Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående vissa pensioner och understöd. Banko utskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande pensioner och understöd. A.

1920-04-23 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1920:44, Utlåtande angående vissa pensioner och understöd. Banko utskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande pensioner och understöd. A.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1920 kl. 11 f. m.

Utlåtande angående vissa pensioner och understöd.

Banko utskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till

utskottet hänvisade framställningar rörande pensioner och understöd.

A. Det civila peiisionsväsendet.

l:o) Kungl. Maj:t har i en till riksdagen avlåten, den 23 januari 1920 Ang.emeritidagtecknad

proposition, nr 229, föreslagit riksdagen för sin del medgiva, lön åt e. o.

att till extra ordinarie prästmannen Mårten Erik Fredelius må från och nenSM.0E.

med den 1 maj 1921 från kyrkofonden utgå emeritilön till belopp av 1,500 Fredelius.

kronor för år, under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i

lagen om emeritilöner för präster den 9 december 1910.

Den av Kungl. Maj:t i ärendet framlagda utredningen återfinnes i

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för ovan angivna dag, och tillåter sig utskottet att hänvisa till detta

protokoll.

Med hänsyn till i ärendet anförda omständigheter har utskottet

ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr

229 må av riksdagen bifallas.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 sand. 31 höft. (Nr 44.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banlcoutskottets utlåtande Nr 44.

Ang. pensionsförbättring

åt

musiksergeanterna

C. A.

Sundén, J. A.

Bergman,

S. P. E. Elmér,

C. E.

B. Widén

och P. T.

W allin.

B. Det militära pensionsväsendet.

2:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 264, bar Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, dels att f. d. musiksergeanten av 1.

klassen vid Kalmar regemente Carl August Sundén och f. d. musiksergeanten

av 2. klassen vid samma regemente Johan Algot Bergman må från

och med månaden näst efter den, i vilken envar av dem erhållit avsked

med pension och fyllnadspension, under sin återstående livstid uppbära

pensionsförbättring, Sundén med 1,010 kronor, Bergman med 1,130 kronor,

allt för år räknat;

dels att musikfanjunkaren i Andra livgrenadjärregementet, musiksergeanten

av 1. klassen vid regementet Sven Petter Emil Elmer må från

och med månaden näst efter den, i vilken han under år 1920 erhåller

avsked med pension och fyllnadspension, under sin återstående livstid

uppbära pensionsförbättring till belopp av 1,«»10 kronor för år räknat;

dels att musikfanjunkaren i Västmanlands regemente, musiksergeanten

av 1. klassen vid regementet Carl Erik Rudolf Widén må från och med

månaden näst efter den, i vilken han under år 1920 erhåller avsked med

pension och fyllnadspension, under sin återstående livstid uppbära pensionsförbättring

till belopp av 1,010 kronor för år räknat;

dels ock att musikfanjunkaren i Hälsinge regemente, musiksergeanten

av 1. klassen vid regementet Per Theodor W allin må från och med månaden

näst efter den, i vilken han under år 1920 erhåller avsked med pension

och fyllnadspension, under sin återstående livstid uppbära pensionsförbättring

till belopp av 1,010 kronor för år räknat;

att av samtliga åtnjutas i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen

den 20 augusti 1919 angående grunder för pensionsförbättring för viss

personal vid armén och utgå från anslag, som för beredande av sådan

pensionsförbättring beviljats eller kan komma att beviljas.

Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes i propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för den 27

februari 1920, till vilket utskottet får hänvisa.

På de i statsrådsprotokollet anförda grunder har utskottet ansett

sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts framställning och hemställer

alltså,

att förevarande proposition må av riksdagen

bifallas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

3

3:o) Under åberopande av propositionen bilagt utdrag av stats-A^gtZlfwrrådsprotokollet

över sjöförsvarsärenden för den 19 mars 1920 har Kungl.^roien A K.

Maj:t i en till riksdagen samma dag avlåten proposition, nr 352, föreslagit änl^h

riksdagen medgiva; att till korpralen August Konrad Wibergs änka Wd-minderåriga

helmin a Katarina Wiberg, född Hansson, och makarnas två minderåriga

barn må — utan hinder därav att korpralen Wiberg avlidit efter utgången av

den i § 4 av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, angivna tid av två år

från det den sjukdom, vari han avlidit, blev känt från beväringsmanskapets

invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill de enligt

grunderna för nämnda förordning kunna anses berättigade.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda

statsrådsprotokoll.

Under hänvisning till av riksdagen tidigare fattade beslut i ett flertal

liknande fall, hemställer utskottet,

att Kungl. Maj :ts ifrågavarande proposition må

av riksdagen bifallas.

4:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 353, har Kungl.

Maj-.t föreslagit riksdagen medgiva, att mästaren å månadslönarstat vid bättring åt

artilleridepartementet vid flottans varv i Stockholm Bror Gustaf Lindahl f>läQajfj,nmå

från och med månaden näst efter den, han erhåller avsked, under sin dahl.

återstående livstid uppbära pensionsförbättring med ett årligt belopp av

910 kronor, att utbetalas från förslagsanslaget till pensionsförbättring för

viss personal vid marinen och i samma ordning som fyllnadspension.

Den av Kungl. Maj:t till stöd för framställningen förebragta utredningen

återfinnes i propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för den 19 mars 1920, till vilket utskottet får hänvisa.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer sålunda,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må

av riksdagen bifallas.

5:o) I en till riksdagen den 19 mars 1920 dagtecknad proposition, Ang. pennr

354, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag åt

av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för nyss angivna dag, före- verkmästaslagit

riksdagen medgiva, att verkmästaren vid ingenjördepartementet vid rfstför>u''

flottans varv i Karlskrona Axel Fridolj Aström ma, räknat från och med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

den 1 maj 1920, under sin återstående livstid åtnjuta pensionsförbättring

med ett belopp av 975 kronor 60 öre för år, att utgå av förslagsanslaget

till pensionsförbättring för viss personal vid marinen och i samma ordning

som fyllnadspension.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till nyssberörda

statsrådsprotokoll.

Utskottet, som vid granskning av Kungl. Maj:ts förslag icke funnit

något att erinra mot detsamma, hemställer,

Angående

pensionsförbättring

åt

förre verkmästaren

J.

T. Hjertsson.

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

6:o) I proposition nr 355 har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för den 19 mars 1920, föreslagit riksdagen medgiva, att förre verkmästaren

vid flottans varv i Karlskrona Johan Theodor Hjertsson må, räknat från

och med den 1 juli 1919, under sin återstående livstid åtnjuta pensionsförbättring

med ett belopp av 1,155 kronor 60 öre för år, att utgå av

förslagsanslaget till pensionsförbättring för viss personal vid marinen och

i samma ordning som fyllnadspension.

Utredningen i ärendet återfinnes i berörda statsrådsprotokoll, till

vilket utskottet får hänvisa.

Ltskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

förslag och hemställer alltså,

Maj:ts

Angående

pensionsförbättring

åt

förre verkmästaren

R.

Broman.

att Kungl. Maj:ts proposition nr 355 må av riksdagen

bifallas.

7:o) Under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över sjöförsvarsärenden för den 19 mars 1920 har Kun«-1.

Maj:t i en till riksdagen samma dag avlåten proposition, nr 356, föreslagit

riksdagen medgiva, att förre verkmästaren vid flottans varv i Karlskrona

Hugo ^ Broman må, räknat från och med den 1 januari 1920, under sin

återstående livstid åtnjuta pensionsförbättring med ett belopp av 1,155

kronor 60 öre för år, att utgå av förslagsanslaget till pensionsförbättring

för viss personal vid marinen och i samma ordning som fyllnadspension.

Beträffande den i ämnet framlagda utredningen får utskottet hänvisa

till ovanberörda statsrådsprotokoll.

Utskottet, som på de i statsrådsprotokollet anförda grunder ansett

sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

5

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

C. Allmänna indragningsstaten.

I. Angående justitiedepartementet.

8:o) I en till riksdagen den 27 februari 1920 avlåten proposition, nr

329, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att förre vaktkonstapeln vid tvångsarbetsanstalten

i Landskrona Johannes Hansson Wahlbergs änka Augusta Maria Wahlberg

och förre vaktkonstapeln vid centralfängelset i Malmö Nils Landins änka

Elna Landin må från och med år 1920, så länge de förbliva änkor, å

allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd, den förra av 200

kronor och den senare av 120 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i ovanberörda statsrådsprotokoll,

till vilket utskottet får hänvisa.

Med hänvisning till av riksdagen tidigare fattade beslut i liknande

fall får utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

Angående

årliga understöd

åt

förra vaktkonstaplarna

vid fång

vården J. H.

Wahlbergs

och N. Landins

efterlämnade

änkor.

II. Angående utrikesdepartementet.

9:o) I en till riksdagen den 12 mars 1920 av avlåten proposition, Angående

nr 324, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att konsuln i Bor- Pkonm!inai

deaux Helge Oscarsson Gyllenram må från och med månaden näst efter^Bordeaux

den, varunder han erhåller avsked från konsulsbefattningen, under shi i-am. en~

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av

3,500 kronor.

Till i propositionen åberopade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för ovan angivna dag har föredragande departementschefen

anfört:

»Fråga har blivit väckt att konsuln i Bordeaux Helge Oscarsson

Gyllenram, vilken önskar draga sig tillbaka från sin befattning i statens

tjänst, skulle tillförsäkras en årlig pension av allmänna medel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

Ministerns

i Paris

yttrande.

Gyllenram är född den 30 augusti 1856. Han har aldrig innehaft

lönad konsulsbefattning, men sedan år 1886 med endast kortare mellanrum

tjänstgjort vid olönade och tidvis även vid lönade konsulat.

Huru hans tjänstgöring varit lagd framgår närmare av nedanstående

förteckning.

15 december 1886—1 april 1887 biträde vid konsulatet i Neapel;

13 juli 1888—1 september 1891 biträde vid vicekonsulatet i Rouen;

1 juli 1892—30 augusti 1892 oavlönat biträde vid generalkonsulatet

i London;

31 augusti 1892—26 februari 1893 tjänstförrättande kontorist vid

vicekonsulatet i Cardiff och Barry med uppdrag under 4 månader såsom

t. f. vicekonsul och i övrigt såsom föreståndare för vicekonsulatkontoret

i Barry;

27 februari 1893—30 juni 1893 tjänstgörande i Cardiff vid nämnda

vicekonsulat;

1 juli 1893—9 november 1896 kontorist vid samma vicekonsulat

med uppdrag under 1 månad såsom t. f. vicekonsul och i övrigt såsom

föreståndare för vicekonsulatkontoret i Barry med undantag av 1 månads

vikariatförordnande såsom 2:e kontorist vid generalkonsulatet i London;

9 november 1896—21 december 1906 vicekonsul i Rouen;

21 december 1906—31 december 1913 konsul i samma stad;

31 december 1913 konsul i Bordeaux.

I anslutning till tjänsteförteckningen torde böra erinras därom, att

vicekonsulatet i Cardiff och Barry under tiden för Gyllenrams tjänstgöring

därstädes var ett s. k. lönat vicekonsulat. Generalkonsulatet i London var

även å ifrågavarande tid lönat.

Vid den tid, då Gyllenram inträdde i tjänst vid konsulsstaten, och

intill början av 1900-talet förefanns icke samma skarpa avgränsning mellan

lönade och olönade tjänstemän i konsulsstaten, som numera är fallet.

Härtill bidrog i synnerhet, att genom de till år 1902 gällande bestämmelser

om konsulatavgifter olönade konsuler av sin tjänst ofta tillfördes lika

stora om ej större inkomster än motsvarande lönade tjänstemän, övergång

från tjänst vid lönat konsulat till olönat och även tvärtom ägde icke

sällan rum.

Eders Kungl. Maj:ts minister i Paris, envoyén greve Ehrensvärd har

i skrivelse till ministern för utrikesärendena den 2 oktober 1919 närmare

utvecklat önskvärdheten om pension åt Gyllenram samt därvid anfört

följande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

7

»Konsul Gyllenram inträdde å konsulsbanan på en tid, då de oavlönade

konsulerna uppburo betydliga konsularavgifter, vilka särskilt anlöpande

svenska eller norska fartyg hade att erlägga; och uppgingo dessa

avgifter ofta till belopp fullt motsvarande de löner, som utgå till avlönade

konsuler. Då dessa expeditionsavgifter i och med konsularreformen år

1902 bortföllo, erhöllo vissa konsuler, däribland Gyllenram, särskild årlig

gottgörelse härför, att utgå så länge de voro anställda i konsulatväsendet.

Det belopp, Gyllenram i sådant avseende uppbär, belöper sig till 2,000

kronor.

Då emellertid detta belopp uppenbarligen varit otillräckligt för Gyllenram

att i förening med de numera mycket obetydliga expeditionsavgifterna

'' bestrida sina levnadskostnader, har tillika tilldelats honom ett vida

större kontorskostnadsbidrag än i allmänhet plägat utgå till oavlönade

konsuler. Detta belopp fastställdes redan år 1906 till 4,800 kronor och

har detsamma med fästat avseende å den nu i Frankrike rådande dyrtiden

genom beslut den 19 juni 1919 tillsvidare fastställts till 6,500 kronor.

Av vad nu anförts framgår, att Gyllenram, oaktat han ej är lönad

konsul, likväl i två skilda poster uppbär sammanlagt 8,500 kronor, varav

den allra största delen faktiskt kan anses likställd med lön. Det är klart,

att ersättning för kontorskostnader icke i och för sig betingar ett så högt

belopp som 6,500 kronor.- För bestridande av dessa kostnader äger Gyllenram

dessutom att tillgodogöra sig inflytande expeditionsavgifter, vilka

dock icke lära uppgå till mera än omkring 400 francs.

Även i andra avseenden är Gyllenram närmast att anse såsom lönad

konsulattjänsteman. I regel äro som bekant de olönade konsulerna å orten

bosatta köpmän eller utövare av andra yrken, vilka härav vinna sin utkomst

och därför kunna åtaga sig en oavlönad konsulsbefattning utan

annan ersättning än rätt till uppbärande av expeditionsavgifter samt ett

mindre kontorskostnadsbidrag. 1 motsats härtill ägnar Gyllenram sig uteslutande

åt konsulattjänsten. Han har väl full rätt att åtaga sig annan

befattning, men då, som av ovanstående meritförteckning framgår, han

flyttats från den ena orten till den andra, har detta knappast varit möjligt

för honom.

Även den nyss påpekade omständigheten, att han förflyttats från en

ort till annan, bidrager ytterligare att ge honom karaktär mera av en

lönad än olönad tjänsteman. I regel torde dessa förflyttningar icke

berott på Gyllenrams önskan utan på yppade behov för kungl. utrikesdepartementet

att fylla någon vakant befattning. Särskilt kan jag intyga,

att den senaste förflyttningen från Rouen till Bordeaux icke skedde i enlighet

med Gyllenrams önskan utan tvärtom emot densamma. Då näm
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

lio-en år 1913 ett lönat konsulat upprättades i Rouen, ansågs Gyllenram

bland annat med hänsyn till hans framskridande ålder icke böra överflyttas

å den lönade konsulsbanan. Som samtidigt det olönade konsulatet

i Bordeaux var ledigt, uppmanades Gyllenram att söka detsamma, och, då

han för sin utkomst var nödsakad att hålla sig kvar å konsulsbanan, gjorde

han även detta, ehuru i strid mot sin önskan.

De väsentligaste kännemärken på en lönad konsulattjänsteman,. rätt

att uppbära lön samt skyldighet att vidkännas förflyttning från en tjänst

till en annan, återfinnas således i fråga om Gyllenram.

Tilltagande sjuklighet gör Gyllenram numera mindre tjänsteduglig.

Han har under en stor del av detta år åtnjutit ledighet för hälsans vårdande.

Han har väl nu återinträtt i tjänstgöring, men med tämligen stor

visshet kan motses att han även i framtiden kommer att under längre

tider bliva tvungen att söka ledighet. Därtill kommer, att, såsom av

läkareintyg framgår, klimatet i Bordeaux är särskilt menligt för hans

liälsä*

'' Jao- inser mer än väl, att många betänkligheter kunna framställas

mot beviljande av pension åt Gyllenram. Dels har han aldrig varit svensk

avlönad tjänsteman, om än, som jag framhållit, han dock faktiskt härmed

varit i det närmaste likställd, dels har han, som allenast är 63 år gammal,

ännu §j fullt uppnått stadgad pensionsålder.

N andra sidan synas mig starka billighetsskäl tala föi att Gyllenram

som dock faktiskt tjänat den svenska staten under ett trettiotal år,

på sin ålderdom erhåller ett understöd, varav han i betraktande av sin

medellöshet och sjuklighet är i särskilt starkt behov. Att icke tilldela,

honom pension är detsamma som att anförtro honom och hans hustru åt

den offentliga eller enskilda barmhärtigheten. Detta synes mig icke kunna

ifrågakomma. .

Vidare bör ihågkommas, att Gyllenrams tjänstetörhallanden äro sä

enastående, att något prejudikat icke härigenom skapas. Sedan numera

de högre konsularavgifterna borttagits, kan ej längre ifrågakomma, att

nåo-on ^person för sin utkomst skulle söka sig in å den olönade konsulatsbanan.

_

Slutligen tillkommer en ganska egendomlig omständighet. Därest

Gyllenram Skulle, som jag ämnar föreslå, av statsverket erhålla ett sammanlagt

belopp av 4,500 kronor att under sin återstående livstid årligen

uppbära, kommer härigenom statsverket långt ifrån att vidkännas någon

utgift, tvärtemot göra en inbesparing. Efter vad jag på ort och ställe

övertygat mig om, äro nämligen konsulatgöromålen i Bordeaux icke av den

omfattning ått ett lönat konsulat där behöves eller lämpligen bör upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

9

rättas. Utan någon svårighet torde man kunna till lönad konsul erhålla

en fullt lämpad person, som åtnöjer sig med ett betydligt mindre kontorskostnadsbidrag

än det Gyllenram uppbär. Jag tänker mig närmast

ett belopp av omkring 2,000 kronor. Ej heller får förbises, att, därest

Gyllenram fortfarande skulle bestrida sin ifrågavarande befattning, jag med

säkerhet förutser, att han — förutsatt att icke levnadskostnaderna skulle

sjunka i Frankrike — kommer att begära ytterligare höjning av det redan

nu abnormt stora kontorskostnadsbidraget. Det är väl ej säkert, att detta

komme att beviljas, men å andra sidan är ej lämpligt, att den svenska

statens representant i en av Frankrikes största handelsstäder lever i till

armod gränsande förhållanden.

Jag har redan nämnt, att det synes mig, som borde Gyllenram tillförsäkras

efter avskedstagandet ett årligt belopp av 4,500 kronor. Jag

vet, att Gyllenram, om han såge sig i stånd att kunna begära avsked,

skulle bosätta sig å en mindre ort i Normandie, varifrån hans hustru är

bördig. Med mindre än nu angivna belopp torde Gyllenram med sin

hustru icke kunna draga sig fram, så starkt som levnadskostnaderna i

Frankrike på senare tid stegrats. De löneförmåner, som han hittills uppburit,

ha även varit så små, att det icke varit möjligt för honom att göra

några besparingar.

Gyllenram har som tjänsteman, efter vad jag kan intyga från de

olika befattningar jag beklätt i utrikesdepartementet, alltid gjort sig känd

för nit, tjänstvillighet och ordentlighet.»

Med stöd av, vad han sålunda anfört, anhåller ministern i Paris,

att proposition måtte avlåtas till riksdagen med hemställan dels att Gyllenram

må, utan hinder därav att han icke längre är i det svenska konsulatväsendets

tjänst, äga att fortfarande uppbära det anslag av 2,000 kronor,

som tilldelats honom i gottgörelse för mistade konsulatavgifter, dels ock

att han därutöver under sin återstående livstid må äga, från och med

månaden efter den, han erhåller avsked från sin befattning i rikets tjänst,

årligen i pension uppbära 2,500 kronor.

Det av ministern omförmälda läkarintyg utvisar, att Gyllenram tillföljd

av ett svårartat kombinerat bröst- och hjärtlidande, som varat åtminstone

under de sista tre åren, icke utan synnerligt men för sitt hälsotillstånd

kan fortsätta sin tjänstgöring i Bordeaux och att han bör åtnjuta

fullständig vila.

Statskontoret har den 11 nästlidna februari avgivit utlåtande i ärendet,

däri statskontoret säger sig hava av handlingarna inhämtat, att Gyllen
Biliang

till riksdagens protokoll 1920. 8 samt. 31 käft. (Nr 44.) 2

Stats
kontorets
yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

ram under lång tid tjänat staten i olika befattningar å konsulsstaten; att

han visserligen icke tillhörde befattningshavarna å den stat för utrikesrepresentationen,

som godkänts av riksdagen, och alltså icke ägde rätt

till någon pension vid avskedstagandet, men att avlöning till honom utginge

av statsmedel; att han för sin utkomst vore helt beroende av denna

avlöning; samt att han nu vid framskriden ålder till följd av sjuklighet

nödgades inom kort lämna sin befattning.

Härefter fortsätter statskontoret:

»Under sådana förhallanden anser kungl. statskontoret billigheten

bjuda, att honom tillförsäkras för återstående livstiden ett årligt belopp

till bestridande av levnadskostnaderna. Det föreslagna beloppet, 4,500

kronor, synes visserligen något högt, helst i betraktande därav, att detsamma

under nuvarande förhållanden komine att utökas med dyrtidstillägg

till avsevärt belopp; men kungl. statskontoret anser sig likvisst

icke böra motsätta sig, att det föreslagna beloppet tillförsäkras honom.

Vad därefter beträffar den form, i vilken den sålunda ifrågasatta ersättningen

må kunna Gyllenram beredas, synes det kungl. statskontoret, som

om varken det till expektansarvoden anvisade anslaget eller andra till

Kung]. Maj:ts disposition anslagna medel under riksstatens tredje huvudtitel

lämpligen torde kunna för detta ändamål anlitas, utan föreställer sig

kungl. statskontoret, att frågan måste framläggas för riksdagen för att i

form av pension från allmänna indragningsstaten bereda Gyllenram den

föreslagna ersättningen, att utgå från och med månaden näst efter den,

vari han entledigas från sin befattning.»

Av billighetsskäl synes det mig motiverat, att statsverket bereder

''Gyllenram, som faktiskt under mera än trettio år ägnat sig åt arbete

inom det svenska konsulatväsendet, någon pension vid avgången från den

tjänst, han nu bestrider.

Att Gyllenram aldrig varit formellt sett lönad tjänsteman synes mig

icke böra utgöra hinder däremot, enär, på sätt ministern i Paris framhållit,

han tjänat staten under omständigheter, som mycket närmat honom

till avlönad tjänstemans ställning. Några betänkliga prejudicerande verkningar

av pensionens beviljande synes icke häller behöva befaras, då inom

utrikesrepresentationen förutom Gyllenram endast en konsul, nämligen

vicekonsuln i Liverpool, intager en liknande ställning och uppbär ersättning

för mistade konsulatavgifter.

Vid vad sålunda anförts får jag tillstyrka åtgärd i syfte att pension

måtte beredas Gyllenram vid hans avskedstagande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

11

Vad angår det belopp, vartill denna torde böra fastställas, måste

jag dela den av statskontoret uttalade åsikt, att en pension å 4,500 kronor

måste synas något hög, därest dyrtidstillägg därå skulle utgå. Ministern

i Paris synes hava avsett att föreslå en pension enligt grunder delvis avvikande

från dem, som eljest gälla för pensioner å den allmänna indragningsstaten,

i det han tydligen utgått från, att dyrtidstillägg ej skulle utgå å

densamma. En dylik anordning, innebärande en ny typ av pensioner, med

vilka icke skulle följa rätt till dyrtidstillägg, synes mig mindre lämplig,

och torde i stället beloppet böra sänkas, lämpligen till 3,500 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att Gyllenram tjänat svenska

staten under mer än trettio år, samt att han på grund av sjuklighe ticke

utan synnerligt men kan längre fortsätta sin tjänstgöring såsom konsul i

Bordeaux. Vid sådant förhållande anser även utskottet starka billighetsskäl

tala för, att han på sin ålderdom från statens sida erhåller något understöd,

varav han på grund av medellöshet är i stort behov. Att Gyllenram

formellt sett icke varit avlönad tjänsteman torde, såsom av departementschefen

framhållits, icke böra utgöra hinder därför, enär hans tjänstgöring

fullgjorts under omständigheter, som mycket närma sig en avlönad

tjänstemans. Utskottet vill emellertid särskilt framhålla, att ett bifall

till framställningen icke torde behöva bliva av prejudicerande natur, då, såsom

departementschefen erinrat, förutom Gyllenram endast en tjänsteman inom

utrikesrepresentationen intager en liknande ställning.

På »rund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majrts ifrågavarande

proposition, må medgiva, att konsuln i Bordeaux

Helge Oscarsson Gyllenram må från och med

månaden näst efter den, varunder han erhåller avsked

från konsulsbefattningen, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av tretusen femhundra kronor.

III. Angående lantförsvarsdepartementet.

10:o) I en till riksdagen avlåten, den 19 mars 1920 dagtecknad

proposition, nr 278, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att arbeterskan vid ammunitionsfabrikens avdelning

Utskottet

Angående

pension åt

arbeterskan

vid ammunitions

fabriken

Anna

Ander 8- dotter Sjödin.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

å Karlsborg Anna Andersdotter Sjödin må från och med månaden näst

efter den, varunder hon entledigas från sin anställning vid ammunitionsfabriken,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 400 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till

ovanberörda statsrådsprotokoll.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att förevarande proposition må av riksdagen bifallas.

Aåt avlidne1 H:0) I en till riksdagen den 19 mars 1920 avlåten proposition,

löjtnanten nr 345, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utR^A.

G.Sö-drag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för samma dag, föremoderT8

slagit riksdagen medgiva, att avlidne löjtnanten vid Boden—Karlsborgs

änkan Anna artilleriregemente IL A. G. Söderströms moder, änkan Anna Margareta SöderSötferström,

ström, född Horneij, må från och med den 1 juli 1919, så länge hon förfödd

Ror- bliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära

netJ'' en årlig pension av 500 kronor.

Av åberopade statsrådsprotokoll framgår, att Söderström den 11 juli

1919 avlidit till följd av flygolycka å Malmen.

Beträffande den i ämnet förebragta utredningen i övrigt får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må

av riksdagen bifallas.

iu9f.Pskrädn 12:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 346, har Kungl.

adériarbe- Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att förre skrädderiarbetaren vid Livta-

a A. regementets grenadjärers intendenturverkstäder Carl Axel Wester må från

e er'' och med den 1 januari 1920 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära pension till sådant belopp, att detsamma jämte

honom tillkommande underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa uppgår

till 500 kronor.

Till stöd för framställningen åberopas propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för den 19 mars 1920, till

vilket utskottet tillåter sig hänvisa.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

13

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot framställningen,

hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition, nr 346,

må vinna riksdagens bifall.

IT. Angående sjöförsvarsdepartementet.

13:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 305, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsproto- rinläkaren

koilet över sjöförsvarsärenden för den 19 mars 1920, föreslagit riksdagen T®

medgiva, att f. d. marinläkaren av l:a graden i marinläkarkårens reserv läkarkårens

Carl Adil Trana må från och med den 1 januari 1920 under sin åter- c ^Trlna

stående livstid uppbära en årlig pension av 500 kronor, att tillsvidare

utgå från förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten.

Den av Kungl. Maj:t i ärendet framlagda utredningen återfinnes i

ovanberörda statsrådsprotokoll, till vilket utskottet får hänvisa.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att Kung]. Maj:ts ifrågavarande proposition må av

riksdagen bifallas.

T. Angående civildepartementet.

14:o) I en inom andra kammaren av herr Wikström väckt motioni^tsckM-^

nr 46, hemställes, »att riksdagen måtte åt schaktmästaren Jöns Gustaf mästaren

Strandberg, Skellefteå, för hans återstående livstid bevilja en årlig pension Jg™a„dbt?g.

av 300 kronor, att från och med år 1921 utgå av allmänna indragningsstaten».

Till stöd för denna framställning har motionären anfört:

»Vid 1919 års lagtima riksdag väckte undertecknad motion (nr 57) om pension

av statsmedel åt förre schaktmästaren Jöns Gustaf Strandberg i Skellefteå.

Motionen blev av bankoutskottet avstyrkt och av riksdagen avslagen med,

i huvudsak, den motiveringen, att de till stöd för motionen inlämnade handlingarna

icke lämnade tillräckliga upplysningar rörande omfattningen och tiden för Strandbergs

anställning vid statens arbeten m. m. Sedan nu handlingarna i detta avseende

kompletterats, tar jag mig friheten förnya framställningen.

Av närlagd a intyg'' framgår, att Strandberg under en lång följd av år arbetat

vid statens järnvägsbyggnader och andra statens arbetsföretag, alltjämt med

de bästa vitsord för plikttrohet och redlighet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 44.

Det syne3 mig, som om en sådan trotjänare, när han på grund av ålderdom

numera icke längre kan försörja sig med sitt arbete, vore värd det erkännande

från statens sida, som ett bifall till min framställning skulle innebära.

Övriga till upplysning i ärendet tjänande handlingar anhåller jag att få

tillställa riksdagens vederbörande utskott.»

I fråga om de vid motionen fogade bilagor tillåter sig utskottet

att hänvisa till motionen.

Utskottet. Av numera tillgängliga handlingar framgår, att Strandberg under

fem år (1877—1882) varit anställd vid Yendes artilleriregemente samt

att han därefter under tiden 1883—1910 med vissa mellanrum arbetat

såsom schaktmästare vid olika statens järnvägsbyggnader sammanlagt omkring

16 år.

Såsom i motionen erinras, förelåg vid 1919 års lagtima riksdag fråga

om beredande av pension åt Strandberg. Av den utredning, som då förebragtes

i ärendet, kunde icke utrönas, huruvida Strandberg varit av statsmyndighet

anställd eller endast biträtt en statens entreprenör vid järnvägsbyggnadsarbeten.

Med hänsyn till de vittgående konsekvenser, som

ett bifall till motionen därför skulle kunna framkalla, ansåg utskottet —

i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna — det innebära betänkligheter

att vidtaga någon åtgärd i motionens syfte. Utskottet hemställde

på grund därav, att motionen icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda. Detta blev även riksdagens beslut.

Då några nya omständigheter icke blivit anförda, vilka synas böra

föranleda ett frångående av den ståndpunkt, utskottet förlidet år intog i

frågan, har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer,

att förevarande motion II: 46 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

VI. Angående ecklesiastikdepartementet.

Anai"träå°n 15:o) I en till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten proposition, nr

gårds- 249, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

^Lwfdbl "?’ aV ^^ådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

un a<'' riksdagen medgiva, att trädgårdsdrängen vid folkskoleseminariet i Växjö

Ernst Lundblad må från och med månaden näst efter den, under vilken

han avgår från sin tjänst, under sin återstående livstid uppbära å allmänna

indragningsstaten en årlig pension av 500 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Uankoutskottets utlåtande Nr 44.

15

Utredningen i ärendet återfinnes i ovanberörda statsrådsprotokoll,

till vilket utskottet får hänvisa.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer,

att riksdagen må bifalla ifrågavarande proposition.

16:o) I en till riksdagen den 12 mars avlåten proposition, nr 252^ Ang^. pension

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att vaktmästaren vid in- mästaren

stitutet och förskolan för blinda å Tomteboda Johan Larsson må från och^0Äan Larsmed

månaden näst efter den, under vilken han avgår från sin befattning, son''

under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en

årlig pension av 1,200 kronor.

Till stöd för framställningen åberopas propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för ovan angivna dag, till

vilket utskottet tillåter sig hänvisa.

På grund av vad i statsrådsprotokollet anförts, har utskottet ansett

sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att förevarande proposition nr 252 må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 23 april 1920.

På bankoutskottets vägnar:

MALTE SOMMELIUS.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

201846

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.