Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om löneförbättring för vaktmästarna i riksbanken och riksgäldskontor et samt tjänsteinnehavarna vid riksdagens hus.

1920-04-29 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1920:49, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om löneförbättring för vaktmästarna i riksbanken och riksgäldskontor et samt tjänsteinnehavarna vid riksdagens hus.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 49.

1

Nr 49.

-Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1920 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om löneförbättring för

vaktmästarna i riksbanken och riksgäldskontor et samt

tjänsteinnehavarna vid riksdagens hus.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner, nämligen inom

första kammaren nr 26 av herrar Wickman och Lindley samt inom andra

kammaren nr 75 av herrar Bäcklund, Lovén och Borggren hemställes,

»att riksdagen ville besluta, att vaktmästarna i riksbanken måtte i lönehänseende

jämnställas med de s. k. kommunikationsverken samt placeras i

den för nämnda verk från den 1 nästinstundande juli gällande lönestats 3

lönegrad, samt att *

semester och övriga förmåner, som komma att gälla för här ovan

nämnda verks personal, även måtte tillerkännas vaktmästarna i riksbanken,

samt slutligen

att den nya staten må tillämpas från den 1 nästinstundande juli».

Till stöd för ifrågavarande framställning hava motionärerna anfört följ

ande:

»Härmed tillåta vi oss undertecknade att genom denna motion draga under riksdagens

prövning frågan om förbättrade löner för vaktmästarna vid riksbanken.

Genom den lönestat, som 1919 års riksdag fastställde för bemälda vaktmästare,

utgöra lönerna för närvarande:

vid huvudkontoret:

lön 1,500 kronor, tjänstgöringspenningar 700 kronor, härtill komma 3 ålderstilllägg

å 100 kronor efter 3, 6 och 9 års tjänstgöring, begynnelselönen är sålunda 2,200

kronor och slutlönen 2,500 kronor;

vid kontoren i Göteborg och Malmö:

lön 1,000 kronor, tjänstgöringspenningar 750 kronor, ålderstillägg lika med huvudkontoret,

begynnelselönen är sålunda 1,750 kronor, samt slutlönen 2,050 kronor. Härtill

kommer fri bostad med lyse ocli värme eller ersättning därför;

vid alla övriga kontor:

lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 700 kronor, ålderstillägg lika med huvudkontoret,

begynnelselönen är sålunda 1,600 kronor och slutlönen 1,900 kronor. Härtill

kommer fri bostad med lyse och värme eller ersättning därför.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 sarnl. 35 höft. (Nr 49.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 49.

I betraktande av arten av det arbete dessa vaktmästare utföra och det stora

ansvar som påvilar dem, vilket troligen icke har sin motsvarighet inom andra statens

verk, våga vi påstå, att dessa löner äro alldeles för knappt tillmätta, ty det är uppenbart,

att där det gäller penningar eller värdesaker av alla de slag, som förekomma

inom riksbanken, fordringarna måste vara stora på personalen, och då måste även tillses

att lönerna stå i en viss överensstämmelse med fordringarna. Genom den lönestat,

som 1919 års riksdag fastställde för t. ex. kommunikationsverken, har dessa verks personal

erhållit behövliga förbättringar i sina löner. Då vi anse, att riksbankens vaktmästare

genom sitt grannlaga och ansvarsfulla arbete böra komma i nivå med dessa

verk i lönehänseende och övriga därmed förbundna förmåner, våga vi vördsamt hemställa

:

att riksdagen ville besluta, att vaktmästarna i riksbanken måtte i lönehänseende

jämnställas med de s. k. kommunikationsverken samt placeras i den för nämnda verk

från den 1 nästinstundande juli gällande lönestats 3 lönegrad, samt att

semester och övriga förmåner, som komma att gälla för här ovan nämnda verks

personal, även måtte tillerkännas vaktmästarna i riksbanken, samt slutligen

att den nya staten må tillämpas från den 1 nästinstundande juli.»

Under hänvisning till motiveringen i berörda motion hava vidare herrar

Backlund, Loven och Borggren i en inom andra kammaren väckt motion

nr 174 hemställt, »att avlöningen till vaktmästarna i riksgäldskontoret

samt till tjänstinnehavare vid riksdagens hus måtte höjas med samma

belopp, som kan varda bestämt för vaktmästarne i riksbanken.»

Utskottet har beträffande förenämnda, till utskottet hänvisade framställningar

inhämtat yttrande från fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret.

Fullmäktige I en till utskottet inkommen skrivelse av den 11 mars 1920 anföra

» nkebanken. fullmäktige i riksbanken:

»Genom remiss av den 13 februari 1920 har utskottet begärt fullmäktiges yttrande

över en av herrar Wickman och Lindley i första kammaren samt över en av herr Bäcklund

m. fl. i andra kammaren väckt motion angående löneförbättring för vaktmästarna

i riksbanken. Samtidigt som fullmäktige yttra sig över dessa motioner, anhålla fullmäktige

få till utskottet överlämna och avgiva utlåtande över en av vaktmästarna vid

huvudkontoret till fullmäktige ingiven, till utskottet ställd skrivelse i enahanda syfte

som ovannämnda motioner.

Till en början anhålla fullmäktige få lämna en redogörelse för vaktmästarnas

nuvarande löneförmåner.

Enligt den från och med år 1919 gällande regleringen av vaktpersonalens avlöningsförmåner

har vaktmästare i riksbanken följande inkomst vid huvudkontoret:

Lön.................................................... kronor 1,500: —

Tjänstgöringspenningar ....... »_700: —

Summa kronor 2,200: —

jämte tre ålderstillägg å 100 kronor efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring.

Härtill kommer fri uniformsbeklädnad, bestående av mössa, kavaj, väst och byxor

av kläde samt vinter- och höstpaletå. För sommartid lämnas uniform av hamptyg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 49. 3

Beträffande vaktmästarnas uniformer av kläde gälla följande slitningstider:

för byxor 8/i år,

» mössa, kavaj och väst 1 år,

» vinter- och höstpaletå 3 år för vaktmästare med utegöromål och 5 år

för övriga vaktmästare.

Sommaruniformen förnyas i regel varje år.

De av vaktmästarna, som bestrida lokalvakter, få därjämte vartannat år 1 par

lakan, örngott och 2 handdukar.

Av vaktmästarna äro 6 stycken så kallade postvaktmästare och 3 stycken inkasserare

och åtnjuta såsom sådana vardera ett arvode av 600 kronor om året, vilket arvode

får behållas under semesterledighet.

4 av vaktmästarna åtnjuta vardera för putsning av mässingsbeslag, dörrhandtag

och dylikt ett årligt arvode av likaledes 600 kronor.

Med 2 av vaktmästarna är avtal träffat om besörjande av fönsterputsningen i

banken mot en för närvarande utgående årlig ersättning av 425 kronor till dem var.

Slutligen utgår sedan den tid, banken var förlagd vid Järntorget, ett hyresbidrag

av 75 kronor om året till en var av 4 bland de äldsta vaktmästarna, för att de skulle

vara boende i närheten av banken och lätt kunna tillkallas i händelse av eldfara. I

mån av dessa vaktmästares avgång från tjänsten komma hyresbidragen att bortfalla.

Av det föregående framgår, att av huvudkontorets 21 ordinarie vaktmästare 9

stycken åtnjuta särskilda arvoden för arbete i tjänsten och 6 stycken beretts tillfälle

till extra inkomst för särskilt utförda arbeten för bankens räkning.

Bortsett från dyrtidstillägg samt hyresbidraget och den lilla naturaförmånen av

vissa linnepersedlar torde alltså årsavlöningen för de äldre av huvudkontorets vaktmästare

kunna beräknas sålunda:

Lön .............................................................. kronor 1,500: —

3 ålderstillägg................................................ » 300: —

Tjänstgöringspenningar................................. » 700: —

Uniformsbeklädnad, värderad till................. » 400: —

Arvode............................................................ » 600: —

Summa kronor 3,500: —

Att, såsom vaktmästarna själva begära, föreslå dem till lika avlöning med de till

6:te lönegraden i kommunikationsverkens avlöningsreglemente hänförda befattningshavare

torde svårligen kunna göras, utan torde vaktmästarna, vilket ock av motionärerna

föreslås, ej kunna räknas högre än till 3:dje lönegraden vid kommunikationsverken.

Sistnämnda lönegrad upptager såsom slutlön i dyraste ortsgruppen efter 12

års tjänst ett belopp av 3,486 kronor eller ungefär lika mycket som det beräknade

värdet av vaktmästarnas högsta avlöningsförmåner, 3,500 kronor.

Endast för de yngre bland vaktmästarna, som ännu ej erhållit ålderstillägg och

ej uppbära något särskilt arvode, skulle avlöning enligt 3:dje lönegraden av kommunikationsverkens

avlöningsreglemente vara till egentlig fördel. Lägsta lönen i dyraste

ortsgruppen av nyssnämnda lönegrad är nämligen .................................... 2,832 kronor

och lägsta avlöning för vaktmästare vid riksbankens huvudkontor uppgår,

inklusive uniformsbeklädnad, till .............................................................. 2,600 kronor.

Om vaktmästarna likställas med 3:dje lönegraden vid kommunikationsverken,

torde vice brandmästaren och övervaktmästaren böra hänföras till resp. 4:de och 5:te

lönegraderna vid nämnda verk.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskettets utlåtande Nr 49.

För vice brandmästaren utgöra avlöningsförmånerna, beräknade på samma sätt

som för vaktmästarna:

Lön ............................................................. kronor 1,500: —

3 ålderstillägg ............................................. » 300: —

penningar..........

Jniformsbeklädnad................

Bostad med bränsle och lyse.

............. » 850

............. » 400

............. » 600

Summa kronor 3,650

eller i det närmaste lika mycket som högsta avlöning i dyraste ortsgruppen av 4:de

lönegraden i kommunikationsverkens avlöningsreglemente, som utgör kronor 3,672: —

Vice brandmästaren ombesörjer för närvarande putsningen av den elektriska armaturen

mot en ersättning av 280 kronor om året.

Övervaktmästarens avlöningsförmåner utgöra:

Lön ..................................................................... Kronor 1,900

3 ålderstillägg...................... » 300

Tjänstgöringspenningar....................................... » 1,050

Uniformsbeklädnad ............................................. > 400

Bostad med bränsle och lyse.............................. » 700

Summa kronor 4,350

vilket belopp överskjuter det för dyraste ortsgruppen

i 5:te lönegraden av kommunikationsverkens

avlöningsreglemente angivna högsta

avlöningsbeloppet, som utgör.............................. kronor 4,104: —

Maskinistens avlöning överensstämmer i det hela med övervaktmästarens avlöning

och skiljer sig från dtnna endast därigenom, att maskinisten icke har fri uuiformsbeklädnad.

Däremot åtnjuter han för skötsel av pansardörrarna m. m. ett årligt

arvode av 600 kronor.

Biträdande maskinistens kontanta avlöning är lika med vice brandmästarens,

men biträdande maskinisten åtnjuter varken förmånen av bostad eller uniformsbeklädnad

utan endast vissa arbetskläder.

För vaktpersonalen i landsorten gäller beträffande naturaförmåner, att samtliga

med nedan angivna tvenne undantag åtnjuta förmånen av fri uniformsbeklädnad samt

bostad med bränsle och lyse. Den kontanta avlöningen utgör:

Vid kontoren i Göteborg och Malmö:

för vaktmästare lägst 1,750 kronor och högst 2,050 kronor,

» gårdskarl » 1,300 » » » 1,600 »

Vid de mindre kontoren:

för vaktmästare lägst 1,600 kronor och högst 1,900 kronor.

De båda ovan nämnda undantagen äro dels en vaktmästare i Malmö, som i

stället för bostad erhåller en kontant ersättning av 300 kronor om året, och dels

gårdskarlen i Malmö, vilken icke har uniformsbeklädnad.

De huvudsakligaste fördelarna för vaktpersonalen vid övergång till avlöning

enligt kommunikationsverkens avlöningsreglemente skulle bliva följande:

Ett fjärde ålderstillägg;

Ålderstillägg vid ingången av kalenderkvartalet näst efter det tjänstetiden i den

lägre löneklassen tilländagått;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 49. 5

Extra ordinarie, som befordras till ordinarie, får för erhållande av ålderstillägg

räkna sig till godo sin extratid utöver 3 år;

Kostnadsfri ledighet vid sjukdom och semester under sammanlagt högst 45 dagar;

Oavkortad lön vid förbud för tjänstgöring till förekommande av smittofara;

Semester beroende av levnadsålder (intill 40 år 20 dagar, därefter 30 dagar);

Läkarevård och läkemedel för egen person;

Plyttningskostnadsersättning vid transport eller befordran till annan ort;

Begravningshjälp med 1/10 av årslönen, dock högst 500 kronor.

Nackdelarna äro:

Skyldighet att låta sig förflytta;

Förmånen av fri bostad bortfaller (bostaden skall ersättas med hänsyn till prisen

å vederbörlig ort;)

Tjänstedräkten skall ersättas.

I avlöningsreglementet för kommunikationsverken äro avlöningarna inom de

särskilda lönegraderna fördelade i 7 ortsgrupper (A—G) efter de för orterna gällande

allmänna levnadskostnaderna. Någon motsvarighet härtill har hittills ej funnits för

riksbankens befattningshavare.

Om vid övergång för riksbankens vaktpersonal till avlöning enligt kommunikationsverkens

avlöningsreglemente huvudkontorets personal hänföres till den dyraste

ortsgruppen, återstår att placera landsortens personal i lämpliga ortsgrupper efter den

utredning, som kan bliva verkställd rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

Avlöningsreglementet för riksbanken är för närvarande enhetligt med likformiga

bestämmelser för alla befattningshavare i banken. Denna enhetlighet skulle brytas,

om för vaktpersonalen ett avlöningssystem komme att gälla och för övriga tjänstinnehavare

ett annat. En sådan olikhet i avlöningsförhållandena inom samma verk torde

knappast kunna anses lämplig. Det synes därför fullmäktige, att med nyreglering av

vaktpersonalens avlöningsförhållanden torde böra anstå, tills en nydaning av riksbankens

avlöningsstat i sin helhet företages, och tidpunkten, då detta kommer att ske,

torde icke vara avlägsen.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1919 har löneregleringskommittén

erhållit uppdrag att verkställa utredning beträffande ny definitiv lönereglering för

statsdepartementen, de centrala ämbetsverken och fångvårdsstaten, därvid skall tagas i

övervägande, huruvida de för kommunikationsverken beslutade avlöningssystem och

därmed förknippade nya löneprinciper böra överföras och komma i tillämpning inom

andra grenar av den civila statsförvaltningen. Enligt vad under hand inhämtats, lärer

löneregleringskommittén så bedriva detta arbete, att resultatet därav kan föreligga

tids nog för att förslag till nya löneregleringar skall kunna föreläggas 1921 års riksdag.

Starka skäl torde därför tala för att avvakta, vad kommittén kan komma att

föreslå för andra verk, och icke nu sätta i fråga någon ny lönereglering för riksbankens

vaktpersonal.

På grund av det anförda föranlåtas fullmäktige hemställa, att såväl de i ärendet

väckta motionerna som vaktmästarnas framställning för det närvarande icke måtte till

någon åtgärd föranleda.»

I den av fullmäktige omförmälda skrivelsen från vaktmästarna vid huvudkontoret

hemställes,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 49.

Vaktmä
starenas
hemställan.

Fullmäktige

i riksgäldskontoret.

att riksbankens vaktmästare må i lönekänseende likställas med de s. k. kommunikationsverken

samt placeras i den för dessa verk gällande 6 lönegruppen;

att pensionsbeloppet må fastställas till 2.000 kronor per år;

aft semester årligen må åtnjutas enligt de för kommunikationsverken från den

1 juli detta år gällande grunder;

att likartade grunder rörande lönens utbetalande, som komma att gälla för ovan

nämnda verk, även må fastställas för oss samt

att den nya lönestaten må träda i kraft den 1 juli innevarande år.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i en till utskottet inkommen, den

18 mars 1920 dagtecknad skrivelse anfört följande:

»I skrivelse den 18 nästlidna februari bar bankoutskottet anhållit, att fullmäktige

i riksgäldskontoret ville avgiva yttrande över en inom riksdagens andra kammare

väckt motion nr 174 av herr Bäcklund m. fl. om höjning av löneförmånerna för vaktmästarna

i riksgäldskontoret och befattningshavarna vid riksdagens hus; och få fullmäktige

med anledning därav anföra följaude.

Nämnda motion hänvisar till en annan, inom första kammaren väckt motion nr 26,

vari föreslås, bland annat, att riksbankens vaktmästare måtte i lönehänseende jämnställas

med de s. k. kommunikationsverken samt placeras i den för nämnda verk från

den 1 juli 1920 gällande lönestats tredje lönegrad. Motionärerna inom andra kammaren

hemställa, att avlöningen till vaktmästarna i riksgäldskontoret samt till tjänsteinnehavare

vid riksdagens hus måtte höjas med samma belopp, som kan varda bestämt

för vaktmästarna i riksbanken.

Avlöningen till de befattningshavare vid kommunikationsverken, vilka tillhöra

tredje lönegradens högst avlönade ortsgrupp, är enligt 1919 års riksdags beslut och

Kungl. Maj:ts kungörelse den 19 juni 1919 bestämd till följande belopp:

löneklass 3 ..................

kronor 2,832

» 4

» 2,988

» 5

» 3,144

» 6

» 3,300

» 7 ..................

» 3,486

Jämlikt § 10 mom. 2 i berörda kungörelse skall tjänsteman, efter att hava tillhört

en och samma löneklass under tre år, uppflyttas till närmast högre löneklass samt efter

ytterligare tre år till den därpå följande högre löneklassen o. s. v., intill dess den för

lönegraden fastställda högsta löneklassen uppnåtts.

Enligt den år 1919 fastställda avlöningsstaten för riksgäldskontoret höjdes ej

obetydligt vaktmästarnas i detta verk avlöningsförmåner. Årsavlöningen bestämdes till

2,200 kronor, vartill komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, efter tre,

sex och nio års tjänstgöring, i följd varav deras slutavlöning uppgår till 2,500 kronor.

Härjämte äro vaktmästarna berättigade till uniformsbeklädnad, vars värde torde kunna

beräknas till minst 300 kronor årligen. Med inberäknande av sistnämnda förmån kan

alltså vaktmästarnas begynnelseavlöning anses uppgå till 2,500 kronor och slutavlöningen

till 2,800 kronor. Förste vaktmästaren i riksgäldskontoret åtnjuter, i likhet med

vaktmästare, fri uniformsbeklädnad och uppbär 350 kronors större årlig avlöning än

dessa. Hans löneförmåner utgöra sålunda, med inberäknande av uniformsbeklädnadens

värde, 2,850 kronor och efter ålderstilläggens intjänande 3,150 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 49.

7

Riksgäldskontorets förste vaktmästare och en av vaktmästarna åtnjuta för närvarande

bostad inom riksdagshuset. Värdet av denna förmån, vartill hör nödigt bränsle

och elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året, är i gällande

avlöningsstat beräknat till 400 kronor, vilken summa avdrages å deras lön, men uppgår

i själva verket efter nu gällande priser till ett vida större belopp. Samtliga ordinarie

vaktmästare i riksgäldskontoret med undantag av förste vaktmästaren innehava

regelbunden anställning i riksdagen och erhålla därigenom en avsevärd ökning i

inkomster.

Om hänsyn tages till ovannämnda bostadsförmån och tjänstgöring i riksdagen,

kunna vaktmästarnas i riksgäldskontoret löne- och arvodesförmåner anses ganska väl

svara mot de löneförmåner, som tillkomma kommunikationsverkens befattningshavare

inom tredje lönegraden. Mot en omreglering av vaktmästarnas löneförmåner så kort

tid efter den förra året skedda, talar i varje fall den omständigheten, att frågan om

reglering av löneförhållandena för befattningshavare inom statsdepartementen och de

centrala ämbetsverken nyligen hänskjutits till löneregleringskommittén och att även

frågan om lönereglering vid riksdagens båda verk kan förväntas bliva överlämnad till

denna kommitté. Under förutsättning att de nya avlöningsprinciper, på vilka den redan

genomförda löneregleringen för kommunikationsverken är grundad, komma att

tillämpas även vid statens övriga verk, lärer det blivande nya avlöningssystemet komma

att omfatta såväl tjänstemän som vaktmästare och föranleda till en genomgripande

omdaning av bådaderas anställningsvillkor, såväl vad beträffar den kontanta avlöningen

som övriga med anställningen förenade förmåner.

Fullmäktige vilja även uttala, att vaktmästarnas lönefråga ej synes böra upptagas

till behandling annat än i samband med övriga befattningshavares inom verket.

Vad beträffar tjänstinnehavarna vid riksdagens hus, synes motionärernas förslag

gå ut på att deras nuvarande löneförmåner skola förbättras; dock angiva motionärerna

ej närmare, huru de tänkt sig denna lönereglering böra ordnas. Ej heller beträffande

dessa befattningshavare, vilka fått sina löneförhållanden reglerade ar 1919, synes fullmäktige

anledning föreligga att nu företaga någon omreglering, utan bör jämväl frågan

härom anstå, till dess den nya allmänna löneregleringen för riksgäldskontorets*befattningshavare

kommer till stånd.

På grund av det anförda få fullmäktige såsom sin mening uttala, att ifrågavarande

av herr Bäcklund m. fl. väckta motion icke bör av riksdagen bifallas.»

Såsom av fullmäktige i riksbanken erinras, är avlöningsreglementet

för riksbanken för närvarande enhetligt med likformiga bestämmelser för

alla befattningshavare i banken. Denna enhetlighet skulle komma att brytas,

om, såsom motionärerna föreslå, för vaktpersonalen enbart ett helt

nytt avlöningssystem skulle införas. Det syntes därför fullmäktige, att

med nyreglering av denna personals avlöningsförhållanden torde böra anstå,

till dess en nydaning av riksbankens avlöningsstat i dess helhet

företoges.

Även fullmäktige i riksgäldskontoret uttala såsom sin mening, att

vaktmästarnas avlöningsfråga icke borde upptagas till behandling annat

än i samband med de övriga befattningshavarnas.

o Ö

Utikottal.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 49.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1919 har som känt är

1902 års löneregleringskommitté erhållit uppdrag att verkställa utredning

beträffande ny definitiv lönereglering för statsdepartementen, de centrala

ämbetsverken och fångvårdsstaten, därvid skall tagas i övervägande, huruvida

de för kommunikationsverken beslutade avlöningssystem och därmed

förknippade nya löneprinciper böra överföras och komma i tillämpning

inom andra grenar av den civila statsförvaltningen. Enligt vad utskottet

inhämtat, hava fullmäktige i riksbanken nyligen beslutit att hos Kungl.

Maj:t hemställa om uppdrag för löneregleringskommittén att parallellt med

sitt förslag till nya stater för nyssnämnda myndigheter och verk även

uppgöra förslag till ny avlöningsstat för riksbanken.

Under sådana förhållanden har utskottet, som anser skäl föreligga

för en revision av avlöningsförhållandena för här ifrågavarande personal

och som förutsätter, att förslag till definitiv lönereglering förelägges 1921

års riksdag, funnit motionerna icke för närvarande böra föranleda någon

åtgärd.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motioner

a) I: 26 och II: 75 samt

b) II: 174

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 april 1920.

På bankoutskottets vägnar:

MALTE SOMMELIUS.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, Wickman, Lindley, Öhngren, Östberg,

Johansson i Frigg eråker, Bosling och Bondeson samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Jonsson i Gumboda,

Borg, Sommelius, Edbom, Jensen och Andersson i Stockholm.

Stockholm 1920, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

301436

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.