Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 72

1920-06-01 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1920:72, Bankoutskottets utlåtande Nr 72

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 72.

8

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1920 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning

av arvodena åt ordförande och ledamöter i styrelsen

för statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl., m. m.

1 en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten, till bankoutskottets

förberedande behandling hänvisad proposition, nr 259, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva

följande ändringar i nuvarande lönestat för statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl., att gälla från och med år 1921, nämligen

att arvodet åt den i sagda lönestat uppförde ordföranden i styrelsen

för nämnda anstalt, nu 2,500 kronor, höjes till 5,000 kronor,

att arvodet åt en var av de två i samma lönestat upptagna ledamöterna

i styrelsen, nu 2,000 kronor, höjes till 4,000 kronor, samt

att avlöningsförmånerna för den i lönestaten uppförde verkställande

direktören fastställas till 9,000 kronor, därav lön 5,700 kronor, tjänstgöringspenningar

2,500 kronor och ortstillägg 800 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet lämnar föredragande departementschefen

till en början en redogörelse för tillkomsten av nu gällande

lönestat för statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. och

erinrar i sådant avseende, hurusom vid 1911 års riksdag proposition

framlades med förslag till stat för folkskollärarnas pensionsinrättning,

upptagande arvoden åt direktionsmedlemmarna med 3,000 kronor för

ordföranden och 2,400 kronor för en var av två ledamöter samt avlöning

åt en verkställande direktör med 8,100 kronor, varav 5,000 kronor lön,

2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor ortstillägg, varjämte

lönen åt verkställande direktören skulle kunna efter 5 år höjas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande, Nr 72.

med 600 kronor. Riksdagen godkände den av departementschefen förordade

staten, dock med den ändring, att direktionsledamöternas arvoden

bestämdes, ordförandens till 2,500 kronor och de två övriga ledamöternas

till vartdera 2,000 kronor.

Departementschefen erinrar vidare om 1919 års lagtima riksdags

beslut, enligt vilket i stället för folkskollärarnas pensionsinrättning,

folkskollärarnas änke- och pupillkassa, småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

och barnmorskornas pensionsanstalt från och med ingången

av år 1920 skulle inrättas en statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl. med det verksamhetsområde, som angåves i det

vid statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 18 mars 1919 fogade

förslag till reglemente.

Enligt riksdagens beslut skulle den år 1911 godkända staten för

folkskollärarnas pensionsinrättning från och med den 1 januari 1920

gälla för statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. Sagda

lönestat har, i vad den avser direktionsmedlemmarnas arvoden och verkställande

direktörens avlöning, icke efter sin tillkomst undergått någon

förändring.

1 skrivelse den 14 november 1919 har direktionen över folkskollärarnas

pensionsinrättning hos Kungl. Maj:t hemställt, att förslag måtte

avlåtas till riksdagen om sådan ändring i gällande lönestat, att de

årliga arvodena till medlemmarna i styrelsen för nämnda pensionsanstalt

bestämdes för ordföranden till 5,000 kronor och för vardera av de två

av Kungl. Maj:t förordnade ledamöterna till 4,000 kronor, samt att anstaltens

direktör såsom tillika ledamot av styrelsen i denna sin egenskap

tillförsäkrades ett årligt arvode av 1,200 kronor.

Direktionen har därvdd till en början erinrat om den ökning i

direktionens arbetsbörda, som ägt rum före tillkomsten av den år 1919

beslutade nya pensionsanstalten, samt vidare framhållit, att den beslutade

omorganisationen komme att medföra en avsevärd ökning av direktionens

uppgifter.

Såsom ytterligare skäl för sin framställning har direktionen åberopat

det förhållandet, att direktionens medlemmar icke i likhet med

vissa andra funktionärer blivit delaktiga av krigstidstillägg eller dyrtidstillägg

eller kommit i åtnjutande av någon extra lönereglering, oaktat

penningvärdet sjunkit så betydligt, att det vid avlåtandet av direktionens

skrivelse utgjorde blott omkring en tredjedel av penningvärdet vid tiden

för fastställandet av alltjämt gällande avlöningsstat för direktionen.

Beträffande de belopp, till vilka arvodena till direktionen borde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 72.

5

höjas, syntes en jämförelse med de till vissa fullmäktige m. fl. — till

exempel i järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen, socialstyrelsen o. s. v. —

utgående arvoden giva stöd för den uppfattning, att en fördubbling av

de nuvarande arvodena icke kunde anses oskälig, utan fast hellre, i betraktande

av direktionens maktpåliggande uppgifter, torde få anses väl

motiverad. I enlighet härmed borde alltså dessa arvoden fastställas,

ordförandens till 5,000 kronor och vardera ledamotens till 4,000 kronor.

Direktionen har slutligen framhållit, hurusom det syntes påkallat,

att någon avlöningsförbättring bereddes jämväl verkställande direktören,

vilken efter omorganisationens genomförande skulle, med bibehållande

av sin föredragningsskyldighet, inträda såsom ledamot av styrelsen och

således finge sin hittillsvarande ställning väsentligt förändrad. Den

ökning i skyldigheter, som därigenom för honom tillkomme, syntes

direktionen ej billigtvis böra åläggas honom utan något vederlag i avlöningshänseende.

Direktionen har därför hemställt, att direktören i sin

egenskap av ledamot av styrelsen måtte tillerkännas ett årligt arvode

av 1,200 kronor.

Statskontoret, som på grund av remiss avgivit utlåtande i ärendet,

har därvid, efter erinran att styrelsens ordförande och ledamöter icke

vore berättigade att komma i åtnjutande av dyrtidstillägg eller tillfällig

löneförbättring, angående kravet på arvodes förhöjning till ifrågavarande

styrelsemedlemmar anfört följande:

»Att deras före kristidens inträde fastställda arvoden numera på grund av

det minskade penningvärdet måste anses otillräckliga, finner statskontoret uppenbart.

Tager man vidare i betraktande, att den dessa styrelseledamöter åvilande

arbetsbördan i avsevärd grad ökats, särskilt genom tillkomsten av den nya statsanstalten,

synes skäligt, att en väsentlig förhöjning av arvodena kommer till stånd.

En fördubbling av de hittills utgående arvodesbeloppen, som av direktionen föreslagits,

skulle visserligen kunna synas innebära en väl stor arvodesökning, men med

hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst angående omfattningen av dessa styrelseledamöters

arbete och då det torde vara lämpligt, att den avlöning, som nu bestämmes,

skall kunna bibehållas oförändrad under en längre tid framåt, vill statskontoret

icke motsätta sig, att höjningen av arvodena må bestämmas till de av

styrelsen föreslagna beloppen eller till 5,000 kronor för ordföranden och till 4,000

kronor för envar av de båda nu ifrågavarande ledamöterna.»

Beträffande avlöningen till verkställande direktören yttrar statskontoret:
»Vad

därefter vidkommer avlöningen till verkställande direktören framhåller

direktionen, att han genom att med bibehållande av sin föredragningsskyldighet

hava inträtt som ledamot av styrelsen fått sin hittills varande ställning väsentligt

Statskontoret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 72.

Departementschefen.

förändrad. I detta avseende är att märka, att han vid 1911 års riksdag jämställdes

med en statskommissarie och byråchef i statskontoret, med vars ämbete dock är

förenat ledamotskap i ämbetsverkets styrelse; och hans avlöning blev i anledning

härav fastställd till 8,100 kronor jämte ett ålderstillägg å 600 kronor. Emellertid

lärer knappast kunna förnekas, att direktörens ställning numera undergått en viss

förändring, i det att den blivit i någon mån mera självständig och ansvarsfull. På

grund härav och med hänsyn till förvaltningens ökade omfång vill statskontoret

ifrågasätta, huruvida icke den nya pensionsanstaltens verkställande direktör borde

erhålla avlöning motsvarande den, som tillkommer ämbetsverkschef av lägsta avlöningstypen,

alltså 9.000 kronor, därav lön 5,700 kronor, tjänstgöringspenningar

2,500 kronor och ortstillägg 800 kronor. Med tillägg av den till dylik ämbetsverkschef

utgående tillfälliga löneförbättring, 1,200 kronor, skulle då verkställande direktörens

avlöning komma att, frånsett dyrtidstillägg, uppgå till 10,200 kronor.»

För egen del anför departementschefen:

iDe för närvarande till styrelsen för statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl. utgående avlöningarna torde — såsom utav den

av mig i det föregående lämnade redogörelsen lär framgå — vara beräknade

på grundvalen av de prisförhållanden, som voro rådande under

tiden närmast före år 1910. Redan i följd av penningvärdets fall sedan

nämnda tid torde alltså en höjning av ifrågavarande arvoden vara väl

motiverad, särskilt med hänsyn till den omständigheten, att ifrågavarande

funktionärer icke hava ansetts kunna likställas med befattningshavare i

statens tjänst och på grund härav icke kunna komma i åtnjutande dyrtidstillägg

eller tillfällig löneförbättring. Jag tillåter mig härvidlag

erinra om vad de sakkunniga i fråga om krigstidstillägg och krigstidshjälp

för år 1919 yttrat angående krigstidshjälp till direktionens medlemmar.

Då dessa, yttrade de sakkunniga, icke syntes i sin egenskap

av medlemmar i direktionen kunna likställas med befattningshavare i

statens tjänst, samt det skulle leda till vidsträckta konsekvenser att i

fråga om krigstidstillägg gå utöver denna ram, hölle de kommitterade

före, att den arvodesförbättring på grund av dyrtiden, som kunde befinnas

vara nödig, borde beredas direktionens medlemmar och med dem

jämställda i annan form. I likhet med statskontoret anser jag, att den

ställning, som direktionens medlemmar i sistberörda hänseende intagit,

icke förändrats genom den nu genomförda omorganisationen *av folkskollärarnas

pensionsinrättning till en statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl.

Men dessutom finner jag en arvodesförhöjning till styrelsens medlemmar

vara motiverad även av den sedan fastställandet av 1911 års

avlöningsstat inträdda ökningen i styrelsens arbetsbörda, framför allt till

följd av den nya pensionsanstaltens inrättande. Beträffande området för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 72.

7

styrelsens verksamhet innebär omorganisationen, att tre av de pensionskassor,

som före år 1920 förvaltats av direktionen, nämligen folkskollärarnas

pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt

småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, jämte den för närvarande

under riksförsäkringsanstaltens förvaltning lagda barnmorskornas

pensionsanstalt uppgått i statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl., vilken anstalt dessutom är avsedd för en del funktionärer,

som hittills ej haft någon pensionsrätt, t. ex. distriktsveterinärer och

andra kommunalt anställda veterinärer, husmödrar med viss anställning

m. fl. Dessutom kommer styrelsen hädanefter att, jämte sin funktion

såsom styrelse för den nya anstalten, fortfarande hava att förvalta

lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa, lasarettsläkarnas

pensionskassa, dövstumlärarnas pensionsanstalt, lärarinnornas pensionsanstalt

och extra provinsialläkarnas pensionskassa. Härtill kommer

vidare, att styrelsens verksamhet, på grund av de nya och mera komplicerade

författningsbestämmelserna rörande den pensionering som handhaves

av statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., torde

bliva mer krävande än förut. Under nu omförmälda omständigheter

finner jag de av direktionen föreslagna och av statskontoret tillstyrkta

arvodesbeloppen, 5,000 kronor för ordföranden och 4,000 kronor för

envar av de båda ifrågavarande ledamöterna, icke vara för högt tilltagna.

Beträffande direktören har statskontoret föreslagit, att han skulle

i avlöningshänseende, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg däri

inbegripna, jämställas med ämbetsverkschef av lägsta avlöningstypen.

Med hänsyn till den mera självständiga och ansvarsfulla ställning han

kommer att intaga inom anstalten samt den utan tvivel ökade arbetsbörda,

som härigenom kommer att påvila honom, anser jag mig böra

förorda detta förslag.

Ovanberörda arvodes- och avlöningsförhöjning torde med tillämpning

av sedvanliga principer icke böra träda i kraft förr än med ingången

av år 1921.»

Beträffande den av Kungl. Maj:t i övrigt lämnade utredningen i

ärendet får utskottet hänvisa till propositionen.

För behandling av förevarande ärende har utskottet ansett det

vara av vikt att erhålla yttrande från löneregleringskommittén. Utskottet

har därför anhållit om utverkande av Kungl. Maj:ts befallning till nämnda

kommitté att till utskottet inkomma med utlåtande i ärendet.

I anledning härav har utskottet emottagit ett av löneregleringskommittén

den 17 maj 1920 avgivet utlåtande, däri kommittén, efter en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 72.

Lönereglering

skommittén.

längre redogörelse för de bestämmelser i förevarande hänseenden, vilka

varit gällande alltsedan år 1867, då stat för folkskollärarnas pensionsinrättning

fastställdes, beträffande de nu föreslagna ändringarna i lönestaten

anfört följande:

»Med det förut anförda har kommittén velat bringa i erinran en del omständigheter

och förhållanden, som kunna vara av en viss betydelse för bedömandet av

förevarande spörsmål.

Då det emellertid, för behörigt fullgörande av det kommittén genom ifrågavarande

remiss givna uppdraget, torde åligga kommittén att jämväl angiva sin

egen mening beträffande de föreslagna ändringarna i lönestaten för statens anstalt

för pensionering av folkskollärare m. fl., får kommittén, vad först angår verkställande

direktörens avlöningsförmåner, uttala, att de med anstaltens nyligen skedda omorganisation

inträdda förändringar i avseende å dess uppgifter och verksamhet ej

synas i och för sig motivera ett frångående av den till grund för verkställande

direktörens nuvarande tjänsteställning liggande jämförelsen mellan hans befattning

och byråchefsbefattning i centralt ämbetsverk.

Visserligen torde anstaltens göromål i stort sett hava ökats i och med den

nya ordningens inträdande, men denna ökning synes på det hela taget vara av beskaffenhet

att böra mötas, i den mån så ej redan skett, genom erforderlig ytterligare

förstärkning av de biträdande arbetskrafterna och ej genom ombildande av

direktörsbefattningen. — För övrigt äger ju styrelsen, jämlikt § 9 i förut omförmälda

instruktion den 31 december 1919, att, till lättnad för direktören såsom föredragande,

förordna annan befattningshavare inom verket att föredraga visst ärende

eller viss grupp av ärenden.

Löneregleringskommittén anser sig därför icke kunna i detta sammanhang

tillstyrka någon förbättring av verkställande direktörens avlöningsförmåner.

Vad härefter vidkommer den ifrågasatta ökningen av arvodena för ordföranden

i styrelsen för anstalten och de två i lönestaten upptagna ledamöterna i styrelsen,

anser kommittén ej heller den sålunda ifrågasatta arvodesökningen behöva bliva en

oundgänglig följd av de skedda förändringarna i avseende å anstaltens verksamhet.

Den ökning av styrelsens arbete, som må hava ägt rum av nämnda orsak, synes

kommittén lämpligen kunna kompenseras genom en överflyttning av beslutanderätten

i vissa smärre ärenden från styrelsen in pleno till verkställande direktören allena,

vilken väl redan under nuvarande förhållanden torde i dessa avseenden vara den i

verkligheten bestämmande.

Ehuru kommittén sålunda icke kan finna en ökning av de nämnda styrelsemedlemmarnas

arvoden motiverad av tillväxten av styrelsens åligganden, anser

kommittén likväl sådan ökning i viss mån vara betingad av den värdeminskning

ifrågavarande arvoden — vilka icke förbättrats genom dyrtids- eller andra tillägg

— i verkligheten de senare åren undergått.

Med hänsyn härtill, men i betraktande å andra sidan därav, att ifrågavarande

styrelsemedlemmar otvivelaktigt äro bättre tillgodosedda än motsvarande medlemmar

i vissa andra liknande styrelser, håller kommittén före, att, därest arvodena bleve

höjda för ordföranden från 2,500 till 4,000 kronor och för vardera av de två ifrågavarande

styrelseledamöterna från 2,000 till 3,000 kronor, arvodesökningen borde

kunna anses fullt tillräcklig.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 72. 9

Vad först angår den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av

verkställande direktörens avlöning, har utskottet, i likhet med löneregleringskommittén,

icke funnit den nyligen genomförda omorganisationen

av pensionsanstalten kunna motivera ett Irångående av den jämförelse

mellan direktörens befattning och byråchefsbefattning i centralt ämbetsverk,

som legat till grund för bestämmandet av direktörens tjänsteställning

och avlöningsförmåner. Utskottet har sålunda icke kunnat

biträda Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Vidkommande härefter arvodena till styrelsens ordförande och

ledamöter är utskottet även i detta avseende av samma mening som

löneregleringskommittén och kan således icke finna en ökning av de

nämnda styrelseledamöternas arvoden betingad med hänsyn till den

ökade arbetsbördan. I betraktande av den värdeminskning dessa arvoden

i själva verket undergått, synes emellertid någon höjning skäligen böra

medgivas, och har utskottet även härvidlag anslutit sig till löneregleringskommitténs

förslag, enligt vilket ordförandens arvode skulle höjas med

1,500 kronor till 4,000 kronor och arvodet åt vardera av ledamöterna

med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition, må medgiva följande ändringar i

nuvarande lönestat för statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl., att gälla från och med år

1921, nämligen

a) att arvodet åt den i sagda lönestat uppförda

ordföranden i styrelsen för nämnda anstalt, nu 2,500

kronor, höjes till 4,000 kronor; samt

b) att arvodet åt vardera av de två i samma

lönestat upptagna ledamöterna i styrelsen, nu 2,000

kronor, höjes till 3,000 kronor.

Stockholm den 1 juni 1920.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 saml. 51 höft. (Nr 71—73.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 72.

Vid detta Ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Wickman, Juhlin, Lindley, Öhngren, Östberg och Svenson

i Eskhult samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Jonsson i Gumboda, Edbom, Wikström. Borggren,

Lindvall och Olsson i Berg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:353 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av arvodena åt ordförande och ledamöter i styrelsen för statens anstalt för p s. 1 i texten