Sök i Ratio Lex

Utlåtande över denna proposition jämte två i ämnet väckta, till utskottet likaledes hänvisade motioner, nämligen i första kammaren nr 304 av herr Julin, Teodor samt i andra kammaren nr 385 av herr Eriksson i Stockholm jämte tre andra av kammarens ledamöter: I förstnämnda motion anftmes: »Kungl. Maj:ts proposition nr 313 avser att skapa en lag angå

1920-05-06 · 52 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 49 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1920:55, Utlåtande över denna proposition jämte två i ämnet väckta, till utskottet likaledes hänvisade motioner, nämligen i första kammaren nr 304 av herr Julin, Teodor samt i andra kammaren nr 385 av herr Eriksson i Stockholm jämte tre andra av kammarens ledamöter: I förstnämnda motion anftmes: »Kungl. Maj:ts proposition nr 313 avser att skapa en lag angå

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 5S.

1

Nr 55.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1920 kl. 6 e. m.

U\tlåtande i anledning dels av Kungl. Maj ds proposition med

förslag till lag angående rätt till tjänstepension för ordinarie

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk m. m., dels ock i

ämnet väckta motioner.

Genom en den 12 mars 1920 dagtecknad proposition, nr 313, som

hänvisats till bankoutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen

dels — under förutsättning att överenskommelse av härefter angivet

innehåll träffas om upphörande av telegrafverkets pensionsinrättning

med utgången av juni månad 1920 — antaga det vid statsrådsprotokollet

fogade förslag till lag angående rätt till tjänstepension för ordinarie

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och

statens vattenfallsverk;

dels godkänna sådan överenskommelse med fullmäktige för delägarna

i telegrafverkets pensionsinrättning, att nämnda pensionsinrättning

upphör med utgången av juni månad 1920 och dess tillgångar

övertagas av statsverket, under villkor att staten ansvarar för pensionsinrättningens

alla framtida förpliktelser ävensom att av det belopp, varmed

pensionsinrättningens tillgångar intill förenämnda tidpunkt enligt

de i statsrådsprotokollet angivna beräkningsgrunder ökats genom högre

ränteavkastning än efter 41/* procent, så stor del, som, enligt i statsrådsprotokollet

likaledes angiven delningsgrund, belöper på delägarnas

avgifter, överlämnas antingen kontant eller, efter överenskommelse, i

form av pensionsinrättningen tillhörande värden till direktionen över

telegrafverkets pensionsanstalter att användas till ändamål, som av fullmäktige

beslutas och som kunna av Kungl. Maj:t godkännas;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 sand. 40 hlift. (Nr 55.J ir.M 20 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

BanJcoutshottets utlåtande Nr 55.

Motion

I: 304.

dels besluta,

att sådana telegrafverkets pensionsinrättnings tillgångar, som enligt

angivna överenskommelse skola tillgodokomma statsverket, skola ingå i

den uti 7 § av förberörda förslag till lag omförmälda telegrafverkets

pensionsfond, vilken skall hava att ansvara för pensionsinrättningens

framtida förpliktelser,

att postverkets och statens vattenfallsverks andelar i pensionsfondens

för civila tjänstinnehavare tillgångar samt däremot svarande förpliktelser

vid utgången av juni månad 1920 skola övertagas av de i förberörda

paragraf i lagförslaget likaledes omförmälda postverkets pensionsfond

och statens vattenfallsverks pensionsfond samt

att pensionsfondens för tjänstemän vid statens järnvägar tillgångar

och förpliktelser vid nyssberörda tidpunkt skola övertagas av den i

samma paragraf ävenledes omförmälda statens järnvägars pensionsfond;

dels och godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till

bestämmelser angående rätt till pension för viss personal, som vid statens

övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått i statens

järnvägars tjänst.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över denna proposition

jämte två i ämnet väckta, till utskottet likaledes hänvisade motioner,

nämligen i första kammaren nr 304 av herr Julin, Teodor samt i andra

kammaren nr 385 av herr Eriksson i Stockholm jämte tre andra av kammarens

ledamöter:

I förstnämnda motion anftmes:

»Kungl. Maj:ts proposition nr 313 avser att skapa en lag angående tjänstepension

för ordinarie tjänstemän vid trafikverken och vattenfallsverket.

Lagförslaget innehåller i § 7 bestämmelse om, att de pensionsavgifter, som

vederbörande verks tjänstemän hava att erlägga, skola tillföras en vid varje verk

bildad pensionsfond. Det verk, som utbetalar tjänstepension, har rätt att gottgöra

sig ur dessa fonder så stor del av sin kostnad, som finnes motsvara fondens

tillgångar och de stadgade avgifternas storlek (§ 8). Avsett är, att tjänstemännen

skola genom sina pensionsavgifter betala en tredjedel av sin pension, och

därför bliva pensionsavgifterna, som bilda nyssnämnda fonder, till sin storlek

beroende av hur dessa fonder förvaltas. Pensionsfonderna skola förvaltas av

respektive verks styrelse och utgöra ett förlagskapital för verkets drift. Man

räknar med, att fonden kan förräntas efter en räntefot av 4 %, och med utgångspunkt

härifrån äro pensionsavgifterna beräknade så som de intagits i lagens § 28.

Klart är, att om fonderna kunde förräntas efter en högre räntefot än 4 %, pensionsavgifterna

kunde i motsvarande grad sättas lägre. En sänkning av lagförslagets

pensionsavgifter är för personalen önskvärd, enär det delvis är betydligt

ökade utgifter för pensionering, som lagen skulle komma att förorsaka tjänstemännen,

men som i vissa fall motsvarades av endast ringa förhöjning av pensionen,

och man frågar sig, om det icke vore möjligt att göra fonderna mer ränte
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 55.

3

bärande så att avgifterna kunde sänkas. Med nu och sannolikt för lång framtid

gällande ränteförkållanden synes det skäligt, att staten borde beräkna en

ränta av 4,5 % å fonderna. En så vitt jag förstår bärande motivering för en sådan

räntefot har reservationsvis framförts i kommunikationsverkens lönekommittés

betänkande och återgives i proposition 315 å sid. 30 och 31. Åberopande

denna vill jag föreslå riksdagen att föreskriva denna räntefot för pensionsfondernas

förvaltning och att låta avgifterna omräknas i enlighet därmed.

Yad särskilt angår de kvinnliga tjänstemännen få dessa för sin i regel obetydligt

ökade pension sina avgifter höjda med ända till 150 %. Här borde riksdagen

ingripa och utom genom nyssnämnda allmänna sänkning av avgifterna föranstalta

att genom lämpliga övergångsbestämmelser göra övergången från nuvarande

avgiftsberäkning till den föreslagna mindre hård för i tjänst varande kvinnliga

tjänstemän. Jag hänvisar till följande exempel:

Lönegrad

för

Nuvarande lönestats

pensions-

Nya lönestatens

pensions-

Anmärkningar.

kvinnliga

tjänstemän.

avgift.

Kr. per år.

underlag.

Kr. per år.

avgift.

Kr. per år.

underlag.

Kr. per år

1 .............

46

1,550

78

1,440

Obs. Höjd avgift, minskad pension.

4.......

/ 52

l 50

''1,750

1,750

1 123

2,136

1

5 .....

f 60

1 50

2,000

1,750

1 132

2,256

1

6...............

i 63

1 66

1,850

2,200

j- 159

2,676

7...............

/ 72

1 93

2,400

2,050

1 192

3,204

1

De blivande tjänstepensionernas storlek skall liksom de nuvarande pensionernas

stå i visst förhållande till vederbörande tjänstemans lön. De skola enligt

vad man inhämtar av statsrådsprotokollet (se proposition 313 sid. 20) utgöra två

tredjedelar av slutlönen på billigaste ort inom vederbörande lönegrad, och

departementschefen förutsätter, ’att nämnda princip även kommer i tillämpning,

därest förhöjning av de nu beslutade avlöningarnas belopp framdeles skulle

komma att ske’.

Lagförslaget säger emellertid icke att pensionen skall vara % av viss avlöning,

utan lagen säger i § 17, att pensionen skall utgå med vissa till siffran

bestämda belopp kronor 1,644, 1,716 o. s. v. Om nu i en framtid trafikverkens

avlöningsreglemente på nytt regleras, är det därför ej sagt, att lagen om tjänstepension

samtidigt ändras, utan det låter sig ju tänkas, att lönerna höjas, men

att pensionerna förbli vid det gamla. Detta bör förebyggas genom att i lagen

inrycka den av departementschefen omtalade principen, vilket alls icke hindrar,

att'' lagen också meddelar do för utbetalningsarbetet praktiskt avrundade sifferbelopp

för varje tjänstegrad, som lagförslaget innehåller.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag vördsamt hemställa, att riksdagen

måtte besluta,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

Motion

II: 385.

att pensionsavgifterna i § 28 i lagen om rätt till tjänstepension för ordinarie

tjänstemän vid postverket m. fl. verk beräknas efter en högre räntefot än

4 % å de olika pensionsfonderna,

att de för de kvinnliga tjänstemännen i samma lag angivna avgifterna genom

öyergångsstadganden i skälig mån sänkas beträffande i tjänst nu varande befattningshavare,

och

att i samma lags § 17 införes bestämmelse därom, att tjänstepensionsunderlaget

skall utgöra det belopp i helt krontal, som är jämnt delbart med 12 och

ligger närmast 2/s av slutlönen å billigaste ort.

Motionen i andra kammaren nr 385 är av följande innehåll:

_ »I de före den 1 januari 1911 för statens järnvägars personal gällande

pensionsbestämmelserna var pensionsåldern lika för alla tjänstemän, nämligen

sammanlagt 95 tjänste- och levnadsår. Genom lagen av den 4 juli 1910 angående

ratt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar bestämdes emellertid olika

ålder för olika kategorier av tjänstemän. Även inom den lägst avlönade personalgruppen

förekommer olika pensionsålder, i det att för banvakt, ledningsvakt

och stationskarl pensionsåldern bestämts till 63 år, medan för de övriga tjänstekategorierna,

^ vagn- och stallkarl, förrådsvakt, samt ångfärjornas personal, pensionsåldern

är 65 år (vaktmästare i järnvägsstyrelsen har en pensionsålder av 67 år).

För ångfärjepersonalen har pensionsåldern hitintills icke haft någon betydelse,

enär denna personal icke varit så länge på ordinarie stat att pensionering på

grund av uppnådd pensionsålder förekommit, men för de övriga befattningshavarna,

som hava denna högre pensionsålder, har bestämmelsen härom förefallit

icke tillräckligt motiverad. Särskilt har denna uppfattning varit rådande ifråga

om vagn- och stallkarlarnas pensionsålder, enär denna personal i stor utsträckning

liar ett hårt och ansträngande arbete, som kräver god vigör och spänstighet

hos tjänstemännen. Personalen har därför vid upprepade tillfällen uttalat sig

för att pensionsåldern måtte bliva lika för vagn- och stallkarl som för stationskarl.

Det syntes också föreligga utsikter för en lösning av denna fråga i av

personalen önskad riktning, sedan statsmakterna genom de under år 1917 antagna

bestämmelserna för pensionering av viss icke-ordinarie personal vid statens järnvägar

bestämt samma pensionsålder för extra ordinarie vagn- och stallkarl som för

extraordinarie stationskarl nämligen 63 år.

Kungl. Maj:t har nu genom proposition nr 313 förelagt riksdagen förslagtill

ny lag angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid bl. a.

statens järnvägar. Detta Kungl. Maj:ts förslag överensstämmer i huvudsak med

ett av kommunikationsverkens lönekommitté den 29 sistlidne januari avgivet

förslag i ämnet. I fråga om pensionsåldern för vagn- och stallkarl avviker

emellertid Kungl. Maj:ts förslag från kommittéförslaget, enär Kungl. Maj:t för

ifrågavarande befattning bibehåller den nuvarande pensionsåldern, 65 år, medan

kommittén föreslog nedsättning av pensionsåldern till 63 år, eller till samma

pensionsålder som gäller för stationskarl och banvakt.

Såsom skäl till detta frånträdande av kommitténs förslag anför föredragande

departementschefen, att järnvägsstyrelsen påyrkat den högre pensionsåldern för

befattningshavarne ifråga, med framhållande av att det rådde en väsentlig skillnad

mellan grupperna, i det att medan stationskarlens arbete i de flesta fall omedelbart

berörde trafiksäkerheten, detta icke kunde sägas i allmänhet vara fallet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

5

ifråga om vagn- och stallkarlen. Det är visserligen sant, att den ojämförligt

största delen av stationskarlskåren har att utföra arbete direkt stående i samband

med trafiksäkerheten, men även vagn- och stallkarlarnas befattningstagande med

den rullande materielen, dess tunga arbete vid kolgivningsbryggorna och det riskfulla

arbetet å bangårdarna, där växling ständigt pågår, torde mer än väl motivera

att även för denna grupp av befattningshavare fastställes samma pensionsålder,

som gäller för banvakter och stationskarlar.

På grund av det anförda få vi hemställa, att riksdagen med anledning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 313 måtte fastställa pensionsåldern för befattningen

vagn- och stallkarl vid statens järnvägar till 63 år.»

Det propositionen åtföljande förslaget till lag angående rätt till

tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfalls verk finnes fogat såsom bilaga

vid detta utlåtande.

Beträffande motiveringen för här ifrågavarande förslag får utskottet,

i den mån ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till propositionen

jämte därvid fogade protokoll.

Vid 1919 års lagtima riksdag framlades förslag angående gemensamt

lönesystem samt lönereglering för postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vatten falls verk. Sedan Kungl. Maj:ts förslag i

ämnet blivit i huvudsak bifallet av riksdagen, utfärdades den 19 juni

1919 avlöningsreglemente för tjänstemän vid de nämnda verken att

gälla från och med den 1 juli 1920. Spörsmålet om reglering av

pensionsförhållandena för ifrågavarande personal gjordes emellertid icke

till föremål för behandling vid nämnda riksdag. Det förutsattes dock,

att, efter det förslag i sådant hänseende utarbetats och förelagts 1920

års riksdag, nya pensionsbestämmelser skulle kunna bliva gällande från

samma tidpunkt som själva löneregleringen.

Med skrivelse den 29 januari 1920 har kommunikationsverkens

lönekommitté avlämnat betänkande, delen III, angående tjänstepension

för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk.

Över detta betänkande hava infordrade särskilda yttranden avgivits

den 21 februari av statskontoret, den 23 februari av generalpoststyrelsen

och av järnvägsstyrelsen, den 24 februari av vattenfallsstyrelsen och av

pensionsstyrelsen samt den 25 februari 1920 av telegrafstyrelsen. Därjämte

hava styrelserna för trafiktjänstemännens riksförbund, posttjänstemännens

förening och statens järnvägars befälsförbund inkommit med

skrifter i ämnet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 55.

Gällande

bestämmelser.

Behovet

av enhetliga

pensionsbestämmelser.

Vad angår nu gällande pensionsbestämmelser för ordinarie tjänstemän

vid kommunikationsverken återfinnas dessa i särskilda författningar.

I avseende å postverkets tjänstemän gäller lagen den 11 oktober 1907

angående civila tjänstinnehavares rätt till pension. För telegrafverkets

ordinarie personal innehållas stadgandena om pension dels i gällande

avlöningsreglemente för verket och dels i reglementet för telegrafverkets

pensionsinrättning den 17 juni 1908. I fråga om statens järnvägars

ordinarie personal gäller lagen den 4 juli 1910 jämte en kungörelse

samma dag med vissa övergångsbestämmelser. Den ordinarie •personalen

vid statens vattenfallsverk är underkastad 1907 års civila pensionslag.

Beträffande de olika verkens chefer samt vissa andra genom förordnande

på viss tid tillsatta tjänstemän finnas föreskrifter fastställda i avlöningsreglementen

och avlöningsvillkor.

Kommunikationsverkens lönekommitté har till en början granskat

omförmälda pensionsbestämmelser och därvid funnit, att pensionsstadgandena

för de olika verkens chefer och övriga genom förordnande tillsatta

tjänstemän i sina huvudgrunder överensstämma med varandra,

under det att pensionsbestämmelserna för de konstituerade tjänstemännen

vid de olika verken äro sins emellan ganska skiftande.

Enligt kommitténs mening borde därför pensionsförhållandena vid

ifrågavarande verk ordnas efter enhetliga grunder, vilket redan skett i

fråga om avlöningsförhållandena. Då de nuvarande pensionsbestämmelserna

även i grundläggande hänseenden visade stora skiljaktigheter och

då vidare vissa nya principer här syntes böra vinna tillämpning, hade

kommittén ansett nödigt att utarbeta förslag till ny pensionslag, gemensam

för samtliga verken.

Statskontoret har i avseende härå yttrat följande.

»Med hänsyn till behovet av att pensionsförhållandena vid ifrågavarande

verk bliva ordnade efter enhetliga grunder såsom redan skett i fråga om avlöningsförhållandena

har kommittén ansett sig icke kunna inskränka sig till en

revision av de olika för verken nu gällande pensionsförfattningar utan funnit sig

böra utarbeta förslag till en ny, för samtliga dessa verk gemensam pensionslag.

Med avseende härå vill statskontoret visserligen icke underlåta att erinra om det

förslag till det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering, som den 3

november 1917 framlagts av för ändamålet inom finansdepartementet tillkallade

sakkunniga, innefattande bland annat förslag till bestämmelser avsedda att komma

till tillämpning vid all statens tjänstemannapensionering och således även vid

pensionering av personal vid kommunikationsverken; men därest vid prövning

av detta centraliseringsförslag skulle befinnas att all statens tjänstemannapensionering

lämpligen bör regleras genom en enda författning, lärer sådant säkerligen

kunna ske utan hinder därav att enhetliga pensioneringsgrunder för

kommunikationsverken kunna hava kommit till stånd. Tvärtom måste de i före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 55.

7

liggande förslag angivna grunder, som i flera avseenden synas statskontoret vara

att föredraga framför de av förenämnda sakkunniga föreslagna, anses innebära

en utveckling i önskvärd riktning av statens pensionsväsende och därför böra i

väsentliga delar tagas till förebild för pensioneringsgrunder jämväl för övriga

statstjänare. Enligt statskontorets mening bör därför icke vara något att erinra

mot ett enhetligt ordnande nu av pensionsförhållandena för kommunikationsverken

i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag.»

Departementschefen understryker för sin del, att, då enhetliga grunder

åstadkommits beträffande avlöningsförhållandena, det syntes vara en

nödig konsekvens, att enhetlighet vunnes jämväl i fråga om pensionerna.

Det vore även nödigt att erhålla en helt ny, för de fyra verken

gemensam pensionsförfattning. Härigenom borde, enligt departementschefens

mening, såsom ock statskontoret framhållit, något hinder icke

behöva uppstå för en eventuell framtida centralisering av det statsunderstödda

pensionsväsendet.

Pensioneringen av telegrafverkets ordinarie personal bestrides för

närvarande delvis av telegrafverkets pensionsinrättning. Då bibehållandet av

nämnda inrättning vore ett hinder för personalens inordnande under de

tilltänkta gemensamma pensionsbestämmelserna, hava åtgärder vidtagits

för utrönande, huruvida och under vilka villkor pensionsinrättningen

skulle kunna upphöra.

Propositionen innehåller i avseende härå först en redogörelse (sid.

7—8) för pensionsinrättningens tillkomst och nuvarande organisation.

Härefter redogöres för vidtagna åtgärder för pensionsinrättningens upplösning.

Vidare yttrar departementschefen:

»Ett genomförande av de nya principer för pensionering av ordinarie

tjänstemän vid kommunikationsverken, som jag i det följande kommer

att förorda, förutsätter, bland annat, att den för telegrafverkets personal

avsedda statsunderstödda pensionsinrättningen upplöses.

Såsom av den lämnade utredningen framgår, befinner sig nämnda

pensionsinrättning i det gynnsamma ekonomiska läget, att densamma

den 1 juli 1920 torde kunna, även med iakttagande av synnerligen försiktiga

beräkningsgrunder, uppvisa ett överskott av mer än 1,900,000

kronor. Att pensionsinrättningen äger ett så betydande överskott beror

uteslutande dijrpå, att pensionsinrättningens direktion genom förmånliga

penningplaceringar av bland annat de medel, delägarna själva inbetalt,

lyckats göra pensionsinrättningens tillgångar räntebärande efter en räntefot,

som vida överstiger den, efter vilken inrättningens räntabilitet ur
-

Upphörande

av telegrafverkets

pensionsinrättning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Bankoutshottets utlåtande Nr 55.

sprungligen är beräknad. Vid sådant förhållande synes det mig, i likhet

med kommittén, att en skälig gottgörelse bör beredas telegrafverkets

personal, därest staten skulle övertaga pensionsinrättningen i fråga.

Såväl kommittén som fullmäktige för delägarna i pensionsinrättningen

hava utgått därifrån, att bestämmandet av berörda gottgörelse skulle

grundas på en beräkning av vad som utav pensionsinrättningens vinst

genom högre ränteavkastning än efter 41 2 % kan anses belöpa på delägaravgifterna.

Enligt de genom kommitténs försorg utförda beräkningar uppgick

vid årsskiftet 1918—1919 ifrågavarande genom överränta uppkomna

vinst till 1,002,937 kronor, och har kommittén med hänsyn härtill föreslagit,

att gottgörelsen skulle fixeras till 1,000,000 kronor. Fullmäktige

hava åter ansett, att beräkningarna borde efter enahanda grunder

framföras till den tidpunkt, då överlämnandet av pensionsinrättningens

tillgångar skulle ske, enligt föreliggande förslag den 1 juli 1920, och

att ersättningsbeloppet borde bestämmas därefter.- Ersättningsbeloppet

beräknades i sådant fall stiga till omkring 1,144,000 kronor.

I fråga om den sålunda av kommittén föreslagna och av fullmäktige

godtagna grunden för beräknande av ersättningsbeloppet synes mig

icke någon befogad invändning kunna göras. Vad därefter angår den

tidpunkt beräkningen bör avse, torde övervägande skäl tala för den av

fullmäktige hävdade ståndpunkten, nämligen att tiden för pensionsinrättningens

avveckling bör vara bestämmande. Oavsett att ur förut angiven

synpunkt en uppgörelse måste anses önskvärd, tillåter jag mig erinra

därom, att, även om det högre ersättningsbeloppet skulle utgå, den föreslagna

uppgörelsen måste anses jämväl för statens del förmånlig, i

det att av pensionsinrättningens överskott utöver dess förpliktelser i

varje fall omkring tre fjärdedels miljon kronor skulle komma statsverket

tillgodo.

Enligt kommitténs av fullmäktige jämväl biträdda förslag skulle ersättningsbeloppet

överlämnas till direktionen över telegrafverkets pensionsanstalter

för att användas till ändamål, som av fullmäktige beslutas

och som kunna av Kungl. Maj:t godkännas. Genom en sådan anordning

synas mig fullt betryggande garantier vinnas, att ersättningsbeloppet

användes till sådana telegrafverkets personal vidkommande ändamål,

som kunna anses stå i överensstämmelse med pensionsinrättningens hittillsvarande

allmännyttiga karaktär. t

Då jag icke i övrigt har något att erinra mot de av fullmäktige

uppställda villkoren för uppgörelsen, finner jag mig böra förorda, att

Kung]. Maj:t och riksdagen för sin del godkänna en sådan överenskom
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

BanTcoutsTcottets utlåtande Nr 55.

9

melse med fullmäktige, att telegrafverkets pensionsinrättning upphör med

utgången av juni månad 1920 och dess tillgångar övertagas av statsverket,

under villkor att staten ansvarar för pensionsinrättningens alla

framtida förpliktelser ävensom att av det belopp, varmed pensionsinrättningens

tillgångar intill förenämnda tidpunkt enligt de i kommitténs betänkande

angivna beräkningsgrunder ökats genom högre ränteavkastning

än efter 4 Vs så stor del, som, enligt i betänkandet likaledes angiven

delningsgrund, belöper på delägarnas avgifter, överlämnas antingen

kontant eller, efter överenskommelse, i. form av pensionsinrättningen tillhörande

värden till direktionen över telegrafverkets pensionsanstalter att

användas till ändamål, som av fullmäktige beslutas och som kunna av

Kungl. Maj:t godkännas.»

Utskottet övergår härefter till en kortfattad redogörelse för förslagets

huvudgrunder.

Såsom hittills hava de tjänstemän, som tillsättas genom förordnande,

ansetts böra intaga en särställning i förhållande till övrig ordinarie personal,

med ett undantag dock nämligen för distriktschef vid statens

järnvägar, vilken vid tillträdandet av förordnande å sådan befattning

innehade tjänst, som tillsättes genom konstitutorial.

Såsom pensionsunderlag tjänar för närvarande antingen viss del

av den för tjänstemännen vid avgången bestämda avlöningen eller

ock särskilt för tjänsten bestämt fast pensionsunderlag. Vid valet

mellan de olika sätten för bestämmandet av pensionsbelopp för konstituerade

tjänstemän har systemet med fasta pensionsunderlag ansetts vara

att föredraga, enär härigenom skulle ernås större enkelhet och reda än

vid användandet av det andra systemet. Pensionsunderlaget, eller, såsom

detsamma i förslaget benämnes, tjänstepensionsunderlaget, föreslås skola

utgöra två tredjedelar av slutlönen å billigaste ort med viss lämplig

avrundning. Vid beräkning av pensionens belopp för här ifrågavarande

tjänstemän har kommittén ansett bestämd skillnad böra göras mellan

den del av pensionen, som skulle anses täckas av pensionsavgifterna,

och den återstående delen, vilken bestredes helt av statsmedel; och för

att beteckna motsvarande delar av tjänstepensionsunderlaget hava införts

begreppen avgiftspensionsunderlag och statspvnsionsunderlag. Då

avgifterna ansetts böra motsvara en tredjedel av pensionskostnaden, har

avgiftspensionsunderlaget satts till en tredjedel .och statspensionsunderlaget

till två tredjedelar av tjänstepensionsunderlaget.

Förslagets

huvud
grunder.

Pensions

underlag.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 samt. 40 hiift. (Nr 55.)

1.151 20 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

Pensions
avgifter.

I fråga om pensionsunderlagen för de genom förordnande tillsatta

tjänstemännen hava desamma ansetts böra avvägas mera fritt, dock med

icke alltför ogynnsamt förhållande till avlöningen. Departementschefen

har särskilt framhållit, att då det för staten gällde att kunna förmå

personer att övergå från enskild tjänst till statstjänst, icke blott avlöningens

belopp utan även pensionens storlek vore av betydelse.

Enligt förslaget skola pensionsunderlagen bestämmas till 9,000 kronor

för generaldirektör och 8,000 kronor för överdirektör och souschef,

överdirektör samt överingenjör vid statens järnvägar ävensom överdirektör

vid statens vattenfallsverk. För övriga av här ifrågavarande tjänstemän

skulle pensionsunderlaget utgöra 7,000 kronor.

Vad härefter beträffar frågan om pensionsavgifter hava sådana allt

fortfarande ansetts böra av vederbörande tjänstemän betalas, ett förhållande

som för övrigt blivit förutsatt vid avvägande av avlöningarna i

det nya avlöningsreglementet för kommunikationsverken.

I fråga om pensionsavgifternas allmänna konstruktion m. m. må

erinras, att de konstituerade tjänstemännens avgifter för egen pensionering,

vilka hittills ansetts böra täcka omkring en tredjedel av pensionskostnaden,

skola enligt nuvarande bestämmelser vid samtliga nu omhandlade

verk erläggas under tiden -från det vederbörande erhåller ordinarie

anställning, intill dess han till följd av avsked, entledigande eller dödsfall

avgår från tjänsten. I övrigt avvika berörda stadganden i fråga om

pensionsavgifternas allmänna konstruktion väsentligt från varandra. Enligt

reglementet för telegrafverkets pensionsinrättning beräknas sålunda

pensionsavgifterna individuellt för varje tjänsteman efter försäkringstekniska

grunder, alltså med hänsyn tagen till pensionsbelopp, tjänstemannens

levnadsålder, då han såsom ordinarie börjar erlägga pensionsavgift,

samt den för hans tjänst bestämda pensionsåldern. Dessutom

erlägges i vissa fall befordringsavgift. Helt andra grunder gälla enligt

den civila pensionslagen och statens järnvägars pensionslag. Avgifterna

utgå här i förhållande till antingen tjänstemannens innehavande

avlöning eller det för honom gällande pensionsunderlaget, men i varje

fall utan hänsyn till vederbörandes levnadsålder vid ordinarieblivandet

och den för tjänsten stadgade pensionsåldern, eller sålunda utan avseende

å den tidslängd, varunder vederbörande har att erlägga pensionsavgifter.

Kommittén har nu föreslagit i viss mån nya principer för vinnande

av enkelhet och reda i tillämpningen utan att åsidosätta nödiga for
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

''Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

11

dringar ur försäkringsteknisk synpunkt. Kommittén har tänkt sig, att

pensionsavgifterna, bestämda till enhetligt belopp för varje särskild

lönegrad och sålunda till samma belopp för alla tjänstemän med lika

pensionsunderlag, skola i regeln betalas under en på förhand bestämd

tidsperiod av förslagsvis trettio år, räknat från ordinarieblivandet eller

från den tidigare tidpunkt, då vederbörande kan hava börjat erlägga

avgift till kassa för pensionering av i statens tjänst anställd icke ordinarie

personal. Efter nämnda tidsperiods förlopp skulle tjänstemannen

alltså i allmänhet vara befriad från erläggande av pensionsavgift. Då

emellertid vid beräknandet av pensionsavgifternas belopp hänsyn kan

tagas endast till mera normala befordringar, har kommittén ansett den

bestämmelsen erforderlig, att, då tjänsteman befordrats till belältning

med högre pensionsunderlag, han städse skall vara skyldig erlägga

pensionsavgift under en tid av tre år från tillträdandet av denna befattning,

även om han på grund därav, att den förenämnda tidsperioden

av förslagsvis trettio år gått till ända, eljest skolat vara befriad från erläggande

av avgift. Den, som befordrats exempelvis två år före utgången

av perioden, skulle alltså hava att betala avgift under ytterligare

ett år efter periodens slut, och den, som befordrats sedan han redan

upphört att erlägga avgifter, skulle vara skyldig att åter börja betala

avgifter och fortsätta därmed under en tid av tre år. Pensionsavgift

skall dock givetvis icke i något fall erläggas för längre tid än till och

med den dag, då tjänstemannen avgår på grund av avsked, entledigande

eller dödsfall.

Har vid pensionsberättigad tjänstemans avgång från befattningen den

förenämnda perioden av trettio år gått till ända, bör tjänstemannen åtnjuta

den del av pensionen, som är avsedd att täckas av pensionsavgifterna,

till sitt fulla belopp, dock med viss jämkning, om han befordrats

inom tre år före avgången. År åter tjänstemannen av annan anledning

än olycksfall skyldig avgå före periodens utgång och är han då

berättigad till pension, bör enligt kommitténs mening förenämnda del av

pensionen utgå med avkortat belopp i förhållande till det mindre antalet

år, varunder han erlagt pensionsavgifter. Det är dock att märka, att en

föreskrift om dylik avkortning kan bliva utan betydelse på grund av

stadgande om minimipension i visst fall.

Det torde i förbigående böra omnämnas, att kommittén, av annan

anledning än den nu antydda, även beträffande den del av pensionen,

som icke anses motsvara pensionsavgifterna, föreslår likartad avkortning

för det fall, att tjänstemannen vid avgången icke intjänat visst antal

tjänstår i såväl ordinarie som extra tjänst.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 55.

Beträffande förordnade tjänstemän föreslås, att pensionsavgift skall av

dylik tjänsteman erläggas, intill dess lian uppnått en levnadsålder av 65

år, vare sig lian under tiden åtnjuter arvode eller pension, men naturligen

icke om vederbörande dessförinnan avgått utan tjänstepension eller

avlidit. Emellertid bör tillika meddelas föreskrift i syfte, att tjänstemannen

icke skall behöva erlägga pensionsavgift under längre tid än om

han innehaft tjänst, som tillsättes genom konstitutorial.

Pensionen kan även utgå med lägre belopp, om vederbörande vid

avgång från tjänsten innehaft förordnandet under allenast viss kortare tid.

Vidkommande storleken av de pensionsavgifter, som skulle erfordras

för att, med tillämpning utav de av kommittén föreslagna grunderna,

kunna täcka omkring en tredjedel av pensionskostnaden för de konstituerade

tjänstemännen, hava beräkningar verkställts av särskilda sakkunniga.

Dessa beräkningar hava till en början utförts med tillämpning

av en räntefot av 4 % och allmänna svenska dödlighetstabellen för

män, respektive kvinnor för åren 1901—1910. Resultatet återfinnes i

två tabeller å sid. 27—28 i propositionen.

Dessa pensionsavgifter täcka i genomsnitt: de manliga tjänstemännens

avgifter 34,o % och de kvinnliga tjänstemännens avgifter 32,5 %

av pensionskostnaden.

Emellertid har undersökning verkställts även enligt dödlighetstabeller,

upprättade på grundval av erfarenheten bland de viktigaste vid dessa

verk förekommande grupperna av manliga tjänstemän. Undersökningen

hade givit som resultat, att med tillämpning av dessa dödlighetstabeller

de manliga tjänstemännens pensionsavgifter skulle täcka 35,5 % av pensionskostnaden.

Kommittén anför härom bland annat följande.

»Den gjorda utredningen synes kommittén giva vid handen, att de

sålunda efter försäkringstekniska grunder beräknade pensionsavgifterna

väl kunna anses vara fullt tillräckliga, men att en sänkning av desamma

icke skulle vara tillrådlig, därest det hittills såsom lämpligt ansedda

förhållandet mellan tjänstemännens och statens andelar i pensionskostnaden

skall kunna med säkerhet upprätthållas. I sådant hänseende må

erinras, att pensionsavgifterna enligt den civila pensionslagen, ehuru ursprungligen

beräknade skola motsvara en tredjedel av pensionskostnaden,

likväl befunnits i verkligheten täcka allenast omkring 29.6 % av

nämnda kostnad. Beträffande den till grund för beräkningarna av avgifterna

lagda räntefoten av 4 % vill kommittén ävenledes framhålla, att

staten hittills icke medgivit, att enskild livränterörelse må grundas på

en högre, beräknad räntefot än 4 %.

s. 13 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 55.

13

För don kvinnliga personalens vidkommande ställa sig de föreslagna

pensionsavgifterna inom samtliga verk proportionsvis högre än

de nu utgående, om ock för statens järnvägars del skillnaden är mindre

betydande. Att enligt kommitténs förslag de kvinnliga befattningshavarnas

avgifter skulle bliva procentuellt högre än de manliga tjänstemännens,

har sin givna förklaringsgrund däri, att kvinnorna hava tidigare

avgångsålder men högre medellivslängd än män i allmänhet,

varigenom kostnaden för kvinnornas pensionering måste bliva jämförelsevis

hög. Att märka är emellertid, att de föreslagna pensionsavgifterna

för kvinnor beräknats täcka en något mindre del av pensionskostnaden

än för män. Framhållas må ock, att de nya grunderna för pensionering

skulle för de kvinnliga befattningshavarna medföra avsevärda fördelar.

Sålunda hava för kvinnorna pensionsunderlagens belopp blivit satta i

samma förhållande till avlöningarna som för män, något som för åtskilliga

kategorier av kvinnliga befattningshavare medfört betydande förbättringar.

Likaledes bör uppmärksammas, hurusom kommitténs i det

följande framlagda förslag om gottgörelse för inbetalda pensionsavgifter

till befattningshavare, som utan rätt till tjänstepension avgått före pensionsåldern,

är av icke ringa betydelse för kvinnliga befattningshavare, helst som

dessa i stor utsträckning avgå på grund av giftermål före pensionsålderns

uppnående. Enligt nuvarande bestämmelser hava däremot de av sådana

befattningshavare erlagda pensionsavgifterna gått helt och hållet förlorade

för dem.»

Vad anginge de pensionsavgifter, som skulle erläggas av tjänstemän,

vilka tillsattes genom förordnande, ansåg kommittén det ligga i

sakens natur, att dessa avgifter icke kunde, åtminstone med någon större

grad av tillförlitlighet, försäkringstekniskt beräknas. Efter samråd med

sakkunnig person hade kommittén emellertid ansett sig böra föreslå, att

dessa avgifter finge utgå efter samma procentsats som den högsta för

de konstituerade tjänstemännen eller 6 % av pensionsunderlaget.

I reservationer till betänkandet har yrkats, att pensionsavgifterna

för de konstituerade tjänstemännen borde beräknas efter en räntefot av

4,5 % i stället för 4 %. Till stöd härför har anförts huvudsakligen

följande.

De av kommittén föreslagna pensionsavgifterna vore i och för sig

höga samt för vissa tjänstemannagrupper och särskilt för kvinnorna

betydligt högre än för närvarande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

JianfcoutsJcottets utlåtande Nr 55.

En av orsakerna härtill vore att kommittén ansett, att pensionsavgifterna

skulle beräknas efter en räntefot av endast 4 %. I anslutning

härtill hade kommittén föreslagit, att pensionsfonderna skulle gottgöras

ränta efter samma räntefot. Det ville synas som om i en tid, då staten

för sina lån nödgades erlägga en effektiv ränta av 5 % och däröver, man

utan olägenhet borde kunna förutsätta, att kommunikationsverken skulle

gottgöra pensionsfonderna ränta efter högre räntefot än 4 %. Faktiskt

syntes också under närmaste tiden fonderna komma att gottgöras nettoavkastning

efter högre räntefot, enär berörda fonder torde vara placerade

på sådant sätt att de lämnade högre nettoavkastning än 4 %.

Skulle framdeles åter en sänkning av räntefoten böra ske, ansåge

reservanterna hinder icke möta att då åter höja pensionsavgiften.

En annan orsak till de höga pensionsavgifterna vore, att kommittén

icke vågade förutsätta, att den för närvarande befintliga högre dödlighetsprocenten

bland vissa tjänstemannagrupper skulle fortfara, utan att denna

i stället skulle nedgå. Vid pensionsavgifternas beräkning hade tillämpats

allmänna svenska dödlighetstabellen 1901—1910 och skulle de föreslagna

pensionsavgifterna täcka för männen 34,0 % och för kvinnorna

32.5 % av pensionskostnaderna. Emellertid visade gjorda undersökningar

angående dödlighetsförloppet bland de viktigaste av vid dessa verk förekommande

grupper av manliga tjänstemän, att de manliga tjänstemännens

pensionsavgifter i verkligheten skulle komma att täcka 35,5 % av

pensionskostnaden. Redan detta förhållande att med en räntefot av 4 %

35.5 % av pensionskostnaden skulle täckas av tjänstemännens pensionsavgifter

i stället för 33,3 % — motsvarande avgiftspensionen — förmenade

reservanterna tillräckligt uppväga risken av att dödligheten för framtiden

skulle bliva lägre än vad nu vore fallet bland kommunikationsverkens

tjänstemän. Att därjämte räkna med en räntefot av endast 4 %

syntes innebära en dubbel säkerhet, vilket ställde kommunikationsverkens

tjänstemän i avsevärt sämre ställning än övriga civila befattningshavare.

Utginge man från en räntefot av 4,5 %, skulle nämligen pensionsavgifterna

för de manliga befattningshavarna täcka 39,7 % av pensionskostnaden

eller 10 % mera än pensionsavgifterna för de tjänstemän,

vilkas pensioner bestredes från pensionsfonden för civila tjänsteinnehavare,

där avgifterna täckte omkring 29,6 % av pensionskostnaden. Intill

dess en reglering av övriga civila befattningshavares pensionsförhållanden

kunde varda genomförd, borde därför enligt reservanternas mening

kommunikations verk ens tjänstemän få åtnjuta den lindring i sina

pensionsavgifter, som kunde ernås genom att deras avgifter beräknades

efter högre räntefot än 4 exempelvis 4,5 %.

s. 15 Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets utlåtande Nr 55.

15

Det framhölls därjämte, att särskilt de högre tjänstemännen fått

sina pensionsavgifter satta till högre belopp än som vederbort till

följd därav, att genom grafisk utjämning deras avgifter höjts till en

betydligt större procent av pensionsunderlagen, än som varit behövligt

för täckande av deras pensionskostnader.

Under hänvisning därtill, att pensionsavgifterna för de kvinnliga

befattningshavarna ställde sig proportionsvis högre än de nu utgående

och jämväl förhållandevis överstege de för de manliga tjänstemännen

ifrågasatta samt under framhållande, att den kvinnliga personalen skulle

få jämförelsevis ringa höjning i sina pensionsförmåner, har i särskild

reservation uttalats, att övergången till det nya systemet för avgiftsberäkningen

bort för de i tjänst nu varande kvinnliga befattningshavarna

göras mjukare genom någon minskning av de försäkringstekniskt erforderliga

avgifterna.

Generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen

hava anslutit sig till det reservationsvis framställda yrkandet,

att pensionsavgifterna borde beräknas efter en räntefot av 4,5 %.

Därjämte har generalpoststyrelsen hemställt, att en särskild avgiftsskala

skulle tillämpas för de lägre manliga tjänstemännen och en särskild

för de högre manliga tjänstemännen — detta för undvikande av

det anmärkta förhållandet, att de högre tjänstemännens pensionsavgifter

bleve procentuellt starkare höjda än som teoretiskt påkallades.

Statskontoret har med anledning av den gjorda erinringen särskilt

mot de kvinnliga tjänstemännens avgifter uttalat, att, om — såsom statskontoret

ansåge riktigt — den fordran vidhölles, att med avgifter i allmänhet

skulle täckas en tredjedel av pensioneringskostnaden, någon

nedsättning i de föreslagna beloppen knappast kunde vidtagas.

Departementschefen har för egen del härom yttrat:

»I fråga om beräknandet av pensionsavgifternas belopp hava huvudsakligen

två olika meningar gjorts gällande: enligt den ena, vilken följts

vid avfattandet av kommitténs förslag, skulle pensionsavgifterna beräknas

med tillämpning av en räntefot av 4 under det att enligt den

andra meningen en räntefot av 4,5 % därvid ansetts böra användas. Om

också det ur personalens synpunkt måste anses vara önskvärt, att pensionsavgifterna

genom tillämpande av den högre räntefoten bliva så låga

som möjligt, torde dock det föreliggande spörsmålet böra bedömas främst

ur försäkringsteknisk synpunkt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 55.

Nu hava emellertid de två sakkunniga personer, som av kommittén

anlitats, efter ingående undersökningar, kommit till det resultatet, att

med tillämpning av en räntefot av 4,5 % pensionsavgifterna icke med

säkerhet kunde beräknas täcka en tredjedel av pensionskostnaden, vilket

däremot vore fallet, om en räntefot av 4 % användes.

Samma uppfattning har ock uttalats av chefen för försäkringsinspektionen,

vilken under hand yttrat sig i denna fråga. Jag tillåter mig även

erinra därom, att enligt de grunder, som så sent som år 1919 godkänts,

beträffande pensionering av folkskollärare m. fl., befattningshavarnas egna

pensionsavgifter beräknats med tillämpning av en räntefot av 4 %.

I fråga om det från generalpoststyrelsens sida framkomna förslaget,

att skilda skalor skulle tillämpas beträffande å ena sidan tjänstemän av

»högre grad» och å andra sidan tjänstemän av »lägre grad», må framhållas,

att, därest pensionsavgifterna skola kunna hållas lika inom varje särskild

lönegrad, dylika skiljaktiga skalor icke kunna ifrågakomma, enär

inom vissa lönegrader förekomma tjänstemän av såväl högre som lägre

grad. Det torde ock i detta sammanhang böra anmärkas, att den för

tjänstemän i högre lönegrader såsom oförmånlig anmärkta utjämningen av

avgiftsprocenten lärer hava påkallats jämväl därav, att de teoretiskt

erforderliga avgiftsbelopp, som framkommit vid beräkningarna, ansetts

jämförelsevis osäkra, i vad de avse tjänstemän i de högre graderna, med

hänsyn till dessa tjänstemäns ej sällan oregelbundna befordringsgång

och det ringa statistiska material, som kan erhållas.

Vid nu angivna förhållanden tilltror jag mig icke att föreslå en avvikelse

från de grunder för pensionsavgifternas beräkning, som kommit

till uttryck i kommitténs förslag.

Icke heller anser jag mig kunna tillstyrka, att, såsom ifrågasatts,

beträffande de i tjänst nu varande kvinnliga befattningshavarna tillämpas

lägre pensionsavgifter än som sålunda eljest skulle vara gällande.

Ett medgivande i antydd riktning synes mig nämligen lätteligen kunna

giva anledning till vittgående krav av liknande innebörd från andra

grupper av befattningshavare.

För tjänstemän, som tillsättas genom förordnande, anser jag, i

likhet med kommittén, att pensionsavgifterna kunna lämpligen bestämmas

till belopp, motsvarande G % å pensionsunderlaget. Med de

av mig föreslagna pensionsunderlagen 9,000, 8,000 och 7,000 kronor

skulle alltså pensionsavgifterna utgöra respektive 540, 480 och 420

kronor.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

B an ko u tslc o t1 ds utlåtande Nr 55.

17

Vidkommande pensionsfonderna erinrar kommittén, att de pensionsavgifter,

som erläggas av tjänstemännen vid ifrågavarande verk, ingå för

närvarande från postverket och statens vattenfallsverk till pensionsfonden

för civila tjänstinnehavare och från statens järnvägar till pensionsfonden

för tjänstemän vid statens järnvägar samt från telegrafverket till telegrafverkets

pensionsinrättning.

Kommittén anför vidare:

»Från pensionsfonden för civila tjänstinnehavare och pensionsfonden

för tjänstemän vid statens järnvägar skall enligt nuvarande bestämmelser

bestridas så stor del av pensionskostnaden, som enligt försäkrings tekniska

beräkningar finnes motsvara vederbörande fonds tillgångar och de

stadgade pensionsavgifternas storlek.

Vid beräknande av pensionsavgifternas belopp enligt såväl den civila

pensionslagen som statens järnvägars pensionslag utgick man från den

förutsättningen att avgifterna skulle motsvara i genomsnitt en tredjedel

av pensionskostnaden. Med frånseende av förtida pensioner på grund

av olycksfall, sjukdom eller dylikt, skulle alltså från dessa pensionsfonder,

sedan desamma uppnått jämviktsläget, rätteligen bestridas omkring

en tredjedel av hela pensionskostnaden. Fråga bar emellertid uppstått,

huruvida ej de affärsdrivande verken borde göra årliga avsättningar till

vederbörande fonder med belopp, som tillsammans med tjänstemännens

egna avgifter skulle motsvara hela pensionskostnaden. Härigenom skulle

vinnas, att statens kostnader för de i tjänst stående befattningshavarnas

pensionering icke, såsom för närvarande är fallet, helt kastas på framtiden

utan kunna efter försäkringstekniska grunder fördelas på den tid,

varunder staten drager nytta av tjänstemannens arbetskraft. Ett dylikt

tillvägagångsätt har kommit till användning i fråga om de kassor, som

bildats för pensionering av icke-ordinarie personal vid telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk samt i viss grad även beträffande

ordinarie tjänstemän vid telegrafverket.

Ehuru inom kommittén sympatier uttalats för en sådan fondering av

statens andel i kostnaden för de ordinarie tjänstemännens pensionering,

bar kommittén dock ansett sig icke böra nu framlägga något förslag i

sådant avseende. Enligt kommitténs mening bör nämligen detta spörsmål,

likasom eventuellt frågan om avskaffandet av pensionsavgifter, upptagas

i ett sammanhang för hela statsförvaltningen och icke framföras

ensamt för de nu omhandlade verken. Därjämte bar kommittén erfarit,

att statsekonomiska betänkligheter från vissa håll uttalats mot den väldiga

fondbildning, som skulle föranledas av ett dylikt, hela statsförvaltningen

omfattande förfaringssätt. I varje fall bar kommittén funnit

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 sand. 40 httft. (Nr 55.) inni 20 3

Pensionsfon
derna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

genomförandet av ett dylikt förslag, vad särskilt statens järnvägar beträffar,

för närvarande knappast vara möjligt med hänsyn till det ekonomiska

läget. Kommittén har i enlighet härmed tänkt sig, att åtminstone

tills vidare allenast tjänstemännens pensionsavgifter skulle fonderas,

och vederbörande verk, endast i den mån pensionerna utgå, bidraga till

kostnaden för dem.»

I avseende å fondernas förvaltning anför kommittén:

»Vidkommande sättet för fondernas förvaltning torde böra erinras,

hurusom såväl pensionsfonden för civila tjänstinnehavare som pensionsfonden

för tjänstemän vid statens järnvägar äro ställda under statskontoret,

som har att göra fondernas medel räntebärande i enlighet med de för

statskontorets fondförvaltning i allmänhet gällande bestämmelser, och

sker detta genom inköp av obligationer samt utlåning till kommuner

och enskilda. Telegrafverkets pensionsinrättnings tillgångar förvaltas

av en direktion, vilken har att göra dem räntebärande på likartat sätt

men även genom inköp av fast egendom i Stockholm eller ock av sådan

fastighet utom Stockholm, som telegrafstyrelsen förklarat sig vilja förhyra

på längre tid.

Ett annat förvaltningssätt tillämpas däremot beträffande de nyinrättade

kassorna för pensionering av icke-ordinarie personal vid telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk. Förvaltningen av

sådan kassa har nämligen xippdragits åt vederbörande verks styrelse, och

äger denna använda kassans tillgångar, i den mån de icke erfordras för

löpande utgifter, såsom kassaförlag för verket mot att verket gottgör

kassan ränta efter en räntefot, som för närvarande är bestämd till 3,8 %.

Detta senare förvaltningssätt anser kommittén för sin del lämpligen

böra komma till användning även i fråga om de särskilda nybildade

pensionsfonderna för ordinarie personal och jämväl beträffande den för statens

järnvägar avsedda pensionsfonden. De skäl, som åberopats för tillämpandet

av nämnda förvaltningssätt beträffande pensionskassorna för ickeordinarie

personal, synas nämligen äga samma fog i fråga om de förevarande

pensionsfonderna. Det måste sålunda anses väsentligt enklare,

att de pensionsavgifter, som uppbäras av vederbörande verk, stanna

under verkets förvaltning. En given vinst är ock att, därest medlen få

användas av verket självt, en mindre upplåning behöver göras för bestridande

av dess utgifter, än om nyssnämnda medel skulle överlämnas

till statskontoret och av detta placeras på annat håll. Erinras må även

om de fördelar telegrafverket hittills haft av att kunna genom förmedling

av telegrafverkets pensionsinrättning få i viss mån tillgodogöra sig

pensionsmedel för inköp av fastigheter, som äro för verkets behov er
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

BanlcoutsTcottets utlåtande Nr 55

19

forderliga. Vad nu är sagt gäller givetvis i ringare grad i fråga om

postverket, vilket erfordrar vida mindre kassaförlag än de övriga tre

verken. Det oaktat synes emellertid det nu ifrågasatta förvaltningssättet

kunna tillämpas jämväl i avseende å en postverkets pensionsfond.

Den anordningen att pensionsfondernas disponibla tillgångar nedläggas

i vederbörande företag kan icke heller medföra någon som helst

risk för tjänstemännen, enär statsverket skulle, såsom hittills varit fallet,

vara ansvarigt för de pensionskostnader, som ej kunna täckas av pensionsfonderna.

Den sålunda föreslagna anordningen att pensionsfondernas tillgångar

skulle användas såsom kassaförlag för vederbörande verk, iärer emellertid

i början icke kunna tillämpas annat än i mera inskränkt omfattning.

Under det att ett dylikt förfaringssätt givetvis kan användas i

avseende å de pensionsavgifter, som inflyta efter den nya ordningens inträdande,

synes detta icke i allmänhet kunna ske beträffande de kapitalbehållningar,

som redan tillhöra den för statens järnvägar avsedda pensionsfonden

eller skulle komma att överföras till de övriga nybildade fonderna, enär

dessa äro annorledes placerade och sålunda i allmänhet icke nu såsom

likvida tillgångar disponibla. Icke heller synes det kommittén önskvärt,

att åtminstone inom en närmare framtid några mera vittgående rubbningar

av dylika redan verkställda placeringar företagas, utan torde ifrågavarande

kapitaltillgångar, endast i den mån de bliva eller utan större

olägenheter för vare sig det allmänna eller enskilda kunna göras tillgängliga,

böra införlivas med vederbörande verks kassaförlag.

Å de medel, som skulle ingå i verkens kassaförlag, böra pensionsfonderna

gottgöras ränta. Vidkommande den räntefot, som däi’vid bör

beräknas, må framhållas, att, då verket självt är i första hand ansvarigt

för pensioneringskostnaderna och endast i den mån pensionsfonden

därtill lämnar tillgång erhåller ersättning från densamma, räntefotens

storlek icke är av betydelse för verkets ekonomiska resultat, såsom helhet

betraktat. Som emellertid vid beräknandet av pensionsavgifterna

använts en räntefot av 4 %1 synes samma räntefot åtminstone tills vidare

kunna tillämpas.

Å de medel, som icke ingå i verkens kassaförlag utan äro annorledes

placerade, böra pensionsfonderna givetvis gottgöras den faktiskt

erhållna nettoavkastningen.

Vad beträffar själva sättet för beräknande av ränteavkastningen

under året torde, i anslutning till vad som föreskrivits i fråga om de

nämnda pensionskassorna för icke-ordinarie personal, kunna för enkelhetens

skull tillämpas en medeltalsberäkning sålunda, att samtliga pen
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

sionsavgifter anses hava influtit vid mitten av året och samtliga pensioner

hava utbetalts vid samma tidpunkt. I enlighet med nämnda antagande

bör alltså fonden gottgöras ett halvt års ränta å summan

av de under året erlagda pensionsavgifter men å andra sidan belastas

med ett halvt års ränta å beloppet av fondens andel i de under året utbetalda

pensioner. Å pensionsfondens behållning vid årets början bör

däremot självfallet beräknas helt års ränta.»

Statskontoret har härom yttrat följande:

I och för sig kunde det väl anses ligga närmare till hands att samla pensionsavgifterna

till en gemensam fond i likhet med pensionsfonden för civila

tjänstinnehavare, men då kommitténs förslag därom, att fondbehållningen skulle

ingå såsom förlag i vederbörande verks rörelse mot skyldighet för verket att

gälda ränta därå, syntes statskontoret vara värt beaktande, ville statskontoret

för sin del icke ifrågasätta någon ändring i vad kommittén föreslagit i fråga

om pensionsfonderna. Icke heller mötte hinder för statskontoret att till järnvägsstyrelsen

den 1 juli 1920 överlämna pensionsfonden för tjänstemän vid

statens järnvägar i de värdehandlingar, vari fonden då funnes placerad, samt

att samtidigt till generalpoststyrelsen och vattenfallsstyrelsen i lämpliga värdehandlingar

överflytta vad på tjänstinnehavare vid vartdera av dessa verk belöpte

av pensionsfonden för civila tjänstinnehavare, allt i överensstämmelse med vad

kommittén föreslagit.

Yidkommande frågan huruvida icke kommunikationsverken borde genom

årliga avsättningar till vederbörande pensionsfonder inbetala så stora belopp, att

de tillsammans med tjänstemännens avgifter motsvarade hela pensionskostnaden,

erinrade statskontoret, hurusom ämbetsverket i annat sammanhang uttalat vissa

betänkligheter mot en dylik fondering av statens egna pensionskostnader. Statskontoret

instämde fördenskull i kommitténs mening, att åtgärd i sådant syfte

icke nu borde vidtagas, utan frågan därom först göras till föremål för vidare

utredning.

Departementschefen anför för egen del:

»Enligt det föreliggande förslaget skulle de av tjänstemännen erlagda

pensionsavgifterna ingå till särskilda för vart och ett av de ifrågavarande

verken avsedda pensionsfonder, vilka skulle förvaltas av vederbörande

verk själva. Sådan fonds behållning skulle av verket få användas

såsom kassaförlag mot gottgörelse av ränta till fonden.

Då kommunikationsverken i allmänhet erfordra betydande förlag för

sin rörelse, anser jag det vara en given fördel, om pensionsfonderna

finge användas på sätt föreslagits. Enahanda förfaringssätt tillämpas

ju redan i fråga om kassor för pensionering av icke ordinarie personal

vid tre av de ifrågavarande verken. Åven synes mig förvaltningen av

fonderna genom den ifrågasatta anordningen bliva den enklast möjliga,

i det att samma myndighet, som upptager pensionsavgifterna, jämväl

sedermera omhänderhar dessa medel.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 55.

21

I fråga om den räntefot, efter vilken de i rörelsen nedlagda medlen

skulle av vederbörande verk förräntas, anser jag, i likhet med kommittén,

att enahanda räntefot bör kunna tillämpas, som lagts till grund för beräknande

av pensionsavgifterna, eller alltså 4 %. Såsom kommittén påpekat,

kunna emellertid pensionsfondernas hela behållningar med hänsyn

till redan gjorda placeringar icke omedelbart vara tillgängliga för användande

såsom kassaförlag. Jag anser mig böra understryka kommitténs

uttalande därom, att åtminstone inom en närmare framtid icke

några mera vittgående rubbningar av dylika placeringar böra vidtagas

på grund av de menliga ekonomiska följder, som eljest skulle kunna

uppstå.

Jag förutsätter sålunda att, med hänsyn till fastighetskreditens nuvarande

ogynnsamma läge, uppsägningar av lån mot säkerhet av inteckningar

icke mot låntagarnas bestridande företagas annat än i undantagsfall.

Vad kommittén i övrigt uttalat rörande fondernas förvaltning

har icke givit mig anledning till erinran.

Vidkommande frågan om fondering jämväl av statens andel i kostnaden

för de ordinarie tjänstemännens pensionering ansluter jag mig till

den av kommittén uttalade och av statskontoret biträdda uppfattningen,

att en åtgärd i sådan riktning i varje fall icke bör vidtagas ensamt för

kommunikationsverken, utan att spörsmålet bör göras till föremål för

utredning avseende statsförvaltningen i dess helhet.»

I fråga om beräknande av tjänstår och avgiftsår föreslår kommittén

vissa grunder, avvikande från vad för närvarande gäller vid de ifrågavarande

verken, men utgörande en tillämpning av förut förordade principer.

De regler i fråga om pensionsrättens inträde, som för närvarande

gälla, hava icke gjorts till föremål för några mera genomgripande förändringar.

I fråga om pensionsbeloppets bestämmande för tjänstemän, som tillsättas

genom förordnande, tillämpas för närvarande två principer, vilka

skilja sig från varandra därutinnan, att i ena fallet pensionen alltid utgår

med sitt hela belopp, oavsett tjänstetidens längd, under det att i andra

fallet pensionens belopp i regeln är ställt i visst förhållande till tjänstetidens

längd.

Kommittén har för sin del anslutit sig till den senare principen,

ehuru kommittén ansett det vara tillfyllest, att endast två olika belopp

skulle kunna förekomma för varje tjänst, det högre lika med pensionsunderlaget

och det lägre 1,000 kronor mindre.

Pensionens

belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

99

Bankoutskottets utlåtande ''Nr 55.

Det högre beloppet skulle utgå, då tjänstemannen under minst tolv

år innehaft befattning, som tillsattes genom förordnande. Aven i ett

annat fall har kommittén ansett det högre pensionsbeloppet böra utgå,

nämligen då befattningshavaren blivit på grund av olycksfall i tjänsten

oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring.

Det lägre pensionsbeloppet skulle utgå till den, som avginge från

tjänsten, innan han uppnått tolv års tjänstetid i befattningen, antingen

på grund av att förordnandet upphörde utan att efterföljas av förnyat förordnande,

eller på grund därav att han till följd av sjukdom, som ej

föranletts av olycksfall i tjänsten, befunnits oförmögen till nöjaktig vidare

tjänstgöring, varjämte samma pensionsbelopp skulle tillkomma den,

som eljest före de tolv årens utgång utan egen begäran nödgades avgå

från sin befattning. Det i nuvarande bestämmelser förekommande villkoret,

att tjänstemannen i sistberörda fall icke finge på grund av tjänstefel

hava förverkat befattningen, hade kommittén ansett obehövligt, därest

för alla tjänstemän vid de nu ifrågavarande verken generellt föreskreves,

att tjänstepension ej ägde åtnjutas av den, som blivit avsatt från tjänsten.

För konstituerade tjänstemän föreslås hel ålderspension vid 30 tjänstår

och 30 avgiftsår och med avkortning vid mindre antal tjänstår och

avgiftsår än 30.

Invalidpension skall enligt förslaget utgå med det belopp, som motsvarar

summan av de för tjänsiemanneu vid tiden för olycksfallet gällande

statspensionsunderlag och avgiftspensionsunderlag.

Sjukpension skall vidare utgå efter samma regler, som gälla för ålderspension.

Vid avkortning skall dock pensionsbeloppet lägst utgöra 75 %

av hel pension, men icke i något fall överstiga den pension tjänstemannen

skulle hava erhållit, därest han kvarstått i befattningen till

pensionsålderns inträde.

Förslaget innebär vidare, att den, som avgår ur statstjänst utan

att vara berättigad till tjänstepension, erhåller i särskild ordning gottgörelse

för vad han nödgats erlägga i pensionsavgifter.

Ordinarie tjänstemän i allmänhet vid de ifrågavarande fyra verken

äro fritagna från erläggande av avgift enligt lagen angående allmän

pen sionsförsäkring.

Därest den nu föreslagna lagen angående tjänstepension för ordinarie

tjänstemän vid kommunikations verken antages, påkallas givetvis

en formell ändring i 5 § av pensionsförsäkringslagen, för att

ifrågavarande personal fortfarande skall vara befriad från berörda avgiftsplikt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 55. 23

Pensionsstyrelsen har emellertid framlagt förslag i syfte, att tjänstemännen

i fråga icke vidare skulle vara undantagna från nämnda avgiftsplikt,

detta såsom ett steg i riktning mot det av pensionsstyrelsen

uttalade önskemålet om införandet av avgiftsplikt för alla befattningshavare

i statens tjänst.

Detta spörsmål har ansetts böra avgöras i ett sammanhang för

statstjänarna i allmänhet.

I lagförslaget innefattas slutligen vissa övergångsbestämmelser, avseende

sådana tjänstemän, vilka vid lagens ikraftträdande redan innehava

ordinarie anställning.

I fråga om viss personal, som vid statens övertagande av enskilda

järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, men å vilken

den nya lagen icke skulle äga tillämpning, hava föreslagits särskilda

pensionsbestämmelser, vilka ansluta sig till hittillsvarande stadganden i

sådant hänseende. Även detta förslag är såsom bilaga fogat vid detta

utlåtande.

Även utskottet är av den mening, att pensionsförhållandena vid

här ifrågavarande verk böra ordnas efter enhetliga grunder, såsom redan

skett ifråga om avlöningsförhållandena, och synes det vara nödigt, att

en ny för verken gemensam pensionslag utfärdas. Med avseende härå

har statskontoret fäst uppmärksamheten å det förslag till det statsunderstödda

pensionsväsendets centralisering, som på sin tid framlades av

för ändamålet tillkallade sakkunniga, och med bestämmelser, avsedda att

komma till tillämpning vid all statens tjänstemannapensionering och således

även här. På sätt statskontoret och departementschefen framhålla,

torde den omständigheten, att enhetliga grunder fastställas för kommunikationsverken

knappast behöva utgöra hinder för eu eventuell framtida

centralisering av det statsunderstödda pensionsväsendet, därest en sådan

skulle anses böra genomföras. Vid den granskning av det nu framlagda

förslaget, som av utskottet företagits, har utskottet funnit sig böra godkänna

detsamma allenast med ett par smärre avvikelser. Härtill återkommer

utskottet i annat sammanhang.

Enligt förslaget skulle pensionsavgifterna beräknas med tillämpning

av en räntefot av 4 %. Inom kommittén hade reservationsvis framförts

det yrkandet, att de i stället borde beräknas efter en räntefot av 4,5 %. och

har detta yrkande upptagits av herr Julin i lians ovan omförmälda motion.

1 avseende härå tillåter sig utskottet erinra, hurusom de två sakkunniga

Uiskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

BanJcoutsicottets utlåtande Nr 55.

personer, som för de matematiska beräkningarna av kommittén anlitats,

kommit till det resultat, att med tillämpning av en räntefot av 4,5 %

pensionsavgifterna icke med säkerhet kunde beräknas täcka en tredjedel

av pensionskostnaderna, vilket däremot vore fallet, om en räntefot av

4 % användes. Denna uppfattning delas av chefen för försäkringsinspektionen,

vilken, enligt vad departementschefen meddelar, under band

yttrat sig i denna fråga. Det torde även böra erinras, att, enligt de

vid förlidet års riksdag godkända grunderna för pensionering av folkskollärare

med flere, befattningshavarnas egna pensionsavgifter beräknats

med tillämpning av en räntefot av 4 %. Utskottet har alltså ansett sig

böra biträda Kungl. Maj:ts förslag.

I detta sammanhang må bei''öras frågan om den räntefot, efter vilken

pensionsfonderna böra gottgöras ränta på de i verkens kassaförlag ingående

pensionsmedlen. Såsom kommittén erinrat, är nämnda räntegottgörelses

storlek icke av någon betydelse för det statsekonomiska

resultatet i stort sett, enär vederbörande verk självt har att i första

hand ansvara för pensioneringskostnaderna och endast i den mån pensionsfonden

därtill lämnar tillgång erhåller ersättning från densamma. Då

emellertid pensionsavgifterna beräknats med tillämpning av en räntefot

av 4 %, synes utskottet icke något vara att erinra mot att, åtminstone

tills vidare, verken skola gottgöra pensionsfonderna ränta efter likaledes

4 % å nu ifrågavarande medel.

Motionären herr Julin har vidare hemställt, att de för de kvinnliga

tjänstemännen i lagförslaget angivna avgifterna genom övergångsstadganden

i skälig mån måtte sänkas, beträffande i tjänst nu varande befattningshavare.

Åven detta yrkande hade inom kommitén framförts

reservationsvis. Utskottet har härvid icke funnit skäl att frångå propositionen,

så mycket mindre som, enligt vad departementschefen erinrat,

ett medgivande i den av motionären angivna riktning säkerligen skulle

kunna giva anledning till vittgående krav av liknande innebörd från

andra grupper av befattningshavare.

Samme motionär har slutligen hemställt, att i 17 § av lagen måtte

införas bestämmelser därom, att tjänstepensionsunderlaget skall utgöra

det belopp i helt krontal, som är jämt delbart med 12 och ligger närmast

två tredjedelar av slutlönen å billigaste ort. Då det torde vara

uppenbart, såsom också av departementschefen förutsattes, att principen,

att pensionsunderlagets belopp skall utgöra två tredjedelar av slutlönen

å billigaste ort, kommer i tillämpning, även därest en förhöjning av avlöningarnas

belopp skulle äga rum, synes ett särskilt stadgande av nyssberörda

innehåll icke vara erforderligt. Anmärkas må ock, att en ändring

s. 25 Kontrollera mot PDF

Hankoutskottets utlåtande Nr 55.

25

av pensionsunderlaget jämväl påkallar en omräkning av vederbörande

pensionsavgift, men att någon föreskrift härom icke av motionären ifrågasatts.

Vid nu angivna förhållanden har utskottet icke ansett sig böra

biträda motionärens berörda förslag.

Uti 19 § i förslaget hänvisas i fråga om pensionsåldern till en vid

lagen fogad åldersförteckning. I avseende å denna har i förut omförmälda

motion II: 385 förslag framställts, att pensionsåldern för vagnoch

stallkarlar And statens järnvägar måtte fastställas till 63 år i stället

för av Kungl. Maj:t föreslagna 65 år. Detta motionärernas yrkande

sammanfaller med kommitténs förslag i denna del. Kommittén hade nämligen

ansett dessa befattningshavare böra likställas med stationskarlar

och banvakter. Med hänsyn till vad motionärerna anfört har utskottet

ansett sig böra ansluta sig till kommitténs förslag härutinnan. I samband

härmed har utskottet föreslagit den ändring, att även för maskinoch

pannskötare vid statens järnvägar, vilken tjänstgör vid kollossningskran,

pensionsåldern skall utgöra 63 år. Bestämmelsen härom torde

böra införas såsom not å åldersförteckningens första sida.

Utskottet har slutligen funnit sig böra föreslå, att i förslaget införes

en bestämmelse av innehåll, att befattningshavare med pensionsrätt

enligt denna lag skall vara underkastad de ändringar i pensionsrätter

som kunna varda fastställda i sammanhang med det statsunderstödda

pensionsväsendets centralisering.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till motionen II: 385 och

med avslag å motionen 1:304, må

dels — under förutsättning att övei’enskommelse

av härefter angivet innehåll träffas om upphörande

av telegrafverkets pensionsinrättning med utgången av

juni månad 1920 — antaga det vid detta utlåtande

fogade förslag till lag angående rätt till tjänstepension

för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk; dock att

pensionsåldern för vid statens järnvägar anställda vagnoch

stallkarlar samt maskin- och pannskötare, de senare,

såvitt de tjänstgöra vid kollossningskran, skall

vara 63 år och att i lagförslaget införes en bestämmelse

av följande lydelse:

»Befattningshavare med pensionsrätt enligt denna

lag är underkastad de ändringar i pensionsrätter!, som

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 saml. 40 käft. (Nr 55.) isei so 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

kunna varda fastställda i sammanhang med det statsunderstödda

pensions väsendets centralisering.»;

dels godkänna sådan överenskommelse med fullmäktige

för delägarna i telegrafverkets pensionsinrättning,

att nämnda pensionsionsinrättning upphör med

utgången av juni månad 1920 och dess tillgångar

övertagas av statsverket, under villkor att staten ansvarar

för pensionsinrättningens alla framtida förpliktelser,

ävensom att av det belopp, varmed pensionsinrättningens

tillgångar intill förenämnda tidpunkt enligt

de i statsrådsprotokollet över civilärenden för den

12 mars 1920 angivna beräkningsgrunder ökats genom

högre ränteavkastning än efter 4 1h procent, så

stor del, som, enligt i samma statsrådsprotokoll likaledes

angiven delningsgrund, belöper på delägarnas avgifter,

överlämnas antingen kontant eller, efter överenskommelse,

i form av pensionsinrättningen tillhörande

värden till direktionen över telegrafverkets pensionsanstalter

att användas till ändamål, som av fullmäktige

beslutas och som kunna av Kungl. Maj:t godkännas;

dels besluta,

att sådana telegrafverkets pensionsinrättnings tillgångar,

som enligt angivna överenskommelse skola

tillgodokomma statsverket, skola ingå i den uti 7 §

av förberörda förslag till lag omförmälda telegrafverkets

pensionsfond, vilken skall hava att ansvara för

pensionsinrättningens framtida förpliktelser,

att postverkets och statens vattenfallsverks andelar

i pensionsfondens för civila tjänstinnehavare tillgångar

samt däremot svarande förpliktelser vid utgången av

juni månad 1920 skola övertagas av de i förberörda

paragraf i lagförslaget likaledes omförmälda postverkets

pensionsfond och statens vattenfallsverks pensionsfond,

samt

att pensionsfondens för tjänstemän vid statens järnvägar

tillgångar och förpliktelser vid nyssberörda tidpunkt

skola övertagas av den i samma paragraf ävenledes

omförmälda statens järnvägars pensionsfond;

dels ock godkänna det vid detta utlåtande fogade

förslag till bestämmelser angående rätt till pension för

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

27

viss personal, som vid statens övertagande av enskilda

järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars

tjänst.

Stockholm den 6 maj 1920.

På bankoutskottets vägnar:

MALTE SOMMELIUS.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Wlekman, Öhngren, Östberg, Enhörning, Söderbom, Petterson,

S. M. och Malmberg samt

av andra kammaren: herrar Jonsson i Gumboda, Borg, Sommelius, Wikström,

Bäcklund, Lovén, Olsson i Berg och Anderson i Stockholm.

Reservation:

av herrar Borg, Bäcklund, Lovén och Andersson i Stockholm, vilka

anfört:

»Pensionsavgifterna äro beräknade efter .en räntefot av endast 4 %.

I anslutning härtill hava Kungl. Maj:t och utskottet (sid. 24) föreslagit,

att pensionsfonderna skola gottgöras ränta efter samma räntefot.

Den ståndpunkt, Kungl. Maj:t och utskottet intagit, hava vi ej kunnat

godkänna. Då staten för närvarande för sina lån nödgas erlägga en avsevärt

högre ränta, torde man utan olägenhet kunna förutsätta, att kommunikationsverken

skola gottgöra pensionsfonderna ränta efter högre

räntefot än 4 %. Faktiskt lära också under närmaste tiden fonderna

komma att gottgöras nettoavkastning efter högre räntefot, enär berörda

fonder torde vara placerade på sådant sätt, att de lämna högre nettoavkastning

än 4 %.

Generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen

hava anslutit sig till det av nio reservanter inom lönekommittén

framställda yrkandet, att pensionsavgifterna borde beräknas efter

eu räntefot av 4.5 %.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

Vi äro i huvudsak av samma uppfattning som reservanterna inom

lönekommittén och verkens styrelser, men anse oss icke nu beredda att

gå fullt så långt i vårt yrkande, utan stanna vid att pensionsfondernas

tillgångar, som komma att användas såsom kassaförlag för vederbörande

verk, förräntas efter 4.5 %. Vad pensionsavgifternas beräkning efter

nämnda räntefot beträffar, så anse vi, att detta bör få anstå tills vidare.

På grund av här ovan omförpiälda skäl och i anslutning jämväl till

vad som anförts i herr Julins motion, hava vi ansett oss böra hemställa,

att riksdagen, i samband med godkännande i huvudsak

av Kungl. Maj:ts proposition, må förklara, att pensionsfondernas

tillgångar, som komma att användas såsom

kassaförlag för vederbörande verk, må förräntas

efter 4.5

samt av herr Lovén, som yrkat avslag å den av utskottet föreslagna

bestämmelsen, att befattningshavare med pensionsrätt enligt denna lag,

är underkastad de ändringar i pensionsrätten, som kunna vara fastställda

i sammanhang med det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering.-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

29

Bilaga 1.

Förslag

till

lag angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

För en var ordinarie tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar eller statens vattenfallsverk skola i fråga om rätt till

tjänstepension samt skyldighet att avgå från tjänsten gälla de i denna

lag givna bestämmelser.

2 §•

Den, som avgår från tjänsten utan att vara skyldig därtill enligt

bestämmelserna i denna lag, är icke berättigad till tjänstepension i andra

fall än i 14 § sägs.

Tjänstepension må ej heller åtnjutas av den, som blivit avsatt från

tjänsten, eller den, som vid avgång från tjänsten icke är svensk medborgare.

3 §•

1. Tjänsteman skall såsom bidrag till kostnaden för beredande av

tjänstepension erlägga pensionsavgift för tid och till belopp, som angivas

i 15 § samt 18 och 28 §§.

Pensionsavgift erlägges månadsvis i efterskott genom avdrag å

tjänstemannens avlöning eller, vad angår pensionerad befattningshavare,

som avses i 13 § 1 mom., å honom tillkommande tjänstepension.

År tjänstemannen på grund av tjänstledighet eller av annan anledning

icke berättigad att uppbära någon avlöning för månaden eller förslår ej

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

utgående avlöningsbelopp, skall pensionsavgiften eller vad däri brister i

stället kontant inbetalas. Försummas detta, skall det sålunda förfallna

beloppet avdragas å hans därefter utfallande avlönings- eller tjänstepensionsbelopp.

Kan så ej ske, skall genom vederbörande styrelses försorg

beloppet utan föregående dom eller utslag utmätas.

2. Återbetalning av erlagda pensionsavgifter medgives ej i annan

ordning än i denna lag sägs.

4 §•

Tjänstepension sökes hos styrelsen för det verk tjänstemannen tillhör,

dock att pension för tjänsteman, som avses i 13 § 1 inom., sökes

hos Konungen.

5 §•

Då pension beviljas, utfärdas pensionsbrev.

6 §•

Tjänstepension till belopp för år räknat, som angives i denna lag,

utgår, där ej annorlunda i lagen stadgas, från och med dagen näst efter

den, då avgång från tjänsten äger rum, till och med den månad, under

vilken pensionstagaren avlider eller pensionsrätten eljest upphör.

Utbetalning av pension sker månadsvis i efterskott från det verk,

tjänstemannen vid avgången tillhörde.

7 §•

De i denna lag omförmälda pensionsavgifter ingå från tjänstemän vid

postverket till postverkets pensionsfond, från tjänstemän vid telegrafverket

till telegrafverkets pensionsfond, från tjänstemän vid statens järnvägar

till statens järnvägars pensionsfond samt från tjänstemän vid statens

vattenfallsverk till statens vattenfallsverks pensionsfond.

8 §•

Tjänstepension utgår av det verks medel, tjänstemannen vid avgången

tillhörde. Gottgörelse skall emellertid beredas dessa medel från vederbörande

i 7 § omförmälda pensionsfond med så stor del av kostnaden,

som enligt vetenskaplig sannolikhetsberäkning finnes motsvara fondens

s. 31 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 55.

31

tillgångar och de stadgade pensionsavgifternas storlek. Sådan beräkning

skall verkställas minst vart femte år och enligt bestämmelser, som

meddelas av Konungen.

9 §■

Pensionsfond, varom i 7 § förmäles, förvaltas enligt bestämmelser,

som meddelas av Konungen.

10 §.

Övergår tjänsteman till befattning vid annat verk, som avses i

denna lag, skall kapitalvärdet av de av honom erlagda pensionsavgifter

överföras från pensionsfonden vid det verk, han förut tillhörde, till pensionsfonden

vid det verk, till vilket han övergår.

Vad nu är sagt gäller jämväl vid övergång till befattning vid annat

statens verk, beträffande vilket föreskrift meddelats, att dylik överföringav

pensionsavgifter skall äga rum vid övergång från nämnda verk till

befattning, å vilken förevarande lag äger tillämpning.

n §■

Därest tjänsteman övergår till befattning vid sådant statens verk,

som icke '' avses i 10 §, och med inträdet i denna befattning är förenad

skyldighet att betala retroaktivavgift för egen pensionering,

skall kapitalvärdet av de av honom erlagda pensionsavgifter, dock ej

till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår, från vederbörande

i 7 § omförmälda pensionsfond inbetalas till den myndighet,

som äger uppbära retroaktivavgiften.

12 §.

Upphör tjänsteman att innehava ordinarie anställning i statens tjänst

och är han icke berättigad till tjänstepension enligt bestämmelserna i

denna lag, skall, för beredande åt honom av pension jämlikt lagen den

30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring, från vederbörande i 7 §

omförmälda pensionsfond till pensionsstyrelsen inbetalas kapitalvärdet

av de av honom erlagda pensionsavgifterna, i den mån desamma icke på

grund av bestämmelserna i 10 eller 11 § blivit tagna i anspråk. Vad

nu är sagt gäller dock ej i fråga om den, som vid avgång från tjänsten

icke är svensk medborgare.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

2 kap. Tjänstepension för ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom

förordnande.

1. Föiförordnande
-

13 §.

nedanstående ordinarie befattningar, vilka tillsättas genom

på viss tid, skola gälla följande tjänstepensionsunderlag:

generaldirektör ...............................................................................

överdirektör och souschef, överdirektör samt överingenjör

vid statens järnvägar ...........................................................

överdirektör vid statens vatten fails verk ................................

verkstadsdirektör vid telegrafverket..........................................

sådan distriktschef vid statens järnvägar, som vid tillträdandet

av nämnda befattning icke innehade annan

ordinarie tjänst vid statens järnvägar,..........................

kraftverksdirektör vid statens vattenfallsverk.......................

9.000 kronor

8.000 »

8,000 »

7,000 »

7,000 b

7,000 »

2. För tjänsteman, vilken innehar förordnande såsom distriktschef

vid statens järnvägar och vid tillträdandet av nämnda förordnande innehade

sådan tjänst vid statens järnvägar, som avses i 3 kap. av denna lag,

skall i pensionshänseende gälla vad för den tjänsten är stadgat i lagen.

14 §.

1. Har tjänsteman, som avses i 13 § 1 mom., under minst tolv år

innehaft förordnande å befattning, varom i 13 § 1 eller 2 mom. sägs,

eller har han, oavsett tjänstetidens längd, på grund av olycksfall i tjänsten

blivit oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring, är han berättigad

att vid avgång från tjänsten åtnjuta tjänstepension till samma belopp

som det för honom vid avgången gällande pensionsunderlaget.

Därest i 13 § 1 mom. omförmäld tjänsteman, innan han uppnått

tolv års tjänstetid i befattningen, avgår från tjänsten, antingen på grund

av att förordnandet upphör utan att efterföljas av förnyat förordnande

eller på grund därav att han till följd av sjukdom, som ej föranletts av

olycksfall i tjänsten, befunnits oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring,

så ock därest tjänstemannen eljest före berörda tid utan egen begäran

nödgas avgå från sin befattning, äger han uppbära tjänstepension till

belopp, som med 1,000 kronor understiger det för befattningen gällande

pensionsunderlaget. Innehade tjänstemannen vid tillträdandet av sitt

förordnande sådan tjänst, som avses i 3 kap. av denna lag, skall han

emellertid i varje fall erhålla minst det pensionsbelopp, som skolat till
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

33

komma honom, om han intill tiden för avgången ur tjänst kvarstått i

sin förra befattning.

2. Av tjänstepension, som omförmäles i 1 mom., anses två tredjedelar

utgöra statspension och en tredjedel avgiftspension.

15 §.

Tjänsteman, som avses i 13 § 1 mom., skall erlägga pensionsavgift

från och med den månad, under vilken han tillträder sin befattning,

till och med den månad, under vilken han uppnår en levnadsålder av

sextiofem år, även om han dessförinnan avgått från tjänsten med åtnjutande

av tjänstepension; dock skall pensionsavgift icke i något

fall erläggas för längre tid än intill dess trettio år förflutit från ingången

av den månad, varunder vederbörande tillträtt ordinarie anställning

eller dessförinnan börjat erlägga avgift till kassa för pensionering

av i statens tjänst anställd icke-ordinarie personal, under iakttagande

emellertid att, om avbrott i statsanställningen förekommit, pensionsavgift

skall erläggas för ytterligare så lång tid, som motsvarar avbrottet. Avgår

tjänstemannen under sådana förhållanden, att han icke är berättigad till

tjänstepension, eller avlider tjänstemannen före uppnådda sextiofem levnadsår,

skall emellertid pensionsavgift icke erläggas för längre tid än

till och med den dag, avgången eller dödsfallet ägt rum.

Pensionsavgiften utgör för år räknat 540 kronor, där pensionsunderlaget

är bestämt till 9,000 kronor, 480 kronor, där pensionsunderlaget

är bestämt till 8,000 kronor, och 420 kronor, där pensionsunderlaget

är bestämt till 7,000 kronor.

16 §.

Befinnes tjänsteman, som avses i detta kapitel, före utgången av

den tid erhållet förordnande gäller, vara till följd av olycksfall i tjänsten

eller av sjukdom oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring eller

har Konungen av annan anledning förklarat förordnandet skola upphöra,

skall tjänstemannen vara skyldig avgå från befattningen; och skall i

sammanhang med beslut om förordnandets upphörande frågan om hans

rätt till pension avgöras.

3 kap. Tjänstepension för ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom

konstitutorial.

17 §•

1. För ordinarie befattningar, vilka tillsättas genom konstitutorial,

skola gälla nedan angivna tjänstepensionsunderlag.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 samL 40 käft. (Nr 55.) i65i 20 5

1651 20

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

BanJcoutslcottets utlåtande Nr 55.

A. För befattningar, avsedda för manliga tjänstemän:

l:a

lönegraden.....

. 1,644

kronor

11 :e

lönegraden.....

. 3,684

kronor

2:a

. 1,716

»

12:e

»

. 3,924-

3:e

» ......

1,824

))

13:e

»

. 4,200

»

4:e

» ......

. 1,920

»

14:e

»

. 4,476

y>

5:e

»

. 2,160

15:e

. 5,076

y>

6:e

»

. 2,436

»

16:e

»

. 5,724

y>

7:e

»

. 2,844

))

17:e

»

. 6,036

»

8:e

. 3,036

))

18:e

»

. 6,360

9:e

. 3,240

T>

19:e

y>

. 6,684

10:e

»

. 3,444

»

20:e

. 6,996

»

B. För befattningar, avsedda för kvinnliga tjänstemän:

l:a lönegraden...... 1,440 kronor 5:e lönegraden...... 2,256 kronor

2:a » 1,704 )) 6:e » 2,676 »

3:e » 1,800 » 7:e » 3,204 »

4:e » 2,136 »

2. Av de i mom. 1 angivna tjänstepensionsunderlag anses två

tredjedelar utgöra statspensionsunderlag och en tredjedel avgiftspensionsund

erlag.

18 §.

1. Varder tjänsteman utan något sitt förvållande förflyttad till

befattning med lägre tjänstepensionsunderlag, skall han likväl bibehållas

vid det tjänstepensionsunderlag, som vid förflyttningen var för honom

gällande, och skall han jämväl hava att erlägga pensionsavgift beräknad

efter den befattning, han vid förflyttningen tillhörde.

2. Har tjänsteman efter egen ansökning förflyttats till befattning

med lägre tjänstepensionsunderlag eller har sådan förflyttning föranletts

av något tjänstemannens förfarande i tjänsten, skall för honom gälla

det för den lägre tjänsten bestämda statspensionsunderlaget, men skall i

avseende å avgiftspensionsimderlag och honom åliggande pensionsavgift

så anses, som om han kvarstode i den tjänst, varifrån förflyttningen

ägt rum.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Banlcoutsfeottets utlåtande Nr 55.

35

3. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad och sänkes till följd

därav det för tjänsten dittills gällande tjänstepensionsunderlaget, gäller

för den, som då innehade densamma, vad i 1 mom. sägs.

19 §.

Med pensionsålder förstås i detta kapitel den levnadsålder, som för

varje befattning finnes angiven i den vid denna lag fogade åldersförteckning.

Pensionsåldern skall anses inträda vid utgången av den månad,

under vilken berörda levnadsålder uppnås.

20 §.

1. Tjänstår enligt detta kapitel beräknas för tid, under vilken

tjänsteman efter fyllda aderton år i statens tjänst innehaft ordinarie

eller extra ordinarie befattning eller annan anställning, som av verkets

styrelse prövas vara därmed jämförlig, eller bestritt förordnande å sådan

tjänst eller ock varit delägare i kassa för pensionering av i statens

tjänst anställd icke-ordinarie personal. Vid sådan tjänstårsberäkning

skall avdrag göras för tid omfattande minst femton dagar i följd, under

vilken ledighet från tjänsten ägt rum, dock icke för tid, varunder tjänsteman

utan att tjänstgöra å sin befattning ägt uppbära oavkortad avlöning

eller han eljest åtnjutit ledighet på grund av sjukdom, olycksfall

i tjänsten eller offentligt uppdrag eller för fullgörande av honom åliggande

militär tjänstgöring eller för resa, som med vederbörligt tillstånd

företagits till egen utbildning.

Har enskilt företag övertagits av staten, må, där ej Konungen

annorledes bestämmer, tjänsteman, som vid sådant övertagande övergått

till statstjänst, såsom tjänstår för erhållande av tjänstepension

efter prövning av verkets styrelse tillgodoräknas jämväl tid, varunder

han innehaft fäst anställning vid nämnda företag.

I fråga om tjänstepension för den, som vid avgång från sin befattning

erhållit pension för annan statstjänst, må därvid tillgodoräknat

tjänstår ej ånyo beräknas, där sådant tjänstår icke på grund av annan

tjänstgöring än den, på vilken den förra tjänstårsberäkningen grundats,

må beräknas såsom tjänstår.

2. Avgiftsår enligt detta kapitel beräknas för tid, under vilken

tjänsteman erlagt avgift till fond, anstalt eller kassa för pensionering

av i statens tjänst anställd ordinarie eller icke-ordinärie personal.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutslcoitets utlåtande Nr 55

21 §.

Rätt till tjänstepension vid avgång från tjänsten tillkommer:

a) den, som uppnått för hans befattning stadgad pensionsålder,

under förutsättning att han kan räkna minst tio tjänstår;

b) den, som träffats av olycksfall i tjänsten, därest olycksfallet

finnes för framtiden medföra oförmåga för tjänstemannen att behörigen

sköta sin befattning och han ej heller av vederbörande styrelse prövas

kunna lämpligen tjänstgöra i annan befattning vid verket; samt

c) den, som icke uppnått pensionsåldern men dock kan räkna minst

tio tjänstår, därest han till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra

■ fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för

framtiden oförmögen att behörigen sköta sin befattning och ej heller

av vederbörande styrelse prövas kunna lämpligen tjänstgöra i annan

befattning vid verket.

22 §.

1. Skyldighet att avgå från tjänsten inträder för tjänsteman:

a) då han uppnått den för hans befattning stadgade pensionsåldern,

Konungen eller, där Konungen ej tillsatt befattningen, vederbörande styrelse

likväl obetaget att låta anstå med avskedet, därest och så länge

tjänstemannen prövas kunna på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna,

dock icke i något fall längre än till och med den månad, varunder

han fyller sjuttio år;

b) då han förklarats berättigad till pension enligt bestämmelserna i

21 § b) eller c).

2. Har tjänsteman, för vilken enligt 1 mom. a) av denna paragraf

inträtt skyldighet att avgå från tjänsten, underlåtit att söka avsked

eller har tjänsteman, å vilken bestämmelserna i 21 § b) eller c) äga

tillämpning, icke själv sökt avsked, kan han jämväl utan därom gjord

ansökan entledigas av Konungen eller, där Konungen ej tillsatt befattningen,

av vederbörande styrelse, och skall i sammanhang därmed frågan

om tjänstemannens rätt till pension avgöras.

23 §.

1. Beloppet av pension jämlikt 21 § a) (ålderspension) bestämmes

enligt följande grunder:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 55.

37

a) Innehar tjänstemannen minst 30 tjänstår och har han tillika

minst 30 avgiftsår, utgår hel pension. Denna utgör samma belopp, som

summan av de för tjänstemannen vid tiden för hans avgång från tjänsten

gällande statspensionsunderlag och avgiftspensionsunderlag. För tjänsteman,

som under kortare tid än tre år innehaft den befattning, från vilken

avgång äger rum, skall emellertid beloppet av hel pension utgöra medeltalet

av de pensionsunderlag, vilka under de senast förflutna tre åren

varit gällande för honom; och skall, därest sådan tjänsteman under

någon del av nämnda tid, utan att tillika innehava tjänst, som i denna

lag avses, innehaft annan statstjänst, med vilken rätt till pension är

förenad, pensionsunderlag beräknas jämväl för den tid sådan tjänst innehafts,

varvid, om för sådan tjänst icke gäller något pensionsunderlag,

i sådant avseende skall beräknas det belopp, som bestämts såsom pension

för tjänsten.

b) Uppgår antalet av tjänstår eller av avgiftsår icke till 30, utgår

avkortad pension, vilken beräknas så, att densamma motsvarar beloppet

av hel pension minskat med V120 av statspensionsunderlaget för varje

full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 30, och med

likaledes x/120 av avgiftspensionsunderlaget för varje full fjärdedel av år,

varmed antalet avgiftsår understiger 30.

2. Tjänsteman, vilken vid uppnående av pensionsåldern icke kan

räkna 10 tjänstår och alltså då icke är berättigad till tjänstepension

enligt 21 § a), må icke heller sedermera komma i åtnjutande av sådan,

även om han på grund av stadgandet i 22 § 1 mom. tillätes kvarstå i

tjänsten efter pensionsålderns inträde.

24 §.

Pension jämlikt 21 § b) (invalidpension) utgår med det belopp, som

motsvarar summan av de för tjänstemannen vid tiden för olycksfallet

gällande statspensionsionsunderlag och avgiftspensionsunderlag.

25 §.

1. Beloppet av pension jämlikt 21 § c) (sjukpension) bestämmes

enligt de i 23 § 1 mom. angivna grunder; dock utgår sådan pension

med lägst sjuttiofem procent av hel pension.

2. Vid tillämpning av bestämmelsen i 1 mom. gäller den inskränkningen,

att pensionen icke må i något fall överstiga den pension, som

tjänstemannen skulle hava erhållit, därest han kvarstått i befattningen

till pensionsålderns inträde.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 55-

20 §.

Av tjänstepension jämlikt detta kapitel anses såsom avgiftspension

vad som enligt de i 23 § 1 mom. angivna grunder skulle utgå, därest

hänsyn toges allenast till avgiftspensionsunderlaget och antalet avgiftsår;

återstoden av samma tjänstepension anses såsom statspension.

27 §.

Därest vid beräkning av pensionsbelopp enligt grunderna i detta

kapitel beloppet icke är i helt krontal jämnt delbart med tolv, skall detsamma

avrundas till närmast högre sålunda delbara tal.

28 §.

1. Tjänsteman, som avses i detta kapitel, skall erlägga pensionsavgift

till nedan angivna belopp för år räknat:

A. Manliga tjänstemän.

l:a

lönegraden

48

kronor

ll:e

lönegraden 174

kronor

2:a

»

51

12:e

192

)>

3:e

»

57

»

13:e

»

213

4:e

»

63

»

14:e

»

234

»

5:e

»

75

»

15:e

))

279

»

6:e

90

»

16:e

»

330

7:e

»

114

»

17:e

»

354

8:e

»

129

»

18:e

»

378

»

9:e

141

»

19:e

»

399

10:e

156

20:e

y>

420

»

B. Kvinnliga tjänstemän.

l:a

lönegraden

78

kronor

5:e lönegraden 132 kronor

2:a

»

93

»

6:e

»

159

3:e

»

102

»

7:e

»

192

y>

4:e

123

»

2. Pensionsavgift erlägges under trettio år, räknat från och med den

månad, då vederbörande tillträtt ordinarie anställning eller dessförinnan

börjat erlägga avgift till kassa för pensionering av i statens tjänst anställd

icke-ordinarie personal, under iakttagande emellertid:

s. 39 Kontrollera mot PDF

BanTcoutsicottets utlåtande Nr 55.

39

att, om avbrott i statsanställningen förekommit, pensionsavgift skall

erläggas för ytterligare så lång tid, som motsvarar avbrottet;

att den, som befordrats till befattning med högre pensionsunderlag,

skall erlägga pensionsavgift under en tid av tre år från tillträdandet av

denna befattning, även om han på grund av förberörda bestämmelse

eljest skolat vara befriad från erläggande av pensionsavgift, samt

att pensionsavgift icke i något fall skall erläggas för längre tid än

till och med den dag, tjänstemannen avgår på grund av avsked, entledigande

eller dödsfall.

é kap. Minskning eller indragning av pensionsbelopp.

29 §.

Tjänstepension för befattning, som avses i denna lag, må, även om

de för erhållande av dylik pension föreskrivna villkor uppfyllts, icke

förenas med lön eller pension för annan sådan befattning eller annan

ordinarie statstjänst förutom i de fall och med de inskränkningar, som

här nedan stadgas, nämligen:

a) den, som vid avgång från tjänsten åtnjuter lön för annan ordinarie

statstjänst, må, för den tid lönen för den andra tjänsten åtnjutes,

uppbära allenast den del av tjänstepensionen, som anses såsom avgiftspension;

dock att, därest härigenom pension och lön tillsammans icke

uppgå till beloppet av den tjänstepension, som eljest skolat åtnjutas

för förstnämnda tjänst, nyssberörda avgiftspension må ökas med vad

som motsvarar skillnaden;

b) den, som vid avgång från tjänsten åtnjuter pension för annan

tjänst, som avses i denna lag, må uppbära avgiftspension för båda tjänsterna

samt av de statspensioner, som eljest skolat utgå, den, som till

beloppet är högre, eller, om bägge statspensionernas belopp äro lika,

den, som först tillträtts;

c) den, som vid avgång från tjänsten åtnjuter eller sedermera erhåller

pension för statstjänst, å vilken denna lag icke äger tillämpning, må

uppbära allenast avgiftspension för den förstnämnda tjänsten; dock att,

därest härigenom de båda pensionerna icke skulle tillsammans uppgå

till beloppet av den tjänstepension, som eljest skolat utgå för först

omförmälda tjänst, nyssberörda avgiftspension må ökas med vad som

motsvarar skillnaden; samt

d) därest med tillämpning av de under a), b) och c) givna bestämmelser

sammanlagda beloppet av lönen och pensionen eller av de

båda pensionerna understiger tre tusen kronor, skall avdrag å pensions
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

JBankoutsJcottets utlåtande Nr 55.

beloppet äga rum endast i den mån, som erfordras för att pensionen tillsammans

med lönen eller den andra pensionen icke må överstiga tre

tusen kronor.

30 §.

Om den, som är berättigad till tjänstepension enligt denna lag,

tillika är berättigad till pension från pensionsförsäkringsfonden på grund

av inbetalning till pensionsstyrelsen jämlikt föreskrift i denna lag eller

i reglemente för kassa för pensionering av i statens tjänst anställd ickeordinarie

personal, räknas sistnämnda pension såsom del av den honom

enligt denna lag tillkommande pension, vilken alltså skall minskas med

det pensionsbelopp, som pensionstagaren sålunda äger utbekomma från

pensionsförsäkringsfonden.

31 §.

1. Om pensionstagare undergår frihetsstraff, som omfattar minst en

månad, eller är intagen å tvångsarbetsanstalt, må han för den tiden ej

åtnjuta den del av tjänstepensionen, som anses såsom statspension.

Har pensionstagare blivit dömd till straffpåföljd, vilken utestänger

från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen,

eller, i stället för avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen,

må från och med månaden näst efter den, under vilken sådant

beslut vunnit laga kraft, statspension ej utgå till honom.

2. Har pensionstagare, som avses i 1 mom., anhörig, vilken för

sitt uppehälle är beroende av honom, må styrelsen för det verk, från

vilket pensionen utbetalas, kunna medgiva sådan anhörig rätt att för

tid, varunder pensionstagaren undergår frihetsstraff eller är intagen å

tvångsarbetsanstalt, uppbära statspensionen eller del därav.

32 §.

Pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre år sedan det förfallit

till betalning, är förverkat och tillfaller vederbörande i 7 § omförmälda

pensionsfond, dock med rätt för verkets styrelse att, på därom gjord

framställning, medgiva beloppets utbetalning.

5 kap. Lagens tillämplighet m. m.

33 §.

Från tillämpningen av denna lag kunna genom beslut av Konungen

undantagas tjänstemän, vilka vid statens övertagande av enskilt företag

övergått till tjänst vid något av de verk, som avses i lagen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets utlåtande Nr 55.

41

34 §.

Denna lag äger icke tillämpning å:

a) den, som före denna lags ikraftträdande avgått från tjänsten,

b) tjänsteman, som tillhör äldre lönestat än den från och med den

1 juli 1920 gällande, samt

c) tjänsteman, vilken vid statens övertagande av enskild järnväg

eller handel övergått i statens järnvägars tjänst men vid denna lags

ikraftträdande icke var underkastad lagen den 4 juli 1910 angående rätt

till pension för tjänstemän vid statens järnvägar.

35 §.

Vid tillämpning av bestämmelserna i 13 § 2 mom. skall beträffande

den, som erhållit förordnande såsom distriktschef vid statens järnvägar

från och med den 1 juli 1920 och som omedelbart därförut varit innehavare

av ordinarie distriktschefstjänst, så anses som hade han vid tillträdandet

av nämnda förordnande innehaft tjänst tillhörande 20:e lönegraden

och med en pensionsålder av 65 år.

36 §.

Vid tillämpning av bestämmelserna i 14 § skall med förordnande

å befattning, som avses i 13 §, likställas före denna lags ikraftträdande

innehaft förordnande å befattning såsom vattenfallsdirektör, överingenjör

och chef för statens järnvägsbyggnader, överingenjör och chef för statens

järnvägars huvudverkstäder, överingenjör vid Trollhätte kraftverk eller

direktör vid statens kraftverksförvaltning.

37 §.

Vid tillämpning av bestämmelserna i 20 § 2 mom. må nedan angivna

tjänstemän äga såsom avgiftsår jämväl tillgodoräkna:

a) tjänsteman, oavsett vilket verk han tillhör, den tid, varunder han,

utan att vara skyldig erlägga pensionsavgift för egen pensionering, må

hava innehaft ordinarie statstjänst;

b) tjänsteman vid telegrafverket, vilken antingen vid denna lags

ikraftträdande är delägare i telegrafverkets pensionsinrättning eller ock

vid statens övertagande av aktiebolaget Stockholmstelefons anläggningar

övergått i statstjänst och för vilken pensionsavgifter erlagts enligt do

för nämnda pensionsinrättning gällande grunder, den tid, som må hava

förflutit från det han uppnått en levnadsålder av tjugufem år och intill

dess han erhållit ordinarie befattning vid verket;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 samt. 40 haft. (Nr 55.) igdi 20 tf

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

c) tjänsteman vid statens järnvägar, vilken före den 1 januari 1911

erhållit ordinarie befattning vid verket, den tid, som må hava förflutit

från det han uppnått en levnadsålder av trettio år och intill ordmarie
blivandet;

„ „ , .... ., . .

d) tjänsteman vid statens vattenfallsverk, vilken vid statens över
tagande

av företag tillhörande Nya Trollhätte kanalbolag eller Södertälje

kanal- och slussverksaktiebolag övergått i statstjänst och som

före denna lags ikraftträdande erhållit ordinarie anställning vid statens

vattenfallsverk, den tid, varunder han innehaft sådan anställning vid

vederbörande enskilda företag samt vid Trollhätte kanal- och vattenverk

eller vid statens vattenfallsverk, som av vattenfallsstyrelsen prövas jämförlig

med ordinarie tjänst; e

e) tjänsteman, vilken enligt de för honom före denna lags ikraftträdande

gällande bestämmelser ägt att såsom tjänstår för erhållande

av pension beräkna även tid, varunder han i statens tjänst haft extra

ordinarie anställning, sistnämnda tid; . .

f) tjänsteman, vilken den 1 juli 1920 tillträder ordinarie befattning

hos vattenfallsstyrelsen, den tid, varunder han därförut innehaft tast

anställning hos samma styrelse.

[38 §.

Vid tillämpning av bestämmelserna i 15 § och 28 § 2 mom. skall

pensionsavgift anses vara erlagd jämväl under tid, som jämlikt o7 § a)—

d) må tillgodoräknas tjänsteman såsom avgiftsår.

39 §.

Därest vid tillämpning av de i 23 § 1 mom. angivna grunder hänsyn

skall tagas jämväl till pensiönsunderlag för sådan tjänst vid något

av ifrågavarande verk, som innehafts före denna lags ikraftträdande,

skall därvid så anses, som hade för nämnda tjänst gällt det pensionsunderlag,

vilket enligt 17 § är bestämt för samma eller närmast motsvarande

befattning.

40 §.

Därest tjänsteman, å vilken denna lag äger tillämpning, skulle vid

avgång från tjänsten hava enligt de för honom vid lagens ikraftträdande

gällande pensionsbestämmelser kommit i åtnjutande av högre pensionsbelopp

än med tillämpning av stadgandena i förevarande lag, skaft

pensionen utgå med nämnda högre belopp.

s. 43 Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets utlåtande Nr 55.

43

41 §.

De närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas

erforderliga för lagens tillämpning, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1920.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 55.

Ål&ersförteckning,

angivande den i 19 § i lagen avsedda pensionsålder för en var sådan befattning

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och. statens vattenfallsverk,

som tillsättes genom konstitutorial.

A. För manliga tjänstemän avsedda befattningar.

tH

O:

P

Vid postverket

Vid telegrafverket

Vid statens järnvägar

Vid statens vattenfallsverk

er?

Pen-

Pen-

Pen-

Pen-

50

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

ålder

ålder

ålder

ålder

Brevbärare

65

Expeditionsvakt

67

Banvakt

63

Expeditionsvakt

67

Expeditionsvakt

67 >)

Stationsbiträde

65

Eldare å ångfärja

60

Vakt

63

Expeditionsvakt

67

Förrådsvakt

65

lj

Ledningsvakt

63

Matros

63

Stationskarl

63

Vagn- och stallkarl

65

Postiljon

65

Förste stations-

65

Maskin- och pann-

—

—

biträde

skötare

65

Maskinvakt å ång-

färja

65

Portvakt

65

2

Rorgängare

65

Timmerman å ång-

färja

65

Trafikbiträde

63

Vagnskötare

63

Brevbärarförman

65

Förste expeditions-

Banförman

63

Förrådsförman

65

Förste expeditions-

vakt

67

Förrådsförman

65

Förste expeditions-

vakt

67

! Beparatör

60

Förste expeditions-

vakt

67

Värdebrevbärare

65

vakt

67

Kanalförman

65

3J

Förste portvakt

65

Skogvaktare

65

Lokomotiveldare

60

Reparatör

63

Trädgårdsforman

65

l) För expeditionsvakt, som tjänstgör vid postkontor, är pensionsåldern 65 år.

s. 45 Kontrollera mot PDF

JBankoutslcottets utlåtande Nr 55.

45

s

p

Vid postverket

Vid telegrafverket

Vid statens järnvägar

Vid statens vattenfallsverk

eg

Pen-

Pen-

Pen-

Pen-

p

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

ålder

ålder

ålder

ålder

Förste postiljon

65

Stationsförman

65

Konduktör

63

Kontorsbiträde

67

Kontorsbiträde

67x)

Maskinist

63

Maskinskötare å

Montör

63

ångfärja

65

4I

Stallförman

65

Stationsförman

63

Stationsmästare av

klass 7

65

Vagnfömian

65

Bokbinderiförman

65

Förste reparatör

63

Bangårdsmästare

63

Fyrmästare

63

Tryckeriförman

65

Banmästare

63

Muddermästare

65

Överpostiljon

65

Förste kontors-

Slussmästare

65

biträde

67!)

5

Förste reparatör

63

Ledningsförman

63

Tågmästare

63

V erkstadsförman

65

Stationsmästare

67

Förrådsmästare

65

Förrådsmästare

65

Befälhavare å bog-

Transportmästare

65

Linjeförman

63

Förste banmästare

63

serbåt

65

Radiotelegrafist

65

Lokomotivförare

60

Förrådsmästare

65

Maskinist

65

Förste montör

63

Stationsmästare av

Schaktmästare

65

Q\

klass 6

65

Trädgårdsmästare

65

Tredje maskinist å

ångfärja

65

Tredje styrman

65

Trädgårdsmästare

65

V agngårdsmästare

65

Faktor

65

_

—

—

—

Byggmästare

65

Förste maskinist

63

Beparationsmästare

65

Verkstadsmästare

65

l) För kontorsbiträde eller förste kontorsbitriide, som tjänstgör vid distrikts trafikavdolning, är ponsionsäldern 65 ur.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 55,

t-1

O:

P

Vid postverket

Vid telegrafverket

Vid statens järnvägar

Vid statens vattenfalls verk

Pen-

Pen-

Pen-

Pen-

P

P-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

ålder

ålder

ålder

ålder

Postexpeditör

67

Förrådsbokhållare

65

Kontorsskrivare

67

Kontorsskrivare

67

Materialförvaltare

65

Ledningsmästare

63

Maskinmästare

65

Bitare

65

Bitare

65

Bitare

65

Telegrafassistent

65:)

Stationsskrivare

65

Stationsmästare

63

Vagnmästare

65

Övermontör

63

Verkstadsmästare

65

_

_

Linjemästare

63

Andre maskinist å

Instrumentmakare

65

Verkmästare

63

ångfärja

65

Mätaretekniker

65

Andre styrman

65

Lokomotivmästare

65

Stationsinspektor

av klass 4 B

65

Stationsmästare av

klass 5

65

Överbanmästare

65a)

(

Förste postexpedi-

Förste telegrafassi-

Bokhållare

67

Bokhållare

67

10

tör

67

stent

651)

Förste stationsskri-

Driftverkmästare

65

1

vare

65

Postmästare av

Telegrafkommissa-

Förste bokhållare

67

Kanalinspektor av

klass 4

67

rie av klass 4

65

Förste telegrafist

67

klass 2

67

Stationsinspektor

11^

av klass 4 A

65

Övermaskinist av

klass 2

65

Kontrollör

67

Ingenj örsassistent

65

Förste styrman av

—

—

Postmästare av

Kontrollör

65l)

klass 2

65

klass 3

67

Telegrafkommissa-

Stationsinspektor

rie av klass 3

65

av klass 3

65

12

Underingenjör

65

Underinspektör

65

Övermaskinist av

klass 1

65

1) För telegrafassistcnt, förste telegrafassistent eller kontrollör, som tjänstgör rid distriktsbyrå eller hos telegrafstyrelsen,

är pensionsåldern 67 år.

2) För överbanmästare, som förestår avdelning, är pensionsåldern 63 år.

s. 47 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 55.

47

t-1

O:

. P

Vid postverket

Vid telegrafverket

Vid statens järnvägar

Vid statens vattenfallsverk

P

Befattning

Pen-

sions-

ålder

Befattning

Pen-

sions-

ålder

Befattning

Pen-

sions-

ålder

Befattning

Pen-

sions-

ålder

Aktuarie

67

Aktuarie

67

Aktuarie

67

Kanalinspektor av

Förrådsförvaltare

67

Förrådsförvaltare

67

Byråassistent

65

klass 1

67

Notarie

67

Huvudkassör

67

Distriktskassör

67

Kassör

67

Registrator

67

Notarie

67

Expeditionsföre-

Kontrollör

67

Revisor

67

Revisor

67

ståndare

65

Notarie

67

Revisor och hok-

Förste styrman av

Registrator

67

13

hållare

67

klass 1

65

Revisor

67

Kassör

67

Kontrollör

67

Notarie

67

Registrator

67

Revisor

67

Förste kontrollör

67

Avdelningsingenj ör

65

Baninspektor

65

Kontorschef

67

Postmästare av

Förste kontrollör

651)

Distriktskamrer

67

klass 2

67

Inköpschef

67

Elektroingenjör

65

Konstruktör

65

Förrådsförvaltare

67

14

Kontorschef

67

Konstruktör

65

Radiokommissarie

65

Maskininspektor

65

Telegrafkommissa-

Stationsinspektor

rie av klass 2

67

av klass 2

65

V erkstadskamrer

67

Förste aktuarie

67

Förrådskamrer

67

Befälhavare av klass

Kamrer

67

Intendent

67

Sekreterare

67

2 å ångfärja

65

Sekreterare

67

Postmästare av

Telegrafkommissa-

Förrådskontrollör

67

klass 1

67

rie av klass 1 B

67

Förste aktuarie

67

Sekreterare

67

Överkontrollör

65

Förste kontrollör

67

15

Överkontrollör

67

Förste revisor

67

Intendent

67

Kamrer

67

Milkontrollör

67

Sekreterare

67

Stationsinspektor

av klass 1

65

*) För förste kontrollör, som tjänstgör vid distriktsbyrå ollor hos telegrafstyrelsen, är pensionsåldern 67 år.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

JBanlcoutsJcottets utlåtande Nr 55.

f

O:

P

Vid postverket

Vid telegrafverket

Vid statens järnvägar

Vid statens vattenfallsverk

eg

Pen-

Pen-

Pen-

Pen-

Befatttning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

ålder

ålder

ålder

ålder

Ombudsman

67

Byråingenjör

67

Baningenjör

65

Byråingenjör

67

Öt erpostmästare

67

Kameralintendent

67

Befälhavare av klass

Direktörsassistent

Linjeingenjör

65

1 å ångfäija

65

vid kanalverk

65

Telegrafkommissa-

Byråingenjör

67

rie av klass 1 A

67

Chef för statistiska

16-

kontoret

67

Maskiningenjör

65

Signalingenjör

65

T elegrafingenj ör

65

Trafikinspektör

65

Överinspektör

65

Förste intendent

67

Förste byråingenjör

67

Distriktssekreterare

67

Direktörsassistent

Förste linjeingenjör

65

Förrådsintendent

67

vid kraftverk

65

Förste sekreterare

67

Förste baningenjör

65

Distriktsingenj ör

65

V erkstadsingen j ör

65

Förste byråingenjör

67

Förste byråingenjör

67

Förste maskin-

Förste sekreterare

67

17

ingenjör

65

Förste sekreterare

67

Förste trafikinspek-

tör

65

Lantmätare

67

Överinspektör

65

Byrådirektör

67

Byrådirektör

67

Arkitekt

67

Byrådirektör

67

18

Byrådirektör

67

Driftchef

65

Ombudsman

67

Överkontrollör

67

19

Postdirektör

67

Trafikdirektör

67

Kanaldirektör

65

Byråchef

67

Byråchef

67

Bandirektör

65

Byråchef

67

Linjedirektör

65

Byråchef

67

Förste byrådirektör

67

2oJ

Telefondirektör

67

Förste byrådirektör

67

Telegraf direktör

67

Maskindirektör

65

Trafikdirektör

65

s. 49 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 55.

49

B. För kvinnliga tjänstemän avsedda befattningar.

tr1

O:

P

Vid postverket

Yid telegrafverket

Yid statens järnvägar

1

Vid statens vattenfallsverk i

cSj

Pen-

Pen-

Pen-

Pen-

SO

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

Befattning

sions-

ålder

ålder

ålder

ålder

1

Kontorsbiträde

60

Kontorsbiträde

60

Kontorsbiträde

60

Kontorsbiträde

60

2|

Kanslibiträde

60

Kanslibiträde

60

Kanslibiträde

60

Kanslibiträde

60

1

Rikstelefonist

55

3

Kassör

60

_

_

_

__

Postexpeditör

60

Kontorsskrivare

60

1 Kontorsskrivare

60

Kontorsskrivare

60

4''

Ritare

60

Ritare

60

Ritare

60

Telegrafist

60

Vaktföreståndare

60

Förste postexpedi-

Förste kassör

60

Bokhållare

60

Bokhållare

60

5

tör

60

Förste telegrafist

60

Kassör och bok-

Förste vaktförestån-

hållare

60

dåre

60

ej

Postmästare av

T elegrafkommissa-

_

__

_

_

klass 4

60

rie av klass 6

60

|

Postmästare av

Katalogredaktör

60

7

klass 3

60

Telegrafkommissa-

1

rie av klass 5

60

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 8 saml. 40 käft. (Nr 55.)

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

Bilaga 2.

Förslag

till

bestämmelser angående rätt till pension för viss personal, som vid statens

övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått i

statens järnvägars tjänst.

1 §•

Rätt till pension av statens järnvägars medel enligt dessa bestämmelser

tillkommer nedan angivna tjänstemän, som vid statens övertagande

av enskilda järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst

men vilka icke varit underkastade lagen den 4 juli 1910 angående rätt

till pension för tjänstemän vid statens järnvägar, nämligen:

a) ordinarie tjänstemän, förut anställda vid västkustbanan, Malmö—

Kontinentens järnväg, bandelen Mora Noret—Orsa, Orsa—Härjedalens

järnväg eller Höganäs—Mölle järnväg, vilka såsom delägare kvarstå i

enskilda järnvägarnas pensionskassa eller i Gävle—Dala järnvägs pensionsinrättning,

understödsförening, eller ock i Gävle—Dala järnvägs pensionskassa,

understödsförening;

b) ordinarie tjänstemän, förut anställda hos Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag,

vilka icke inom av järnvägsstyrelsen föreskriven tid tillkännagivit

sin önskan, att de i förenämnda lag angivna grunder måtte

äga tillämpning å dem;

c) ordinarie vagn- och stallkarlen Sven Edvard Carlsson, vilken

förut varit anställd vid västkustbanan, ävensom stationsinspektoren Gustaf

Ferdinand Elgstrand, bokhållaren Axel Ferdinand Elgstrand och stationsmästaren

Per Johan Lundqvist, vilka förut varit anställda i Örebro—

Köpings järnvägsaktiebolags tjänst men icke erhållit konstitutorial å sina

befattningar vid statens järnvägar.

Dessa bestämmelser gälla dock ej för den, som avgått från tjänsten

före den 1 juli 1920.

2 §•

Tjänsteman, som avses i 1 § a), äger att efter avskedstagandet, utöver

honom från vederbörande enskilda pensionsanstalt tillkommande

s. 51 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 55.

51

pension, erhålla fyllnadspension från statens järnvägar till det belopp,

varmed pensionen från pensionsanstalten, till den del densamma icke kan

anses täckas av de utav tjänstemannen erlagda pensionsavgifter, må

understiga, vad lian enligt lagen angående rätt till tjänstepension för

ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och

statens vattenfallsverk skulle hava uppburit i pension, därest nämnda

lag varit för honom gällande och hänsyn tagits allenast till den del av

tjänstepensionen, som enligt 26 § av samma lag betraktas såsom statspension.

Det ankommer på järnvägsstyrelsen att bestämma huru stor del av

pensionen från vederbörande enskilda pensionsanstalt, som icke kan anses

täckas av de utav tjänstemannen erlagda pensionsavgifterna.

3 §•

Tjänsteman, som avses i 1 § b), äger att efter avskedstagandet

uppbära pension från statens järnvägar enligt de för understödsföreningen

Mora—Vänerns och Östra Värmlands järnvägars pensions- samt änkeoch

pupillkassa från och med den 1 mars 1915 gällande stadgar och

med beräkning av avlöning i Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags tjänst

enligt det vid hans övergång i statens järnvägars tjänst med bolaget

gällande löneavtal.

Såsom bidrag till kostnaden för beredande av nämnda pension skall

tjänstemannen till statens järnvägar erlägga pensionsavgift motsvarande

60 procent av den enligt berörda stadgar bestämda pensionsavgift.

Därjämte är tjänsteman, om vilken nu är fråga, berättigad uppbära

fyllnadspension från statens järnvägar enligt de i 2 § angivna grunder,

varvid den i första stycket av förevarande paragraf omförm älda pension

skall anses motsvara pension från enskild pensionsanstalt.

4 §•

Tjänsteman, som omförmäles i 1 § c), äger att efter avskedstagandet

erhålla pension från statens järnvägar till belopp motsvarande vad han

enligt lagen angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

skulle hava uppburit i pension, därest nämnda lag varit för honom

gällande och hänsyn tagits allenast till den del av tjänstepensionen,

som enligt 26 § av samma lag betraktas såsom statspension.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

5 §■

I fråga om skyldighet för tjänsteman, som avses i 1 § av förevarande

bestämmelser, att avgå från tjänsten skall, i den mån ej

för honom gällande reglemente för enskild pensionsanstalt eller stadgar

för understödsföreningen Mora—Vänerns och Östra Värmlands järnvägs

pensions- samt änke- och pupillkassa annorledes föreskriva, i tillämpliga

delar gälla vad i sådant hänseende stadgas uti lagen angående rätt till

tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:245 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vidpostverket, s. 6 i texten