Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksgäldskontorcts styrelse och förvaltning.

1920-02-24 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1920:9, Utlåtande, angående verkställd granskning av riksgäldskontorcts styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 9.

1

Kr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1920 kl 4 e. m

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksgäldskontorcts

styrelse och förvaltning.

Sedan bankoutskottet tagit kännedom om den av riksdagens år

1919 församlade revisorer avgivna berättelse om granskning av riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning samt genomläst de protokoll,

som blivit förda hos fullmäktige i riksgäldskontoret från och med den

10 januari 1919, intill vilken dag ansvarsfrihet tillerkänts fullmäktige

för deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder, till och med den

9 januari 1920, får utskottet nu meddela yttrande i anledning av berörda,

sålunda verkställda granskning.

l:o.

Sedan fullmäktige i slutet av år 1918 beslutat utgiva ett premieobligationslån

å 100 miljoner kronor, försåldes genom riksgäldskontoret,

riksbanken, postverket samt banker, bankirer och mäklare obligationer

för sammanlagt 45,310,450 kronor. Denna försäljning upphörde den

11 januari 1919. Efter det fullmäktige i maj månad samma år avböjt

ett av ett privatbankskonsortium avgivet anbud å fast övertagande av

den osålda delen av premielånet, beslöto fullmäktige den 28 i samma

månad, att sagda del skulle försäljas av riksgäldskontoret, och skedde

detta med bitriide av riksbanken, samtliga privatbanker ävensom postverket,

ett antal bankirer och mäklare samt bolag, föreningar och enskilda

personer. Försäljningen pågick till vinstutlottningen i augusti månad, och

försåldes obligationer för ett nominellt belopp av 48,472,900 kronor. Härav

försåldes genom postverket för icke mindre än 20,658,800 kronor, av riksBihang

till riksdagens protokoll 1920. 8 saml. G höft. (Nr 9.) 1

Ang. 1918 år

premieobliga

tionslån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 9.

De med statslån

understödda

järnvägsaktiebolagens

bokföring.

o

gäldskontoret för 744,250 kronor, av riksbanken för 2 miljoner kronor, av

banker och bankirer för 17,117,200 kronor samt av diverse kommissionärer

(kooperativa förbundet, bok- och pappershandlare, enskilda personer

m. fl.) för 7,952,650 kronor. Vid försäljningens avbrytande kvarstod

osålt ett obligationsbelopp av nominellt 6,216,650 kronor, varav försäljningen

sedan den 1 sistlidna oktober fortgår på i huvudsak enahanda

sätt som förut med ett fastställt försäljningspris av 51 kronor per styck.

Den 31 december 1919 kvarstod osålt ett belopp av omkring 4.5 miljoner

kronor.

Enligt av fullmäktige verkställda beräkningar har med anledning

därav att fullmäktige icke antogo förenämnda anbud utan själva läto

ombesörja försäljningen under den senare perioden uppkommit en besparing,

riksgäldskontoret till godo, av omkring 1.5 miljoner kronor.

Vad sålunda förekommit har utskottet velat för riksdagen

omförmäla.

2:o.

I sin ovannämnda berättelse hava riksdagens revisorer å sid. 238

och 239 anfört följande:

»Vid sin granskning av de med statslån understödda järnvägsaktiebolagens

räkenskaper hava revisorerna funnit, att enhetliga grunder ej tillämpas vid uppgörandet

av de balansräkningar samt vinst- och förlusträkningar, vilka pläga intagas

i eller bifogas vederbörande bolagsstyrelses förvaltningsberättelse. Till belysande

av detta förhållande må följande anföras.

Redovisningen i balanskontot av statslånen är hos bolagen ganska olikartad.

En del angiva endast en slutsumma, innefattande såväl kapitalskulden som vanlig

ränta, anståndsränta och eventuell överränta; någon skillnad göres ej heller mellan

förfallen och icke förfallen skuld. Andra bolag åter lämna specificerade uppgifter

i förevarande hänseenden. Det vore givetvis lämpligt, att alla bolag förfore på

sistnämnda sätt. Beträffande upptagandet av ränteinkomster och ränteutgifter i

vinst- och förlustkontot förfäres även på olika sätt, i det att vissa bolag, såsom

riktigt lärer vara, å inkomstsidan redovisa alla ränteinkomster och å utgiftssidan

alla ränteutgifter, under det att andra endast å utgiftssidan upptaga det saldo,

varmed de senare överstiga de förra. Lämpligt synes vara, att räntorna å statslånen

särskilt upptagas och ej sammanföras med övriga räntor ävensom att, vad

beträffar dessa senare räntor, det alltid angives, huruvida de blivit under räkenskapsåret

betalda eller blott debiterade. En annan punkt, vari vid bokföringen

olika principer göra sig gällande, är redovisningen av vinst. Stundom synes trafiköverskottet

benämnas vinst eller nettobehållning. Detta är givetvis ej riktigt, utan

såsom vinst bör endast upptagas vad, som återstår av inkomsterna, sedan alla

utgiftsposter ävensom avskrivningar frändragits. Beträffande dessa sistnämnda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 9.

3

förekommer ej sällan, att styrelsen redovisar en så och så stor vinst och föreslår,

att av denna till avskrivningar skall användas visst belopp. Vilket beslut bolagsstämman

fattat i anledning av ett dylikt förslag, kommer emellertid ej alltid till

myndigheternas kännedom. I varje fall skulle bedömandet av respektive bolags

ställning avsevärt underlättas, om i styrelseberättelserna tydligt angåves, i vilken

omfattning och efter vilka grunder avskrivningar blivit verkställda under det

gångna räkenskapsåret. Vidare kan nämnas, att full likformighet ej råder i avseende

å vad, som i styrelseberättelserna intages ur räkenskaperna, i det att stundom

förekommer, att där inflyter endast trafikkontot och ej vinst- och förlustkontot.

Slutligen må anmärkas, att någon bestämd benämning ej användes å förluster å

rörelsen, vilka upptagas å balanskontots tillgångssida. i det att dessa uppföras

under olika rubriker, såsom Kapitalkonto, Kapitalkonto. Brist, Förluster, Vinstock

förlustkonto och möjligen ännu andra.

Ovanstående redogörelse för olikheterna i järnvägsbolagens räkenskaper gör

ingalunda anspråk på att vara uttömmande, utan har därmed endast avsetts att

lämna ett antal belysande exempel. ......

Det synes uppenbart, att här påvisade och övriga olikheter i järnvägsbolagens

bokföring försvåra möjligheten att såväl rätt bedöma ett visst bolags ställning som

att anställa jämförelser de olika bolagen emellan. Ett sådant förhållande är givetvis

till men såväl för statsrevisorerna som övriga myndigheter vid deras granskning.

Till följd därav synes det revisorerna önskvärt, att åtgärder vidtagas för ernående

av förbättrade förhållanden i förevarande hänseende. Det torde kunna ifrågasättas,

huruvida ej, sedan utredning i detta syfte blivit verkställd, formulär till normalbokföring

för ifrågavarande enskilda järnvägsbolag borde upprättas samt bolagen

åläggas att vid sin bokföring följa dessa formulär.»

I eu med anledning av revisorernas framställning den 18 december

1919 dag tecknad, till riksdagen avlåten och till utskottet överlämnad

skrivelse hava fullmäktige i riksgäldskontoret dels meddelat, att fullmäktige,

vilka delade den av revisorerna uttalade uppfattningen om

önskvärdheten av en utredning i förevarande ämne, hos Kungi. Maj:t

gjort framställning om åtgärder för utredningens verkställande dels ock

upplyst, att, enligt vad fullmäktige hade sig bekant, fråga förelåge hos

1918 års järnvägskommitté om framställning till kungl. Maj:t i enahanda

syfte.

I den av fullmäktige åberopade framställningen till Kungl. Maj:t,

vilken i avskrift bilagts fullmäktiges nyssnämnda skrivelse till riksdagen,

anföra fullmäktige:

»Frågan om de enskilda järnvägarnas bokföring har tidigare varit föremål

för riksdagens behandling med anledning av inom andra kammaren väckta motioner,

ar 1916 av herr Åkerlund och år 1917 av herr Widlund. Den förra motionen avsåg

eu mera begränsad utredning, nämligen rörande sådan bokföringsskyldighet lör de

enskilda järnvägarna, att resultaten av bolagens järnvägsrörelse framginge dels för

olika koncessionerade, ägande eller endast trafikerade järnvägslinjer, dels av annan

Fullmäktige i

riksgäldskontoret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

f

Bankoutskottets utlåtande Nr 9.

Vt sko 11 et.

rörelse än järnvägsdrift. Sedan andra kammaren beslutat utredning men första

kammaren avslagit framställningen, förföll frågan. Herr Widlund hemställde i sin

motion om vidtagande av utredande åtgärder i syfte att utröna, bland annat, i vilken

utsträckning enskilda järnvägsaktiebolag må kunna åläggas införande av ett enhetligt

bokföringssystem, samt för sådana bolag må stadgas normerande bestämmelser för

avskrivningar och avsättningar till förnyelsefonder.

Sedan herr Widlunds motion hänvisats till behandling av andra kammarens

tredje tillfälliga utskott samt detta anhållit, om fullmäktiges yttrande i frågan, förklarade

sig fullmäktige dela den mening, som uttalats av motionären, om önskvärdheten

av införande av full likformighet beträffande de enskilda järnvägsbolagen^

bokföring samt enhetliga bestämmelser för avskrivningar och avsättningar till förnyelsefonder.

I detta avseende åberopade fullmäktige jämväl ett av järnvägsstyrelsen

år 1916 med anledning av herr Åkerlunds ovannämnda motion avgivet yttrande.

De av fullmäktige förordade åtgärderna skulle enligt fullmäktiges mening i hög grad

underlätta överblickandet av järnvägsbolagens ekonomiska ställning. Från riksgäldskontorets

synpunkt vore möjligheten att kunna bilda sig en tillförlitlig uppfattning

om ett järnvägsbolags ställning av grundläggande betydelse, då det gällde att bedöma

utsikterna för de med statslån understödda järnvägsbolagen att kunna fullgöra

sina förbindelser till staten — ett bedömande, som under nuvarande förhållanden

ofta vore förenat med svårigheter.

Ehuru såväl andra kammarens tredje som första kammarens första tillfälliga

utskott vid 1917 års riksdag uttalade sig för här ifrågavarande förslag, förföll frågan

dock till följd därav att densamma av motionären sammankopplats med andra frågor,

varom enighet vid behandlingen i riksdagen icke uppnåddes.

Då fullmäktige vidhålla sin år 1917 uttalade mening i fråga om järnvägsaktiebolagens

bokföring och ej heller hava något att erinra i anledning av statsrevisorernas

här ovan intagna uttalande, tillåta sig fullmäktige härmed hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t behagade vidtaga åtgärder för verkställande av den av revisorerna

ifrågasatta utredningen.»

I likhet med revisorerna anser utskottet det vara önskvärt, att en utredning

företages i syfte att ernå större enhetlighet och likformighet i

de med statslån understödda järnvägsaktiebolagens räkenskaper, och torde

det lå anses lämpligt, att, sedan utredning i detta syfte blivit verkställd,

formulär till normalbokföring för ifrågavarande enskilda järnvägsbolag

upprättas samt bolagen åläggas att vid sin bokföring följa dessa formulär.

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må hos Kungl. Maj:t anmäla revisorernas

ovanberörda framställning, med anhållan att

Kungl. Maj:t ville låta verkställa omförmälda utredning

samt därefter vidtaga de åtgärder, som av utredningen

påkallas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 9.

o

3:o.

Enligt gällande reglementen för riksbanken och riksgäldskontoret A”3fr£*9aär0^r

äga fullmäktige i dessa båda verk att gemensamt bland annat vidtaga r\ksbyggnade

åtgärder, "som erfordras för utförande av riksdagens beslut i fråga

om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt i överens- holmen.

stämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser av

den 11 och 12 maj 1888 och den 6 april 1906 blivit av riksdagen

meddelade.

Några gemensamma sammanträden mellan bemälda tullmäktige

för utförande av ifrågavarande uppdrag hava, enligt vad för utskottet

anmälts, icke ägt rum under den tid, utskottets granskning omfattat;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

4:o.

Vad i revisorernas berättelse om granskningen av riksgäldskon- Ang. revisionstorets

tillstånd och förvaltning eljest blivit anfört, har utskottet funnit ber*tte*''en

icke vara av beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något yttrande;

och har utskottet funnit vad vid läsningen av fullmäktiges protokoll

förekommit ej böra föranleda någon ytterligare anmälan eller hemställan.

5:o.

Då utskottet vid den nu verkställda granskningen av riksgälds- ^l^fnrrikskontorets

styrelse och förvaltning funnit fullmäktige i nämnda kontor gamkontorets

hava med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag, tillstyrker utskottet, st,jrelse

att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas

ansvarsfrihet, dels för den av riksdagens jir 1919 församlade

revisorer granskade förvaltningen av riksgäldskontoret

under år 1918, dels ock- för alla beslut och

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 sand. 0 höft. iNr 9.) ''1

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 9.

åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll

från och med den 10 januari 1919 till och med den

9 januari innevarande år.

Stockholm den 24 februari 1920.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, Bindley, Östberg, Johansson i Friggeråker,

Bosling, Bondesson och Malmberg samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Jonsson i Gumboda, Borg,

Edbom. Wikström, Bäcklund och Winkler.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:50 Skrivelse till Konungen, angående viss utredning rörande de med slätståli underslödda järnvågsaktiebolagens räkenskaper. s. 3 i texten
  2. Rskr. 1920:51 Skrivelse till Fullmäktige i riksgäldskontoret, angående verkställd granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning. a1 i texten