Sök i Ratio Lex

Memorial, angående åtgärder'' för nedbringande av kostnaderna för riksdagstrycket.

1920-06-03 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1920:75, Memorial, angående åtgärder'' för nedbringande av kostnaderna för riksdagstrycket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 75.

1

Nr 75.

Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1920 kl. 4 e. m.

Memorial, angående åtgärder'' för nedbringande av kostnaderna

för riksdagstrycket.

Med erinran att de senare årens starka stegring av omkostnaderna

för riksdagstrycket riktat uppmärksamheten på frågan, om något skulle

kunna göras för att begränsa dessa kostnader, hava fullmäktige i riksgäldskontoret

i skrivelse den 19 sistlidna februari till bankoutskottet meddelat,

att fullmäktige anmodat förste revisorn E. Risling, vilken under

en följd av år tjänstgjort i riksdagens tryckeriexpedition såsom föreståndarens

biträde, och sekreteraren H. Ekedahl, vilken handhar den riksgäldskontoret

åliggande vården om riksdagstrycket, att uppgöra och till fullmäktige

inkomma med förslag till de åtgärder, som de för vinnande av

ovanberörda syfte kunde finna lämpliga. Med anledning härav hava bemälda

Risling oeh Ekedahl utarbetat två promemorior, vilka av fullmäktige

överlämnats till utskottet. Då fullmäktige ej förbisåge, att även

andra synpunkter på förevarande fråga än den av fullmäktige företrädda

sparsamhetssynpunkten måste vinna beaktande, hava fullmäktige ej ansett

sig böra taga någon ställning till det föreliggande spörsmålet utan inskränkt

sig till att överlämna utredningen till utskottet för de åtgärder,

utskottet kunde finna påkallade.

Omförmälda promemorior äro såsom bilagor A och B fogade vid

detta utlåtande.

Att kostnaderna för riksdagstrycket under de senaste åren högst

avsevärt stegrats, torde vara för alla känt. I detta avseende hava riksdagens

revisorer i sin senaste berättelse (sid. 88) meddelat, att kostnaBihang

till riksdagens protokoll 1920. 8 samt. 53 käft. (Nr 75.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

BanJcoutskottets memorial Nr 75.

derna för ifrågavarande tryck nedannämnda år uppgått

till

belopp:

år 1913 ................................................

kr.

323,841:

36

» 1914 ................................................

»

455,847:

03

» 1915 ................................................

))

353,851:

67

» 1816 ................................................

»

422,086:

44

» 1917 ................................................

))

631,841:

94

» 1918 ................................................

»

898,040:

68

Enligt uppgift från riksgäldskontoret

hava dessa kostnader för år 1919

utgjort ...................................................

kr.

1,025,335:

41

följande

Vidare må omnämnas, att från och med innevarande år en förhöjning

ägt rum med 50 procent av de kontraherade prisen för ifrågavarande

tryck.

Det är emellertid icke blott kostnadsfrågan, som givit anledning

till de i promemoriorna framkastade förslagen utan anledningen har i

samma grad varit den, att svårigheter ansetts komma att yppa sig för

att kunna tillfredsställa utskottens anspråk på ett snabbt utförande av

beställningar, sedan lagen om 8-timmars normalarbetsdag trätt i kraft,

om icke inskränkningar i mängden av tryck och förenklingar i det förberedande

arbetet med riksdagstrycket kunde vinnas. Dessa uttalanden

hava också under innevarande års riksdag bekräftats, i det att åtskilliga

svårigheter erbjudit sig i ovan angivna avseende. Utskottet anser därför

i likhet med promemoriornas författare, att åtgärder böra vidtagas i de

av dem angivna syften. Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida dessa

spörsmål äro av den art, att de böra underställas riksdagens prövning.

Enligt utskottets mening torde vederbörande utskott självt eller dess

kansli vara i tillfälle att åstadkomma sådana förenklingar, att betydande

besparingar skulle kunna vinnas. Det har emellertid ansetts vara lämpligt

att här närmare skärskåda de förslag, som framkommit och framlägga

dem för riksdagen till närmare beaktande.

Den förra promemorian indelar för vinnande av överskådlighet

riksdagstrycket i fyra grupper, innefattande den första förslag, inlämnade

till riksdagen i form av propositioner och motioner, den andra utskottens

yttranden i anledning av nämnda förslag, den tredje riksdagsskrivelserna

och det s. k. riksdagsbeslutet samt den fjärde riksdagens protokoll.

Vad först angår propositionerna har någon inskränkning i deras

tryckning ansetts icke kunna komma i fråga. Beträffande motionerna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 75.

3

framhålles, hurusom vid innevarande års riksdag den ändring genomförts

rörande tryckningen av likalydande motioner, framförda i båda kamrarna,

att hänvisning lämnats i den ena kammarens motionssamling till den

likalydande motionen i medkammaren. Berörda åtgärd har bland annat

medfört en ej obetydlig kostnadsbesparing.

Vidkommande härefter den andra gruppen eller utskottens utlåtanden

ifrågasättes exempelvis beträffande utlåtandena angående statsverkspropositionen,

att samtliga punkter, vilka ej föranlett skilda meningar

eller särskild motivering, summariskt uppräknas till godkännande

med åberopande av statsverkspropositionens punktbeteckning. Aven hava

flera anmälningar, som förekomma i följd, ansetts kunna sammanföras

i en punkt. Detta torde redan nu förekomma och läz-er det böra

överlämnas åt vederbörande utskott att härom bestämma. De vid utlåtandena

fogade tabellerna rörande huvudtitlarne, vilkas tryckning enligt

uppgift drager en kostnad av omkring 16,000 kronor, torde få anses

vara överflödiga och synas därför kunna uteslutas. I sammanhang härmed

har vidare framhållits, att en begränsning borde kunna ske med

avseende på avtryckningen i utskottens utlåtanden av delar av propositioner,

motioner, yttranden m. m. Detta anser sig utskottet böra särskilt

understryka under erinran att, om också inskränkningar härutinnan

redan genomförts, på detta område ett verkligt slöseri gjort och fortfarande

gör sig gällande. Sålunda avtryckas långa redogörelser, av vilka med lätthet

ett referat kunnat inflyta. Även yttranden från myndigheter kunna i

vissa avseenden förkortas, exempelvis där en historik upprepas, vilken

redan finnes intagen i propositionen eller motionen. Förslag till kungörelser,

bifogade Kungl. Maj:ts propositioner, pläga ofta intagas i såväl

förslagstryck som utlåtande, där med lätthet en hänvisning kunnat ske

till propositionen. Att härav förorsakas betydande kostnader, är uppenbart.

Exempelvis må nämnas, hurusom vid innevarande års riksdag från

ett utskott till såväl förslagsupplagan som utskottets utlåtande fogats ett

förslag till kungörelse, däri någon ändring ej ifrågasatts, upptagande ej

mindre än omkring 8 ark och med en merkostnad av omkring 770 kronor.

Uti här omförmälda avseenden böra enligt utskottets mening högst avsevärda

begränsningar kunna genomföras, men lärer vidtagandet av åtgärder

i berörda syfte kunna överlämnas åt vederbörande utskott.

Vad härefter angår de s. k. förslagsupplagorna, vilka — ofta onödigtvis

— användas i synnerligen stor utsträckning, hava dessa visat sig draga

högst avsevärda kostnader. På ett par håll hava också inskränkningar

skett och synes det nödigt tillse, att användningen av förslagstryck be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 75.

gränsas till endast sådana fall, där ärendets vikt och betydelse kunna

anses motivera detsamma.

Förslagsställaren Risling ifrågasätter i sin promemoria, huruvida

icke alla preliminära förslag skulle kunna till en början utskrivas medelst

maskinskrift och först sedan definitiv behandling skett i utskottet uppsättas

i tryck. Härför erfordras emellertid dels en engångsutgift för

inköp av nödigt antal skrivmaskiner dels ock anställande för varje riksdag

av lämpligt antal maskinskriverskor. Dessa åtgärder torde komma att

medföra ganska dryga kostnader, och det kan med skäl ifrågasättas, huruvida

ens förslaget låter sig genomföras beträffande de vidlyftigare utlåtandena.

I varje fall synes frågan först böra göras till föremål för

utredning för utrönande av de kostnader, som skulle bliva en följd av

förslagets realiserande. En sådan utredning synes lämpligen kunna ske

genom riksgäldskontorets försorg.

I fråga om tryckning av mindre utlåtanden synes det kunna överlämnas

åt tryckeriexpeditionen att efter samråd med vederbörande utskottssekreterare

förfara på lämpligaste sätt.

Slutligen framhålles i promemorian ett förändrat sätt för utdelning

av de tillfälliga utskottens utlåtanden, som synes vara ägnat att minska

deras omfång. För närvarande utdelas dessa utlåtanden icke blott i den

kammare, som tillsatt resp. utskott, utan jämväl i medkammaren. Ärendet

bordlägges emellertid blott i förstnämnda kammare och överlämnas

till medkammaren för vidare behandling endast i det fall, att ett positivt

beslut blivit fattat. Vid sådant förhållande erfordras emellertid ett utlåtande

jämväl från ett tillfälligt utskott, tillsatt av den kammare, som

sålunda fått ett ärende till sig överlämnat, och plägar vid sistnämnda

utlåtandes avfattning förfaras på det sätt, att motivering och yrkande i

det förut utdelade och av medkammaren behandlade utskottsutlåtandet in

extenso intages i det nya utlåtandet. Samma mål skulle vinnas utan

kostnad, om den del av upplagan av ett tillfälligt utskotts utlåtande, som

utdelas till riksdagsmännen i den kammare, som först längre tram under

riksdagen kan få ärendet under omprövning, reserverades för att vidhäftas

ett blivande utlåtande i förekommande fall, och sålunda blott hänvisning

i stället för omtryckning i utlåtandet gjordes till motsvarande utlåtande

bland medkammarens tillfälliga utskottsutlåtanden.

Mot ett sålunda förändrat utdelningssätt synes icke vara något att

erinra.

Beträffande härefter den tredje gruppen av riksdagshandlingar, innefattande

riksdagens skrivelser och riksdagsbeslutet, ifrågasättes den ändring

s. 5 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsiottets memorial Nr 75.

5

att i skrivelsen angives det ärende, som åsyftas, men i övrigt hänvisning

lämnas Ätill vederbörande utskottsutlåtande, med tillkännagivande att utlåtandet

blivit av riksdagen godkänt eller godkänts med vissa ändringar.

Det nuvarande s. k. riksdagsbeslutet skulle, om skrivelserna till övervägande

del kunde sammanfattas i en handling för varje utskott, med

uppställning liknande nyssnämnda beslut, icke vidare bliva behövligt.

Detta förslag synes utskottet vara förtjänt av beaktande.

Vad angår tryckningen av riksdagens protokoll, synas gällande bestämmelser

icke lägga hinder i vägen mot att med nu tillämpade arbetsprinciper

inom riksdagen i allmänhet fredagsprotokollet tryckes tillsammans

med föregående onsdagsprotokoll och tisdagsprotokollet med föregående

lördagsprotokoll.

Vidkommande slutligen frågan om utdelning av tipeksaker till

riksdagens ledamöter erinras i den därom avgivna promemorian, hurusom

nyligen en avsevärd begränsning vidtagits i avseende å utdelningen av

kommittébetänkanden och statistiskt tryck, varigenom en ej obetydlig

kostnadsbesparing ernåtts. Vad angår de tryckalster i övrigt, som för

närvarande regelbundet utdelas till riksdagens ledamöter, har i promemorian

ifrågasatts inställandet av följande i det s. k. bihangstrycket ingående

publikationers utdelning:

1. Berättelse angående vad i rikets styrelse sig tilldragit (l:a saml.).

2. Justitieombudsmannens och militieombudsmannens ämbetsberättelser

(2:a saml. l:a avd.).

3. Riksdagsbeslutet samt riksbankens och riksgäldskontorets reglementen

(15 saml.).

Vidare har ansetts, att de i 2:a samlingen intagna revisionsberättelserna

angående statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret icke vidare

skulle behöva utdelas.

Mot vad sålunda föreslagits har utskottet icke funnit anledning

till annan erinran ån, att nämnda revisionsberättelser synas fortfarande

böra utdelas. Vad övriga ifrågavarande publikationer angår, böra de

emellertid alltid finnas tillgängliga hos kamrarnas vaktmästare för utdelning

till riksdagsman, som sådant önskar. Utdelningen av riksdagens

skrivelser (14 saml.) torde även kunna upphöra.

Åberopande vad sålunda anförts får utskottets hemställa,

att riksdagen må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att, med beaktande av här ovan angivna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 75.

synpunkter, vidtaga de åtgärder, som må anses erforderliga

för nedbringande av kostnaderna för riksdagstrycket.

Stockholm den 3 juni 1920.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, Wickman, Ostberg, Bondesson, Söder - bom, Petterson S. M. och Svensson i Eskhult samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Jonsson i

Gumboda, Edbom, Wikström, Borggren, Lindvall och Jensen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

BanlcoutsJcottets memorial Nr 75.

7

Bilaga A.

P. M.

med förslag till inskränkningar och förenklingar i riksdagstrycket.

På alla ekonomiska områden har under senare åren en prisfördyring ägt

rum, större på en punkt, något mindre på en annan. Arbetskostnaderna och

därmed produktionskostnaderna hava stegrats i ett synnerligen hastigt tempo och

visa fortfarande tendens att stiga om ock något långsammare än förut. Kostnaderna

för riksdagstrycket visa ett kraftigt prov på denna prisökning, om man

t. ex. jämför 1914 års minimipriser med de innevarande höst efter förhandling

med tryckerierna för nästkommande år fastställda. Ett 8-sidigt bihangsark

kostade år 1914 i sättning och tryckning 39:50 kronor men kostar år 1920 130

kronor; ett 16-sidigt protokollsark kostade 1914 i sättning och tryckning 77 kronor

men kostar 1920 250 kronor; en förslagsupplaga om 50 ä 75 exemplar å ett

8-sidigt bihangsark kostade 1914 10 kronor men betingar nästa år en kostnad av

29 kronor. Med nödvändighet följer härav, att totalkostnaden för riksdagstrycket

avsevärt springer i höjden och att 1914 ,års totalkostnad eller cirka

400,000 kronor för nästkommande år säkerligen mer än tredubblats, blott på

grund av minimiprisernas stegring. Härtill komma emellertid jämväl andra

anledningar till totalkostnadernas stegring såsom ersättningar för övertid m. m.

Dock har icke blott kostnadsfrågan givit anledning till nedanstående förslag,

utan är anledningen lika mycket den, att oöverstigliga svårigheter säkerligen

komma att yppa sig nästkommande riksdag att tillfredsställa de olika utskottens

anspråk på hastigt utförande av givna beställningar, sedan lagen om 8-timmars

normalarbetsdag trätt i kraft, om icke inskränkningar i tryckmängden och förenklingar

i det förberedande arbetet med riksdagstrycket kunna vinnas.

Det torde vara lämpligt ur såväl den ena som andra synpunkten att redan

nu framkasta några förslag, avsedda att motverka befarade svårigheter, som

annars såsom oförberedda kunna inverka hämmande på riksdagsarbetets gång.

Jag tillåter mig för överskådlighetens skull gruppera riksdagstrycket i fyra

grupper, den första innefattande förslag inlämnade till riksdagen i form av propositioner

och motioner, den andra innefattande utskottens yttranden i anledning

av nämnda förslag, den tredje innefattande riksdagsskrivelserna och det 8. k.

riksdagsbeslutet samt den fjärde innefattande riksdagens protokoll.

Inom den första gruppen, propositions- och motionsgruppen, kräves

för visso för ärendenas allsidigast möjliga belysning större utförlighet än på

någon annan punkt i riksdagstrycket och någon inskränkning härutinnan kan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 75.

icke sättas i fråga. Vidkommande motionerna torde böra framhållas, att en

ändring under 1920 års riksdag genomförts rörande tryckningen av till innehåll

och yrkande likalydande motioner,;, som framförts i riksdagens båda kamrar, i det

att i stället för omtryckning av ? dylika motioner två gånger, blott hänvisning

lämnats i ena kammarens motionssamling till den likalydande motionen i medkammaren,

varigenom med bibehållande av ändamålet med likalydande motioner,

eller ett sympatiuttalande från riksdagsmän ur riksdagens båda kamrar för ett

motionsvis'' framfört förslag vunnits en ren inbesparing av extra kostnader för

ny reproducering av en förut tryckt text och därav följande besvär för utskotten

att förvissa sig om det ensartade innehållet i respektive motioner, kv,*?

Det torde vara av intresse att ur kostnadssynpunkt något belysa resultatet

av denna förändring. Inalles hava vid denna riksdag avlämnats 65 likalydande

motioner, som skolat upptaga en volym av 224 trycksidor i vardera kammarens

motionssamling. Under förutsättning att dessa motioner kunnat sammanpassas

med andra till jämna ark (i praktiken uppkomma med?-nödvändighet delar av

ark betingande högre kostnader) kommer kostnaden att för varje sida vid första

tryckningen belöpa sig till kr. 24; 50 utan hänsyn till korrigeringsersättningar

eller för samtliga sidor till kr. 5,488 samt vid omtryckningen till kr. 13:60 per

sida eller i allt till kr. 3,830: 40. Sistnämnda kostnad hai ersatts av kostnaden

för 65 sidor hänvisningar inpassade i motionshäftena på så sätt att ej fullt

hälften tagit ett för annat ändamål nyttigt utrymme i anspråk. Kostnaderna för

dessa sidor kunna beräknas hava uppgått till kr. 24: 50 per sida eller för samtliga

32 sidor till kronor 784, och har alltså rent kr. 3,046: 40 besparats statsverket.

Härtill kan läggas den för tryckerierna uppkomna tidsvinsten, som

kunnat utnyttjas för annat brådskande riksdagstryck.

I fråga om andra gruppen av riksdagstrycket eller utskottens utlåtanden

synas däremot åtskilliga reformer vara tänkbara, som dels skulle minska tryckets

omfång, dels reducera själva tryckerixostnaderna utan att förändringar i uppställningen

av resp. utlåtanden behövde ifrågakomma. I förra fallet, torde som

exempel kunna pekas på statsutskottens utlåtanden angående statsverkspropositionen.

I dessa i förekomma tratt ofta punkter, som icke innehålla annat än en

kort beskrivning av äskandets innebörd, samt ett rent tillstyrkande i form av avskrift

av propositionens kläm i. behandlade punkt. Ingen meningsskiljaktighet har alltså

förekommit vid utskottsbehandlingen och någon förändring i förslaget vid kamrarnas

behandling eller någon debatt om ärendet har ej heller förekommit. Det

synes, som denna detaljerade behandling i utlåtandet vållar onödig tid för utlåtandets

kammarbehandling med framställande av proposition för varje punkt, då

lika saklig behandling kunde ägna3 de olika detaljerna i en huvudtitel, om samtliga

punkter, vilka ej föranlett skilda meningar eller särskild utskottsmotivering,

summariskt uppräknades till godkännande med åberopande av statsverkspropositionen

punktbeteckning. Likaså synas samtliga de punkter i omskrivna utskottsutlåtande,

avseende av utskottet uppskjutna frågor, lämpligen böra på samma

sätt kunna sammanföras till enS punkt ijfutskottsutlåtandet, i stället för att som

nu sker oupphörligen återkomma i samma stereotypa form av en anmälan. Slutligen

bör i samma utskottsutlåtanden om statsverkspropositionen kunna anmär
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 75. 9

kas på att en tabell, föranledande särskild kostnad på grund av en från motsvarande

tabell i statsverkspropositionen något avvikande form, men till innehållet

överensstämmande med statsverkspropositionens utom i de få punkter där

utskottet föreslagit ändringar, i sin helhet skall sättas och tryckas, då ändamålet

med sagda tabell eller ett utvisande av huvudtitelns slutsumma efter utskottets

beräkning väl kunde fyllas med ett återgivande av de förändringar, utskottet vidtagit

1 Kungl. Maj:ts förslag, men med transsumering av de delar, som återfinnas

oförändrade 1 statsverkspropositionen. Ingen använder dessa tabeller för

realiserandet av budgeten, eftersom en sammanfattning av denna trycke3 vid

slutet av varje riksdag med beteckning »Riksstat»; men kostnaderna äro å andra

sidan avsevärda, särskilt i betraktande av de talrika korrektur med oupphörliga

småändringar, som 1 regel krävas före tryckningstillstånds givande. Varje nytt

korrektur och varje än så obetydlig ändring i tabellsättning drar rundliga kostnader,

som genom ovan föreslagna transsumeringäförfarande i hög grad” kunde

lDSkrclDKaS.

Det valda exemplet kan i mångt och mycket äga tillämpning på talrika

andra utskottsutlåtanden. Avtryckning har visserligen under senaste åren mer

och mer reducerats, men åtskilligt onödigt finns ännu kvar, omöjligt att över en

kam utdöma, men som väl kunde tåla kritik och rättelse.

Genom ytterligare inskränkningar i nu nämnda avseenden skulle omfånget

av riksdagshandlingarna direkt minskas och på samma gång tryckeriernas arbetsborda

och ersättningskrav nedsättas.

1 j ?6U s.^an av utskottens krav å tryckerierna, visserligen icke inver
kande

å omfånget 1 resp. handlingar, men dock orimligt dyrbart, är det allmänna

bruket av förslagsupplagor å flertalet utlåtanden. Helt visst måste förslagsuppägor

1 de flesta fall tillhandahållas utskottsledamöterna för vinnande av en grundlig

behandling av förekommande frågor, men det kan ifrågasättas, huruvida det

nuvarande förfaringssättet med krav å minst en, mången gång två eller tre förslagsupplagor

1 tryck är det bästa. Oerhört fördyrande för riksdagstrycket i sin

helhet måste det bli, när man betänker, att varje 8-sidigt ark eller arkdel betingar

en kostnad av 29 kronor för avdrag i mer än 25 ex. Under 1918 års

lagtima riksdag till exempel innehöllo utskottens utlåtanden omkring 1 000 ark

minst lika många avdrag kan utan överdrift förslagstrycket för samma år beräknas

hava omfattat, om alla dubbla och tredubbla förslagsupplagor samt delar

av 8-sidigt ark lamnas utan avseende såsom uppvägande mer än väl det fåta

utlåtanden varå intet förslagstryck fordrats; alltså kommer man till en totalkostnad

efter 1920 ars kontrakt av cirka 29,000 kronor, vartill måste räknas avsevärda

korrigenngskostnader. Ett förslagstryck år avsett att framvisa ett utskotts

prehmmära beslut, är följaktligen underkastat rätt så stora omstöpningar

vilka kunna gå så långt, att den en gång uppsatta texten blir helt och hållet

kasserad, tryckeriet, som utfört arbetet och verkställer omsättning och korrigeringar,

är enligt sitt kontrakt tillförsäkrat god ersättning för allt sitt arbete således

även för sådant, som måst av eu eller annan anledning kasseras, och följ - den blir, att statskassans omkostnader stiga i samma lavinartade fart som arbetsoch

därmed sammanhängande kontraktspriser utan möjlighet för någon statens

expedition eller dess tjänstemän att reducera skenbarligen oskäliga kostnader.

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 8 saml. 5.1 haft. (Nr 75.)'' 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 75.

Jag tillåter mig att här anföra ett exempel. Ett utskott avlämnade under

början av sistlidet års riksdag ett manuskript till utskottsutlåtande, vilket upptog

1V, trycksida. Preliminärt förslag begärdes å dessa 2 sidor i 50 ex., varför

tryckeriet gottgjorde sig en ersättning av 21 kr. 75 öre. Vid första utskottsbehandlingen

vidtogs en del förändringar i den uppsatta texten, som föranledde

korrigeringskostnader jämte en ny förslagsupplaga om 50 ex., varför tryckeriet

debiterade statsverket dels för korrigering kr. 7:18, dels för förslagsupplagan kr.

21: 75, vartill kan läggas 50 % övertidsersättning eller kr. 10: 88. Totalkostnaden

för dessa två sidor Bprang på så sätt upp till 103 kr. 06 öre, vilket i jämförelse

med vid samma tid gällande kontraktspris för ett 8-sidigt tryckark eller kr. 96:-- verkar överväldigande, men lika fullt var i full överensstämmelse med kontraktet

Efter 1920 års kontrakterade priser skulle motsvarande kostnad för dessa 2

sidor uppgått till 154 kr. 59 öre, en rätt betydande summa för ett så litet arbete

under riksdagens första månad, då ännu icke forcering varit nödvändig.

Utskottens krav på tryckerierna skärpas ytterligare genom den korta tidsfrist,

som lämnas för ett arbetes utförande. Var och en ser blott sin andel av

trycket och måste finna, att denna väl icke kan taga lång tid, men helt annorlunda

ter sig saken, då ett tiotal utskott vilja se sina respektive önskema beaktade

och utförda inom samma korta tidrymd, som ett av dem anser tillfyllest för

sin anpart av arbetsbördan. Vad som häremot endast och allenast kan hjälpa vore

en centralexpedition, som det icke blott som för närvarande ålåge att utan hänsyn

till kostnaderna framdriva de enskilda utskottens krav, utan som också hade rätt

och skyldighet att med beaktande av arbetsbelastningen i sin helhet vid varje

enskilt tillfälle föreslå de modifikationer i kraven, som till undvikande av onyttiga

fördyringar äro nödvändiga. Den respit, som för närvarande gives åt tryckerierna

för ett arbete, kan i allmänhet sägas vara förlagd mellan klockan 4 e. m. ena

dagen och klockan 10 f. m. påföljande dag; större delen sålunda utgörande

arbetstimmar, för vilka 75 ä 100 % förhöjning av arbetskostnaderna utgå enligt

gällande tryckerikontrakt, sedan tryckeriernas arbetstid förlagts mellan kl. /3 7

f. m. och V, 5 e. m. .... ... .. , A

Såväl ur kostnadssynpunkt som på grund av den nästa ar ikraftträdande

inskränkningen i rätten att använda arbetare till övertidsarbete, är en förändring

härutinnan högeligen påkallad. Jag har för min del tänkt mig möjligheten av

att alla preliminära förslag, vilka äro underkastade större eller mindre omarbetning

inom utskotten, utskreves på skrivmaskin i tillräckligt antal ex., och först

sedan ett sådant förslag behandlats inom utskottet skulle uppsättning i tryck

ifrågakomma. Härför erfordras visserligen dels en engångsutgift för inköp av

behövliga skrivmaskiner, dels anställande för varje riksdag av ett efter förefintligt

behov lämpat antal maskinskriverskor. Dessa skulle, utan att kunna kräva ersättning

för övertid, men med fastställt dagarvode stå till disposition de tider på

dygnet, som för utskottsarbetets jämna gång bli mest effektiva. De maskinskrivnä

exemplaren, vederbörligen rättade vid slutbehandling av respektive ärenden

inom utskottet, skulle sedermera ej kunna föranleda större korrigeringar med

därav föranledda kostnader men däremot avsevärt underlätta sättenarbetet och

förkorta den härför erforderliga tiden. .

Maskinskriverskor och skrivmaskiner böra betala sig redan under en eller

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottcts memorial Nr 75.

11

ett par riksdagsperioder, om man, som ovan framhållits, beräknar omkostnaderna

för själva förslagsupplagorna utom korrigerings- och övertidskostnader till cirka

30,000 kronor.

Den enda tänkbara nackdelen av en anordning, såsom den här skisserats,

är den, att ett utskottsutlåtande, som justeras t. ex. en tisdag ej hinner utdelas

i kamrarna på onsdagen utan först på fredagen, eftersom uppsättningen först

skulle ifrågakomma efter justeringen, och att kammarbehandlingen sålunda framskjutes

en halv vecka, men härav följer ingalunda en förlängning av riksdagstiden,

så länge icke viss tidpunkt fastslagits för riksdagsarbetets avslutande. Vissa

ärenden, som påkalla särskilt skyndsamt avgörande, kunna helt naturligt undantagas

från den lugna och som regel fastslagna ordningen.

Inom parentes torde här kunna erinras om ett önskemål, som för ett par

år sedan motionsvis framfördes i första kammaren men av kostnadsskäl blev avslaget,

nämligen att under motionstiden ställa maskinskriverskor till riksdagsmännens

förfogande för utskrivning av motioner. De för utskottens räkning

enligt ovan skisserade förslag behövliga maskinskriverskorna komme att under

motionstiden vara disponibla för dylika tillfälligare arbeten, eftersom utskottsarbetet

under riksdagens första veckor eller under ordinarie motionstid ännu icke

tagit någon vidare fart.

Vidare bör, vidkommande utskottsutlåtanden, erinras därom, att genom

forcering av småärendens riksdagsbehandling oupphörligen inträffar, att häften

om 2, 3 ä 4 sidor tryckas separat med påföljd, att kostnaden per trycksida betydligt

stegras enligt tryckerikontraktens bestämmelser om ersättning för delar

av ark. (Jämför ovan omnämnda exempel angående kostnaden för 1/i ark). Som

regel innehålla dylika smärre utskottsutlåtanden ett enhälligt förslag från vederbörande

utskott och inverka i ingen mån på kamrarnas arbetsbörda. Av föga

betydelse synes det vara, att sådana utlåtanden behandlas några dagar tidigare

genom separattryckning, än vad fallet skulle bliva, om t. ex. en riksdagens centralexpedition

hade rättighet att avvakta ytterligare utlåtanden från samma utskott

för uttryckning i ett sammanhang med förut avlämnat utlåtande. Icke

blott tryckningskostnaderna kunde genom en sådan åtgärd nedbringas rätt avsevärt,

utan därmed skulle följa minskat besvär med utdelning och inbindning av

riksdagshandlingarna.

Slutligen förtjäna tillfälliga utskottens utlåtanden omnämnas, då ett förändrat

utdelningssätt av dessa skulle kunna bidraga till minskning av deras omfång.

För närvarande utdelas tillfälliga utskottens utlåtanden icke blott i den

kammare, som tillsatt resp. utskott, utan jämväl i medkammaren. Ärendet bordlägges

emellertid blott i förstnämnda kammare och överlämnas till medkammaren

för vidare behandling endast i det fall, att ett positivt beslut blivit fattat.

Vid sådant förhållande erfordras emellertid ett utlåtande jämväl från ett tillfälligt

utskott, tillsatt av den kammare, som sålunda fått ett ärende till sig överlämnat,

och praktiseras vid sistnämnda utlåtandes avfattning det förfaringssättet,

att motivering och yrkande i det förut utdelade och av medkammaren behandlade

utskottsutlåtandet in extenso indrages i det nya utlåtandet. Samma mål skulle

vinnas utan kostnad, om den del av upplagan av ett tillfälligt utskotts utlåtande,

som utdelas till riksdagsmännen i den kammare, som först längre fram under

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

BanlcoutsJcottets memorial nr 75.

riksdagen kan få ärendet under omprövning, reserverades för att vidhäftas ett

blivande utlåtande i förekommande fall, och sålunda blott hänvisning i stället

för omtryckning i utlåtandet gjordes till motsvarande utlåtande bland medkamkammarens

tillfälliga utskottsutlåtanden.

Inom den tredje gruppen av riksdagshandlingarne, innefattande riksdagens

skrivelser och riksdagsbeslutet, bör beaktas, att skrivelserna i de flesta fall utgöra

en ren avskrift av det eller de utskottsutlåtanden, som avhandlas i respektive

skrivelser, och att förändringarna inskränka sig till ett utbyte av »utskottet föreslår»,

till »riksdagen har beslutat». Det synes för den skull kunna ifrågasättas,

huruvida icke skrivelsen gjorde samma effekt, om blott ärendet, som åsyftas, angåves,

men i övrigt hänvisning lämnades till det eller de utskottsutlåtanden skrivelsen

åsyftar med tillägg av en uppgift, att sagda utskottsutlåtande av riksdagen

godkänts. Skrivelserna skulle härigenom till övervägande del kunna sammanfattas

i en handling för vart utskott, med en uppställning motsvarande det

nuvarande riksdagsbeslutets eller, med andra ord, genom att varje av riksdagen

särskilt behandlad fråga omnämnes i särskild punkt. Något sammanfattande

»riksdagsbeslut» bleve härigenom obehövligt, eftersom skrivelserna skulle bliva

mer överskådliga genom borttagandet av omredigeringar och omtryckning av

redan förefintliga riksdagshandlingar. Beräknas eu reduktion härutinnan föranleda

eu inskränkning av riksdagsskrivelsernas och riksdagsbeslutets volym

till en fjärdedel av den nuvarande omfattningen, skulle en besparing kunna tänkas

av c:a 300 8-sidiga ark, dragande en kostnad efter nästa års tryckeripriser

av 39,000 kronor.

Den sista avdelningen av riksdagstrycket, innefattande riksdagens protokoll,

förtjänar framför alla andra ett omnämnande ur kostnadssynpunkt. Genom

diverse beslut: om protokollens färdigtryckande inom loppet av 8 dagar, om monopolisering

av tryckningen m. m. har kostnaden för ett 16-sidigt ark, 250 kronor,

såsom förut omnämnts kommit till en siffra, som kan betecknas som enorm. Samma

16-sidiga ark betingade 1918 ett pris av 124 kronor, och är alltså 1918 års pris

mer än fördubblat år 1920. I jämförelse med 1914 års kontrakt med tryckeriet,

lydande på 77 kronor för samma omfång, blir stegringen mer än tredubblad.

Då riksdagen fattade sitt beslut om snabbare tryckning av riksdagens

protokoll, än tidigare varit fallet, med därav med nödvändighet följande avtal

med ett enda tryckeri om arbetets utförande, kunde näppeligen en sådan prisfördyring

tänkas. Av stort värde är förvisso mången gång ett snabbt offentliggörande,

men det kan vara fråga värt, om det nuvarande priset skäligen kan

motsvara detta ändamål. Under alla omständigheter är priset oskäligt, då det

gäller protokoll, som blott innehåller bordläggningsärenden utan intresse för press

s. 13 Kontrollera mot PDF

BankoutsJcottets memorial nr 75.

13

och allmänhet. Som cirka 50 V, av samtliga protokoll avse bordläggningsplena, bör

en åtskillnad göras mellan protokoll innehållande debatter och protokoll utan dylika.

De sistnämnda böra under inga förhållanden tryckas separat utan sammanslås med

närmast föregående protokoll till gemensamt häfte. Efter nu tillämpade arbetsprinciper

inom riksdagen borde följaktligen i allmänhet fredagsprotokollet tryckas

tillsammans med föregående onsdags och tisdagsprotokollet tillsammans med föregående

lördagsprotokoll. Genom detta förfaringssätt skulle man undvika de talrika

småprotokoll under 16-sidors volym, vilka draga avsevärt högre kostnad per

sida, än vad som gäller för 1/1 ark om 16 textsidor, möjligen också åstadkomma

en reduktion av kostnaden för sättning av dessa smärre protokoll, eftersom längre

tid kunde disponeras för deras uppsättande.

Min erfarenhet efter snart 10-årigt arbete vid riksdagens tryckeriexpedition

har övertygat mig om att både tid och kostnader skulle kunna inskränkas betydligt

genom ändringar i hittills tillämpad praxis i ovan belysta punkter, under det att

enligt nuvarande förhållanden ingen som helst möjlighet finnes att vid granskning

av tryckeriräkningar m. m. åstadkomma för statsverket förmånliga reduktioner

i framställda ersättningsanspråk; och vågar jag för den skull vördsamt överlämna

denna promemoria till herrar fullmäktiges välvilliga omprövning.

Stockholm i december 1919.

Eslcil Bisling.

Bilaga B.

P. M.

ang. utdelning av trycksaker till riksdagens ledamöter.

Beträffande denna fråga torde böra erinras om att vissa åtgärder redan

vidtagits i syfte att minska den förut vanliga utdelningen i riksdagen av diverse

tryckalster och därigenom nedbringa statens tryckningskostnader. Så t. ex. verkställes

numera i regel ej någon utdelning av kommittébetänkanden, varjämte av

dylika publikationer för närvarande endast 300 ex. bindas i stället för förut

700 ex. Den för riksdagen avsedda upplagan av kommittébetänkandena har

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 75.

därigenom kunnat minskas från 1,500 till 500 ex., dock med rätt för Kungl. Maj:t

att för kommittébetänkanden, vilka äro av mera allmänt intresse, i erforderlig

grad utöka nämnda upplaga. Vidare har Kungl. Maj:t i skrivelse till statistiska

tabellkommissionen av den 31 december 1919 (Sv. förf.-saml. nr 844) föreskrivit,

att utdelning till riksdagens ledamöter av publikationer, tillhörande serien »Bidrag

till Sveriges officiella statistik», endast skall äga rum beträffande statistisk årsbok,

årsbok för Sveriges kommuner och redogörelse för riksdagsmannavalen samt de

särskilda publikationer, i fråga om vilka Kungl. Maj:t sådant beslutar. Ledamot

av riksdagen är dock berättigad att erhålla annan statistisk publikation, som

ingår i ovannämnda serie; och skola för sådant ändamål vid bestämmande av

upplagorna av ifrågavarande tryck för riksdagens räkning avses 50 ex., som till

riksgäldskontoret överlämnas.

Genom inställandet av utdelningen av kommittébetänkanden och statistiskt

tryck har redan en ej obetydlig kostnadsbesparing ernåtts. Vad angår de tryckalster

i övrigt, som för närvarande regelbundet utdelas till riksdagens ledamöter,

torde emellertid genom ytterligare reduktion av utdelningen åtskilliga utgifter

kunna inbesparas. Detta gäller i främsta rummet det egentliga riksdagstrycket,

som utgöres av de båda kamrarnas protokoll samt bihanget därtill. Enligt min

mening kan utdelningen av nedanstående, i bihangstrycket ingående publikationer

utan olägenhet inställas:

1. Berättelse angående vad i rikets styrelse sig tilldragit (l:a saml.).

2. Justitieombudsmannens och militieombudsmannens ämbetsberättelser

(2:a saml. l:a avd.).

3. Riksdagsbeslutet samt riksbankens och riksgäldskontorets reglementen

(15 saml.).

En annan avdelning av bihangstrycket, vars utdelning till alla riksdagens

ledamöter synes vara av mindre intresse och i följd därav möjligen kan inställas,

bilda de i 2:a samlingen intagna revisionsberättelserna angående statsverket,

riksbanken och riksgäldskontoret.

Samtliga ovanstående publikationer böra emellertid finnas tillgängliga hos

kamrarnas vaktmästare, så att riksdagsman, som det önskar, kan när som helst

och utan dröjsmål erhålla ett ex. därav. Efter riksdagens avslutande övertager

riksgäldskontoret bestyret med utlämnandet av såväl dessa som övriga delar av

riksdagstrycket.

Härjämte torde kunna ifrågasättas, huruvida icke utdelningen av riksdagens

skrivelser (14:de saml. av bihanget) skulle kunna upphöra. Dessa innehålla

dels själva de beslut, som fattats av riksdagen, dels ock motivering till

desamma. Redogörelse för de fattade besluten finnas intagna i kamrarnas protokoll;

vad åter motiveringen beträffar, överensstämmer densamma i regel så gott

som ordagrant med vederbörande utskotts motivering till de3s hemställan i det

ämne, varom fråga är. Innehållet i skrivelserna kan sålunda antagas vara på

förhand bekant för kammarledamöterna dels genom protokollen dels ock genom

utskottens utlåtanden.

Stockholm den 11 februari 1920.

Henrik Ekedahl.

Stockholm, Svenska Tryckeriaktiebolaget 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.