Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om vidtagande av åtgärder för en jämlik och rättvis taxering av jordbruksfastigheter.

1920-02-24 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1920:5, Betänkande, i anledning av väckt motion om vidtagande av åtgärder för en jämlik och rättvis taxering av jordbruksfastigheter.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

Bir 5.

Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1920 kl. >/> 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

vidtagande av åtgärder för en jämlik och rättvis taxering

av jordbruksfastigheter.

(2:a avd.)

Närvarande: herrar Rökig, friherre Fleming, Antonsson, Wijk, A. E. Örne, Boman,

Rosén, Månsson i Hagaström, Holmström, Jonsson i Hökhult, Olsson

i Ramsta, P. Albert Bergström, Rune, J. E. Bjömsson, Åhlmans Olof

Olsson, Sköld, Bökelund, Jönsson i Fridhill, Uddenberg och Lithander.

I en inom första kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 75, har herr P. Magnus Olsson anhållit, »att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till sådan ändring

i gällande taxeringsförordning beträffande taxerings förfärandet, att

större möjlighet vinnes för en jämlik och rättvis taxering av jordbruksfastigheter».

Beträffande motiveringen härför tillåter sig utskottet hänvisa till

motionen.

Det torde numera vara allmänt erkänt, att taxeringen av jordbruksfastigheter,

sådan den hittills försiggått, lämnat mycket övrigt att önska

i fråga om effektivitet, rättvisa och jämnhet. Härav har allt som oftast

följt, såväl att inom den särskilda kommunen den kommunala skattebördan

Utskottet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

otillbörligt förskjutits, som ock att vid jämförelse olika kommuner

emellan ävensom mellan olika län eller landsdelar taxeringarna i många

fall kommit att förete alldeles omotiverade olikheter. Det är därför

tydligt, att, i den mån taxeringsvärdena fortfarande skola äga någon

betydelse vid utskiftandet av kommunalskattetungan, en reform av grunderna

för kommunalbeskattningen måste kombineras med åtgärder för

vinnande av en mera rationell och jämlik taxering av dessa värden.

Enligt vad utskottet inhämtat, föreligger också utarbetat inom

finansdepartementet ett förslag i sistberörda syfte, avsett att åtfölja en

blivande proposition i kommunalskattefrågan, men även så lagt, att detsamma

i betydelsefulla delar kan, inriktat på nu gällande taxeringsförfattning,

framläggas för riksdagen utan samband med den stora frågan.

Vid nämnda förhållande har utskottet, vilket visserligen, såsom

redan framgått, delar motionärens mening om det trängande behovet

av reformerad fastighetstaxering och jämväl funnit hans idé om ett

slags mönstertaxering vara av visst intresse, likväl ansett ett ingripande

från riksdagens sida i frågans förevarande läge vara varken behövligt

eller lämpligt.

På grund härav får utskottet hemställa,

att herr P. Magnus Olssons förevarande motion,

I: 75, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 februari 1920.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖ1NG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.