Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning angående uppförande på ordinarie stat av en eldareoch två chaufför sbefattning ar.
1920-05-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1920:66, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning angående uppförande på ordinarie stat av en eldareoch två chaufför sbefattning ar.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 66.
1
Nr 66.
Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1920 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
angående uppförande på ordinarie stat av en eldare- och
två chaufför sbefattning ar.
I en till bankoutskottet avlåten, den 11 mars 1920 dagtecknad
skrivelse hava fullmäktige i riksbanken bland annat hemställt, att utskottet
ville föreslå riksdagen
dels medgiva att eldaren vid riksbankens huvudkontor Anders
Wilhelm Johansson må från och med den 1 januari 1920 förflyttas på
ordinarie stat med avlöningsförmåner lika med vaktmästares vid huvudkontoret
kontanta avlöning;
dels medgiva att å riksbankens avlöningsstat vid huvudkontoret från
och med år 1920 uppföra två chaufförsbefattningar, en förste och en andre
chaufför med avlöning för förste chauffören lika med biträdande maskinisten
och för andre chauffören lika med vaktmästare vid huvudkontoret
jämte erforderliga uniforms- och arbetspersedlar;
dels ock bemyndiga fullmäktige att, när de därtill finna skäl, tilldela
chaufförerna lämpliga premier för sparsamhet med förbrukningsartiklar
och god skötsel av materielen.
Fullmäktige anföra i ärendet följande:
»Hos utskottet vid 1919 års lagtima riksdag gjorde fullmäktige framställning
om biträdande maskinistens förflyttning från arvodesstat till ordinarie stat med likställighet
i avseende på den kontanta avlöningen med vice brandmästaren. Denna
fullmäktiges framställning vann utskottets och riksdagens bifall.
I år har eldaren A. W. Johansson hos fullmäktige anhållit, att fullmäktige
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 saml. 49 höft. (Nr 66.) 1
2 Banko utskottets utlåta nde Nr 66.
ville göra hemställan hos riksdagen, att även han från och med ingången av 192* i
måtte bliva satt på ordinarie stat.
Johansson är född den 17 oktober 1881 och antogs till eldare den 31 augusti
1906. Han har alltså på fjortonde året varit i riksbankens tjänst. Under denna
lid har intet varit att anmärka mot Johansson att sköta sina åligganden, utan kan
lian lämnas de bästa vitsord för sitt förhållande såväl inom som utom tjänsten.
1 )et arbete. Johansson för riksbanken utför, är av konstant natur, och hans befattning
kan icke undvaras. Det synes fullmäktige därför billigt, att Johansson får
komma i åtnjutande av den ordinarie anställningens trygghet. Vidkommande den
avlöning, som vid hans förflyttning på ordinarie stat bör beredas Johansson, torde
vara lämpligt, att hans avlöningsförmåner sättas lika med vad vaktmästare vid
huvudkontoret kontant äger att uppbära eller 2,200 kronor, varav lön 1.500 kronor
och tjänstgöringspenningar 700 kronor, jämte tre ålderstillägg å vartdera 100 kronor.
För körning vid växelinkasseringar, posttransporter m. m. har riksbanken på
sin tid inköpt tre bilar, och för skötseln av dessa äro två chaufförer anställda,
varav den ene såsom förste chaufför har närmaste ansvaret för vården av materiel
och förbrukningsartiklar. Chaufförernas sysslor bestridas sedan den 1 oktober 1909
av Bror Julius Furrer, född den 11 januari 1884, och Josef Paul Eriksson, född
den 11 september 1883, enligt med dem uppgjorda kontrakt, som bestämde deras
ersättning till 150 respektive 140 kronor i månaden jämte vissa beklädnadspersedlar
samt premier för sparsamhet med förbrukningsartiklar och aktsamhet med materielen,
till vilken ersättning sedermera kommit dels dyrtidstillägg lika med bankens
övriga personal och dels sedan den 1 januari 1919 ett särskilt dagarvode av
en krona. Beklädnadspersedlarna, som ursprungligen utgjorde regnkappa, päls,
automobilfilt, pälsvantar, skinnväst och överdragskläder, hava under årens lopp utökats
med en kavajkostym.
Förste chauffören Furrers och andre chauffören Erikssons kontanta avlöningsförmåner
från riksbanken belöpte sig under sistlidna år till respektive 5,450 kronor
30 öre och 4,620 kronor 80 öre, däruti då inbegripna premier för sparsamhet med
förbrukningsartiklar och av chaufförerna själva verkställda underhålls- och förbättringsarbeten
å bilarna, utgörande för den förre 1,234 kronor 80 öre och för den
senare 617 kronor 40 öre.
m Furrer och Eriksson hava emellertid uppsagt sina kontrakt och anhållit, att
fullmäktige måtte vidtaga åtgärder för beredande åt dem av ordinarie anställning
och därmed förenade förmåner för dem och deras familjer. Samtidigt med deras
förenämnda begäran anhöllo chaufförerna, att fullmäktige, till dess frågan om deras
förflyttning på ordinarie stat kunde bliva prövad och avgjord, ville bevilja dem
förbättrade månadsarvoden, och hade i avseende härpå Furrer uttalat önskan att
bliva likställd med biträdande maskinisten. Tillmötesgående chaufförernas sistnämnda
anhållan hava fullmäktige den 29 sistlidna januari beslutit, att Furrer och
Eriksson från och med innevarande år tillsvidare finge komma i åtnjutande av
månadsarvoden, motsvarande för Furrer biträdande maskinistens och för Eriksson
vaktmästares vid huvudkontoret avlöningsförmåner med därå belöpande dyrtidstil 1- lägg, så länge sådant utginge.
Vad angår frågan om beredande av fast anställning åt chaufförerna synes
det fullmäktige lämpligt, att deras sysslor uppföras på ordinarie stat, då de under
alla förhållanden äro för banken behövliga. En sådan åtgärd är också, beträffande
3
Bankoutskottets utlåtande Nr 66.
de nuvarande chaufförerna, billig med avseende på den långa tid —- över tio år
som Furrer och Eriksson i sådan egenskap tjänstgjort och under vilken bägge samvetsgrant
och plikttroget skött sina befattningar. „ ,,
Beträffande de avlöningar, som böra bestämmas för chaufförerna, anse tullmäktige,
att förste chauffören, som har närmaste ansvaret för vården av materiel
och förbrukningsartiklar, bör likställas med biträdande maskinisten och andre
chauffören med vaktmästare vid huvudkontoret. Därjämte böra chaufförerna i stallet
för den dem på senare åren tilldelade kavajkostymen få uniformsbeklädnad r lik et
med vaktpersonalen, samt, som för närvarande, päls m. fl. under arbetet erforderliga
persedlar. Fullmäktige anse även det vara för banken till gagn, att tulimaktige,
vid chaufförernas förflyttning på ordinarie stat, må äga samma befogenhet
som hittills att, när fullmäktige därtill finna skäl, tilldela chaufförerna lämpliga
premier för sparsamhet med förbrukningsartiklar och god skötsel av materieien.
I detta avseende vilja fullmäktige framhålla, att särskilt Furrer är i besittning av
utmärkt gott handlag och goda insikter i mekaniska arbeten, vilket gor, att icke
oväsentliga besparingar kunna göras därigenom, att chaufförerna själva ha förmåga
att utföra en hel del ifrågakommande reparationsarbeten.»
Såsom fullmäktige erinra, har eldaren Johansson under tretton år
med bästa vitsord tjänstgjort vid riksbanken. Med hänsyn härtill och
då enligt vad fullmäktige därjämte framhållit Johanssons befattning är
av den natur, att den synes icke kunna undvaras, har utskottet ansett
sig böra tillstyrka bifall till förslaget att förflytta Johansson pa ordinarie
stat med aflöningsförmåner lika med vaktmästares kontanta avlöning
vid huvudkontoret eller 2,200 kronor.
Samma skäl — en lång, väl vitsordad tjänstgöring och befattningarnas
behövlighet för banken — hava av fullmäktige åberopats
beträffande frågan om beredande av fast anställning åt chaufförerna.
Fullmäktige hava i detta avseende föreslagit, att a riksbankens avlöningsstat
vid huvudkontoret uppföras en förste chaufför med avlöning lika
med biträdande maskinistens vid huvudkontoret eller 2,350. kronor samt
eu andra chaufför med aflöning lika med vaktmästares vid huvudkontoret
eller 2,200 kronor. Därjämte skulle chafförerua tilldelas erforderliga
uniforms- och arbetspersedlar. Utskottet, som funnit fullmäktiges
förslag i denna del vill motiverat, har ansett sig böra tillstyrka bifall
till detsamma. .
Fullmäktige hava vidare föreslagit, att ovan omförmälda ändringar
i avlöningsstaten måtte få träda i kraft från och med ingången av ar
1920; och har utskottet med hänsyn därtill att av här ifrågavarande
befattningshavare de två chaufförerna redan uppbära avlöningar till
samma belopp som de föreslagna funnit sig böra biträda denna framställning.
Mot det ifrågasatta bemyndigandet för fullmäktige att, när de där
-
Utskottet.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 66.
till finna skäl, tilldela chaufförerna lämpliga premier för sparsamhet med
förbrukningsartiklar och god skötsel av materielen har utskottet icke
haft något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
A. besluta
l:o) att eldaren vid riksbankens huvudkontor
Anders Wilhelm Johansson må från och med den 1
januari 1920 förflyttas på ordinarie stat med avlöningsförmåner
lika med vaktmästares vid huvudkontoret
kontanta avlöning;
2:o) att å riksbankens avlöningsstat vid huvudkontoret
från och med år 1920 uppföra två chaufförsbefattningar,
en förste och en andra chaufför med
avlöningsförmåner för förste chauffören lika med biträdande
maskinistens kontanta avlöning och för andre
chauffören lika med vaktmästares vid huvudkontoret
kontanta avlöning med rätt därjämte för båda chaufförerna
att erhålla erforderliga uniforms- och arbetspersedlar;
samt
B. bemyndiga fullmäktige att, när de därtill
finna skäl, tilldela chaufförerna lämpliga premier för
sparsamhet med förbrukningsartiklar och god skötsel
av materielen.
Stockholm den 18 maj 1920.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Gustafsson, Juhlin, Öhngren, Johansson i Friggeråker,
Enhörning och Malmberg samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Jonsson i Gumboda,
Edbom, Lindvall, Andersson i Milsmaden, Jensen och Andersson i Stockholm.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.