Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väcJct motion om inrättande av åtta ordinarie eldarbefattningar vid riksbankens avdelningskontor.

1920-05-06 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1920:58, Utlåtande i anledning av väcJct motion om inrättande av åtta ordinarie eldarbefattningar vid riksbankens avdelningskontor.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

i

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1920 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väcJct motion om inrättande av åtta

ordinarie eldarbefattningar vid riksbankens avdelningskontor.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 221, har herr Werner

hemställt, »att riksdagen måtte besluta inrättandet av åtta stycken ordinarie

eldarbefattningar vid riksbankens avdelningskontor.»

Till stöd för motionen anföres:

»Till bankoutskottet har inlämnats en framställning, här bifogad som bilaga a.

I densamma begäres, att vissa eldare vid riksbankens avdelningskontor i Kalmar, Linköping,

Karlskrona, Uppsala, Umeå, Växjö, Nyköping och Halmstad, vilka i respektive 9 och

19 år haft anställning vid nämnda kontor, måtte komma i åtnjutande av den trygghetskänsla

som ordinarie anställning innebär och de förmåner, t. ex. ålderstillägg och pension,

som därmed äro förenade. Av bilagan framgår att motsvarande befattningshavare

vid kontoren i Göteborg och Malmö redan äro uppförda på ordinarie stat.

Då de skäl, som i ovannämnda bilaga anförts, synas mig bebjärtansvärda, och

som jag har anledning antaga, att denna fråga ej på annat sätt skulle komma under

riksdagens prövning, då dylika inlagor i mängden av ärenden, som utskotten handlägga,

såvida de ej motionsvis framföras, oftast ej föranleda någon åtgärd från utskottets

sida, har jag ansett mig böra motionsvis bringa saken under riksdagens prövning.»

Den vid motionen fogade bilagan är av följande lydelse:

»Till 1920 års Riksdags Bankoutskott. Stockholm.

Undertecknade, eldare och renhållningskarlar vid nedannämnda riksbankens större

avdelningskontor, få härmed vördsamt anhålla om Bankoutskottets välvilliga hjälp till

att vi, i likhet med eldarna vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö, måtte

komma på ordinarie stat.

Vår arbetstid överträffar säkerligen i längd flertalet kroppsarbetares tjänstetid, och

särskilt eldarsysslan kräver i hög grad ordning och påpasslighet, så att den ombänderhavda

materielen ej må taga någon skada. Beträffande tjänstetiden torde det tillåtas

oss anföra, att medan övriga kroppsarbetare, efter genomförandet av 8-timmarsarbetsBihang

till riksdagens protokoll 1920. 8 saml. 43 höft. (Nr 58.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

dagen, hava 2,400 arbetstimmar efter 300 arbetsdagar per år, vi kunna, med låg uppskattning,

hänvisa på en arbetstid av,

För eldning och dithörande arbeten under 9 mån. å 10 timmar per dag, 2,700.

För skötsel av gård och gata året om 2 timmar per dag 720, eller tillsammanlagt

3,420 arbetstimmar per år.

Såsom ytterligare stöd för vår anhållan få vi anföra, att vi erhållit hrr Bankofullmäktiges

välvilliga medgivande, att, i enlighet med deras beslut av den 11 december

1919, från och med den 1 april 1920 komma i åtnjutande av det dyrtidstillägg,

som av riksdagen bestämts eller kunde komma att bestämmas för statens befattningshavare,

att vår tjänstetid i nu innehavda befattningar vid Riksbankens avdelningskontor

utgör från 9 till 19 år, att våra löner under denna långa tid ej i nämnvärd mån förbättrats

samt att noggrannheten och påpassligheten i utövandet av vår tjänst mer än

väl torde motivera ett bifall till vår vördsamma anhållan att komma på ordinarie stat,

varför vi våga hoppas att denna vår vädjan till Bankoutskottet ej skall förklinga

ohörd.

Med utmärkt högaktning.

Samtliga eldare vid Riksbankens avdelningskontor:

Carl Johan Olsson

anstäld

1901

Riksbanken,

Kalmar.

Anders Petter Kvist

»

1903

Linköping.

Oskar Evald Pettersson

1904

»

Karlskrona.

August Karlsson

1904

»

Uppsala.

Erik Albert Bäckström

1

1902

»

Umeå.

Ernst Jacobsson

»

1911

»

Wäxiö.

J. A. Sandberg

>

1901

I

Nyköping.

Edvard P. Jönsson

»

1910

>

Halmstad.

För vid Riksbankens avdelningskontor anställda eldare och renliållningskarlar

ställer sig arbetet närmast i överensstämmelse med här nedan lämnade uppgifter:

Arbetet börjar varje dag med sotning av tuberna, släggning av fyren, uträkning

av askan och utbärning av densamma till askcisternen på gården, påfyllning av bränsle,

metallputsning, rengöring av varmkamrarne, som dagligen skola skuras och hållas

dammfria, rundgång i post-, bank- och telegrafverkets olika lokaler för att, bland annat,

tillse att alla varmlufts- och friskluftskanaler äro ställda som sig bör, då det ofta

händer att dessa blivit ändrade. En gång i månaden rengöras alla sotkanaler, vilket

arbete börjar kl. 4 och fortsätter till kl. 6 på morgonen, därefter börjar eldningen,

som fortgår natt och dag under helg- och söckendagar.

Vid eldning med koks kan fyren stå sig tre timmar, varefter ny påfyllning och tillsyn

erfordras, vartill kommer att erforderlig släggning flera gånger om dagen måste företagas,

och tager eldningen med erforderlig tillsyn i anspråk tio timmar pr dag. Vid eldning

med ved kan fyren ej stå sig längre än högst en och en halv timme och arbetet

blir mera påfrestande, därigenom att vi ständigt måste se efter fyren, då vi ej äro

upptagna med eldning, måste framforsla veden, som är uppstaplad å gården, samt, då

veden sotar mer än koks, hålla kanaler och tuber väl rena för detsamma; för att

minska något på bränsleåtgången bredes alltid ett tunt lager koks på rosterna, så att

ej någon kalluft kan intränga. Detta merarbete för eldning med ved har varit i 3

eldningsperioder, år 1917—18—19.

Sista påfyllningen för dagen göres kl. 10 e. m. eller något senare, varefter

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

3

fyren med »strypt drag» kan brinna 5 å 6 timmar, då arbetet vidtager för den nya

dagen.

Eldningsperioden börjar i vanliga fall den 15 augusti eller 1 september, beroende

inträffande regnperiod eller lägre temperatur, och fortgår till den 5 å 10 juni nästa

ar. Omedelbart därefter vidtager pannrengöring, pannoruas målning med mönjefärg,

inslipning av kranar, ompackning av otätheter och övrig tillsyn, vilket drager minst

fjorton dagar, varefter de återstående sex veckorna kunna betraktas såsom ej upptagna

av eldningsgöromål, under vilken tid renhållning av gård och gata fortfarande måste

skötas. Då arbetet är lika helg- och vardag och dels nattarbete medräknas, tro vi att

detta mer än väl skall utfylla den tid av 6 veckor, som ej upptagas av eldningsbestyret.

Gatan måste ovillkorligen rengöras 3 gånger dagligen, då en livlig trafik försiggår

på gatan och posten är inrymd i fastigheten, vilket i sin mån bidrager till att

gatan osnyggas av en massa pappersomslag, kuvert m. m. Därjämte skall granitsockeln

kring fastigheten skuras varje dag, då hundar ha benägenhet att orena densamma.

Avenså skall gård, sopbodar ocb källargångar renhållas. För dessa arbeten

beräknas under den vackra årstiden 2 timmar dagligen, men kan vintertiden, vid snöfall,

draga ända till 5 å 6 timmar på grund av gatans stora bredd och längd samt

tillkommande upphackning och sändning m. m.»

Vad först angår ovanintagna såsom bilaga vid motionen fogade framställ- utskottet,

ning från eldare vid vissa avdelningskontor, vilken framställning tydligen

legat till grund för motionen och i densamma uppgives hava blivit till

utskottet inlämnad, äger det visserligen sin riktighet, att en sådan framställning

inkommit till utskottet. Utskottet anser sig emellertid böra fästa

uppmärksamheten därå, att denna framställning icke blivit egenhändigt

undertecknad av angivna personer eller av någon av dem å de övrigas

vägnar, utan liksom texten i övrigt skrivits endast medelst skrivmaskin.

Det torde alltså kunna ifrågasättas, huruvida någon framställning föreligger

från de personer, vilkas namn antecknats å handlingen.

Vidkommande emellertid härefter det i motionen framställda yrkandet

synes detsamma avse i omförmälda skrivelse angivna åtta eldares uppförande

på ordinarie stat. I detta avseende vill utskottet erinra, att en

likalydande framställning förelåg till utskottets prövning förlidet år. Över

densamma inhämtades yttrande från fullmäktige i riksbanken, vilka i en

den 13 februari 1919 dagtecknad skrivelse i ärendet anförde följande:

»I de riksbankens fastigheter i landsorten i vilka värmeledning anordnats, skötes Fullmäktige

värmeledningen och med några få undantag renhållning av gård och gata riksbanken

1. vid kontoren i Göteborg och Malmö av gårdskarlar på ordinarie stat;

2. vid kontoren i Härnösand, Kristianstad, Luleå, Mariestad, Sundsvall, Vänersborg

och Östersund av kontorens vaktmästare; samt

3. vid kontoren i Falun, Halmstad, Kalmar, Karlskrona, Linköping, Nyköping,

Umeå, Uppsala, Visby, Växjö och Örebro av i riksbankens tjänst ej fast anställda

personer.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Rörande den ersättning, som till dessa senare under sistlidet år utgått för ifrågavarande

göromål, hänvisade fullmäktige till en skrivelsen bilagd tablå samt angående

den tid, som erfordrades för skötsel av värmeledningarna till en av civilingenjören

Hugo Theorell gjord beräkning. Enligt denna beräkning pågick eldningen omkring 9

månader med 5Y2 å 6 timmars daglig arbetstid.

Renhållningen av gård och gata toge enligt uppgifter från kontoren i regel en

tid av 1 å 2 timmar per dag.

En icke oväsentlig tid — oberäknat sommarmånaderna, då ingen eldning förekomme

— bleve över för extra arbeten, förenade åtminstone för vissa eldare med icke

obetydlig biinkomst.

Därefter fortsätta fullmäktige:

»Vad nu gårdskarlarna vid kontoren i Göteborg och Malmö vidkommer, åligger

dessa, förutom skötsel av värmeledning och renhållning, att biträda vid vaktmästaregöromålen.

Gårdskarlarna vid förstnämnda kontor hava sig dessutom ålagd nattvakttjänstgöring.

Vid de mindre avdelningskontoren, där värmeledningen skötes av kontorets vaktmästare,

har det visat sig, att detta bestyr hitintills utan anmärkning kunnat förenas

med vaktmästaregöromålen till och med vid sådana kontor som i Luleå, Mariestad och

Vänersborg, där i riksbankens fastigheter — såsom fallet är vid de kontor, där särskilda

eldare äro anställda — inrymmes icke blott riksbankskontor utan även lokaler

för post- och telegrafverken.

Då nu särskilt vid dessa kontor eldningsbestyren utan erinran kunnat bestridas av

kontorens vaktmästare, synes en liknande anordning — varigenom tillfälle bereddes

dessa till en biförtjänst, på samma gång som kostnaderna för riksbanken kunde nedbringas

— sannolikt böra kunna genomföras, då nuvarande eldare, av vilka 6 äro i

ålder mellan 58 och 68 år, icke längre kunna fullgöra sina åligganden i riksbanken.

Skulle det då vid ett eller flera fall visa sig, att eldnings- och renhållningsarbeten

ej låta förena sig med vaktmästarsysslorna, eller att vaktmästargöromålen kräva

ökad arbetskraft, synes det fullmäktige vid sådant förhållanda vara lämpligast, att för

eldning och renhållning särskild gårdskarl anställdes så kvalificerad, att han jämväl

vore skickad att biträda i vaktmästargöromålen och under dennes semester — eller

annan ledighet — kunde fullgöra dennes åligganden.

Såsom ovan framhållits, äro icke färre än 6 eldare i en ålder mellan 58 och 68

år, därav 5 av de 8 sökandena. Att befordra dessa, som redan uppnått och snart uppnå

pensionsberättigad ålder för gårdskarlar, till ordinarie befattningshavare, kan ej vara

lämpligt. Detta bör dock icke utesluta möjligheten att bereda dera, då de icke längre

kunna fullgöra sina nuvarande uppdrag, ett lämpligt understöd under återstående

livstid.» i

Med hänsyn till vad fullmäktige sålunda anfört hemställde fullmäktige,

att framställningen icke måtte till någon åtgärd föranleda.

Detta blev ock utskottets beslut.

Såsom fullmäktige i sitt nyss berörda yttrande erinra, ombesörjas

eldningsbestyren redan för närvarande vid åtskilliga avdelningskontor av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

5

kontorens vaktmästare, och synes fullmäktige en liknande anordning böra

kunna efter hand genomföras, varvid endast i de fall, då eldnings- och

renhållningsarbetena icke läte förena sig med vaktmästarsysslorna, en särskild

gårdskarl skulle behöva anställas. Fullmäktige framhålla dessutom,

att av de i motionen åsyftade eldarna icke mindre än fem äro i en ålder

mellan 58 och 68 år.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet i likhet med fullmäktige

det ej vara lämpligt att uppföra dessa personer på ordinarie stat.

Då de icke längre kunna fullgöra sina nuvarande uppdrag, torde möjlighet

förefinnas att bereda dem lämpligt understöd under deras återstående

livstid.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion II: 221 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 maj 1920.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Wickman, Öhngren, Johansson i Friggeräker och

Söderbom samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Borg, Edbom, Wikström, Bäcklund,

Olsson i Berg, Andersson i Milsmaden och Andersson i Stockholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.