Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 40

1920-04-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1920:40, Bankoutskottets utlåtande Nr 40

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1920 kl. Väl e. m.

Utlåtande, i anledning av Rungl. Maj ds proposition angående vissa

ändringar i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.

Till bankoutskottet har för förberedande behandling överlämnats en

till riksdagen den 19 mars 1920 avlåten proposition, nr 399, däri Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att — sedan förslag framställts att mellan Sverige, Danmark och

Norge trälfa överenskommelse om en tilläggsartikel till den mellan samma

länder gällande mjmtkonventionen enligt vad den här såsom bilaga I närslutna

svenska texten till föreslagna överenskommelse utvisar — med godkännande

av samma tilläggsartikel och under förutsättning att tilläggsartikeln

varder i behörig ordning ratificerad, för sin del antaga härvid

såsom bilaga II fogade förslag till lag angående vissa ändringar i lagen

om rikets mynt den 30 maj 1873.

De i ovannämnda bilagor omförmälda förslagen äro av följande

lydelse:

Förslag

till

Tilläggsartikel till myntkonvcntionen (len 27 maj 1873 och tilläggskonven
tionen

den 1(5 oktober 1875.

1.

Det skall vara varje rikes finansförvaltning tillåtet att för sin räkning

låta prägla skiljemynt av kopparnickel, vilka skola vara lagligt betalningsBihang

till riksdagens protokoll 1920. 8 samt 30 höft. {Nr 40—43.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 4(1.

medel efter det värde, vara de lyda, i alla tre rikena, utan hänsyn till i

vilket av rikena de äro präglade, intill ett belopp av 5 kronor, så snart

de blott ej blivit vanställda eller på olagligt sätt skadade.

2.

Av kopparnickelmynt kunna utmyntas nedanstående stycken, vilka

skola hava den storlek, vikt och sammansättning, som framgår av vidfogade

bestämmelser.

o

Diameter

millimeter

Bruttovikt

Samman-

sättning

gram

a)

b)

Ett stycke,

> >

som representerar värdet av 50 öre.......

> > > >25».......

22

17

4,8

2,4

75 viktdelar

koppar ock 25

viktdelar

c)

> >

> > > >10>.......

15

1,5

nickel

3.

Alla kopparnickelmynt präglas i refflad ring.

4.

Skiljemynt av kopparnickel upphöra att vara lagligt betalningsmedel

till statskassorna först när de äro så nötta, att det ej med säkerhet kan

skönjas, för vilket rikes räkning de äro präglade, men till alla andra, så

snart prägeln genom nötning blivit otydlig.

5.

I övrigt gälle i avseende å skiljemynt av kopparnickel i tillämpliga

delar de uti myntkonventionen av den 27 maj 1873 intagna bestämmelser.

6.

Denna tilläggsartikel förbliver gällande intill dess ett år förflutit

från den dag, då något av rikena uppsagt densamma; dock så att den i

sista stycket av Art. 11 uti myntkonventionen av den 27 maj 1873 givna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banlcoutshottets utlåtande Nr k 0.

3

bestämmelse fortfar att gälla under en tid av två år efter konventionens

upphörande.

7.

Denna tilläggsartikel skall ratificeras, så snart vederbörande representationers

samtycke blivit meddelat, och ratifikationerna deponeras i

Köpenhamn så snart ske kan.

Förslag

till

Lag

angående vissa ändringar i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.

Härigenom förordnas, att §§ 5, 6, 12, 13, 17 och 18 i lagen om

rikets mynt den 30 maj 1873 skola hava följande ändrade lydelse:

§ 5.

Till skiljemynt skall användas dels silver, legerat med koppar i det

förhållande, som här nedan sä,ges, dels kopparnickel, dels brons eller järn.

§ 6.

Av silver skola präglas myntstycken av följande namnvärde, nämligen
två

kronor,

en krona,

femtio öre,

tjugufem öre,

tio öre.

Ett hundra stycken sådana skiljemynt skola innehålla fint silver:

tvåkronestycken: ett tusen tvåhundra gram;

enkronestycken: sexhundra gram;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

femtioörestycken: trehundra gram;

tjugufemörestycken: etthundrafyratiofem och ett femtedels gram;

tioörestycken: femtioåtta gram.

Dessa skiljemynt skola utmyntas av följande legeringar:

två- och enkronestycken: av åttahundra viktdelar silver och tvåhundra

viktdelar koppar;

femtio- och tjugufemörestycken: av sexhundra viktdelar silver och

fyrahundra viktdelar koppar;

tioörestycken: av fyrahundra viktdelar silver och sexhundra viktdelar

koppar.

Alltså skall varje

tvåkronestycke väga 15 gram,

enkronestycke » 7,5 »

femtioörestycke » 5 »

tj ugufemörestyeke » 2,42 »

tioörestycke » 1,45 »

Av kopparnickel må, efter av Konungen för varje gång därom meddelat

beslut, präglas myntstycken av följande namnvärde:

femtio öre; tjugufem öre; tio öre.

Kopparnickelmynt skola utmyntas av en legering, bestående av sjuttiofem

viktdelar koppar och tjugufem viktdelar nickel.

Sex kilogram kopparnickel utmyntas till:

ettusentvåhundrafemtio femtioörestycken eller

tvåtusenfemhundra tjugufemörestycken eller

fyratusen tioörestycken.

§ 12.

De efter denna lags stadganden präglade guldmynt äro, under de

här nedan bestämda villkor, lagligt betalningsmedel i förhållande till vem

som helst och i vilket belopp som helst.

Skiljemynten skola till obegränsat belopp mottagas vid betalning

till statens kassor. Ingen annan vare pliktig att i en betalning mottaga

högre belopp än tjugu kronor i 2- och 1-kronestycken, fem kronor i

mindre silvermynt eller kopparnickelmynt, en krona i bronsmynt och en

krona i järnmynt.

§ 13.

Myntstycke av guld, silver, kopparnickel, brons eller järn, som blivit

vanställt eller genom skavning, filning, borrning, tillödning eller annan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

5''

olao-li" åverkan av vad sias som helst skadat, skall hava förlorat sin

ö O # O

egenskap av lagligt betalningsmedel.

Beträffande den av Kungl. Maj:t i ärendet framlagda utredningen

tillåter sig utskottet hänvisa till ovanberörda statsrådsprotokoll.

Såväl fullmäktige i Sveriges riksbank som mynt- och justeringsverket

hava i avgivna yttranden tillstyrkt anslutning till förslaget rörande

en tilläggsartikel till myntkonventionen den 27 maj 1873 och tilläggskonventionen

den 16 oktober 1875.

Kungl. Maj:t har den 19 mars 1920 förklarat sig villig ansluta sig

till tilläggsartikeln i fråga.

För egen del har departementschefen till åberopade statsrådsportokollet

anfört:

»Av tilläggsartikelns bestämmelser framgår, att genom desamma de i

myntkonventionen för silverskiljemynt meddelade stadgandena i vad de

angå viktremedierna utsträckas jämväl till skiljemynt av kopparnickel,

med den modifikation beträffande myntens vikt, som föranledes av begagnandet

av kopparnickel såsom myntmetall.

Tilläggsartikelns godkännande påkallar emellertid vissa ändringar i

§§ 5, 6, 12, 13, 17 och 18 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873;

och har myntdirektören inkommit med förslag i ämnet. Berörda förslag

innehåller bestämmelse därom, att prägling av kopparnickelmynt må förekomma

allenast efter det Konungen för varje gång därom meddelat beslut.

Det har nämligen, då myntlagen i dess nuvarande lydelse torde förutsätta,

att prägling av mynt av guld, silver och brons skall äga rum i den utsträckning,

att för varuutbytet erforderliga mängder av dessa myntslag

alltid finnas att tillgå, men kopparnickelmynt lämpligen icke böra utsläppas

i marknaden annat än, när särskilda omständigheter därtill föranleda,

synts vara riktigt att i myntlagen intaga en inskränkande bestämmelse

av nyss angivna innehåll. Beträffande förslaget i övrigt innefattar

detsamma sådana ändringar i förenämnda lag, som betingas av den

föreslagna tilläggsartikeln till myntkonventionen.

Framdeles och sedan sig visat, om tilläggsartikeln varder godkänd

och ratificerad, torde jag få göra framställning om de bestämmelser, som

erfordras i avseende å ifrågavarande kopparnickelinynts prägel, inskrift

och utseende i övrigt, om vissa ändringar i mynt- och justeringsverkets

instruktion m. m.»

Till utskottet har vidare överlämnats en skrivelse från kungl. utrikesdepartementet,

däri meddelas, att, enligt underrättelse från härvarande

norske minister, norska regeringen efter att hava erhållit del av det

Departe
ments
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr hO.

Utskottet.

danska förslaget i ämnet, meddelat danska regeringen, att från norsk sida

intet vore att invända mot sagda förslag, vilket med undantag av mindre,

redaktionella skiljaktigheter fullständigt överensstämde med motsvarande

från norsk sida utarbetade förslag.

Utskottet, som vid företagen granskning av Kungl. Maj:ts förslag

icke funnit anledning till erinran mot detsamma, hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må av

riksdagen bifallas.

Stockholm den 20 april 1920.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, Wickman, Bindley, ölmgren, Östberg, Johansson

i Friggeråker, Bosling och Bondesson samt

av andra kammaren: herrar Eristensson, Gustafsson i Örebro, Jonsson i Gumboda,

Borg, Sommelius, Edbom, Jensen och Andersson i Stockholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:199 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873. a1 i texten