Utlåtande angående förhöjda arvoden åt fullmäktige i riksbanken och styrelseledamöterna vid riksbankens avdelningskontor m. m.
1920-05-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1920:61, Utlåtande angående förhöjda arvoden åt fullmäktige i riksbanken och styrelseledamöterna vid riksbankens avdelningskontor m. m.
Dokumentets text
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 61.
Fullmäktige
riksbanken.
Nr 61.
Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1920 kl. V* 5 e. m.
Utlåtande angående förhöjda arvoden åt fullmäktige i riksbanken
och styrelseledamöterna vid riksbankens avdelningskontor
m. m.
I en till bankoutskottet ställd, den 15 april 1920 dagtecknad skrivelse
hava fullmäktige i riksbanken gjort framställning om höjning av
arvodena till styrelseledamöterna vid riksbankens avdelningskontor, varjämte
de hemställt om vissa ändringar av tilläggsbestämmelserna för
avlöningsstaten för riksbanken. Fullmäktige anföra i dessa avseenden
följande:
»Uti en till fullmäktige i riksbanken ingiven skrivelse hava styrelseledamöterna
vid kontoret i Östersund grosshandlaren H. Lindgren och f. d. överjägmästaren
E. Groth ifrågasatt höjning av de till styrelseledamöterna vid riksbankens avdelningskontor
utgående arvoden. Under hand hava liknande framställningar gjorts
även från andra kontor.
Ifrågavarande arvoden kvarstå oförändrade sedan lång tid tillbaka och hava
till varje styrelseledamot utgått för år
med 2,400 kronor vid kontoret i Göteborg sedan år 1874,
med samma belopp vid kontoret i Malmö sedan år 1902,
samt vid övriga kontor med 1,200 kronor sedan år 1880 till år 1902, då
detta belopp höjdes till 1,500 kronor vid de kontor, som enligt dåvarande gruppindelning
av dessa kontor tillhörde första gruppen, samt senare efter hand även
vid andra kontor.
I sammanhang med vidtagen omorganisation vid vissa av de mindre avdelningskontoren,
varigenom förutvarande styrelse, bestående av en verkställande
styrelseledamot och två andra styrelseledamöter, utbyttes mot en kontorsföreståndare,
tillika kamrer, och en kontrollant, har arvodet för den senare bestämts till
1,200 kronor. , . , , „
Ehuru avlöningsstaten för riksbanken sedan år 1902 blivit omarbetad tvä
gånger med avsevärt högre avlöningar för tjänstemännen, hava ifrågavarande arvoden
icke varit föremål för reglering vare sig vid dessa tillfällen eller under senare årens
Bankoutskottets utlåtande Nr 61.
9
dyrtid med dess sjunkande penningvärde; och hava ej heller styrelseledamöterna
och kontrollanterna å sina arvoden erhållit dyrtidstillägg.
Styrelseledamöterna och kontrollanterna vid riksbankens mindre avdelningskontor
skola enligt stadgandena för tjänstgöringen vid avdelningskontoren innehava
ena nyckeln till huvudkassan samt deltaga i ansvaret för denna kassa och kontrollera
alla uttag från och leveranser till densamma, vilket medför dels ett betydande
ansvar och dels att dessa personer av sitt uppdrag i riksbanken äro mycket bundna.
Då med hänsyn till nu anförda förhållanden en höjning av arvodena till
nämnda styrelseledamöter och kontrollanter synes vara väl motiverad, vilja fullmäktige
föreslå, att arvode till styrelseledamot vid kontoren i Göteborg och Malmö
må höjas från 2,400 kronor till 3,600 kronor samt till styrelseledamot eller kontrollant
vid övriga kontor från resp. 1,500 kronor och 1,200 kronor till 2,400 kronor.
Att fullmäktige föreslå arvodet lika vid samtliga mindre avdelningskontoren har sin
grund däri, att vid kontor, där det finnes blott kontrollant, denne är mera upptagen
av sitt uppdrag än en styrelseledamot, som beträffande kassavård kan alternera
med annan styrelseledamot.»
»I punkt 2 av tilläggsbestämmelser för avlöningsstaten stadgas, att, när till
vikarie för verkställande styrelseledamot eller kontorsföreståndare under dennes ledighet
förordnas befattningshavare vid annat kontor, fullmäktige till sådan vikarie äga
bestämma gottgörelse med tillämpning av de i avlöningsstaten innefattade bestämmelser
angående avlöningsförmåner för dylik styrelseledamot eller kontorsföreståndare.
Fullmäktige kunna således icke i de fall, då till vikarie för verkställande
styrelseledamot eller kontorsföreståndare måst förordnas, vikarie från annat kontor,
lämna sådan vikarie högre gottgörelse än som motsvarar lägsta avlöning för den
befattning, till vars uppehållande han förordnas.
Lägsta årsavlöning för verkställande styrelseledamöterna vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö utgör — med bortseende från dyrtidstillägg - 9,500
kronor samt vid övriga kontor för sådan ledamot eller kontorsföreståndare 7,100
kronor, alltså per dag räknat kronor 26: 39 respektive kronor 19: 72. Enär en till
vikarie för verkställande styrelseledamot eller kontorsföreståndare förordnad tjänsteman
under den tid, vikariatet varar, avstår egna avlöningsförmåner, är givet att ersättningen
för den tillförordnade blir alldeles för knapp, i all synnerhet om han har
familj och nödgas bekosta hushåll på två ställen. Exempelvis får en tredjegrads
tjänsteman utan ålderstillägg i graden, som förordnas till verkställande styrelseledamot
i Göteborg eller Malmö, en merinkomst per dag av blott kronor 8:61 och
en andragrads tjänsteman utan ålderstillägg, som förordnas till verkställande styrelseledamot
eller kontorsföreståndare vid något av de mindre avdelningskontoren,
en merinkomst av allenast kronor 6: 39 per dag. Hava de vikarierande ålderstillägg
å egna tjänster, kan gottgörelsen sjunka till kronor 5: 83 respektive 3: 61. Att för
så ringa ersättning åtaga sig tjänstgöring å främmande ort och därtill i mera
krävande och ansvarsfull befattning, kan helt naturligt icke vara lockande. Det
har också på senare tid visat sig allt svårare att få lämpliga personer villiga att
åtaga sig ifrågavarande slags vikariat.
På grund av bestämmelserna i punkt 2 av villkor och bestämmelser för avlöningsstaten
samt punkt 6 av tilläggsbestämmelserna för samma stat hava fullmäktige
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 sand. 45 höft. (Nr 60— 62.) 2
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 61.
Utskottet.
beslutit att, när ordinarie eller extra ordinarie tjänsteman tillfälligt förflyttas till
tjänstgöring å annan ort, sådan tjänsteman skall äga att utöver egen avlöning uppbära
ett dagarvode, motsvarande för ordinarie tjänsteman det i 4:de och för extra
ordinarie tjänsteman det i 5:te klassen av resereglemente! bestämda dagtraktamente,
för närvarande 15 respektive 12 kronor om dagen. Även med hänsyn härtill torde
det få anses orimligt att ersättningen för vikariat å de viktiga verkställande styrelseledamots-
och kontorsföreståndarebefattningama är så låg som ovan angivits.
Fullmäktige anse därför, att punkt 2 av tilläggsbestämmelserna för avlöningsstaten
bör ändras därhän, att från annat kontor förordnad vikarie för verkställande styrelseledamot
eller kontorsföreståndare må kunna tillerkännas gottgörelse med belopp,
motsvarande dennes avlöning å egen tjänst, med tillägg av vad verkställande styrelseledamotens
eller kontorsföreståndarens tjänstgöringspenningar överskjuta vikariens
egna tjänstgöringspenningar, samt därutöver dagtraktamente enligt 3:dje klassen av
gällande resereglemente, för närvarande 19 kronor.
I punkt 4 av tilläggsbestämmelserna för avlöningsstaten är bestämt, att, när
vikarie erfordras för ordinarie befattningshavare tillhörande vaktpersonalen, den
person, som förordnas till sådan vikarie, må erhålla arvode, motsvarande högst fyra
kronor om dagen.
Att för denna ersättning numera erhålla lämpliga vikarier för vaktpersonalen
låter sig emellertid icke göra, vilket ock genom läsningen av fullmäktiges protokoll
torde vara för utskottet bekant, då fullmäktige vid upprepade tillfällen på framställning
från avdelningskontoren måst höja dagarvodet för ifrågavarande vikarier
med på sina ställen ända till dubbla beloppet av det i avlöningsstaten bestämda
arvodet.
En ändring av ovan angivna stadgande är därför nödvändig, dock är det
knappast möjligt att angiva någon för alla orter lämplig gräns för ifrågavarande
vikariatsersättning, utan synes det fullmäktige lämpligast, att det överlämnas åt
fullmäktige att allt efter omständigheterna bestämma ersättning åt vikarie för befattningshavare
tillhörande vaktpersonalen.»
Enligt den för fullmäktige i riksbanken gällande avlöningsstaten
uppbär envar av fullmäktige i årligt arvode 4,000 kronor. Detta belopp
fastställdes år 1874. Något dyrtidstillägg utgår ej härå.
Arvodet till styrelseledamöterna vid kontoren i Göteborg och
Malmö utgår med 2,400 kronor. Vid förstnämnda kontor har detsamma
icke undergått någon förändring sedan 1874. Vid kontoret i Malmö
fastställdes det till sitt nuvarande belopp år 1902.
Vad beträffar de övriga kontoren, bestämdes arvodet år 1880 till
1,200 kronor. Detta belopp höjdes år 1902 till 1,500 kronor vid kontor,
då tillhörande första gruppen, och efter hand även vid de andra kontoren.
Den förändringen har därefter vidtagits, att vid de omorganiserade avdelningskontoren,
för närvarande 9, arvodet fastställts till 1,200 kronor.
Bankoutskottets utlåtande Nr 6l.
11
Utskottet finner skäl föreligga för en höjning av arvodet åt styrelseledamöterna
vid avdelningskontoren. Samma skäl tala för en höjning
jämväl av fullmäktiges arvoden. Med hänsyn därtill att fullmäktige
sedan gammalt dagligen sammanträda och då någon ändring härutinnan
ej synes böra ske, har utskottet funnit arvodet lämpligen böra
utgå med ett till 8,000 kronor förhöjt belopp. Vad angår avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö biträder utskottet fullmäktiges förslag,
att arvodet där må höjas till 3,600 kronor. Vidkommande övriga avdelningskontor
har utskottet funnit ett arvode av 2,000 kronor åt styrelseledamöterna
vara skäligt.
Beträffande fullmäktige torde vidare i likhet med vad som gäller
för fullmäktige i riksgäldskontoret den ändring böra vidtagas, att fullmäktig,
som ej är bosatt i Stockholm, skall äga uppbära reseersättning
för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde företager från
sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder, som äro
eller varda bestämda för ledamot av riksdagen.
Mot de av fullmäktige i övrigt gjorda framställningarna har utskottet
icke haft något att erinra.
Fullmäktige hava i avseende å de av dem föreslagna ändringarna
hemställt, att de måtte träda i kraft den 1 januari 1920, men har utskottet
funnit sig böra föreslå, att de skola tillämpas från och med den
1 juli 1920.
Beträffande den av utskottet föreslagna ändringen i avlöningsstaten
för fullmäktige har utskottet ansett sig böra föreslå, att den må
vinna tillämpning från och med månaden näst efter den, då val till fullmäktige
i riksbanken vid innevarande års riksdag ägt rum.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må besluta,
A) att avlöningsstaten för riksbanken må i nedan
angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:
Fullmäktige.
Sju fullmäktige uppbära i årligt arvode,
varje........................................................... kronor 8,000
Avdelningskontoret i Göteborg.
1 styrelseledamot, arvode.......................... kronor 3,600
2 styrelseledamöter, arvoden..................... » 7,200
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 61.
Avdelningskontoret i Malmö.
1 styrelseledamot, arvode...........................
kronor
3,600
2 styrelseledamöter, arvoden.....................
D
7,200
Övriga avdelningskontor.
1 styrelseledamot, arvode.......................
kronor
2,000
27 styrelseledamöter, arvoden..................
»
54,000
1 kontrollant, arvode.................................
»
2,000
8 kontrollanter, arvoden...........................
»
16,000
B) att fullmäktig i riksbanken, som icke är
bosatt i Stockholm, må uppbära reseersättning för
varje resa, som han efter kallelse till sammanträde
företager från sin hemort till sammanträdesorten och
åter enligt de grunder, som äro eller varda bestämda
för ledamot av riksdagen;
C) att för avlöningsstaten för Sveriges riksbank
antagna tilläggsbestämmelser angående särskilda
förmåner och ersättningar m. m. skola i nedan angivna
delar erhålla följande ändrade lydelse:
2:o. För den tid verkställande styrelseledamot
— — — äga fullmäktige bestämma gottgörelse till
vikarien med belopp, motsvarande dennes avlöning å
egen tjänst med tillägg av vad verkställande styrelseledamotens
eller kontorsföreståndarens tjänstgöringspenningar
överskjuta vikariens egna tjänstgöringspenningar
samt därutöver dagtraktamente enligt tredje
klassen av gällande resereglemente.
4:o. Då ordinarie befattningshavare--—
tjänstens bestridande, äga fullmäktige att till den person,
som därtill förordnas, bestämma lämpligt arvode;
D) att härovan föreslagna bestämmelser må, i
vad de avse fullmäktige, vinna tillämpning från och
Bankoutskottets utlåtande Nr 61.
13
med månaden näst efter den, då val till fullmäktige
vid innevarande års riksdag ägt rum samt i övrigt
från och med den 1 juli 1920.
Stockholm den 11 maj 1920.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av forsta kammaren: herrar Wickman, Juhlin, Öhngren, Bondeson, Söderbom, Svenson
i Eskhult och Malmberg samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Borg, Sommelius, Wikström,
Borggren, Jensen och Sandberg.
Reservation
av herr Wickman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.