å extra stat under

femte huvudtiteln ett reservationsanslag av 6,500,000 kronor att direkt

utgå av byggnadsskattemedel.

Då riksdagen sålunda får anses hava förutsatt, att byggnadsskatten utskottet.

komme att för år 1921 lämna eu intäkt av minst nyssnämnda belopp,

6,500,000 kronor, finner utskottet sig böra hemställa,

att riksdagen måtte bland inkomsterna å 1921

års riksstat uppföra byggnadsskatt, bevillning,

med ........................................................ kronor 6,500,000.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46

Statskontoret.

7:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen hava influtit med:

år 1914 ................................................ kronor 58,217,725

b 1915 .............................................. J> 54,850,960

b 1916 ............................................... b 60,956,020

» 1917 .............................................. b 42,535,692

b 1918 .............................................. » 36,479,355

1 ovanstående tabell är avdrag gjort för avkortningar och restitutioner.

I riksstaten för år 1920 äro tullmedel upptagna till ett belopp av

70,000,000 kronor.

En översikt över krigsförhållandenas inverkan på denna skattetitel

lämnar nedanstående tablå över tulluppbörden under åren 1915—

1919. I denna tablå äro inga avdrag gjorda.

1915

1916

1917

1918

1919

Under

januari.....................

4,782,442

4,536,809

4,518,086

3,098,374

2,566,430

4,486,499

5,007,890

4,777,909

5,653,836

3,757,880

3,632,292

2,662,119

2,970,872

4,515,520

mars........................

5,261,664

april........................

5,516,552

4,978,212

3,062,163

3,197,319

6,595,452

»

maj ........................

5,472,225

6,223,255

3,370,333

3,412,116

6,903,894

»

juni ........................

4,309,138

5,220,413

3,403,150

2,528,810

10,079,184

»

juli ........................

4,443,099

5,595,022

4,418,172

2,850,666

11,553,005

»

augusti.....................

4,193,305

5,749,554

4,029,951

2,656,311

10,244,887

>

september ...............

4,475,820

5,729,843

2,884,414

3,821,342

11,514,268

»

oktober ..................

4,379,878

4,841,744

3,351,922

3,533,169

12,108,583

»

november..................

4,402,306

4,748,300

3,772,320

3,135,895

10,123,235

»

december..................

4,688,088

4,187,636

3,500,954

3,381,421

—

Summa

56,157,242

62,242,533

43,701,637

37,248,414

91,466,122

Efter att hava meddelat ovanstående sifferuppgifter har statskontoret

beträffande denna inkomsttitel anfört följande:

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

»Om tulluppbörden under december 1919 kommer att uppgå till

samma belopp som i medeltal under årets föregående månader eller

8,315,102 kronor, blir hela uppbörden för innevarande år 99,781,224

kronor.

Beräknar man avkortningar och restitutioner till proportionsvis

99 781 224

samma belopp som år 1918 eller x 769,058 = 2,060,156

kronor, erhåller man för den behållna inkomsten ett belopp av 97,721,068

kronor.

Ville man på statistiken för föregående år grunda en framtidskalkyl

och därvid ur sina beräkningar eliminera krigets inverkan, finge

man utgå från den behållna tullinkomsten under femårsperioden 1909

—1913, vilken uppgått till 62,061,912 kronor i medeltal om året med

en årlig ökning av i medeltal 2,769,067 kronor. Om man till nämnda

medelinkomst .................................................................. kronor 62,061,912

lade den ökning som belöpte från mitten av femårsperioden

1909—1913 till år 1921 eller.............. » 27,690,670

erhölle man ......................................................................... kronor 89,752,582.

Vid förestående beräkning äro frånräknade alla avkortningar,

däribland även tullverkets utgifter för beslagarandelar, tullstatens enskilda

pensionsinrättnings andelar av böter samt tulltjänstemäns andelar

av ersättning för vissa tjänstförrättningar. Då emellertid för dessa utgiftsposter

från och med år 1915 uppförts ett anslag på tullverkets omkostnadsstat,

bör till det nyss beräknade beloppet av tullmedel för år

1921 läggas ett mot nämnda utgiftsposter svarande belopp, vilket i

tullverkets stat beräknats till 500,000 kronor. Man kommer då till ett

belopp av i runt tal 90,200,000 kronor.

Då samma skäl, som framfördes för spannmålstullarnas uteslutande

ur 1919 års riksstat, även synas kunna anföras beträffande beräkningen

för år 1921, bör förenämnda summa, 90,200,000 kronor, nedsättas med

ett belopp, som i det närmaste motsvarar den beräknade inkomsten av

spannmålstullarna eller till 78,000,000 kronor.

Nu anförda belopp angiver den tulluppbörd för 1921, som man

haft anledning att emotse, därest förhållandena före kriget fått i lugn

utveckla sig. Emellertid tyda inkomstsiffrorna för innevarande år på

väsentligt ändrade förhållanden. Och om än en god del av årets stora

tulluppbörd får antagas bero på import för fyllande av behov, som icke

kunnat tillgodoses under kriget, måste man å andra sidan taga hänsyn

till den utveckling, som kan förväntas uppkomma. Vid avvägande av

s. 32 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

dessa omständigheter har statskontoret stannat vid att för 1921 års

tulluppbörd beräkna ett belopp av 95,000,000 kronor.»

Chefen för finansdepartementet har gjort följande uttalande i ämnet:

»Till vad statskontoret anfört beträffande beräkningen av tullmedlen

har jag ingen annan erinran att göra än att det numera, vid det förhållande

att riksdagen beslutat ett provisoriskt system av glidtullar å

importerad spannmål, visserligen icke finnes anledning till uteslutande ur

beräkningen av de belopp, spannmålstullarna kunna inbringa, såsom

statskontoret synes förutsätta. Då det emellertid är synnerligen tvivelaktigt,

huruvida de nya glidtullarna, vilkas effekt är beroende, bland

annat, av världsmarknadspriset å spannmål, skola inbringa något avsevärt

belopp under 1921, har jag bibehållit statskontorets slutsiffra för

tullmedlen i mitt förslag.»

Tullmedlen hava alltså i statsverkspropositionen upptagits till

95,000,000 kronor.

Efter hemställan av bevillningsutskottet i dess betänkande nr 11

har riksdagen beslutat sådan ändring i tulltaxans rubriker nr 1105

och 1106, att utsträckt tullfrihet medgivits för vissa oljor, som utgöra

råämnen vid margarintillverkning. Ifrågavarande förändring är

emellertid utan betydelse för beräkningen av förevarande inkomsttitel.

Riksdagen har, med bifall till bevillningsutskottets betänkande nr 39,

beslutat att, med avslag å ett i propositionen nr 133 framställt förslag

om införande av punschskatt, i stället vidtaga viss höjning av tullen

för arrak såsom den viktigaste beståndsdelen vid punschtillverkningen,

samt för rom. I sin skrivelse i ämnet, nr 320, har riksdagen, bland

annat, påpekat, hurusom det strede mot grundsatsen om det allmännas

frigörande från ekonomiskt intresse av rusdryckshanteringen, om den

särskilda punschbeskattningen icke komme att tillgodoföras rusdrycksmedelsfonden.

Riksdagen hade därför tänkt sig, att någon anordning

borde kunna träffas, genom vilken den uppkommande merinkomsten av

tull å arrak och rom skulle kunna tillföras nämnda fond, och riksdagen

har ansett sig kunna förvänta, att Kungl. Maj:t till nästkommande riksdag

skulle inkomma med förslag i sådant syfte.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Chefen för finansdepartementet har sedermera vid motiveringen P>op.

av propositionen nr 437 gjort följande uttalande till statsrådsprotokollet

:

»Vad därefter beträffar tullmedlen uppgingo de under år 1919 till

96,264,996 kronor 99 öre mot i riksstaten för nämnda år beräknade

70 miljoner kronor. Detta är ju i och för sig mindre ägnat att förvåna,

då under loppet av detta år den under världskriget starkt förminskade

importen åter tog fart och det ju var att förvänta att, när

importsvårigheterna bortföllo, stora varumängder skulle införas för kompletterande

av de under krigsåren starkt decimerade varulagren. Mera

anmärkningsvärt är däremot, att den stora varuimporten fortgått jämväl

under den hittills tilländalupna delen av detta år. Sålunda har

under årets första fyra månader den debiterade tulluppbörden uppgått

till 50.9 miljoner kronor, medan för hela året 1920 i riksstaten beräknats

allenast 70 miljoner kronor.

Givetvis är det med hänsyn till tidsförhållandena ytterst vanskligt

att nu, så långt i förväg, göra någon ens närmelsevis tillförlitlig uppskattning

av de för 1921 påräkneliga inkomsterna av tullmedel. Vissa

tecken tyda emellertid på, att varuimporten ännu under en ganska avsevärd

tid framåt kommer att rätt väsentligt överstiga den, som under

tiden närmast före världskriget ansågs såsom normal. I statskontorets

skrivelse med inkomstberäkning för år 1921, vilken såsom bilaga fogats

till årets statsverksproposition, påpekas, att man, därest normala förhållanden

under de senaste åren och allt fortfarande varit rådande, borde

hava kunnat för år 1921 räkna med en tullinkomst av omkring SO miljoner

kronor. Vid sådant förhållande och då tulluppbörden under tiden

juni 1919—april 1920 oavbrutet varje månad så när som på december

överstigit 10 miljoner kronor och under detta års fyra första månader

icke visat någon ''tendens till minskning utan snarare, för månad räknat,

hållit sig vid högre siffror än under de sista sju månaderna av fjolåret,

torde det med en viss grad av sannolikhet kunna antagas, att tullinkomsterna

under år 1921, därest icke en alldeles oförutsedd vändning

inträffar, icke komma att understiga 105 miljoner kronor. Jag anser

miv sålunda — ehuru med stor tvekan — böra tillstyrka, att den i

riksstatsförslaget för år 1921 upptagna inkomsten av tullmedel, 95 miljoner

kronor, nu må ökas med 10 miljoner kronor.

I sistnämnda'' belopp har jag likväl ansett böra inräknas jämväl

den ökning i tullinkomsterna, som föranledes av de av riksdagen beslutade

höjningarna av tullsatserna å arrak och rom. Då denna ökning

emellertid motsvaras av den minskning å inkomstsidan, som förorsakas

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 sand. 38 höft. (Nr 46.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

av uteslutandet av inkomsttiteln punschskatt, blir för täckande av den

förut omförmälda budgetbristen i själva verket genom tullmedlens höjning

disponibelt endast ett belopp av 8.5 miljoner kronor.»

I anslutning härtill hava i det i propositionen nr 437 ingående

förslaget till ändringar i inkomstberäkningen tullmedlen upptagits till

105,000,000 kronor.

Debiterade tullmedel för tiden januari—april 1919 utgjorde 18,939,065

kronor 39 öre.

Utskottet, som ansett de för de fyra första månaderna av innevarande

år ovan anförda siffrorna giva gott stöd för en ytterligare

höjning med åtminstone 5 millioner kronor utöver vad i propositionen

nr 437 föreslagits, hemställer,

att tullmedlen må för år 1921 beräknas

till........................................................ kronor 110,000,000.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

35

8:o.

Sockerskatten,

Statskontoret har angående sockerskatten, med erinran att den i statskontoret.

budgeten inginge med det debiterade beloppet efter avdrag av avkortningar,

i sin förutnämnda skrivelse den 13 december 1919 anfört

följande: »Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna beskattningen

av socker skulle för allt socker, som efter den 1 september

1906 inom riket tillverkades eller dit infördes, vid sockrets utlämnande

till fritt bruk erläggas en skatt med 13 öre för kilogram. För socker,

som till riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt tulltaxan.

1908 års riksdag höjde emellertid skattesatsen för åren 1909—1911

till 15 öre, för år 1912 till 15Va öre och för tiden därefter till 16 öre

för kilogram. Från denna höjning undantogs dock det socker, som

tillverkades vid de redan anlagda råsockerfabrikerna i Östergötland och

Västergötland samt vid den under anläggning varande råsockerfabriken

på Öland, för vilket sockerskatten fortfarande intill 1913 års utgång

skulle utgå med det gamla beloppet eller 13 öre per kilogram. 1913 års

riksdag medgav de förenämnda råsockerfabrikerna ytterligare lindring

i sockerskatten och fastställde skattebeloppet för socker från dessa

fabriker för tiden intill 1918 års utgång till 12 öre för kilogram, kör

det socker, som vid mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags råsockerfabriker

i Östergötland och Västergötland samt på Öland tillverkas av

betor, odlade annorstädes än i Skåne, Halland och Blekinge samt på

Gottland, och utlämnas till fritt bruk antingen omedelbart från samma

fabriker eller från raffinaderiet i Lidköping efter där verkställd raffinering,

utgår skatten under tiden till 1921 års utgång med 12 öre för

varje kilogram enligt k. förordningen den 16 maj 1918 (Svensk författningssamling

nr 362).

Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga sockerkonsumtionen

i riket:

år 1901—1902 råsocker

» 1902—1903 »

» 1903—1904 >

» 1904—1905 »

» 1905—1906 »

106,004 ton

107,681 »

110,824 »

108,530 »

118,494 »

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

år

1907

raffinad ...........................

.. 117,525

ton

»

190S

» .............................

. 116,686

»

»

1909

» ............................

. 99,726

»

»

1910

» ............................

.. 116,826

»

»

1911

» ............................

. 124,592

»

»

1912

» ..........................

.. 126,504

))

»

1913

j> .............................

.. 130,307

»

1914

» ....................... ...

. 135,984

»

1915

» .........................

.. 151,719

»

»

1916

» .............................

.. 131,548

»

)>

1917

» ...........................

.. 105,406

»

1918

» ............................

.. 105,273

»

eller för femårsperioden

1914—1918 i medeltal .

.. 125,986

Skatten var i 1913 och 1914 årens riksstater uppförd med ett belopp

av 20,000,000 kronor. På grund av stegring i konsumtionen, vilken i

sin mån ansågs främjas av den genom nådiga kungörelsen den 12

september 1913 (Svensk författningssamling nr 216) gjorda nedsättning

i tullen för socker, beslöt 1914 års senare riksdag i enlighet med Eders

Kungl. Majrts nådiga proposition skattens upptagande i 1915 års riksstat

med ett till 21,500,000 kronor förhöjt belopp, vilket belopp höjdes

i 1916 års riksstat till 22,000,000 kronor och i 1917 års riksstat till

24,000,000 kronor, för att i 1918 och 1919 årens riksstater nedsättas till

resp. 21,000,000 kronor och 15,600,000 kronor. I 1920 års riksstat är

skatten uppförd med oförändrat belopp.

Under januari—november innevarande år hava till fritt bruk utlämnats

137,067 ton. Om under innevarande månad utlämnas lika

mycket som under november månad eller 17,402 ton, skulle sammanlagda

kvantiten av till fritt bruk under år 1919 utlämnat socker uppgå

till 154,469 ton.

Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande från kontrollstyrelsen,

intill nästlidna månads slut utgjort 16,655,505 kronor.

Förutsatt att under innevarande månad skatten skulle debiteras med lika

stort belopp som under november månad eller 2,749,999 kronor, skulle

årets uppbörd kunna beräknas till 19,405,504 kronor.

Genom tullverket har, enligt meddelande från generaltullstyrelsen,

under januari—november månader innevarande år debiterats sockerskatt

med 1,093,582 kronor. Om motsvarande uppbörd under innevarande

månad blir lika stor som i medeltal under årets föregående månader

eller 99,417 kronor, kommer den genom tullverket debiterade socker
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

skatten för hela året att uppgå till 1,192,999 kronor. Lägges detta

belopp till det ovan anförda, finner man, att totaluppbörden å ifrågavarande

skattetitel kan för innevarande år beräknas till 20,598,503 kronor.»

Från kontrollstyrelsen hade statskontoret erhållit följande den 5

december 1919 dagtecknade promemoria rörande den sockerskatt, som

kunde beräknas för vartdera av åren 1919, 1920 och 1921:

»Under år 1919 uppgår den intill den 1 december debiterade

sockerskatten till 16,655,000 kronor. För december torde man med

säkerhet kunna beräkna minst lika stort skattebelopp som under november

eller 2,749,000 kronor och skulle sålunda skatten för hela året

1919 med säkerhet komma att uppgå till 19,404,000 kronor.

För år 1919 hade beräknats en skatt av 15.6 miljoner kronor.

Att den nu visar sig bliva betydligt större, beror delvis därpå, att

sirapstillverkningen i stället för att, som beräknats, förbruka 8 miljoner

kilogram råsocker endast förbrukat omkring 2.5 miljoner kilogram.

Åven har tillämpningen av uödfallsraffinering medfört, att utbytet av

raffinad ur råsockret blivit högre än som beräknats.

Den 1 december 1919 fanns på lager vid samtliga fabriker tillsammans

100 miljoner (rundat tal) kilogram socker beräknat såsom råsocker.

På grund av den utökade arealen och då kampanjen synes komma

att räcka något längre än förra året, torde tillverkningen av nytt råsocker

under återstående delen av kampanjen kunna beräknas komma att

uppgå till 20 miljoner kilogram (18 miljoner 1917, 16 miljoner 1918).

Detta torde i det närmaste täcka konsumtionen under december 1919.

Lagerbehållningen den 1 januari 1920 torde sålunda bliva densamma

som den 1 december 1919 eller 100 miljoner kilogram beräknat

som råsocker. Härav torde 6 miljoner (6 miljoner kilogram 1917—

1918) kilogram reserveras för sirapstillverkning.

Den 1 januari 1920 återstå sålunda för täckande av konsumtionen

1920 100 — 6 = 94 miljoner kilogram råsocker, motsvarande

84.6 miljoner kilogram raffinad.

Socker av 1920 års skörd blir ej tillgängligt förrän i november

samma år och torde komsumtionen under december 1920, som beräknas

till 18 miljoner kilogram raffinad, komma att uttagas därav.

Totala konsumtionen av inhemskt socker beräknas till 84.6 + 18

= 102.6 miljoner kilogram.

Därav inbringa 92 miljoner kilogram (å 16 öre)... kronor 14,720,000

» » 10.6 » » (å 12 öre)... » ■ 1,272,000

Summa kronor 15,992,000.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Utskottet

Statskontoret.

38 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Sockerskatten för 1920 kan sålunda under angivna förutsättningar

beräknas till i rundat tal 16 miljoner kronor.

Får sockerfabrikationen arbeta under samma betingelser som i år,

torde utsikter finnas för att arealen nästa år ökas och bör därför en

beräkning av sockerskatten för år 1921 till 18 miljoner kronor kunna

anses befogad.»

I enlighet med kontrollstyrelsens av statskontoret biträdda förslag

i avseende på skatten för inhemskt socker och med beräknande av den

genom tullverket debiterade skatten till 1,000,000 kronor har i statsverkspropositionen

titeln upptagits med 19,000,000 kronor.

Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt under år 1919

debiterats med 19,170,183 kronor 69 öre och influtit med 16,287,373

kronor 13 öre, under januari—april månader 1920 debiterats med 9,185,031

kronor 71 öre och inbetalts med 8,957,637 kronor 45 öre samt under

samma tid 1919 debiterats med 4,402,951 kronor 32 öre och inbetalts

med 4,958,753 kronor 86 öre.

Utskottet får hemställa,

att sockerskatten må för år 1921 beräknas

till.......................................................... kronor 19,000,000.

9:o.

Tobaksskatten.

Tobaksskatten är i 1920 års riksstat upptagen till 30,000,000

kronor.

För månaderna november och december 1918 samt januari—oktober

1919 har nu ifrågavarande skatt, enligt vad statskontoret i sin

skrivelse den 13 december 1919 meddelat, influtit med ett belopp av

42,973,347 kronor.

Rörande statens inkomst av tobaksmonopolet för år 1921 har

statskontoret åberopat en till statskontoret från aktiebolaget svenska

tobaksmonopolet överlämnad promemoria, i vilken anförts:

»Statsverkets inkomst av tobakshanteringen under år 1919 torde

komma att uppgå till:

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Inbetald tobaksskatt för december 1918. kronor 3,171,000: —

» » » januari—oktober 1919 ... » 36,569,000: —

Uppskattad » » november 1919 .............. » 3,800,000: —

kronor 43,540,000: —.

Utdelning å stamaktier i aktiebolaget svenska

tobaksmonopolet för verksamhetsåret 1918, utbetald

den 20 maj 1919...........................

» arbetad

» »

....... kronor

7,685,000: —

....... »

5,100,000: —

...... »

2,100,000: —

kronor

14,885,000: —.

Med all sannolikhet torde kunna förutsägas, att dessa höga belopp

icke kunna beräknas inflyta under år 1921, enär innevarande års exceptionellt

stora ökning till stor del beror dels på onormalt stor förbrukning

och dels på den ökning av priskurantpriset, som de genom kriget

framkallade höga råvarupriserna och arbetslönerna nödvändiggjort. Den

totalomsättning av tobaksvaror inom landet, varå skatt utgår, utgjorde:

1916 ............................................. kronor 66,000,000: —

1917 ........................................... » 84,000,000: —

1918 ............................................. » 136,000,000: —-

och torde motsvarande belopp för år 1919 uppgå till omkring 185,000,000

kronor.

En nedgång i denna stora förbrukningsökning har redan börjat.»

Till belysning härav är härefter i promemorian intageu en tabell,

utvisande den upplupna skatten för månad under åren 1918 och 1919

med undantag av november och december sistnämnda år, vilken tabell,

fullständigad med uppgifter för sistnämnda bägge månader, återfinnes

här nedan i utskottets yttrande.

Härefter heter det i promemorian:

»Med hänsyn till sålunda förmodad nedgång beroende såväl av en

minskad kvantitativ förbrukning som av en övergång till billigare

märken, torde genomsnittliga skattebeloppen per månad under år 1921

ej kunna beräknas högre än till 2,800,000 kronor.

Utgående härifrån torde statsverkets inkomst-av tobakshanteringen

för år 1921 kunna beräknas uppgå till:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

Prop. 437.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Tobaksskatt........................................ kronor 33,600,000: —

22 procent utdelning å stamaktiekapitalet

............................... » 6,380,000: — 39,980,000: —

Tull för oarbetad tobak ...... kronor 5,000,000: —

» » arbetad » » 2,000,000: — 7,000,000: —

Härtill kommer ett obetydligt belopp i tullavgift lör resandes import

av tobaksvaror.»

I enlighet med förestående uppskattning har statskontoret i förslagstabellen

upptagit tobaksskatten till 33,600,000 kronor.

Med enahanda belopp ingår titeln jämväl i statsverkspropositionens

förslag till riksstat för år 1921.

Sedermera har vid angivandet av förut omnämnda proposition nr

437 chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet anfört töljande:

»Vad sedan angår inkomsttiteln d Tobaksskatt^^ beräknades densamma

i riksstaten för år 1919 till 19,500,000 kronor men inflöt, enligt av

statsbokföringskommittén lämnad uppgift, lör samma år med 43,495,993

kronor 3 öre, vadan alltså å ifrågavarande titel lör nämnda år uppkommit

en merinkomst av icke mindre än 23,995,993 kronor 3 öre.

För innevarande år har sagda inkomsttitel beräknats till 30,000,000

kronor, men har, enligt vad från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

inhämtats, under årets fyra första månader influtit med omkring 14.5

miljoner kronor. Skulle å samma inkomsttitel komma att under årets

återstående åtta månader inflyta proportionsvis lika mycket, skulle alltså

den sammanlagda uppbörden å titeln i fråga för innevarande år komma

att belöpa sig till i runt tal 43.5 miljoner kronor.

Emellertid finnas vissa tecken, som tyda på, att den betydande

stegring i tobakskonsumtionen inom landet, som uppstod under kristiden,

är stadd på återgång; och torde med hänsyn härtill försiktigheten bjuda,

att man för innevarande år räknar med en något lägre inkomstsiffra

än den sist angivna. Det högsta belopp, varmed inkomsttiteln ifråga

med hänsyn till dess fallande tendens torde kunna upptagas i riksstaten

för år 1921, anser jag för den skull vara 38.6 miljoner kronor.

Jag föreslår alltså, att den i statsverkspropositionen upptagna inkomsten

av tobaksskatt, 33.6 miljoner kronor, ökas med 5 miljoner kronor.»

I det i propositionen nr 437 ingående förslaget till ändringar i

inkomstberäkningen har alltså ifrågavarande inkomsttitel beräknats till

38,600,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 41

Av styrelse- och revisionsberättelsen över aktiebolaget svenska

tobaksmonopolets verksamhet år 1919 framgår, att det för samma år

belöpande skattebeloppet utgjort 44,080,711 kronor 80 öre, samt att till

statskontoret under år 1919 inbetalts:

för december 1918..................................... kronor 3,170,972:8 7

» januari—november 1919................... » 40,325,009: 33

kronor 43,495,982: 2 0.

Enligt vad utskottet därjämte inhämtat från aktiebolaget svenska

tobaksmonopolet bar i tobaksskatt till riksbanken under år 1920 inlevererats

18,286,648 kronor 91 öre, därav 3,755,702 kronor 47 öre utgjorde

för december 1919 upplupen skatt och återstoden, 14,530,946 kronor

44 öre, för tiden januari—april 1920 upplupen skatt.

Följande tabell utvisar hela den upplupna skatten för åren-1918

och 1919, fördelad på de olika månaderna:

Januari...............

.................. krön oi

1918

1,788,343: 46

1919

3,203,622: 08

3,094,153: 79

Februari............

.................. »

1,933,364: 86

Mars ..................

................ »

2,116,963: 39

3,117,105: 25

April..................

................... »

2,260,207: 64

3,201,951: 26

Maj....................

.................. »

2,533,324: 91

3,311,797: 12

Juni....................

................... ))

2,319.352: 71

3,617,368: 34

Juli..................

................ »

2,522,255: 99

4,163,366: 76

Augusti ...........

................... >>

2,667,652: 76

4,153,778: 95

September.........

................... 3)

2,769,346: 94

4,551,616: 56

Oktober ...........

................. »

2,780,224: Öl

4,153,954: 43

November ........

................... »

3,233,660: 93

3,756,294: 79

December ........

.................. »

3,170,972: 87

3,755,702: 47

Summa kronor

30,095,670: 4 7

44,080,711: so

Med stöd av sålunda meddelade siffror har bevillningsutskottet

kommit till den uppfattningen, att även med iakttagande av den försiktighet,

som t. f. departementschefen anbefallt med hänsyn till förefintliga

tecken till minskad stegring i tobakskonsumtionen, beloppet av

denna inkomsttitel kan beräknas något högre än Kung!. Maj:t i propositionen

nr 437 föreslagit. I anslutning- härtill hemställer bevillning^- utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 sand. 38 höft. (Nr 46.) 6

Statistik.

Utskottets

yttrande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Statskontoret.

Statsverks
propositionen.

42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

att riksdagen måtte, med avslag å herr Modigs

ovan under punkt l:o omförmälda motion, 1:315, i

vad densamma avser höjning av de för tobaksskatten

bestämda skattesatserna, beräkna tobaksskatten för år

1921 till............................................... kronor 40,000,000.

10:o.

Brånnvinstillverkningsskatt.

Statskontoret har meddelat, att

utgjort:

år 1914 .......................................

» 1915 .....................................

» 1916 ......................................

» 1917 .......................................

» 1918 .....................................

brännvinstillverkningen i riket

liter 38,791,008

» 26,997,834

» 28,820,574

» 9,417,993

» 12,060,776

eller i medeltal för dessa fem år 23,217,637 liter.

Beträffande tillverkningsskatten har statskontoret meddelat följande

översikt för femårsperioden 1914—1918:

Influten

skatt

Avkortningar

och.

restitutioner

Statsverket

behållet

år 1914 ..............................

22,203,575

1,468,781

20,734,794

» 1915 ..............................

23,563,565

1,396,822

22,166,743

» 1916 ..............................

18,804,589

1,474,228

17,330,361

» 1917 ..............................

4,285,551

1,174,332

3,111,219

» 1918 ..............................

4,194,822

913,720

3,281,102

Enligt en statskontoret tillhandakommen promemoria har kontrollstyrelsen

beräknat brännvinstillverkningsskatten år 1919 till 5,500,000

kronor, år 1920 till 13,000,000 kronor, beräknat efter en konsumtion av

20 miljoner liter beskattat brännvin, samt år 1921 till 15,000,000 kronor.

Med sistnämnda belopp 15,000,000 kronor har denna skattetitel

ingått i förslaget till riksstat för år 1921.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 43

Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat har brännvinstillverkningen

uppgått till under år 1919 23,862,287.8 liter samt

under januari—april 1920 12,523,355.9 liter.

Enligt av utskottet likaledes från kontrollstyrelsen inhämtade upplysningar

har brännvinstillverkningsskatten tillfört statsverket netto under

år 1919 5,943,020 kronor 34 öre och under månaderna januari—

april 1920 brutto 6,329,610 kronor 98 öre. För samma månader

1919 utgjorde brännvinstillverkningsskatten 2,093,480 kronor 20 öre.

Utskottet hemställer,

att brännvinstillverkningsskatten må för år 1921

beräknas till ....................................... kronor 15,000,000.

ll:o.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Statskontoret har, med erinran att brännvins försälj ningsmedlen

enligt den lydelse 25 § i gällande förordning angående försäljning av

brännvin erhållit genom förordningen den 18 juli 1913 numera tillfalla

statsverket samt att de med ett belopp av 12,000,000 kronor upptagits

i 1920 års riksstat bland »egentliga statsinkomster», under avdelningen

»tullar och acciser», vidare meddelat, att brännvinsförsäljningsmedlen

för nedannämnda år uppgått till följande belopp:

år 1910 ............................................... kronor 16,831,708

» 1911 ............................................... » 19,051,380

» 1912 ............................................... » 19,426,838

» 1913 .............................................. » 19,379,662

eller i medeltal för dessa fyra år 18,672,397 kronor.

Åren 1915, 1916, 1917 och 1918 utgjorde den behållna inkomsten

av denna titel respektive 17,012,176, 18,301,733, 14,249,766 och 8,228,079

kronor.

I en statskontoret tillhandakommen P. M. den 5 december 1919

angående beräkning av rusdrycksförsäljningsmedlen i 1921 års riksstat

har kontrollstyrelsen anfört:

Utskottet.

Statskontoret.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen
-

Viskottet.

44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46..

»Uti 1919 års riksstat beräknades rusdrycksförsäljningsmedlen till

6,000,000 kronor och i 1920 års riksstat till 12,000,000 kronor.

Brännvinsförsäljningsbolagens vinst av verksamheten under år 1918,

vilken vinst inflöt till statsverket under år 1919, uppgick till 12,171,796

kronor 87 öre. Huru avkastningen av verksamheten under år 1919

kommer att utfalla, kan ännu icke exakt uppgivas. Kontroll styrelsen

har emellertid från bolagen infordrat preliminära uppgifter om de belopp,

till vilka vinsten under år 1919 kan beräknas uppgå, sedan vederbörliga

reservationer till skatt ägt rum, och giva dessa uppgifter vid

handen, att vinsten torde komma att uppgå till minst 27,000,000 kronor.

Då under senare hälften av år 1919 betydande prisreduceringar å

spritdrycker och viner ägt rum, torde, även om omsättningen av dessa

drycker under år 1920 kommer att ökas, försiktigheten bjuda, att vinsten

av verksamheten under år 1920 beräknas bliva något mindre än under

år 1919.

På grund härav anser kontrollstyrelsen, att rusdrycksförsäljningsmedlen

i 1921 års stat böra beräknas till 20,000,000 kronor.»

I överensstämmelse med vad kontrollstyrelsen sålunda föreslagit,

vartill statskontoret uttalat sin anslutning, hava rusdrycksförsäljningsmedlen

upptagits i förslaget till riksstat för år 1921 till 20,000,000 kronor.

Enligt vad utskottet från kontroll styrelsen inhämtat hava brännvinsförsäljningsmedlen

uppgått till

för år 1919 .......................................... kronor 28,942,700: 86

» » 1918 ......................................... » 11,979,102: 87

Utskottet hemställer,

att rusdrycksförsäljningsmedlen må för år 1921

beräknas till ...................................... kronor 20,000,000.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

45

12:o.

Maltskatten.

Under femårsperioden 1914—1918 har statsverket av denna skatte- statskontoret.

titel haft följande behållna inkomst:

år 1914..

» 1915..

» 1916..

» 1917..

» 1918..

kronor 5,473,469

» 5,469,331

» 5,843,562

» 3,086,185

» 747,071

Statskontoret, som meddelat ovanstående siffror och beräknat 1919

års uppbörd av maltskatt till 3,111,207 kronor, har vidare i sin skrivelse

den 13 december 1919 andragit:

»Det enligt 8 § 1 mom. i Eders Kung!. Mapts nådiga förordning

angående tillverkning och beskattning av maltdrycker den 7 augusti

1907, sådan samma paragraf lyder enligt nådiga förordningen den 20

augusti 1909, restituerade skattebeloppet kan enligt erfarenheten från

föregående år antagas uppgå till omkring 12 procent. Om i enlighet

härmed från ovannämnda 3,111,207 kronor dragés restitutionssumman

373,345 kronor, uppkommer det belopp av 2,737,862 kronor, vartill

maltskatten kan beräknas uppgå för år 1919.

Kontrollstyrelsen har sålunda beräknat inkomsten av denna skatt:

år 1919 .................................................................... kronor 2,800,000

» 1920 .................................................................... » 5,000,000

» 1921 ................................................................... x> 6,000,000

därvid för år 1920 beräknats omkring normal tillverkning.»

I överensstämmelse med vad statskontoret i anslutning härtill före- statsverksslagit

har ifrågavarande titel av Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat p>''°positionen.

för år 1921 uppförts med 6,000,000 kronor.

Utskottet har inhämtat, att maltskatten inbragt netto under år utskottet.

1919 3,016,904 kronor 44 öre och under januari—april 1920 brutto

1,494,743 kronor 29 öre.

Utskottet hemställer,

att maltskatten må för år 1921 beräknas

till ........................................................... kronor 6,000,000.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

13:o.

Statskontoret. PlUlSCllSktlttöIl»

Statskontoret tiar, i likhet med kontrollstyrelsen, för år 1921 beräknat

punschskatten, vilken utgår såsom stämpelavgift med 60 öre för

varje till försäljning utlämnad liter, efter en antagen förbrukning av

statsverks- 2,500,000 liter, till 1,500,000 kronor.

propositionen.

Med sistnämnda belopp, 1,500,000 kronor, har denna inkomsttitel

utskottet, även upptagits i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom proposition nr 136 förelagt

riksdagen förslag till förordning om punschskatt, vilket förslag innefattade,

att stämpelbeläggningsförfarandet skulle avskaffas och ersättas

med en skatt, vilken — beräknad, liksom stämpelavgiften, efter 60 öre

för liter — skulle upptagas vid utminutering och utskänkning av punsch

samt utminutering av arrak och rom. Den föreslagna förordningen var

avsedd att träda i kraft den 1 januari 1921. Bevillningsutskottet har

i betänkande nr 39 yttrat sig i anledning av sistnämnda proposition

och därvid, med avstyrkande av bifall till det av Kungl. Maj:t framlagda

författningsförslaget, i stället förordat en höjning av tullsatserna

för arrak såsom den viktigaste beståndsdelen vid punschtillverkningen

samt rom, därvid höjningen så beräknats, att densamma skulle motsvara

den nuvarande punschstämpeln. Numera har riksdagen (skrivelse nr 320)

bifallit vad utskottet sålunda hemställt, varefter Kungl. Maj:t i propositionen

nr 437 föreslagit, att riksdagen måtte utesluta ifrågavarande inkomsttitel.

I överensstämmelse härmed bortfaller ur utskottets förevarande

förslag till beräkning av bevillningarna inkomsttiteln punschskatt.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

47

14:o.

Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Under åberopande av vad utskottet ovan under punkt l:o anfört

och föreslagit beträffande en omsättnings- och eu utskänkningsskatt å

spritdrycker, hemställer utskottet,

A) att riksdagen måtte, i anledning av motionerna

I: 314 av herrar Björnsson och Örne samt II: 460

av herr Röing, antaga följande

Förslag

till

förordning angående dels en omsättnings- dels en ntskänkningsskatt

å spritdrycker.

Härigenom förordnas som följer:

Omsättni ngssk att.

1 §•

För spritdrycker, som försäljas här i riket, skall,

i den utsträckning här nedan sägs, till staten erläggas

en avgift, benämnd omsättningsskatt.

2 §•

Omsättningsskatten upptages vid rusdrycksförsäljningsbolagens

inköp av spritdrycker och utgår med

25 procent av det belopp, för vilket bolagen inköpa

sådana drycker.

Rusdrycksförsäljningsbolagen äga att efter grunder,

som av kontrollstyrelsen fastställas, vid försäljningen

av spritdryckerna göra sig betäckta för omsättningsskatten.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillning sidskottets betänkande Nr 46.

3 §•

I fråga om omsättningsskattens inlevererande till

statsverket skall följande gälla:

Då rusdrycksförsäljningsbolags inköp av spritdrycker

sker genom den av kontrollstyrelsen tillsatta

pris- och inköpsnämnden, skall bolaget vid spritdryckernas

likviderande till omförmälda nämnd erlägga

å köpeskillingen belöpande omsättningsskatt.

Vid inköp av spritdrycker annorledes än genom

berörda nämnd skall rusdrycksförsäljningsbolag senast

den femtonde dagen i månaden näst efter den, under

vilken inköpet ägt rum, till nämnden avlämna av bolagets

styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift

rörande köpeskillingen, däri inberäknad tull- och fraktkostnad,

ävensom erlägga därå belöpande omsättningsskatt.

Pris- och inköpsnämnden åligger att senast den

femtonde dagen i varje månad å statsverkets giroräkning

i riksbanken insätta under nästföregående månad

influtna omsättningsskattebelopp.

Utskänkningsskatt.

4 §.

För spritdrycker, vilka utskänkas, skall upptagas

en särskild avgift, benämnd utskänkningsskatt.

5 §.

Utskänkningsskatt utgår med 2 kronor för varje

liter.

6 §.

Utskänkningsskatten upptages vid utskänkningen,

dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag till annan

överlåtit rättighet till utskänkning, skatten skall erläggas

vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen,

såsom om utskänkningen då ägde rum.

7 §•

För utskänkningsskatt ansvarar vederbörande rusdry

cksförsälj ningsbolag.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

49

8 §.

Rusdrycksförsälj ningsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad

å statsverkets giroräkning i riksbanken insätta utskänkningsskatt

för den myckenhet spritdrycker, som

från bolaget under nästföregående månad utskänkts

eller försålts till den, till vilken bolaget upplåtit utskänkningsrättighet,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje

månad till kontrollstyrelsen avlämna — jämte bevis

om berörda insättning — av bolagets styrelse på heder

och samvete bestyrkt, specificerad uppgift rörande omfattningen

av berörda iskänkning och försäljning.

9 §■

Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter

och anvisningar rörande sättet för utskänkningsskattens

uppbärande och redovisande.

Gemensamma bestämmelser.

10 §.

Kontrollstyrelsen åligger att före utgången av

varje månad till statskontoret avlämna uppgift å de

under nästföregående månad influtna omsättnings- och

utskänkningsskattemedel.

11 §•

1 inom. Den, som i uppgift, varom i 3 § sägs,

upptager lägre köpeskilling än den verkliga, så ock

den, som i uppgift, varom i 8 § förmäles, upptager

mindre myckenhet än som försålts, straffes med böter

från och med ettusen till och med tiotusen kronor eller

med fängelse. Den skyldige vare tillika pliktig att

erlägga felande omsättnings- eller utskänkningsskatt.

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven

• tid avlämna sådan uppgift, som i 3 § omförmäles,

eller avlämna sådan uppgift eller sådant bevis, varom

i 8 § sägs, böte tio kronor för varje dag, uppgiften

Bihang till riksdagens ''protokoll 1920. 7 sand. H8 häft. (Nr 46.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

eller beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte

genom lämpliga viten tillhålla den försumlige

att uppfylla sin skyldighet. Där omsättningsskatt ej

inom stadgad tid av rusdrycksförsäljningsbolag inbetalas,

må sådan skatt utmätas med 20 procent av det

belopp, varå kontrollstyrelsen på grund av verkställd

undersökning fastställer skatt hava bort erläggas. Likaledes

må, där stadgad insättning av utskänkningsskatt

ej skett före utgången av månaden näst efter den,

under vilken den myckenhet, för vilken skatten utgått,

blivit försåld, sådan skatt utmätas till ett belopp

motsvarande 6 kronor för varje liter av den myckenhet

spritdrycker, som kontrollstyrelsen efter verkställd

undersökning fastställer hava försålts.

12 §.

Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning

åtalas vid allmän domstol.

Böter och viten, som enligt denna förordning

ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola

de förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1920

samt gäller intill utgången av år 1921.

Härvid skall dock iakttagas:

Den, till vilken rusdrycksförsäljningsbolag överlåtit

rättighet till iskänkning av spritdrycker, är

skyldig att erlägga utskänkningsskatt för sitt lager

av dylika drycker vid tiden för förordningens ikraftträdande;

och åligger det honom att dels samma dag

förordningen träder i kraft till vederbörande rusdrycksförsäljningsbolag

avlämna på heder och samvete avgiven,

specificerad uppgift angående berörda lager,

dels ock före den 15 juli 1920 erlägga därå belöpande

utskänkningsskatt till bolaget, som har att senast den

15 i nästpåföljande månad uti den i 8 § angivna ordning

inleverera f skatten till statsverket. Upptager

någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt,

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

mindre myckenhet än han vid tiden för förordningens

ikraftträdande innehar, eller underlåter någon att inom

föreskriven tid avlämna sådan uppgift eller erlägga

stadgad utskänkningsskatt för sitt lager av spritdrycker

vid tiden för förordningens ikraftträdande, vare i

tillämpliga delar lag som i 11 § för motsvarande fäll

sägs.

Här avsedd innehavare av utskänkningsrättighet,

vilken vid utgången av förordningens giltighetstid

innehar lager av spritdrycker, äger, därest han nästa

helgfria dag till vederbörande rusdrvcksförsäljningsbolag

angående berörda lager avlämnar sådan uppgift,

varom ovan sagts, att återbekomma därför erlagd utskänkningsskatt.

Upptager någon mot bättre vetande

i omförmälda uppgift större myckenhet, än han vid

tiden för utgången av förordningens giltighetstid innehade,

straffes som i 11 §1 mom. första punkten sägs.

B) att riksdagen ville, vid bifall till vad under

A) hemställts, för sin del besluta, att, utan hinder av

stadgandet i sista stycket av 1 § i gällande förordning

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, de genom

de sålunda beslutade skatterna inflytande medlen icke

skola läggas till nämnda fond;

C) att riksdagen måtte bland inkomsterna å 1921

års riksstat uppföra omsättningsskatt och utskänkningsskatt

å spritdrycker, bevillning, med kronor 41,000,000.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1921 liksom i propositionen

nr 437 äro bevillningarna — utom postbevillningen — tillika

med mantalspenningar och prästerskapets till statsverket indragna tionde

uppförda under rubrikerna »Ä. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.»

Under förutsättning ej mindre att riksdagen godkänner bevillningsutskottets

här ovan intagna förslag än även att mantalspenningar och

prästerskapets tionde i riksstaten uppföras med av Kungl. Maj:t föreslagna

belopp, resp. 900,000 och 2,176,140 kronor, komma inkomst
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

titlarna under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen beslutade

riksstaten att uppföras med följande belopp:

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar ...................................................... 900,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde ............ 2,176,140

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

a. Skatt å inkomst- och förmögenhet

........................ 233,000,000

fj. B-skatt å aktiebolag m. fl.... 5,000,000 238,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt av inkomst,

bevillning .......................................... 4,600,000

c. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter, bevillning..................... 200,000

d. Stämpelmedel, bevillning ........................ 55,000,000

e. Lastpenningar, bevillning ........................ 800,000

f. Byggnadsskatt, bevillning ....................... 6,500,000 305,100,000

4. Tullar och acciser:

a.

Tullmedel, bevillning..........

.................... 110,000,000

b.

Sockerskatt, bevillning .......

..................... 19,000,OCH)

c.

Tobaksskatt, bevillning.......

..................... 40,000,000

d.

Brännvinstillverkningsskatt,

be-

vulning ......................

...... 15,000,000

e.

Rusdrycksförsäljningsmedel,

be-

vulning ........................

..... 20,000,000

r.

Maltskatt, bevillning .........

...... 6,000,000 41,000,000

g. Omsättningsskatt och utskänkningsskatt

å spritdrycker, bevillning

............................................. 41,000,000 861.ooo,ooo[ 559,170,1401 —

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 53

15:o.

Postmedlen.

Utskottet tillåter sig till en början erinra om följande.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden den 7

januari 1920 vid föredragning'' av finansplan för statsregleringen vid

innevarande års riksdag framhöll föredragande departementschefen, att

han på angivna skäl icke funnit sig kunna godtaga det resultat, vartill

generalpoststyrelsen kommit vid sin beräkning av postverkets inkomster

och utgifter under år 1921, och att han ansåge, att postverket med de

förutsättningar i fråga om taxor, på vilka generalpoststyrelsen byggt, i

själva verket icke kunde väntas giva något överskott för samma år.

Med anledning härav föranstaltade departementschefen om utredning

beträffande höjning av vissa postavgifter. Sedan denna utredning

slutförts föreläde Kungl. Maj:t riksdagen (prop. nr 256) förslag angående

tillfällig höjning av postavgifterna m. m. 1 enlighet med bevillningsutskottets

i anledning av propositionen gjorda hemställan (bet. nr 35)

har riksdagen numera (skrivelse nr 317) bifallit nämnda proposition.

Postverkets bruttoinkomster, vilka i statsverkspropositionen beräknats

till 80,800,000 kronor, hava i propositionen nr 437 upptagits till

allenast 78,200,000 kronor.

Enligt från generalpoststyrelsen meddelad upplysning utvisar postverkets

huvudbok för år 1919

inkomster ..................... kronor 55,471,799: 6 4

utgifter ......................... y> 54,423,799: 88

överskott kronor 1,047,999: 7 6.

Bevillningsutskottet, som icke har något att erinra mot Kungl.

Maj:ts sistnämnda beräkning av förevarande inkomsttitel, hemställer

följaktligen,

att postverkets bruttoinkomster må för år 1921

beräknas till....................................... kronor 78,200,000.

Stockholm den 15 juni 1920.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Reservationer:

av herr Rosén, som anfört:

På de i herr Modigs motion angivna skälen finner jag mig icke

kunna tillstyrka utskottets förslag att fylla budgetbristen med nya spritdrycksskatter.

Då jag ej heller kan godkänna Kungl. Maj:ts förslag att

med lånemedel åvägabringa statsreglering, återstår intet annat än den

i herr Modigs motion lämnade anvisningen. Jag finner mig så mycket

hellre kunna ansluta mig till detta förslag, som de i sagda motion givna

anvisningarna synas mig vara de under nuvarande förhållanden lämpligaste.

Beträffande tilläggsstaten för år 1920 torde genom en tillämpningav

den ifrågasatta höjningen av tobaksskatten från 1 juli 1920 ernås

en ny inkomst av i runt tal 7,000,000 kronor. Till fyllande av återstående

brist, 13,000,000 kronor, lärer kassaförlagsfondens medel kunna

anlitas.

I fråga om staten för år 1921 kan vid bifall till motionen påräknas

av tobaksskattemedel 15,000,000 kronor, och 26,000,000 kronor

kunna erhållas genom höjning av inkomstskatteprocenten från 175 till

195. Den högre procenten lämnar en inkomst av något över 26,600,000

kronor. Avrundas detta belopp till 26,000,000 kronor, är därmed behovet

för år 1921, 41,000,000 kronor, fyllt.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag alltså hemställa:
-

vid l:o A)

att — — — åtgärd;

B) att riksdagen måtte på så sätt bifalla herr

Modigs motion 1:315, i vad densamma avser höjningav

skatteprocenten, att inkomst- och förmögenhetsskatten

skall för år 1921 utgå med 195 procent av

de i 19 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbelopp; samt

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

C) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte

för år 1921 beräknas på följande sätt:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

«) Skatt å inkomst och förmögenhet

...............kr. 259,000,000

,6) B-skatt å aktiebolag
m-

fl.......... » 5,000,000 kr. 264,000,000.

vid 9:o

att riksdagen måtte, med bifall till herr Modigs

motion, 1:315, i vad densamma avser höjning av de

för tobaksskatten bestämda skattesatserna, beräkna

tobaksskatten för år 1921 till......... kronor 55,000,000.

vid 14:o

att riksdagen måtte besluta, att motionerna

1:314 av herrar Björnsson och Örne samt 11:460 av

herr Röing icke skola till någon riksdagens åtgärd

föranleda; samt

vid punkt 14:o:

av herr Björkman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:431 Skrivelse till Konungen, angående läkning av bevillningarna för år 1921. s. 5 i texten