Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande rörande nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande elfte huvudtiteln. A.
1920-04-29 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1920:47, Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande rörande nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande elfte huvudtiteln. A.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
1
«
Nr 47.
Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1920 kl. 4 ». m.
Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande rörande nedannämnda
till utskottet hänvisade framställningar rörande elfte huvudtiteln.
A. Det civila pensionsväsendet.
l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov hade Kungl. Maj:t i punkt 4
under elfte huvudtiteln föreslagit, att riksdagen måtte, i avbidan på
proposition angående bidrag till pensionering av änkor och barn efter
lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m., beräkna en
ökning av det för ändamålet utgående ordinarie anslaget, nu 157 276
kronor, med 20,000 kronor till 177,276 kronor.
Sedel mera har Kungl. Maj: t i en till riksdagen den 5 mars 1920
avlåten proposition, nr 294, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
dels meddelat riksdagen, att proposition i det i statsverkspropositionen
deri 7 januari 1920, elfte huvudtiteln, upptagna ärendet angående bidrag
till pensionering av änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,
pedagogier, seminarier m. m. ej kommer att avlåtas till den nu samlade
riksdagen;
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 samt. 34 höft. (Nr 47- 48.) 1
Ang.
statsbidrag
till lärarnas
vid eh mentarlärooerken
nya änke- och
pupillkassa
m. m.
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
Ang.
tilläggspensioner
åt vissa
lärarinnor
vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna
m. m.
dels och i anslutning härtill föreslagit riksdagen, att det under
tionde huvudtiteln i riksstaten för år 1920 upptagna anslaget: »Bidrag
till pensionering av änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,
pedagogier, seminarier m. m.», nu 157,276 kronor, må i riksstaten för
år 1921 under elfte huvudtiteln uppföras med oförändrat belopp.
Beträffande vad departementschefen vid ärendets föredragning anfört
i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till ovanberörda statsrådsprotokoll.
På grund av vad Kungl. Maj:t sålunda meddelat riksdagen och
med biträdande av Kungl. Maj:ts i anslutning härtill framställda förslag
hemställer utskottet,
att det under tionde huvudtiteln i riksstaten för
år 1920 upptagna anslaget: »Bidrag till pensionering
av änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,
pedagogier, seminarier m. m.», nu 157,276 kronor, må
i riksstaten för år 1921 under elfte huvudtiteln uppföras
med oförändrat belopp.
2:o) I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna statsverkspropositionen
hade Kungl. Maj:t under punkt 5 i elfte huvudtiteln föreslagit,
att riksdagen måtte, i avbidan på propositionen angående tilläggspensioner
åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna,
för ändamålet beräkna under riksstatens elfte huvudtitel på
extra stat för år 1921 ett förslagsanslag å 100,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 19 mars 1920
avlåten proposition, nr 393, under åberopande av propositionen hilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
ej mindre meddelat riksdagen, att proposition angående den i statsverkspropositionen
den 7 januari 1920, elfte huvudtiteln, ifrågasatta höjning
av anslag för beredande enligt ändrade grunder av tilläggspensioner åt
vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna icke
kommer att avlåtas till den nu församlade riksdagen, än även föreslagit
riksdagen att
dels för beredande, enligt av riksdagen redan godkända grunder,
av tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda
läroanstalterna anvisa under riksstatens elfte huvudtitel på extra stat för
år 1921 ett förslagsanslag å 55,000 kronor;
dels och medgiva,
att en var av förutvarande lärarinnorna Josepha Theofila Ahnfelt,
3
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
Amanda Asplund, född Jacobsen, Charlotte Josephine Berg, Charlotta
(Lotten) Jacobina Borg, Johanna Lovisa Dannberg, Terese Kristina
Augusta Engström, Gerda Katarina Charlotta Gyllencreutz, Hertha
Kjellerstedt, Augusta Lovisa Ulrika Klingenstierna, Gerda Eugenia Lavin,
född Hallman, Klara Vilhelmina Ljungman, född Undén, Charlotte Lundberg,
Anna Maria Jakobina Lundgren, Augusta Vilhelmina Löfholm, Eva
Nordvall, Sophie Eugenia Maria Porath, Ulrika Elisabet (Elise) Ringius,
Doris Katarina Karolina Stavenow, Helena Maria Stenkula, Davida Charlotta
Svensson, Charlotta Hildur Katarina Wikblad, Ida Vendla Johanna
Öberg, Laura Gustava Walin, Carolina Johanna Stål, född Lundvall,
samt Anna Maria Norell må utan hinder därav, att hon icke uppfyller
alla för erhållande av tilläggspension enligt kungörelsen den 31 december
1917 (nr 965) angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de
statsunderstödda enskilda läroanstalterna stadgade villkor, kunna för tid
efter utgången av år 1919 komma i åtnjutande av tilläggspension, beräknad
enligt de i berörda kungörelse angivna grunder, dock under förutsättning
att hon styrker sig vara för sitt uppehälle i behov av understöd;
samt
att vid beräkning av Anna Maria Norell tillkommande tillläggspension
henne må tillgodoräknas den av henne under läsåren 1881—
1895 vid högre lärarinneseminariet i Stockholm och den därmed förenade
normalskolan för flickor fullgjorda tjänstgöringen såsom om densamma
varit förlagd till statsunderstödd enskild läroanstalt.
Beträffande den av Kungl. Maj:t i ärendet framlagda utredningen
tillåter sig utskottet att hänvisa till ovanberörda statsrådsprotokoll.
På grund av vad Kungl. Maj:t sålunda meddelat riksdagen får
utskottet, som vid granskning av Kungl. Maj:ts förslag icke funnit anledning
till erinran mot detsamma, hemställa,
att riksdagen må
dels för beredande, enligt av riksdagen redan
godkända grunder, av tilläggspensioner åt vissa lärarinnor
vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
anvisa under riksstatens elfte huvudtitel på extra stat
för år 1921 ett förslagsanslag å 55,000 kronor;
dels ock medgiva,
att en var av förutvarande lärarinnorna Josepha
Theofila Almfelt, Amanda Asplund, född Jacobsen,
Charlotte Josephine Berg, Charlotta (Lotten) Jacobina
Borg, Johanna Lovisa Dannberg, Terese Kristina Augusta
Engström, Gerda Katarina Charlotta Gyllencreutz, Hertha
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
Ang.
understtid
från statens
anstalt för
pensionering
av folkskollärare
m. fl.
åt förra småskollärarinnan
Ellen
Mariana
Bäckström.
Kjellerstedt, Augusta Lovisa Ulrika Klingenstierna, Gerda
Eugenia Lavin, född Hallman, Klara Vilhelmina Ljungman,
född Undén, Charlotte Lundberg, Anna Maria
Jakobin» Lundgren, Augusta Vilhelmina Löfholm,
Eva Nordvall, Sophie Eugenia Maria Porath, Ulrika
Elisabet (Elise) Ringius, Doris Katarina Karolina
Stavenow, Helena Maria Stenkula, Davida Charlotta
Svensson, Charlotta Hildur Katarina Wikblad, Ida
Vendla Johanna Öberg, Laura Gustava Walin, Carolina
Johanna Stål, född Lundvall, samt Anna Maria Norell
må utan hinder därav, att hon icke uppfyller alla för
erhållande av tilläggspension enligt kungörelsen den
31 december 1917 (ur 965) angående tilläggspensioner
åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda
läroanstalterna stadgade villkor, kunna för tid efter
utgången av år 1919 komma i åtnjutande av tilläggspension,
beräknad enligt de i berörda kungörelse angivna
grunder, dock under förutsättning att hon styrker
sig vara för sitt uppehälle i behov av understöd;
samt att vid beräkning av Anna Maria Norell
tillkommande tilläggspension henne må tillgodoräknas
den av henne under läsåren 1881—1895 vid högre
lärarinneseminariet i Stockholm och den därmed förenade
normalskolan för flickor fullgjorda tjänstgöringen
såsom om densamma varit förlagd till statsunderstödd
enskild läroanstalt.
3:o) Kungl. Maj:t har i eu den 5 mars 1920 till riksdagen avlåten
proposition, nr 340, föreslagit riksdagen medgiva, att förra småskollärarinnan
Ellen Mariana Bäckström må av styrelsen för statens
anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. tillerkännas ett årligt
understöd från och med ingången av år 1920 av 600 kronor.
Såsom stöd för framställningen åberopas propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för ovan angivna
dag, till vilket protokoll utskottet får hänvisa.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kung]. Maj:ts
förslag och hemställer därför,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
av riksdagen bifallas.
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
5
B. Allmänna indraguingsstatcu.
Ang. ecklesiastikdepartementet.
4:o) I en till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten proposition, nr
296, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att en var av skolläraren Johan Emil Holmén
och skogvaktarförmannen Anders Nikolaus Askerin, båda vid åkerbrukskolonien
Hall, må från och med månaden näst efter den, under vilken
han entledigas från sin befattning, under sin återstående livstid uppbära
å allmänna indragningsstaten en årlig pension, uppgående för Holmén
till 1,200 kronor och för Askerin till 1,000 kronor.
Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen
anfört:
»Hos Kungl. Maj:t har styrelsen för föreningen till minne av
konung Oscar I och drottning Josephina hemställt om beredande åt
en var av skolläraren Johan Emil Holmén och skogvaktarförmannen
Anders Nikolaus Askerin, båda vid åkerbrukskolonien Hall, av en årlig
pension å 1,200 kronor, att av honom uppbäras från och med månaden
näst efter den, under vilken han entledigas från sin befattning.
Till stöd för ansökningen har styrelsen anfört huvudsakligen
följande:
I särskilda, till styrelsen ingivna skrivelser liava Holmén och Askerin anhållit,
att dem måtte från och med den 1 juli 1920, då de önska avgå från sina
befattningar, beredas årligt understöd.
Holmén, som är född den 25 februari 1856 och avlagt småskollärarexamen
år 1873, har därefter under åren 1873—1878 tjänstgjort vid småskola och mindre
folkskola, under sistnämnda år tagit anställning vid Gröta artilleriregemente, under
år 1884 efter avsked från regementet varit anställd såsom underofficer vid kronoarbetskårens
pionierkompani samt sedan den 1 oktober 1884 innehaft befattningen
såsom skollärare vid Hall, där han meddelat undervisning inom alla dess klasser
och i alla där förekommande skolämnen.
Holméns löneförmåner vid Hall utgöras av lön å 1,800 kronor med 1,000
kronor i dyrtidstillägg jämte husrum, vedbrand och planteringsland.
Askerin, som är född den 25 maj 1852, har sedan år 1888 varit anställd vid
Hall såsom skogvaktarförman med uppgift att leda grupper av elever vid utförande
av skogsarbete och att utbilda dem i skogsvård.
Askerins löneförmåner vid kolonien utgöras av 1,600 kronor i lön och 800
kronor i dyrtidstillägg jämte husrum, vedbrand och planteringsland.
Ang.
pensioner åt
skolläraren
Johan Emil
Holmén och
skogvaktarförmannen
Anders Nikolaus
Askerin.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
Under vitsordande att båda nu ifrågavarande befattningshavare skött sina
tjänster med utmärkt nit och duglighet samt till styrelsens fulla belåtenhet, får
styrelsen framhålla billigheten av att dem beredes pension, då dessa befattningshavare,
av vilka Holmén sedan längre tid tillbaka varit sjuklig och vid den tid, då
han önskar lämna sin tjänst, uppnår nära 64 1/i år samt Askerin vid samma tid är
68 år gammal, nu vid framskriden ålder sakna krafter till fullgörandet av de med
deras tjänster förenade åligganden.
Då emellertid föreningen saknar tillgångar till bestridande av utgifterna för
dessa pensioner, får styrelsen hemställa, att pensioner måtte till dem utgå av allmänna
medel, helst föreningens till åkerbrukskolonien Hall förlagda verksamhet,
därför statsbidrag åtnjutes, åsyftar att bereda uppfostran åt vanartade och i sedligt
avseende försummade barn och följaktligen har till uppgift att främja ett statsändamål,
vilket, om det ej på detta sätt tillgodosetts, utan tvivel måst av statsverket
helt och hållet bekostas.
Beträffande pensionernas belopp synas de med hänsyn till nuvarande höga
levnadskostnader skäligen icke böra sättas lägre än till 1,200 kronor för dem vardera.
Styrelsen erinrar, att 1914 års förra riksdag beviljat pension av
statsmedel åt föreståndaren vid åkerbrukskolonien Hall Fredrik Fant och
1916 års riksdag likaledes beviljat pension åt jordbruksformannen vid
kolonien Per Viktor Karlsson.
Vid styrelsens skrivelse voro fogade dels vederbörliga åldersbevis,
enligt vilka Holmén är född den 25 februari 1856 och Askerin den 25
maj 1852, dels särskilda, av styrelsen utfärdade betyg över Holméns
och Askerins tjänstgöring vid kolonien, utvisande att deras tjänstgöring
fullgjorts på ett berömligt sätt, dels ock ett av legitimerade läkaren
Silas Lindquist för Holmén utfärdat intyg, att Holmén genomgått en
ingripande operation för tuberkulos, varav följt nedsatta kroppskrafter.
På grund av remisser hava länsstyrelsen i Stockholm, skolöverstyrelsen
och statskontoret respektive den 10 och den 20 oktober samt
den 20 december 1919 avgivit utlåtanden i ärendet.
Länsstyrelsen har tillstyrkt, att ifrågavarande två befattningshavare
måtte, i likhet med vad som ägt rum beträffande två förutvarande befattningshavare
vid kolonien, beredas pension av statsmedel. Skolöverstyrelsen
har tillstyrkt bifall till framställningen och därvid såsom sin
mening uttalat, att de föreslagna pensionsbeloppen syntes vara lämpligt
avvägda i förhållande till ifrågavarande befattningshavares löneförmåner,
ålder och tjänstetid.
Statskontoret anför, bland annat, följande:
Vad Holmén beträffar, vilken utom naturaförmåner har en fast lön av 1,800
kronor, synes någon erinran mot förslaget icke vara att göra. Med hänsyn däremot
till Askerins ställning och avlöningsförmåner, vilka snarare understiga än överskjuta
vad i sådant avseende tillkom jordbruksbefallningsmannen vid kolonien
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
7
P. V. Karlsson, vilken enligt 1916 års riksdags beslut erhöll pension å 1,000 kronor,
torde pensionen för Askerin böra begränsas till sistnämnda belopp. De nuvarande
höga levnadskostnaderna, som åberopats såsom skäl för det föreslagna pensionsbeloppet,
kompenseras med dj^rtidstillägg och torde därför icke böra få inverka på
pensionsbeloppet.
Av skäl, som i ärendet anförts, anser jag, att pensioner av stats- Departement»- medel böra beredas åt Holmén och Askerin. Beträffande de särskilda cheicnpensionernas
belopp ansluter jag mig till vad statskontoret anfört och
föreslagit. Pensionerna torde böra utgå från allmänna indragningsstaten
från och med månaden näst efter den, under vilken de nämnda befattningshavarna
avgått från sina tjänster.»
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra Motion ii:
kammaren väckt motion, nr 437, av herr Runefors jämte tjugu andra
av kammarens ledamöter, däri hemställts, »att riksdagen måtte besluta,
att skolläraren Johan Emil Holmén vid åkerbrukskolonien Hall må, från
och med månaden näst efter den, under vilken han entledigats från
sin befattning, under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten
en årlig pension av 1,800 kronor.»
Till stöd för detta yrkande hava motionärerna anfört följande:
»Kungl. Maj:t föreslår i proposition nr 296 en pension av 1,200 kronor åt
skolläraren vid Halls åkerbrukskoloni Johan Emil Holmén. I motiveringen framhålles,
att Holmén endast avlagt småskollärareexamen, vilken han tog 1873. Under
några år var han härefter anställd som lärare vid småskola och mindre folkskola
i Västergötland. Av ekonomiska skäl kunde han ej fullfölja planen och taga folkskollärareexamen.
Holmén tog 1878 värvning vid Göta artilleriregemente, där han avlade underofficersexamen
med synnerligen göda betyg 1880. Men då han ej hade särskild
håg för militära sysslor — hans livsintresse var att få vägleda och uppfostra barn
- tog han avsked från regementet 1883. De år Holmén tjänstgjorde vid regementet
var han nästan hela tiden anställd som lärare vid regementets _ skolor.
År 1884 blev Holmén anställd som lärare vid åkerbrukskolonien Hall, där
han oavbrutet sedan dess tjänstgör. Här har han under årens lopp undervisat i
alla anstaltens klasser: småskola, folkskola och fortsättningsskola (Se bil. 1).
Vid Hall har Holmén utom bostad, vedbrand och potatisland i lön åtnjutit:
Åren
1884—1888 ...................
.................. 700 kronor
1889-1894.....................
................... 900 »
»
1895—1899.....................
................... 1,000 »
»
1900-1913.....................
................... 1,150 »
»
1914-1918....................
................... 1.400 >
»
1919 .....................
................... 1,800 :>
Under de två sista åren har han dessutom erhållit dyrtidstillägg.
Då Holmén 1919 av direktören vid Hall blev uppmanad att hos styrelsen
Utskottet.
8 Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
begära avsked med pension, så begärde lian att bli tillerkänd samma pensionsförmåner
som folkskollärarna enligt nya bestämmelsen.
Praktiskt taget måste man väl erkänna, att Holmen, fastän han ej tagit
folkskollärarexamen, dock utträttat en folkskollärares arbete. Ja, man kan nästan
säga i ännu högre grad, ty en läraretjänst vid Hall är mycket krävande.
Holmén har också genom sitt plikttrogna arbete att av vilsekomna och vanartade
barn fostra laglydiga och duktiga medborgare i hög grad tjänat de statsliga
intressena, ty vi måste komma ihåg, att på åkerbrukskolonien Hall mottagas ju till
uppfostran och vård i svårare grad vanartade barn från hela Sverige. Och Holmén
har skött detta sitt ansvarsfulla kall så, att han härför erhållit högsta möjliga vitsord.
Tilläggas bör också, att Holmén år 1915 tilldelades patriotiska sällskapets
medalj i guld för långvarig och trogen tjänst vid Hall.
Som Holmén under sin lärartid i fullt mått fått uträtta en folkskollärares
arbete, så hade det också varit önskvärt, att han i pension fått samma förmåner
som dessa. Men med avseende till de konsekvenser, ett sådant beslut möjligen
skulle innebära, skola vi ej göra något yrkande härpå.
Däremot torde billighet och rättvisa kräva, att Holmén tillerkännes en pension
av 1,800 kronor, som i allmänhet tillkommer folkskollärare, vilka före den 1
januari 1919 förklarats berättigade till pension från folkskollärarnas pensionsinrättning.
»
Även utskottet finner, på grund av vad i ärendet anförts, billigt,
att pensioner av statsmedel beredas Holmén och Askerin. Beträffande
pensionernas belopp har Kungl. Maj:t föreslagit, att pensionen för
Holmén bestämmes till 1,200 kronor årligen, motsvarande två tredjedelar
av hans kontanta årslön. Motionärerna hava ansett detta belopp för
lågt och hemställt, att peosionen måtte bestämmas till ett årligt belopp
av 1,800 kronor. I detta avseende tillåter sig utskottet erinra därom,
att riksdagen i några likartade fall — senast vid innevarande års riksdag
i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 118 — medgivit, att
vid beräkningen av pensionsbeloppets storlek hela kontanta avlöningen
jämte värdet av samtliga in natura utgående förmåner finge inräknas.
Såsom av nu förevarande proposition framgår, har Holmén förutom den
kontanta lönen åtnjutit husrum, vedbrand och planteringsland. Värdet av
dessa naturaförmåner torde kunna uppskattas till omkring 400 kronor.
Med denna beräkningsgrund skulle Holméns avlöningsförmåner uppgå
till 2,200 kronor och pensionsbeloppet i enlighet härmed utgöra 1,466
kronor. Då emellertid Holmén icke erlagt några pensionsavgifter, synes
beloppet skäligen böra avrundas nedåt till 1,400 kronor. Utskottet
finner sig sålunda böra tillstyrka, att Holméns pension bestämmes till
1,400 kronor årligen. I anslutning härtill lärer det föreslagna pensionsbeloppet
för Askerin skäligen böra höjas med 200 kronor och alltså
fastställas till 1,200 kronor årligen.
9
Bankoutskottets utlåtande Nr 47.
Åberopande vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva
a) i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition och den i ämnet väckta motionen, att
skolläraren vid åkerbrukskolonien Hall Johan Emil
Holmén må från och med månaden näst efter den,
under vilken han entledigas från sin befattning, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av ettusen fyrahundra kronor;
samt
b) i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition, att skogvaktarförmannen vid nämnda
koloni Anders Nikolaus Askerin må från och med
månaden näst efter den, under vilken han entledigas
från sin befattning, under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av ettusen tvåhundra kronor.
5:o) I en till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten proposition, nr Ang. under320,
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, före- rinnan för
slagit riksdagen medgiva, att förra föreståndarinnan för Blekinge läns Blekin9e}äns
uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn Hulda Adolfina Åsberg må från Unstlutfr
och med år 1920 under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten
ett årligt understöd av 1,000 kronor. Adoifina å“-
Utredningen i ärendet återfinnes i ovanberörda statsrådsprotokoll, herstill
vilket utskottet får hänvisa.
Med hänsyn till i statsrådsprotokollet anförda omständigheter har
utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
sålunda,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition nr 320.
Stockholm den 29 april 1920.
På bankoutskottets vägnar:
MALTE SOMMELIUS.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 sand. 34 käft. (Nr 47—48.)
o
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:11a Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1921 elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsst s. 1 i texten