Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontor et framställning om höjning av missräkning spenning ar na åt riksgälds - kontorets kassör.
3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1920:36, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontor et framställning om höjning av missräkning spenning ar na åt riksgälds - kontorets kassör.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 36,
5
Nr 36.
Ankom till riksdagens kansli 16 april 1920 kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontor et framställning
om höjning av missräkning spenning ar na åt riksgälds - kontorets kassör.
I skrivelse den 8 innevarande april hava fullmäktige i riksgäldskontoret
gjort framställning om höjning av missräkningspenniDgarna åt
riksgäldskontorets kassör från 1,000 kronor till 2,000 kronor.
Berörda skrivelse är av följande lydelse:
»I skrivelse av den 20 mars 1919 gjorde fullmäktige i riksbanken framställning
till bankoutskottet om höjning av missräkningspenningarna åt bankens kassörer. Fullmäktige
framhöllo i denna skrivelse, att, sedan den då gällande avlöningsstaten år
1915 börjat tillämpas, rörelsen i bankens kassa ökats i synnerligen hög grad och nu
nått en omfattning, som för den jämförelsevis korta tiden av fyra år knappast kunnat
förutses. Vidare framhölls, att kassörernas arbete, vilket vanligen måste utföras under
jäktande expedition, uppenbarligen blivit ännu mera slitande och förenat med betydligt
större risk än förr.
Riksgäldskontorets kassarörelse har under inflytande av rådande förhållanden
ökats i icke mindre grad än riksbankens. I samma mån ha kassörens ansvar och risk
givitvis vuxit.
Medan kassarörelsen i riksbanken är uppdelad på ett flertal kassörer, vilar i riksgäldskontoret
hela kassarörelsen med alla dess olikartade grenar på en kassör, som
har att ombesörja icke blott den egentliga kassarörelsen utan även att svara för viss
ej obetydlig bokföring.
Kassarörelsens huvudmoment utgöra:
inlösen av obligationer och kuponger;
utbetalning av premieobligationsvinster;
utbetalning av arvoden och resekostnadsersättningar till riksdagens ledamöter och
revisorer;
utbetalning av alla övriga riksdagskostnader;
utbetalning av avlöningar och pensioner för riksdagens verk och myndigheter;
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 36.
en del andra utbetalningar, grundade på särskilda riksdagens beslut m. m.;
försäljning av obligationer, tidvis till mycket höga belopp;
handhavande av vissa obligationsförråd;
handhavande av kontant kassa.
I avseende på kassörens bokföringsskyldighet må framhållas, att, då riksgäldskontorets
bokföring är grundad på kassabokföringsprincipen, kassören är skyldig att
själv föra kontrolljournaler för giroräkningarna ävensom vissa andra journaler samt
att han bär ansvaret för att primärbokföringen i inkomst- och utgiftsjournalerna samt
inkomst- och utgifts böckerna behörigen verkställes och dagligen kontrolleras. Kassören
har vidare att övervaka de biträden, tidvis ett tiotal, som granska och makulera till
inlösen företedda obligationer och kuponger, varjämte kan skall ansvara för dessa
värdehandlingars förvaring under tjänstetiden och efter dennas slut redovisa dem till
obligations- och kupongavdelningen. Slutligen har kassören att utöva viss kontroll i
avseende å premieobligationsvinsterna m. m.
Av det anförda framgår, att kassören i riksgäldskontoret, vid sidan av den egentliga
kassavården, har att utföra jämväl åtskilliga andra ansvarsfulla åligganden. Att
ansvaret och risken för honom under sådana omständigheter åtminstone ej äro mindre
än för flertalet av riksbankens kassörer synes fullmäktige uppenbart.
Nedanstående siffror torde giva en föreställning om omfattningen av kassörens i
riksgäldskontoret uppgifter.
Omsättningen å riksgäldskontorets giroräkningar i riksbanken utgjorde:
år 1917
> 1918
» 1919
kr. 902,290,711: 51
» 2,378,804,694: 83
» 2,636,061,250: 32
Sammanlagda beloppet av inlösta
boksräntor) utgjorde:
år 1914 ....................................
» 1915....................................
» 1916...................................
» 1917...................................
» 1918....................................
» 1919..................................
obligationer och kuponger (incl. statsskulds
-
kr. 2,888,809: 60
» 14,344,313: 39
> 28,659,386: 69
» 35,095,021: 74
» 39,105,305: 48
» 43,254,071: 38
I kassan hava under åren 1914—1919 försålts obligationer till ett sammanlagt
belopp av omkring 105,000,000: — kronor.
Av kassören utbetalda riksdagskostnader, kostnader för riksdagens verk och myndigheter
samt riksdagens hus hava uppgått till följande belopp:
år
1912 ...............................
................................ kr.
1,540,363:
55
1913 ...............................
................................ »
1,524,751:
10
7>
1914 ..............................
................................ »
2,072,625:
26
1915 ...............................
.............................. »
1,715,111:
20
»
1916 ...............................
....................*.......... »
1,747,750:
99
»
1917 ..............................
................................ »
2,148,073:
20
»
1918 ...............................
................................ »
4,154,711:
31
1919 ...............................
.............................. »
5,668,501:
24
Bankoutskottets utlåtande Nr 36.
7
Kassörens kontanta utbetalningar hava uppgått till:
år 1917 ............................................................... kr. 3,753,227: 96
> 1918 ............................................................... » 5,499,001: 13
» 1919 ............................................................. » 9,212,922: 75.
Av det ovan anförda framgår, att den kassarörelse, som riksgäld skontorets kassör
har att ombesörja, icke blott är i och för sig mycket omfattande utan även är stadd
i mycket hastig tillväxt, varigenom den risk, som missräkningspenningarna avse att
uppväga, i väsentlig grad ökats. Det synes därför fullmäktige vara billigt, att en höjning
därav sker; och vilja fullmäktige i sådant avseende hemställa, att enahanda höjning
måtte beviljas som för riksbankens kassörer eller från 1,000 kronor till 2,000
kronor. Det förhöjda beloppet torde böra utgå från och med innevarande års början.»
Utskottet vill erinra därom, att riksdagen förlidet år efter framställning
från fullmäktige i riksbanken höjde missräkningspenningarna
åt riksbankens kassörer. Samma skäl för höjning av missräkningspenningarna
föreligga enligt utskottets mening även beträffande kassören
i riksgäldskontoret. Rörelsen i riksgäldskontorets kassa har, såsom
framgår av de av fullmäktige anförda siffrorna, högst väsentligt ökats,
varigenom kassörens arbete blivit förenat med en betydligt större risk
än förut. Fullmäktige hava föreslagit en höjning av missräkningspenningarna
med 1,000 kronor eller till samma belopp, 2,000 kronor, som
för närvarande utgår till kassörerna vid riksbankens huvudkontor och
kontoren i Göteborg och Malmö. Utskottet har icke haft något att erinra
mot detta förslag, liksom icke heller däremot, att förhöjningen tilllämpas
från och med den 1 januari 1920.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, med bifall till fullmäktiges förevavarande
framställning, må besluta, att missräkningspenningarna
åt kassören i riksgäldskontoret må från
och med den 1 januari 1920 utgå med 2,000 kronor.
Stockholm den IG april 1920.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Gustafsson, Juhlin, Ohngren, Johansson i Friggeråker,
Enhörning och Malmberg samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Jonsson i Gumboda,
Edbom, Lindvall, Andersson i Milsmaden, Jensen och Andersson i Stockholm.
Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.