Utlåtande, i anledning av väckt motion om pensioner å allmänna indragning sstaten åt elva änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori ävensom åt hushållerskan Johanna Matilda Norström.
1920-05-18 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1920:64, Utlåtande, i anledning av väckt motion om pensioner å allmänna indragning sstaten åt elva änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori ävensom åt hushållerskan Johanna Matilda Norström.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
1
Nr 64.
Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1920 kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om pensioner å allmänna
indragning sstaten åt elva änkor efter arbetare vid Carl
Gustafs stads gevärsfaktori ävensom åt hushållerskan
Johanna Matilda Norström.
I en inom riksdagens första kammare av herrar Modig och Svensson,
Carl E. väckt, till bankoutskottet hänvisad motion, nr 3, hava motionärerna
anfört följande:
»I motion nr 227 i andra kammaren vid nästlidet års riksdag hemställde
herr A. J. Bärg om pension till tretton änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads
gevärsfaktori, vilken motion av riksdagen bifölls (se riksdagens skrivelse den 19
juni 1919 nr 10 A, punkt 50).
Nu ha under de två senaste åren ytterligare åtta faktoriarbetare avlidit,
efterlämnande oförsörjda änkor, vartill komma fyra änkor efter tidigare avlidna
arbetare.
Samtliga dessa änkor äro:
1. Förmannen Sven August Jonssons änka, Emma Kristina Jonsson, född
Gustafsson den 11 maj 1857. Mannen, som erhållit silvermedalj för nit och redlighet
i rikets tjänst och avsked med pension den 31 mars 1913 efter nära 40 års
tjänst, avled den 28 september 1919, och änkan, som är sjuklig, har ej annat att
leva av än 1,800 kronor, som funnos vid mannens död och varav en del redan åtgått
till hennes uppehälle.
2. Filaren Carl Johan Hedlunds änka Josefina Augusta Charlotta Hedlund,
född Schönning den 16 februari 1842. Mannen, som erhållit silvermedalj och vid
sin död den 15 juli 1914 varit anställd vid faktoriet i 33 år, efterlämnande cirka
4,000 kronor, men då av detta kapital nu endast återstår cirka 1,400 kronor, är
änkan, som har 57.6 0 i folkpension, snart nog utan medel till sitt uppehälle. Till
följd av sin höga ålder är hon oförmögen till arbete.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 samt. 47 höft. (Nr 64.) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
3. Ve rk tygs ar b e t a r en Carl Axel Fahlborgs änka Anna Augusta Fahlborg,
född Qvarnström den 28 oktober 1872. Mannen hade vid sin död den 22 september
1918 varit anställd vid gevärsfaktoriet i över 28 år. Änkan försörjer sig nu med
uthyrning av rum, men saknar eljest tillgångar och har krafterna något nedsatta
av reumatism.
4. Besiktningsmannen Johan Erik Erikssons änka Anna Charlotta Eriksson,
född Adolfsson den 17 maj 1867. Mannen, som vid sin död den 31 mars 1919
varit anställd vid faktoriet i över 28 år, efterlämnade utom sitt bo gården nr 8 i
Nyfors, taxerad till 17,500 kronor och med en skuld av 8,000 kronor, i vilka summor
änkan äger och ansvarar för hälften. Hennes nettoavkastning av gården uppgår
utom bostad till knappt 200 kronor. Krafterna något nedsatta till följd av reumatiska
åkommor.
5. Stockmakaren Erik Hjalmar Petterssons änka Matilda Kristina Pettersson,
född Pettersson den 10 december 1859. Mannen, som vid sin död den 23 oktober
1916 varit anställd vid faktoriet i över 26 år, efterlämnade gården Kristinelund,
taxerad till 7,600 kronor och med en skuld av 2,500 kronor, av vilka belopp tre
fjärdedelar komma på änkan. Hennes nettoavkastning av gården utom bostad är
cirka 125 kronor. Till följd av reumatism äro hennes kroppskrafter ganska mycket
nedsatta.
6. Filaren Johan Gustaf Lundins änka Hulda Augusta Lundin, född Lundberg
den 1 december 1858. Mannen hade vid sin död den 19 november 1918 varit
anställd vid faktoriet i över 24 år. Änkan, som icke har några tillgångar, är ej
fullt arbetsför och har bidrag från fattigvården till sitt uppehälle.
7. Fixturuppsättaren Carl Johan Landins änka Hedda Sofia Landin, född
Gustafsson den 17 januari 1868. Mannen hade vid sin död den 16 oktober 1919
varit anställd vid faktoriet i över 24 år (dessförinnan 6 år som artillerist). Änkan,
som ej har några tillgångar, har förut varit sinnessjuk men är nu återställd och
sköter hushållet för barnen; krafterna äro dock nedsatta.
8. Målaren Lars Erik Törnbloms hushållerska Johanna Matilda Norström,
född den 8 maj 1867. De hava visserligen ej varit gifta, beroende på att Törnblom
ej kunnat anskaffa hinderslöshetsintyg, men haft åtta barn tillsammans, varav
två ännu minderåriga. Törnblom hade vid sin -död den 3 september 1919 varit anställd
vid faktoriet i 21 år. Hushållerskan är sjuklig och medellös med mycket
nedsatt förvärvsförmåga.
9. Filaren Anders Gustaf Eklunds änka, Naemi Eklund, född Larsdotter den
5 oktober 1866. Mannen hade vid sin död den 13 oktober 1919 varit anställd vid
gevärsfaktoriet över 20 år och änkan äger hälften av en av mannen uppodlad
lägenhet, Odlaren 25, taxerad till 2,600 kronor och å vilken hon har en skuld av
1,700 kronor. Är själv sjuklig samt har en sjuk dotter, 28 år, och 2 minderåriga
barn att försörja.
10. Refflaren Gustaf Axel Janssons änka Anna Wilhelmina Jansson, född
Sten den 19 februari 1874. Mannen hade vid sin död den 21 september 1918 varit
anställd vid faktoriet i över 20 år och änkan, som är mindre bemedlad samt ej
stark och fullt arbetsför, har en 7-årig son att försörja.
11. Filaren Carl Gustaf Jonssons änka Johanna Wilhelmina Jonsson, född
Andersson den 18 december 1858. Mannen, som anställdes vid faktoriet ..1898,
sjuknade i lungsot under sin anställningstid och avled den 9 oktober 1914. Änkan
är medellös och ej fullt arbetsför.
Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
3
12. Sammansättaren Lars Gustaf Carlssons änka Hilda Kristina Carlsson,
född Eriksson den 13 augusti 1871. _ Mannen avled den 7 juli 1905 efter att lia
varit anställd vid faktoriet i 14 år. Änkan är sjuklig samt mindre bemedlad.
Genom ovan åberopade riksdagsbeslut synes principen för pensionering av
änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori vara fastslagen. Det
torde heller icke behöva ifrågakomma någon sänkning i det i fjol beviljade beloppet
300 kronor. Visserligen har tjänstetiden för de två sist nämndas män ej uppgått
till mer än respektive 16 och 14 år, men då männen avlidit under sin anställning
och med säkerhet skulle, om de levat, bibehållits vid denna anställning, anse vi,
att deras änkor böra komma i åtnjutande av samma pension som de övriga.»
På grund av det sålunda anförda hava motionärerna hemställt,
»att riksdagen täcktes medgiva, att från allmänna indragningsstaten må
från och med den 1 januari 1920 under deras återstående livstid årligen
till var och en av ovan angivna elva änkor efter arbetare vid gevärsfaktoriet,
så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förbliver, utbetalas
en pension å trehundra kronor samt att samma förmån måtte tillkomma
hushållerskan Johanna Matilda Norström, så länge hon lever ogift.»
I fråga om vid motionen fogade tolv bilagor får utskottet hänvisa
till motionen.
Beträffande ifrågavarande motion har utskottet funnit sig böra
införskaffa särskild utredning. Utskottet har nämligen ansett det vara
av vikt att erhålla upplysningar dels om de faktiska förhållanden, vilka
i varje särskilt fall kunde inverka på pensionsfrågans bedömande, dels
ock vilka grunder kunde anses böra för här ifrågavarande arbetares
änkor provisoriskt tillämpas, intill dess pensionsförhållandena för icke
ordinarie statstjänare blivit slutligen ordnade. Utskottet har därför
anhållit om utverkande av Kungl. Maj:ts befallning till statskontoret att,
efter inhämtande av uppgifter från arméförvaltningen, till utskottet inkomma
med upplysningar i om förmälda avseenden.
I anledning härav har utskottet emottagit ett av statskontoret den
12 nästlidna april avgivet, av åtskilliga bilagor åtföljt utlåtande.
Beträffande de faktiska förhållanden, som i de särskilda fallen förelåge
av beskaffenhet att kunna inverka på pensionsfrågans bedömande,
har statskontoret hänvisat till de upplysningar, som i detta avseende
meddelats i utlåtandet bilagda, här nedan intagna yttranden.
Vad därefter vidkomme frågan om vilka grunder kunde anses böra
för faktoriarbetares änkor provisoriskt tillämpas intill dess pensionsförhållandena
för icke ordinarie statstjänare blivit slutligen ordnade, har
statskontoret med erinran, att hittills såsom princip gällt, att stats
-
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
Arméförvalt
ningens
artilleridepar
tement.
tjänares familjepensionering borde betridas väsentligen med deras egna
avgifter och att staten i detta avseende borde inskränka sig till att medverka
till bildande av kassor för sådant ändamål, framhållit, att, där
det gällde änkor efter befattningshavare, för vilka sådan anordning icke
vidtagits, pension eller understöd av statsmedel ansetts böra ifrågakomma
endast under förutsättning att behov av hjälp förelåge. Då det
alltså måste bero på omständigheterna i varje särskilt fall, om tillräckliga
billighetsskäl för beredande av hjälp kunde anses föreligga, syntes
för sådan pensionering icke kunna på förhand uppställas några bestämda
grunder, men i allmänhet syntes för beviljande av änkepension böra
förutom behov av bidrag till livsuppehället förutsättas, att mannen skulle
hava avlidit, under det han innehaft anställning i statens tjänst eller
åtnjutit pension av statsmedel.
På anmodan av statskontoret har arméförvaltningens artilleridepartement
avgivit utlåtande i ärendet och däri anfört:
»Sedan riksdagens bankoutskott i anledning av en av herrar Axel Modig och Carl
E. Svensson i riksdagens första kammare väckt motion, nr 3, om pensioner å allmänna
indragningsstaten åt elva änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori
ävensom åt hushållerskan Johanna Matilda Norström begärt upplysningar
dels om de faktiska förhållanden, vilka i varje särskilt fall kunde inverka på frågans
bedömande, dels ock vilka grunder finge anses böra för här ifrågavarande arbetares
änkor provisoriskt tillämpas, intill dess pensionsförhållandena för icke ordinarie
statstjänare blivit slutligen ordnade, har ni efter erhållen nådig remiss å ärendet i
skrivelse till kungl. arméförvaltningens artilleridepartement den 2 nästlidne mars
anhållit, att departementet måtte inkomma med det yttrande häröver, vartill departementet
kunde finna anledning.
I anledning härav har artilleridepartementet inhämtat yttrande i ärendet
angående de faktiska förhållanden, som kunde inverka på frågans bedömande, från
styresmannen för Carl Gustafs stads gevärsfaktori.
I anslutning till detta yttrande, som härmed överlämnas, får artilleridepartementet
meddela, att departementet kan vitsorda de av motionärerna lämnade uppgifter
om varje i motionen upptagna faktoriarbetares anställningstid och övriga till
hans anställning hänförliga förhållanden samt kan tillägga, att en var av nämnda
arbetare på ett tillfredsställande sätt skött sina åligganden och sig väl skickat. Av
motionärerna lämnade upplysningar om de av dem föreslagna pensionstagarnas
ekonomiska ställning överensstämma jämväl med upplysningar från gevärsfaktoriet.
Yad därpå angår, vilka grunder finge anses böra för här ifrågavarande arbetares
änkor provisoriskt tillämpas, intill pensionsförhållandena för icke ordinarie
statstjänare blivit slutligen ordnade, får artilleridepartementet till en början hänvisa
till sin skrivelse till eder den 7 mars 1918 i anledning av en vid 1918 års
riksdag väckt motion om pension åt vissa änkor efter arbetare vid gevärsfaktoriet.
I denna skrivelse, anförde artilleridepartementet, att framställning om och följaktligen
jämväl beviljandet av pensioner i. fall, sådana som det föreliggande, ej vore
vanliga, men att departementet likväl ej ansåge det vara stridande mot de prin
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
5
ciper, som för pensioners beviljande under senaste tiden tillämpats. Därvid anförde
departementet såsom analogt fall 1916 års riksdags beslut i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition om pension till f. besiktningsrustmästaren Per Gustaf Anderssons
änka Katarina Karolina Andersson, född Sundquist, vilken tillerkänts pension å allmänna
indragningsstaten med 300 kronor årligen. Liksom faktoriarbetarna hade
nämligen Andersson ej författningsenligt varit berättigad till pension ur arméns
pensionskassa eller annan allmän kassa, men hade i likhet med flera av de i motionen
omnämnda faktoriarbetama tillerkänts pension å allmänna indragningsstaten,
varifrån pension otvivelaktigt enligt hävdvunnen sed skulle hava beviljats även
de övriga faktoriarbetarna, om de fått leva, tills de hunnit den ålder, 60 år, som
för pensions erhållande ansåges böra fordras, och fortfarande varit anställda vid
faktoriet. Artilleridepartementet kunde i övrigt ansluta sig till motionärernas uttalanden
om faktoriarbetares likställighet med statstjänstemän, i vad detta uttalande
galle de faktoriarbetare, för vilkas änkor pensionerna begärdes, och även andra
sådana, som efter erhållen anställning vid faktoriet därmed fortfore under sin återstående
livstid eller till dess ålder eller sjukdom föranlett deras avgång. Att de
icke kunnat erhålla ordinarie anställning berodde därpå, att deras avlöning utgått
från extra ordinarie statsanslag. För statspensionering av gevärsfaktoriarbetare
med tillräckligt antal levnads- och tjänstår ävensom för pensionering av sådana
arbetares änkor och änkor efter faktoriarbetare, som under anställningstiden avlidit,
kunde följaktligen enligt artilleridepartementets åsikt göras gällande samma grunder
som för pensionering av tjänstemän å ordinarie stat och dess änkor.
Den vid 1918 års riksdag väckta motionen om pension åt sistnämnda faktoriarbetareänkor
blev visserligen av riksdagen avslagen, men efter förnyad motion
vid 1919 års riksdag beviljades en var av samma änkor en årlig pension av 300
kronor under deras återstående livstid.
Med anledning av vad sålunda anförts, anser artilleridepartementet, att vid
pensionering av änkor efter faktoriarbetare samma grunder böra tillämpas som beträffande
sistnämnda änkor, vilka grunder i huvudsak torde hava kommit till uttryck
i departementets förenämnda yttrande.
Artilleridepartementet får således hemställa, att för statspensionering av
änkor dels efter gevärsfaktoriarbetare med tillräckligt antal levnads- och tjänstår
dels ock efter sådana faktoriarbetare, som under anställningstiden avlidit, må tillsvidare
göras gällande samma grunder som för pensionering av änkor efter statstjänstemän
å ordinarie stat.
I fråga om hushållerskan Johanna Matilda Norström lärer hon på grund av
vad om hennes förhållande till målaren Lars Erik Törnblom blivit upplyst i förevarande
fall böra likställas med ifrågavarande änkor.»
Berörda [yttrande av st}Tresmannen för Carl Gustafs stads gevärsfaktori
är av följande lydelse.
»Såsom infordrat yttrande och utredning om de faktiska förhållanden, i vilka
elva till pension föreslagna änkor efter faktoriarbetare leva, får jag härmed vördsamt
anföra följande:
De i motionen anförda uppgifterna beträffande de ifrågavarande änkornas
förhållanden kunna till en början av mig vitsordas. Ytterligare vill jag om de
ifrågavarande personerna framhålla:
Styresmannen
för Carl
Gustafs stads
gevärsfaktori.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
1. Ankan Emma Kristina Jonsson. Bodde till 1913 vid gevärsfaktoriet och
var då sjuklig sedan många år tillbaka samt är det fortfarande. Har inga egna
barn men får någon hjälp av styvbarn, eljest intet annat än kapitalet att leva av
samt, om hon blir sängliggande, sjukhjälp.
2. Ankan Josefina Augusta Charlotta Hedlund. Är inbunden och sluten
men mycket skötsam. Då fråga väcktes 1918 om andra änkors pension, ville hon
ej vara med, enär hennes kapital då uppgick till cirka 4,000 kronor. Nu har det
mesta gått åt, och då hon ej har närmare anhöriga, måste hon troligen omhändertagas
av fattigvården i en ej alltför avlägsen framtid.
3. Änkan Anna Augusta Fahlborg. Är visserligen ej gammal och så gott
som frisk, men saknar andra uppehållsmedel än dem hon på angivet sätt kan förvärva.
Mannen dog i kräfta. En son, gift, hjälper henne något.
4. Änkan Anna Charlotta Eriksson. Ungefär lika den nästföregående i
hälsa, men 5 år äldre. Hennes ekonomi är dock bättre så till vida, att hon av
sin del i gården har bostad och en liten inkomst, på vilket hon dock ej kan reda
sig. En son är för närvarande anställd som rustmästareelev vid gevärsfaktoriet.
5. Änkan Matilda Kristina Pettersson. Har även del i gård med bostad,
som dock lämnar mindre avkastning. Kan ej arbeta något nämnvärt, då krafterna
äro små. En son bor hemma och hjälper henne så gott han kan. Åven för henne
var ifrågasatt att motionera om pension år 1918, men hon syntes då fullt arbetsför,
varför frågan fick förfalla.
6. Änkan Hulda Augusta Lundin. Är dålig och har ej några medel till
sitt uppehälle, varför hon också har fattigvård.
7. Änkan Hedda Sofia Landm. Mannen fick lungsot för 12—15 år sedan
och detta grep hustrun så hårt, att hon blev svagsint. Synes för närvarande vara
ganska väl återställd från sinnessjukdomen, dock torde hon ej kunna sägas vara
fullt arbetsför. Är hemma och hjälper till i hushållet för barnen och får av dem
sitt uppehälle så länge de äro hemma, men har eljes inga tillgångar att leva av.
8. Hushållerskan Johanna Matilda Norström. Här har det ej varit känt
annat än att de varit gifta, men nu har utrönts, att Törnbloms verldiga hustru
övergav honom och for till Amerika. Under sådana förhållanden brydde sig Törnblom
ej om att söka skilsmässa. Hushållerskan är dålig och kan ej bidraga mycket
till sitt uppehälle.
9. Änkan Naemi Eklund. Nedsatta kroppskrafter genom mycket arbete.
Mannen var mycket arbetsam och mycket flitig samt .både de bästa vitsord. Efter
spanska sjukan 1918 fick han hjärtfel och dog efter en kort sjukdom.
10. Änkan Anna Wilhelmina Jansson. Lider av reumatism och har ett 7- årigt barn att försörja samt sysselsätter sig med trikåstickning och hemmets
skötsel. En dotter, anställd å kontor, som förtjänar 175 kronor per månad. Mannen
efterlämnade något över 5,000 kronor, varav änkan bekommit boet och cirka 3,000
kronor i kontanter.
11. n.nkan Johanna Wilhelmina Jonsson. Är medellös och med nedsatta
kroppskrafter. Mannen låg sjuk i lungsot under flera år, varigenom hemmets tillgångar
uttömdes.
12. jroikan Hilda Kristina Carlsson. Är sjuklig, troligen någon nervös
åkomma, av vilken även en här anställd son lider. Mannen efterlämnade vid sin
Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
7
död cirka 3,000 kronor, men barnen voro då små och kapitalet gick åt till familjens
uppehälle under deras uppväxttid.
Samtliga här upptagna avlidna faktoriarbetare hava skött sig väl i tjänsten.
Då förlidet års riksdag under åberopande av sakkunnigas förslag angående icke
ordinarie statstjänares rätt till familjepensionering (riksdagens skrivelse nr 10 A
punkt 50, sista stycket) beviljade tretton änkor efter faktoriarbetare ett årligt
understöd av trehundra _ kronor, synes enligt mitt förmenande här ovan upptagna
böra äga samma rätt. Även bland fjolårets funnos en del, vars män varit anställda
respektive 17, 22, 22 och 28 år, men avlidit under tjänstetiden. Enahanda är förhållandet
med flertalet av till pensionering nu ifrågasatta, och då männen, om de
fått leva, otvivelaktigt stannat kvar i tjänsten till sådan ålder att de själva kunnat
pensioneras, synes mig samma princip som förlidet år vara tillämpbar.
Jag är på grund av ovan anförda av den åsikten, att motionen bör tillstyrkas.
»
För egen del har statskontoret anfört, att det ville synas ämbetsverket,
som om för beredande av pension i dessa fall ungefär lika goda
skäl förelåge som de, vilka föranledde 1919 års riksdag att bifalla den
inom andra kammaren väckta motionen nr 227.
Såsom ovan erinrats, beviljade 1919 års lagtima riksdag en var
av tretton änkor efter faktoriarbetare ett årligt understöd av 300 kronor,
och åberopades därvid, bland annat, att nämnda belopp icke syntes
överstiga vad särskilda sakkunniga ifrågasatt i sitt förslag angående
icke ordinarie statstjänares rätt till familjepensionering. Med hänsyn
härtill har utskottet, som i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna
anser samma skål här föreligga som de, vilka föranledde riksdagens
nyssnämnda beslut, funnit sig böra tillstyrka ett årligt understöd
till enahanda belopp eller 300 kronor åt en var av i motionen
omnämnda elva änkor. I fråga om hushållerskan Norström lärer hon,
såsom arméförvaltningens artilleridepartement framhållit, på grund av
vad om hennes förhållande till målaren Törnblom blivit upplyst, i
förevarande fall böra likställas med ifrågavarande änkor.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen, i anledning av förevarande motionen
1: 3, må medgiva, att en var av i motionen
omnämnda elva änkor efter arbetare vid Carl Gustafs
stads gevärsfaktori, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, ävensom hushållerskan Johanna
Matilda Norström, så länge hon lever ogift, må från
Statskontoret.
Vt skott et.
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
och med den 1 januari 1920 å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av trehundra
kronor.
Stockholm den 18 maj 1920.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Wickman, Öhngren, Östberg, Enhörning, Söderbom, Petterson
S. M. och Steinholts samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Borg, Sommelius, Wikström,
Borggren, Andersson i Stockholm och Sandberg.
STOCKHOLM, ISAAC MAECTJS’ BOKTEYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:342 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om pensioner å allmänna indragning sstaten åt elva änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori s. 7 i texten