Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om pensioner å allmänna indragning sstaten åt elva änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori ävensom åt hushållerskan Johanna Matilda Norström.

1920-05-18 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1920:64, Utlåtande, i anledning av väckt motion om pensioner å allmänna indragning sstaten åt elva änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori ävensom åt hushållerskan Johanna Matilda Norström.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

1

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1920 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om pensioner å allmänna

indragning sstaten åt elva änkor efter arbetare vid Carl

Gustafs stads gevärsfaktori ävensom åt hushållerskan

Johanna Matilda Norström.

I en inom riksdagens första kammare av herrar Modig och Svensson,

Carl E. väckt, till bankoutskottet hänvisad motion, nr 3, hava motionärerna

anfört följande:

»I motion nr 227 i andra kammaren vid nästlidet års riksdag hemställde

herr A. J. Bärg om pension till tretton änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads

gevärsfaktori, vilken motion av riksdagen bifölls (se riksdagens skrivelse den 19

juni 1919 nr 10 A, punkt 50).

Nu ha under de två senaste åren ytterligare åtta faktoriarbetare avlidit,

efterlämnande oförsörjda änkor, vartill komma fyra änkor efter tidigare avlidna

arbetare.

Samtliga dessa änkor äro:

1. Förmannen Sven August Jonssons änka, Emma Kristina Jonsson, född

Gustafsson den 11 maj 1857. Mannen, som erhållit silvermedalj för nit och redlighet

i rikets tjänst och avsked med pension den 31 mars 1913 efter nära 40 års

tjänst, avled den 28 september 1919, och änkan, som är sjuklig, har ej annat att

leva av än 1,800 kronor, som funnos vid mannens död och varav en del redan åtgått

till hennes uppehälle.

2. Filaren Carl Johan Hedlunds änka Josefina Augusta Charlotta Hedlund,

född Schönning den 16 februari 1842. Mannen, som erhållit silvermedalj och vid

sin död den 15 juli 1914 varit anställd vid faktoriet i 33 år, efterlämnande cirka

4,000 kronor, men då av detta kapital nu endast återstår cirka 1,400 kronor, är

änkan, som har 57.6 0 i folkpension, snart nog utan medel till sitt uppehälle. Till

följd av sin höga ålder är hon oförmögen till arbete.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 samt. 47 höft. (Nr 64.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

3. Ve rk tygs ar b e t a r en Carl Axel Fahlborgs änka Anna Augusta Fahlborg,

född Qvarnström den 28 oktober 1872. Mannen hade vid sin död den 22 september

1918 varit anställd vid gevärsfaktoriet i över 28 år. Änkan försörjer sig nu med

uthyrning av rum, men saknar eljest tillgångar och har krafterna något nedsatta

av reumatism.

4. Besiktningsmannen Johan Erik Erikssons änka Anna Charlotta Eriksson,

född Adolfsson den 17 maj 1867. Mannen, som vid sin död den 31 mars 1919

varit anställd vid faktoriet i över 28 år, efterlämnade utom sitt bo gården nr 8 i

Nyfors, taxerad till 17,500 kronor och med en skuld av 8,000 kronor, i vilka summor

änkan äger och ansvarar för hälften. Hennes nettoavkastning av gården uppgår

utom bostad till knappt 200 kronor. Krafterna något nedsatta till följd av reumatiska

åkommor.

5. Stockmakaren Erik Hjalmar Petterssons änka Matilda Kristina Pettersson,

född Pettersson den 10 december 1859. Mannen, som vid sin död den 23 oktober

1916 varit anställd vid faktoriet i över 26 år, efterlämnade gården Kristinelund,

taxerad till 7,600 kronor och med en skuld av 2,500 kronor, av vilka belopp tre

fjärdedelar komma på änkan. Hennes nettoavkastning av gården utom bostad är

cirka 125 kronor. Till följd av reumatism äro hennes kroppskrafter ganska mycket

nedsatta.

6. Filaren Johan Gustaf Lundins änka Hulda Augusta Lundin, född Lundberg

den 1 december 1858. Mannen hade vid sin död den 19 november 1918 varit

anställd vid faktoriet i över 24 år. Änkan, som icke har några tillgångar, är ej

fullt arbetsför och har bidrag från fattigvården till sitt uppehälle.

7. Fixturuppsättaren Carl Johan Landins änka Hedda Sofia Landin, född

Gustafsson den 17 januari 1868. Mannen hade vid sin död den 16 oktober 1919

varit anställd vid faktoriet i över 24 år (dessförinnan 6 år som artillerist). Änkan,

som ej har några tillgångar, har förut varit sinnessjuk men är nu återställd och

sköter hushållet för barnen; krafterna äro dock nedsatta.

8. Målaren Lars Erik Törnbloms hushållerska Johanna Matilda Norström,

född den 8 maj 1867. De hava visserligen ej varit gifta, beroende på att Törnblom

ej kunnat anskaffa hinderslöshetsintyg, men haft åtta barn tillsammans, varav

två ännu minderåriga. Törnblom hade vid sin -död den 3 september 1919 varit anställd

vid faktoriet i 21 år. Hushållerskan är sjuklig och medellös med mycket

nedsatt förvärvsförmåga.

9. Filaren Anders Gustaf Eklunds änka, Naemi Eklund, född Larsdotter den

5 oktober 1866. Mannen hade vid sin död den 13 oktober 1919 varit anställd vid

gevärsfaktoriet över 20 år och änkan äger hälften av en av mannen uppodlad

lägenhet, Odlaren 25, taxerad till 2,600 kronor och å vilken hon har en skuld av

1,700 kronor. Är själv sjuklig samt har en sjuk dotter, 28 år, och 2 minderåriga

barn att försörja.

10. Refflaren Gustaf Axel Janssons änka Anna Wilhelmina Jansson, född

Sten den 19 februari 1874. Mannen hade vid sin död den 21 september 1918 varit

anställd vid faktoriet i över 20 år och änkan, som är mindre bemedlad samt ej

stark och fullt arbetsför, har en 7-årig son att försörja.

11. Filaren Carl Gustaf Jonssons änka Johanna Wilhelmina Jonsson, född

Andersson den 18 december 1858. Mannen, som anställdes vid faktoriet ..1898,

sjuknade i lungsot under sin anställningstid och avled den 9 oktober 1914. Änkan

är medellös och ej fullt arbetsför.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

3

12. Sammansättaren Lars Gustaf Carlssons änka Hilda Kristina Carlsson,

född Eriksson den 13 augusti 1871. _ Mannen avled den 7 juli 1905 efter att lia

varit anställd vid faktoriet i 14 år. Änkan är sjuklig samt mindre bemedlad.

Genom ovan åberopade riksdagsbeslut synes principen för pensionering av

änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori vara fastslagen. Det

torde heller icke behöva ifrågakomma någon sänkning i det i fjol beviljade beloppet

300 kronor. Visserligen har tjänstetiden för de två sist nämndas män ej uppgått

till mer än respektive 16 och 14 år, men då männen avlidit under sin anställning

och med säkerhet skulle, om de levat, bibehållits vid denna anställning, anse vi,

att deras änkor böra komma i åtnjutande av samma pension som de övriga.»

På grund av det sålunda anförda hava motionärerna hemställt,

»att riksdagen täcktes medgiva, att från allmänna indragningsstaten må

från och med den 1 januari 1920 under deras återstående livstid årligen

till var och en av ovan angivna elva änkor efter arbetare vid gevärsfaktoriet,

så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förbliver, utbetalas

en pension å trehundra kronor samt att samma förmån måtte tillkomma

hushållerskan Johanna Matilda Norström, så länge hon lever ogift.»

I fråga om vid motionen fogade tolv bilagor får utskottet hänvisa

till motionen.

Beträffande ifrågavarande motion har utskottet funnit sig böra

införskaffa särskild utredning. Utskottet har nämligen ansett det vara

av vikt att erhålla upplysningar dels om de faktiska förhållanden, vilka

i varje särskilt fall kunde inverka på pensionsfrågans bedömande, dels

ock vilka grunder kunde anses böra för här ifrågavarande arbetares

änkor provisoriskt tillämpas, intill dess pensionsförhållandena för icke

ordinarie statstjänare blivit slutligen ordnade. Utskottet har därför

anhållit om utverkande av Kungl. Maj:ts befallning till statskontoret att,

efter inhämtande av uppgifter från arméförvaltningen, till utskottet inkomma

med upplysningar i om förmälda avseenden.

I anledning härav har utskottet emottagit ett av statskontoret den

12 nästlidna april avgivet, av åtskilliga bilagor åtföljt utlåtande.

Beträffande de faktiska förhållanden, som i de särskilda fallen förelåge

av beskaffenhet att kunna inverka på pensionsfrågans bedömande,

har statskontoret hänvisat till de upplysningar, som i detta avseende

meddelats i utlåtandet bilagda, här nedan intagna yttranden.

Vad därefter vidkomme frågan om vilka grunder kunde anses böra

för faktoriarbetares änkor provisoriskt tillämpas intill dess pensionsförhållandena

för icke ordinarie statstjänare blivit slutligen ordnade, har

statskontoret med erinran, att hittills såsom princip gällt, att stats
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Arméförvalt
ningens
artilleridepar
tement.

tjänares familjepensionering borde betridas väsentligen med deras egna

avgifter och att staten i detta avseende borde inskränka sig till att medverka

till bildande av kassor för sådant ändamål, framhållit, att, där

det gällde änkor efter befattningshavare, för vilka sådan anordning icke

vidtagits, pension eller understöd av statsmedel ansetts böra ifrågakomma

endast under förutsättning att behov av hjälp förelåge. Då det

alltså måste bero på omständigheterna i varje särskilt fall, om tillräckliga

billighetsskäl för beredande av hjälp kunde anses föreligga, syntes

för sådan pensionering icke kunna på förhand uppställas några bestämda

grunder, men i allmänhet syntes för beviljande av änkepension böra

förutom behov av bidrag till livsuppehället förutsättas, att mannen skulle

hava avlidit, under det han innehaft anställning i statens tjänst eller

åtnjutit pension av statsmedel.

På anmodan av statskontoret har arméförvaltningens artilleridepartement

avgivit utlåtande i ärendet och däri anfört:

»Sedan riksdagens bankoutskott i anledning av en av herrar Axel Modig och Carl

E. Svensson i riksdagens första kammare väckt motion, nr 3, om pensioner å allmänna

indragningsstaten åt elva änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori

ävensom åt hushållerskan Johanna Matilda Norström begärt upplysningar

dels om de faktiska förhållanden, vilka i varje särskilt fall kunde inverka på frågans

bedömande, dels ock vilka grunder finge anses böra för här ifrågavarande arbetares

änkor provisoriskt tillämpas, intill dess pensionsförhållandena för icke ordinarie

statstjänare blivit slutligen ordnade, har ni efter erhållen nådig remiss å ärendet i

skrivelse till kungl. arméförvaltningens artilleridepartement den 2 nästlidne mars

anhållit, att departementet måtte inkomma med det yttrande häröver, vartill departementet

kunde finna anledning.

I anledning härav har artilleridepartementet inhämtat yttrande i ärendet

angående de faktiska förhållanden, som kunde inverka på frågans bedömande, från

styresmannen för Carl Gustafs stads gevärsfaktori.

I anslutning till detta yttrande, som härmed överlämnas, får artilleridepartementet

meddela, att departementet kan vitsorda de av motionärerna lämnade uppgifter

om varje i motionen upptagna faktoriarbetares anställningstid och övriga till

hans anställning hänförliga förhållanden samt kan tillägga, att en var av nämnda

arbetare på ett tillfredsställande sätt skött sina åligganden och sig väl skickat. Av

motionärerna lämnade upplysningar om de av dem föreslagna pensionstagarnas

ekonomiska ställning överensstämma jämväl med upplysningar från gevärsfaktoriet.

Yad därpå angår, vilka grunder finge anses böra för här ifrågavarande arbetares

änkor provisoriskt tillämpas, intill pensionsförhållandena för icke ordinarie

statstjänare blivit slutligen ordnade, får artilleridepartementet till en början hänvisa

till sin skrivelse till eder den 7 mars 1918 i anledning av en vid 1918 års

riksdag väckt motion om pension åt vissa änkor efter arbetare vid gevärsfaktoriet.

I denna skrivelse, anförde artilleridepartementet, att framställning om och följaktligen

jämväl beviljandet av pensioner i. fall, sådana som det föreliggande, ej vore

vanliga, men att departementet likväl ej ansåge det vara stridande mot de prin
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

5

ciper, som för pensioners beviljande under senaste tiden tillämpats. Därvid anförde

departementet såsom analogt fall 1916 års riksdags beslut i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition om pension till f. besiktningsrustmästaren Per Gustaf Anderssons

änka Katarina Karolina Andersson, född Sundquist, vilken tillerkänts pension å allmänna

indragningsstaten med 300 kronor årligen. Liksom faktoriarbetarna hade

nämligen Andersson ej författningsenligt varit berättigad till pension ur arméns

pensionskassa eller annan allmän kassa, men hade i likhet med flera av de i motionen

omnämnda faktoriarbetama tillerkänts pension å allmänna indragningsstaten,

varifrån pension otvivelaktigt enligt hävdvunnen sed skulle hava beviljats även

de övriga faktoriarbetarna, om de fått leva, tills de hunnit den ålder, 60 år, som

för pensions erhållande ansåges böra fordras, och fortfarande varit anställda vid

faktoriet. Artilleridepartementet kunde i övrigt ansluta sig till motionärernas uttalanden

om faktoriarbetares likställighet med statstjänstemän, i vad detta uttalande

galle de faktoriarbetare, för vilkas änkor pensionerna begärdes, och även andra

sådana, som efter erhållen anställning vid faktoriet därmed fortfore under sin återstående

livstid eller till dess ålder eller sjukdom föranlett deras avgång. Att de

icke kunnat erhålla ordinarie anställning berodde därpå, att deras avlöning utgått

från extra ordinarie statsanslag. För statspensionering av gevärsfaktoriarbetare

med tillräckligt antal levnads- och tjänstår ävensom för pensionering av sådana

arbetares änkor och änkor efter faktoriarbetare, som under anställningstiden avlidit,

kunde följaktligen enligt artilleridepartementets åsikt göras gällande samma grunder

som för pensionering av tjänstemän å ordinarie stat och dess änkor.

Den vid 1918 års riksdag väckta motionen om pension åt sistnämnda faktoriarbetareänkor

blev visserligen av riksdagen avslagen, men efter förnyad motion

vid 1919 års riksdag beviljades en var av samma änkor en årlig pension av 300

kronor under deras återstående livstid.

Med anledning av vad sålunda anförts, anser artilleridepartementet, att vid

pensionering av änkor efter faktoriarbetare samma grunder böra tillämpas som beträffande

sistnämnda änkor, vilka grunder i huvudsak torde hava kommit till uttryck

i departementets förenämnda yttrande.

Artilleridepartementet får således hemställa, att för statspensionering av

änkor dels efter gevärsfaktoriarbetare med tillräckligt antal levnads- och tjänstår

dels ock efter sådana faktoriarbetare, som under anställningstiden avlidit, må tillsvidare

göras gällande samma grunder som för pensionering av änkor efter statstjänstemän

å ordinarie stat.

I fråga om hushållerskan Johanna Matilda Norström lärer hon på grund av

vad om hennes förhållande till målaren Lars Erik Törnblom blivit upplyst i förevarande

fall böra likställas med ifrågavarande änkor.»

Berörda [yttrande av st}Tresmannen för Carl Gustafs stads gevärsfaktori

är av följande lydelse.

»Såsom infordrat yttrande och utredning om de faktiska förhållanden, i vilka

elva till pension föreslagna änkor efter faktoriarbetare leva, får jag härmed vördsamt

anföra följande:

De i motionen anförda uppgifterna beträffande de ifrågavarande änkornas

förhållanden kunna till en början av mig vitsordas. Ytterligare vill jag om de

ifrågavarande personerna framhålla:

Styresmannen

för Carl

Gustafs stads

gevärsfaktori.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

1. Ankan Emma Kristina Jonsson. Bodde till 1913 vid gevärsfaktoriet och

var då sjuklig sedan många år tillbaka samt är det fortfarande. Har inga egna

barn men får någon hjälp av styvbarn, eljest intet annat än kapitalet att leva av

samt, om hon blir sängliggande, sjukhjälp.

2. Ankan Josefina Augusta Charlotta Hedlund. Är inbunden och sluten

men mycket skötsam. Då fråga väcktes 1918 om andra änkors pension, ville hon

ej vara med, enär hennes kapital då uppgick till cirka 4,000 kronor. Nu har det

mesta gått åt, och då hon ej har närmare anhöriga, måste hon troligen omhändertagas

av fattigvården i en ej alltför avlägsen framtid.

3. Änkan Anna Augusta Fahlborg. Är visserligen ej gammal och så gott

som frisk, men saknar andra uppehållsmedel än dem hon på angivet sätt kan förvärva.

Mannen dog i kräfta. En son, gift, hjälper henne något.

4. Änkan Anna Charlotta Eriksson. Ungefär lika den nästföregående i

hälsa, men 5 år äldre. Hennes ekonomi är dock bättre så till vida, att hon av

sin del i gården har bostad och en liten inkomst, på vilket hon dock ej kan reda

sig. En son är för närvarande anställd som rustmästareelev vid gevärsfaktoriet.

5. Änkan Matilda Kristina Pettersson. Har även del i gård med bostad,

som dock lämnar mindre avkastning. Kan ej arbeta något nämnvärt, då krafterna

äro små. En son bor hemma och hjälper henne så gott han kan. Åven för henne

var ifrågasatt att motionera om pension år 1918, men hon syntes då fullt arbetsför,

varför frågan fick förfalla.

6. Änkan Hulda Augusta Lundin. Är dålig och har ej några medel till

sitt uppehälle, varför hon också har fattigvård.

7. Änkan Hedda Sofia Landm. Mannen fick lungsot för 12—15 år sedan

och detta grep hustrun så hårt, att hon blev svagsint. Synes för närvarande vara

ganska väl återställd från sinnessjukdomen, dock torde hon ej kunna sägas vara

fullt arbetsför. Är hemma och hjälper till i hushållet för barnen och får av dem

sitt uppehälle så länge de äro hemma, men har eljes inga tillgångar att leva av.

8. Hushållerskan Johanna Matilda Norström. Här har det ej varit känt

annat än att de varit gifta, men nu har utrönts, att Törnbloms verldiga hustru

övergav honom och for till Amerika. Under sådana förhållanden brydde sig Törnblom

ej om att söka skilsmässa. Hushållerskan är dålig och kan ej bidraga mycket

till sitt uppehälle.

9. Änkan Naemi Eklund. Nedsatta kroppskrafter genom mycket arbete.

Mannen var mycket arbetsam och mycket flitig samt .både de bästa vitsord. Efter

spanska sjukan 1918 fick han hjärtfel och dog efter en kort sjukdom.

10. Änkan Anna Wilhelmina Jansson. Lider av reumatism och har ett 7- årigt barn att försörja samt sysselsätter sig med trikåstickning och hemmets

skötsel. En dotter, anställd å kontor, som förtjänar 175 kronor per månad. Mannen

efterlämnade något över 5,000 kronor, varav änkan bekommit boet och cirka 3,000

kronor i kontanter.

11. n.nkan Johanna Wilhelmina Jonsson. Är medellös och med nedsatta

kroppskrafter. Mannen låg sjuk i lungsot under flera år, varigenom hemmets tillgångar

uttömdes.

12. jroikan Hilda Kristina Carlsson. Är sjuklig, troligen någon nervös

åkomma, av vilken även en här anställd son lider. Mannen efterlämnade vid sin

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

7

död cirka 3,000 kronor, men barnen voro då små och kapitalet gick åt till familjens

uppehälle under deras uppväxttid.

Samtliga här upptagna avlidna faktoriarbetare hava skött sig väl i tjänsten.

Då förlidet års riksdag under åberopande av sakkunnigas förslag angående icke

ordinarie statstjänares rätt till familjepensionering (riksdagens skrivelse nr 10 A

punkt 50, sista stycket) beviljade tretton änkor efter faktoriarbetare ett årligt

understöd av trehundra _ kronor, synes enligt mitt förmenande här ovan upptagna

böra äga samma rätt. Även bland fjolårets funnos en del, vars män varit anställda

respektive 17, 22, 22 och 28 år, men avlidit under tjänstetiden. Enahanda är förhållandet

med flertalet av till pensionering nu ifrågasatta, och då männen, om de

fått leva, otvivelaktigt stannat kvar i tjänsten till sådan ålder att de själva kunnat

pensioneras, synes mig samma princip som förlidet år vara tillämpbar.

Jag är på grund av ovan anförda av den åsikten, att motionen bör tillstyrkas.

»

För egen del har statskontoret anfört, att det ville synas ämbetsverket,

som om för beredande av pension i dessa fall ungefär lika goda

skäl förelåge som de, vilka föranledde 1919 års riksdag att bifalla den

inom andra kammaren väckta motionen nr 227.

Såsom ovan erinrats, beviljade 1919 års lagtima riksdag en var

av tretton änkor efter faktoriarbetare ett årligt understöd av 300 kronor,

och åberopades därvid, bland annat, att nämnda belopp icke syntes

överstiga vad särskilda sakkunniga ifrågasatt i sitt förslag angående

icke ordinarie statstjänares rätt till familjepensionering. Med hänsyn

härtill har utskottet, som i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna

anser samma skål här föreligga som de, vilka föranledde riksdagens

nyssnämnda beslut, funnit sig böra tillstyrka ett årligt understöd

till enahanda belopp eller 300 kronor åt en var av i motionen

omnämnda elva änkor. I fråga om hushållerskan Norström lärer hon,

såsom arméförvaltningens artilleridepartement framhållit, på grund av

vad om hennes förhållande till målaren Törnblom blivit upplyst, i

förevarande fall böra likställas med ifrågavarande änkor.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen, i anledning av förevarande motionen

1: 3, må medgiva, att en var av i motionen

omnämnda elva änkor efter arbetare vid Carl Gustafs

stads gevärsfaktori, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, ävensom hushållerskan Johanna

Matilda Norström, så länge hon lever ogift, må från

Statskontoret.

Vt skott et.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

och med den 1 januari 1920 å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av trehundra

kronor.

Stockholm den 18 maj 1920.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Wickman, Öhngren, Östberg, Enhörning, Söderbom, Petterson

S. M. och Steinholts samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Borg, Sommelius, Wikström,

Borggren, Andersson i Stockholm och Sandberg.

STOCKHOLM, ISAAC MAECTJS’ BOKTEYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:342 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om pensioner å allmänna indragning sstaten åt elva änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori s. 7 i texten