Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial Nr 91

64 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 63 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1920:91, Bankoutskottets memorial Nr 91

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

1

Nr 91.

Aiikom till riksdagens kansli den 19 juni 1920 kl. 1,3 o e. m.

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor et.

Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för

riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.

Såsom bilaga till det år 1919 utfärdade reglementet för riksgäldskontoret

finnes, i enlighet med vad förut varit praxis, intagen en tabell,

utvisande statsverkets kapitalfordringar vid 1918 års slut för genom riksgäldskontoret

utlämnade lån till vissa bestämda ändamål. Då en tabell av

ungefärligen samma innehåll offentliggöres i statsrevisorernas berättelse angående

riksgäldskontoret, synes det vara en onödig utgift att för framtiden

bibehålla den vid reglementet fogade tabellen, som senast omfattade

17 sidor. Under förutsättning att detta förslag bifalles, torde § 22 mom. 1

andra stycket samt § 22 mom. 2 andra stycket böra erhålla följande

förändrade lydelse:

»De bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från nämnda fond,

finnas angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.»

»De för denna fond gällande föreskrifter finnas angivna i en vid detta

reglemente fogad bilaga.»

Härjämte torde under enahanda förutsättning andra stycket av § 23

böra utgå.

I de senaste årens riksstater och till äggsstater hava betydande anslagsbelopp

anvisats på riksgäldskontoret att utgå av tilljälliga lånemedel. Avsikten

härmed har varit, att riksgäldskontorets utgifter för dessa anslag

sedermera skulle ersättas av de allmänna statsinkomsterna, och att upplånade

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 saml. 63 haft. (Nr 91.) 1

S 22.

S 23.

S 29.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 91.

medel sålunda ej skulle tagas i anspråk för de ändamål, för vilka anslagen

i fråga beviljats. Emellertid har arméförvaltningen, som enligt bemyndigande

av Kungl. Maj:t i riksgäldskontoret utbekommit anslag av dylik art,

verkställt återbetalningar å de lyftade beloppen. Då nuvarande reglemente

för riksgäldskontoret ej innehåller någon föreskrift, huru dylika returlikvider

böra ur budgetteknisk synpunkt behandlas, synes det utskottet vara

lämpligt, att reglementet i detta avseende fullständigas genom införande av

följande tillägg till § 29:

»Därest till riksgäldskontoret återbetalas medel, som tidigare anvisats

å riksstaten att utgå av tillfälliga lånemedel, skola dessa medel av riksgäldskontoret

förvaltas och i närmast följande riksstat redovisas såsom i

anspråk tagna kapitaltillgångar att användas för avbetalning av tillfälligupplåning.

»

Ur § 32 avd. 1 (anslaget till riksdags- och revisionskostnader m. m.)

böra följande delar uteslutas, nämligen

mom. f) angående undex-stöd åt skulptören Sven Andersson, vilken

avlidit under januari månad innevarande år;

mom. g) angående anslag till utarbetande och tryckning av registret

över kyrkomötets protokoll jämte bihang för åren 1868—1918. Registret

i fråga är nämligen numera tryckt i den av riksdagen bestämda upplagan

av 800 exemplar;

mom. n) angående beredande av lokal åt riksdagsbiblioteket. Det åt

fullmäktige i nämnda avseende meddelade uppdrag är numera fullgjort.

Vidare bör stadgandet i mom. h) angående anslag till utarbetande av

personregistret till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866 utgå samt

ersättas med nedanstående av 1920 års riksdag fattade beslut rörande ytterligare

anslag för ifrågavarande arbete:

»Ett belopp av förslagsvis 30,000 kronor att enligt 1920 års riksdags

beslut, utöver det år 1917 för ändamålet beviljade anslag, användas

för utarbetande av ett fullständigt personregister till riksdagens protokoll

för tiden 1809—1866.»

Sist i avd. 1 av § 32 torde införas bemyndigande för fullmäktige att

av ifrågavarande anslag utbetala kostnaderna för det kyrkomöte, som kommer

att sammanträda under innevarande år. Bemyndigandet i fråga torde

kunna formuleras sålunda:

»Till bestridande av kostnaderna för 1920 års kyrkomöte äga fullmäktige

att av samma års förslagsanslag till riksdags- och revisionskostnader

m. m. utanordna erforderliga medel».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banfcoutskottets memorial Nr 91.

3

I § 32 avd. 2 mom. a) hava införts de förhöjda arvodesbelopp, som s 32 ***■ 2

av innevarande riksdag tillerkänts fullmäktige och deras deputerade att utgå

från och med den 1 innevarande juni.

Med bifall till utskottets i utlåtande nr 81 gjorda hemställan beslöt

1919 års riksdag, att de i § 32 avd. 2 mom. i) av riksgäldskontorets reglemente

intagna bestämmelserna angående eventuellt statsbidrag till riksgäldskontorets

änke- och pupillkassa skulle erhålla viss förändrad lydelse.

Denna förändring, vilken föranleddes av en utav kassans delägare beslutad

höjning av de från kassan utgående pensionerna, avser tiden från och med

år 1921. I anledning härav har nyssnämnda moment ändrats i enlighet

med det av riksdagen fattade beslutet.

Det i reglementet nu förekommande stadgandet angående statsbidrag

till änkekassan gäller visserligen till 1920 års utgång, men torde detsamma

ej vidare behöva kvarstå i reglementet, då förlust ej uppkommit å kassans

rörelse under år 1919 och något statsunderstöd till kassan alltså ej kommer

att behöva tagas i anspråk under innevarande år.

Vad beträffar anslagen till riksdagsbiblioteket har innevarande riks- s 32 avd- 3- dag dels fattat beslut om höjning av årsanslaget till bibliotekets komplettering

och utvidgning från 12,000 kronor till 15,000 kronor dels ock

anvisat ett särskilt anslag å 12,000 kronor för bindning av statistisk litteratur

och kommittébetänkanden.

I följd härav torde § 32 avd. 3) mom. e) böra erhålla följande förändrade

lydelse:

»Till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed förenade

utgifter har riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 15,000 kronor

årligen att utgå från och med år 1920.»

Vidare torde till nämnda avdelning böra fogas ett nytt mom. f) av

följande innehåll:

»För bindning av svensk officiell statistik och kommittébetänkanden

i biblioteket har 1920 års riksdag anvisat ett reservationsanslag av 12,000

kronor att utgå med 4,000 kronor för vart och ettavåren 1920—1922».

I § 32 avd. 5) (anslagen till justitieombudsmannen och hans expedition)

föreslås nedanstående ändringar: s 32 avd- B
Sedan

riksdagen fattat beslut angående ombildning av den nuvarande

registrators- och biträdande sekreterarbefattningen å justitieombudsmansexpeditionen

till en sekreterartjänst, bör mom. 3 d) erhålla följande lydelse:

»att avlöningen för den vid justitieombudsmansexpeditionen anställde

sekreteraren är bestämd att från och med år 1921 utgå med 5,800 kronor,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Iiankoutskotlets memorial Nr 91.

därav 1,800 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning

till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan köjas efter

fem år med 500 kronor ock efter tio år med ytterligare 500 kronor.»

De i mom. 8 e) förekommande orden »från ock med år 1920» äro

numera okekövliga ock kava därför uteslutits.

Med anledning av riksdagens keslut om köjning av de i mom. 7 ock

8 omförmälda anslagen till expenser m. m. vid justitieombudsmansexpeditionen

ock till justitieomkudsmannens ämketsresor torde dessa två mom.

förändras på följande sätt:

7:o) att ett årligt anslag av 8,000 kronor må av justitieombudsmanmen

från ock med år 1921, emot kekörig redovisning, användas till kestridande

av expenser för justitieomkudsmannens ock tryckfriketskommitterades

expedition, vikariatsersättning m. m.,

8:o) att till kostnader för justitieomkudsmannens ämketsresor må från

ock med år 1921, på hans rekvisition ock mot därför inom varje års utgång

avgivande redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av 4,000 kronor

årligen.

Då de två anslagsbelopp å resp. 2,000 kronor ock 2,083 kronor 28

öre, som omförmälas i de båda sista styckena av § 32 avd. 5, redan utbetalts

av riksgäldskontoret, hava dessa stycken uteslutits. I deras ställe

kava införts de beslut, som 1920 års riksdag fattat angående anvisande av

fyra kompletterande anslag för justitieombudsmannen ock hans expedition.

Sista delen av avd. 5 torde i följd kärav böra avfattas på följande sätt:

»1920 års riksdag har medgivit, att av förslagsanslaget till avlöning,

resekostnader ock expenser för justitieombudsmannen ock kans expedition

ett belopp av 3,134 kronor 69 öre må, emot behörig redovisning, under

år 1920 utgå till täckande av uppkommen brist å anslagen till bestridande

av expenser för justitieombudsmannens ock tryckfriketskommitténs expedition,

vikariatsersättning m. m. samt av kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor.

Vidare har 1920 års riksdag medgivit justitieombudsmannen att av

berörda förslagsanslag använda, utöver förut anvisade belopp, ytterligare

högst 2,000 kronor för fyllnad av det för år 1920 anvisade anslag

till bestridande av expenser för justitieombudsmannens ock tryckfriketskommitterades

expedition, vikariatsersättning m. m.,

högst 3,000 kronor för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans å

justitieombudsmansexpeditionen,

samt högst 2,000 kronor för fyllnad av det för år 1920 beviljade an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

5

slaget till bestridande av kostnaderna för justitieombudsmannens ämbetsresor.

»

Orden »från och med 1920» i §32 avd. 6 mom. 5 äro numera $ 32 avd- 6- obehövliga och hava alltså uteslutits.

Enligt beslut av innevarande riksdag skola de för militieombudsmansexpeditionen

nn utgående anslagen å 3,200 kronor till befordrande av

göromålens gång m. m. och å 2,500 kronor till expenser sammanslås till

ett gemensamt anslag å 5,700 kronor, avsett till bestridande av expenser

vid militieombudsmannens expedition, vikariatsersättning m. m. I överensstämmelse

härmed torde mom. 9) och 10) i § 82 avd. 6 av nu gällande

reglemente böra sammanföras till ett mom. (nr 9) av följande lydelse:

»att ett årligt anslag av 5,700 kronor må från och med år 1920,

emot behörig redovisning, användas till bestridande av expenser för militie*

ombudsmannens expedition, vikariatsersättning m. m.»

Omedelbart därefter torde såsom mom. 10) lämpligen kunna införas

det beslut, riksdagen fattat om anvisande av 2,000 kronor till bortarbetande

av uppkommen arbetsbalans å militieombudsmannens expedition. För detta

mom. föreslås nedanstående formulering:

»att för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans å militieombudsmannens

expedition må för år 1920 användas ett belopp av högst 2,000

kronor».

Slutligen har med anledning av den beslutade höjningen av anslaget

till militieombudsmannen ämbetsresor från 5,000 kronor till 8,000 kronor

sistnämnda belopp införts i mom. 11) av avd. 6.

Såsom en särskild avdelning i slutet av § 32 finnas i nu gällande -5''32 sista avdreglemente

införda de bestämmelser, som av 1919 års riksdag meddelats i

fråga om dyrtid stillägg m. m.

Ifrågavarande bestämmelser hava utbytts mot de beslut, som av 1920

års riksdag fattats i motsvarande ämnen.

§ 84, som behandlar riksgäldskontorets upplåningsrätt och skyldighet s 34■

att utbetala de anslag, vilka anvisats att utgå av lånemedel, torde lämpligen

böra formuleras något annorlunda än vad nu är fallet.

Yad beträffar riksgäldskontorets lånerätt, får utskottet hemställa, att i

paragrafen angivas slutsummorna av de anslag, som av 1920 års riksdag,

till utgående av lånemedel, anvisats på tilläggsstaten för samma år och riksstaten

för år 1921.

Såsom ett andra stycke av nämnda paragraf torde därefter införas

föreskriften om riksgäldskontorets skyldighet att enligt Kungi. Maj:ts dis
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 91.

tf 36.

tf 58.

tf 66.

position utbetala de anslagsbelopp, vilka jämlikt riksdagens beslut skola

täckas av lånemedel.

Med iakttagande härav skulle § 34 kunna avfattas på nedanstående

sätt:

»1920 års riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att för svenska

statens räkning upplåna:

dels 167,437,100 kronor, utgörande de i riksstaten för år 1921

uppförda anslag, vilka skola täckas av lånemedel,

dels ock 77,331,400 kronor, utgörande de i tilläggsstaten för år

1920 uppförda anslag, vilka likaledes skola utgå av lånemedel.

Det åligger riksgäldskontoret att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetala

de anslag, som av riksdagen anvisats att utgå av lånemedel.»

Då anslagen till allmänna järnvägs lånefond en och fonden för bibanor

i vissa delar av riket numera äro betecknade såsom reservationsanslag, har

§ 34 omformulerats i enlighet därmed.

Efter hemställan av bankoutskottet i dess utlåtanden nr 32 och nr

75 har riksdagen dels fattat beslut om höjning av gällande priser vid försäljning

av och prenumeration å riksdagens protokoll med därtill hörande

bihang, dels ock uppdragit åt fullmäktige att, med beaktande av i sistnämnda

utlåtande angivna synpunkter, vidtaga de på fullmäktige ankommande

åtgärder, som må anses erforderliga för nedbringande av kostnaderna

för riksdagstrycket.

Det torde vara lämpligt, att ifrågavarande beslut intagas i reglementet,

och torde desamma i sådant fall böra erhålla sin plats såsom nya

stycken, fogade till reglementets 58 §.

I § 66 mom. 5:o) sista stycket meddelas bestämmelser angående rätt

för innehavarna av förste eldare- och portvakttjänsterna vid riksdagens hus,

att för åtnjutande av ålderstillägg enligt den från och med år 1918 gällande

avlöningsstaten tillgodoräkna sig viss föregående tjänstgöring. De i

detta stadgande avsedda befattningshavarna hava numera alla intjänat första

ålderstillägget, och torde vid sådant förhållande sista stycket av § 66 mom.

5:o) ej längre behöva kvarstå i reglementet.

Sedan riksdagen bifallit utskottets förslag till nya bestämmelser angående

ålderstillägg för befattningshavare i riksgäldskontoret m. fl. (uti. nr

60), har riksdagens beslut i ämnet införts såsom ett nytt mom. 6:o) i §

66 av riksgäld skontorets reglemente samt nummerbeteckningen å därefter

följande mom. i samma paragraf ändrats från 6—11 till 7—12.

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit, att lånefonden

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

7

för bibanor i vissa delar av riket skall på visst angivet sätt ökas från

12,000,000 kronor till 24,000,000 kronor; och har detta förslag av riksdagen

godkänts.

Det beslut, riksdagen fattat i denna fråga, har införts i de vid reglementet

fogade bestämmelserna angående låneunderstöd från bibanelånefonden.

Slutligen får utskottet redogöra för åtskilliga ändringar, som böra vidtagas

i de vid riksgäldskontorets reglemente fogade avlönings- och pensionsstaterna.

De i rubriken förekommande orden »gällande från och med år 1920» Avlöningsstatorde

böra uteslutas. ZIZtlTSd

Då missräkningspenningarna till riksgäldskontorets kassör på grund riksgäidsav

riksdagens därom fattade beslut från och med innevarande år blivit on ore ■

höjda från 1,000 kronor till 2,000 kronor, har sistnämnda belopp införts

i avlöningsstaten.

Anmärkning 3 bör, sedan riksdagen bifallit utskottets hemställan i

utlåtandet nr 70, erhålla följande förändrade lydelse:

>1920 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att

i avbidan på slutligt avgörande av frågan om ordnandet av riksdagens inre

administrativa och ekonomiska angelägenheter tills vidare från och med

den 1 januari 1921 såsom vice värd i riksdagens hus förordna en tjänsteman

mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer

förste revisorn i riksgäldskontoret.»

Anmärkning 5 avser endast tiden intill 1919 års slut och har därför

uteslutits. Likaledes bör not 1 utsrå.

Rubriken torde ändras till: > Avlöningsstat för riksdagsbiblioteket.» stat f°r rik8~

dagsbiblioteket.

De i rubriken förekommande orden »gällande från och med år 1919» Av‘oningsstat

för tjänstinnehavare

vid riksdagens

hus.

torde böra såsom obehövliga utgå.

I denna stat har gjorts erforderlig ändring med anledning av den be- . staten /ör

slutade ombildningen av registrator- och biträdande sekreterartjänsten HWinansex^edutoen

sekreterartjänst och den i sammanhang därmed verkställda regleringen av nenavlöningsförmånerna

för denna tjänst.

Rubriken torde erhålla följande förändrade lydelse: »Avlöningsstat för

justitieombudsmannen och hans expedition, gällande från och med år 1921 »,

varjämte den nuvarande noten torde böra utgå samt ersättas med följande

not:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 91.

Staten för militieombudstnansexpeditionen.

Pensionsstaten.

1) Den i 1919 års reglemente intagna staten skall gälla intill utgången

av år 1920.

Rubriken torde ändras till: »Avlöningsstat för militieombudsmannen

och hans expedition.» Tillika har not 1 uteslutits.

Då förre vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil Rydman

och förre korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Gösta Miles

Karlström numera avlidit, hava de för dem upptagna pensionsbeloppen å

respektive 1,200 kronor och 1,500 kronor uteslutits ur pensionsstaten.

Däremot har i pensionsstaten införts dels en pension å 1,200 kronor,

som av fullmäktige beviljats förre vaktmästaren i riksgäldskontoret Carl

Gustaf Reinhold Lindblom, dels ock det pensionsbelopp, som av innevarande

riksdag tillerkänts föreståndaren för riksdagens tryckeriexpedition, filosofie

kandidaten J. P. Velander, att utgå från och med år 1921.

Utskottet hemställer,

att det nu överlämnade förslaget till reglemente

för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och

pensionsstat må av riksdagen godkännas.

Stockkolm den 19 juni 1920.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

9

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ I
Riksgäldskontoret

har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

bj att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller

riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

överskott och behållningar riksdagen till banda;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängbgen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret börande och dit anslagna medel må icke under

någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller

användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen). Och må, vid

likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda

samtycke, icke medgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 sand. 63 htlft. [Nr 91.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 91.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3-

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är

av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen

blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland, sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av

riksdagen bestämd ordning.

§ 5-

Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, äger uppbära dagarvode och

reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda för ledamot

av riksdagen.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente

samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som

tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

11

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt

för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige

givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,

två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse

med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige

meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets

räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till

vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,

föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges

beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet

handhava den löpande förvaltningen.

Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål

bestämmes av fullmäktige. Yid varje sammankomst böra deputerade

redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående

sammankomst förflutna tid.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller

för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte

ledighet under högst ijorton dagar, ävensom meddela föreskrift om

tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han

utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag,

tjänstgöringsord ningen i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta

ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av

dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,

motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han

skyldig att fråntriida den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär

arvode såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 91.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående

användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma

verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige

för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott

och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till

ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess

revisorers heslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il
Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,

för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära

råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen

anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika

medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,

ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss

tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord

amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers

valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på

sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning

av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör

föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge

eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven

upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter

på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

13

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket då sådan

enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov

upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer

i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid

eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må

fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren

som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp

av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst

två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken

träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,

belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid

behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta

kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,

motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret

enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,

ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige

i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda

kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt

rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,

som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens

obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret

överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam

pant för samtliga . centralkassans förbindelser, med rätt för kassans

fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den

mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av

medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem

uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av

pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 91.

förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens

användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befailningshavande i det län,

där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga

föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för

därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontor

ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,

samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontor

till inlösen.

4. Sedan riksgäldskontoret jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut

tillhandahållit Svenska kronkreditaktiebolaget såsom garantifond 10,000,000

kronor i av svenska staten utgivna 5 procents obligationer, har 1918 års

urtima riksdag bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning av nämnda

fond tillhandahålla bolaget sådana obligationer till belopp, som erfordras

för ökning av bolagets upplåningsrätt, under förutsättning att bolagets aktiekapital

ökas till samma belopp som garantifonden.

§ 14.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige

i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra

framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter

för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka

böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, böra i övrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,

fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets

skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom

vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola

nu eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga

fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

15

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å därnti angivna utrikes orter infrias;

för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser

med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets

obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret

utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande

belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,

samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret

utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statssknldbok. Fordran

på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,

må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken

kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden

antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande

belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens

anordning samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss

mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje

innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar

å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga

föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken tillbelopp av högst 1,500,000

kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet

därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge

de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets mentor ial Nr 91.

i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga valutor; dock gäller i fråga

om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad bär nedan stadgas.

2. De medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret

enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av kassareserver

åt riksgäldskontoret, böra vara placerade i guld eller lätt förytterliga

valutor.

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige

medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa

Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela

sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Kiksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvider,

till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, som

av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning

och amortering av statsskulden.

Från denna fond skola utgå:

dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,

tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,

dels ock de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga

belopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens

amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen

anvisas till avbetalning å statsräntelånen.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med

hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

17

statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning

i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande.

Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån

skall vara slutbetalt senast inom år 1950.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av

enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den

mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av järnvägslånefonden.

De bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från nämnda fond, finnas

angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret

förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter

samt, i den mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av

fonden för bibanor i västra delarna av riket.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas angivna i en vid detta

reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,

söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med

åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till

riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning

sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen

varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande

av vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k'', allmänna bgggnadslånefonden,

skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån do återbetalas till riksgäldskontoret,

redovisas till statsverket.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. S samt. 63 käft. (Nr 91.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskotlets memorial Nr 91.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och

riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under

benämning pensionsfonden.

De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tills

vidare av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsoch

riksdagsförvaltningen vad beträffar tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus samt från anslaget till kostnader för riksdagsbiblioteket

vad angår tjänstinnehavarna därstädes.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande

av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§

35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma

under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade

medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å

kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från allmänna järnvägslånefonden

och allmänna byggnadslånefonden skola insättas å statsverkets giroräkning

i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för

»Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)»,

allmänna järnvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från jämvägslånefonden

och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de inflyta,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

19

insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper

bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar», allmänna

järn vägslånefonden resp. allmänna bvggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäldskontor inflyta medel, vilka äro att hänföra till

särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontor

anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras

å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

Därest till riksgäldskontöret återbetalas medel, som tidigare anvisats

å riksstaten att utgå av tillfälliga lånemedel, skola dessa medel av riksgäldskontor

förvaltas och i närmast följande riksstat redovisas såsom i anspråk

tagna kapitaltillgångar att användas för avbetalning av tillfällig upplåning.

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontöret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos riksgäldskontor företedda, skola de medel, vilka för infriande av

sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden

för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken

och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgiftema.

§ 31.

Från riksgäldskontöret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som

enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från

anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna

statsinkomsterna, äger riksgäldskontöret bereda sig genom direkt

uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 91.

% 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola

omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom

sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål

eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t

godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner

och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,

statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1921, under gruppen »riksdags-

och revisionskostnader m. m.», uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens

hus, förslagsanslag, 3,700,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,

expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens

sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som

hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,

som jämlikt bestämmelse i § 79 här nedan kunna komma att vid skada

till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd

vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt

tryckeriexpedition;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens

revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning

av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda

avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de

hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning

till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av

papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda

resor;

c) kostnaderna, jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utgivande

genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg av en uppslagsbok

över riksdagens verksamhet;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på

svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar

av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

21

främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade

avgivet förslag, skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,

avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,

samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas

till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;

e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning

i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll

under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

/) ett belopp av förslagsvis 30,000 kronor att enligt 1920 års riksdags

beslut, utöver det år 1917 för ändamålet beviljade anslag, användas

för utarbetande av ett fullständigt personregister till riksdagens protokoll

för tiden 1 SO9—1866;

g) kostnaden, enligt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utarbetande

och tryckning i en upplaga av högst 800 exemplar av ett fullständigt

person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911

—1920;

h) enligt 1919 års riksdags beslut ett belopp av förslagsvis 15,000

kronor för utredning av frågan om Helgeandsholmens slutliga ordnande;

i) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda

fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll

och komplettering;

j) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens

ämbetsberättelser;

k) till bestridande av kostnaderna för 1920 års kyrkomöte äga fullmäktige

att av samma års förslagsanslag till riksdags- och revisionskostnader

m. m. utanordna erforderliga medel.

2. Till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,

förslagsanslag, 700,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) arvode till fullmäktig i riksgäldskontoret skall utgå med 4,000 kronor

om året. Därutöver skall ordföranden åtnjuta 1,000 kronor, förste deputeraden

10,000 kronor och andre deputeraden 3,000 kronor, allt för år räknat.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom äga uppbära

reseersättning för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde

företager från sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder,

som äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 91.

b) vid semester för fullmäktiges deputerade utgår vikariatsersättning

enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente;

c) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens

hus utgår enligt av riksdagen fastställda avlöningsstater med tillhörande villkor

och bestämmelser; och äga fullmäktige icke att tilldela nämnda tjänstinnehavare

andra arvoden än de i avlöningsstaterna bestämda;

d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret

samt till belöning för extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige

att använda ett förslagsanslag av 60,000 kronor för år;

e) till arvoden åt extra ordinarie personal vid riksdagens hus äga fullmäktige

disponera erforderligt belopp;

f) från detta anslag skola utgå ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse

i § 79 här nedan kunna komma att vid skada till följd av

olycksfall i arbete utbetalas till personalen vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket

och riksdagens hus;

g) såsom begravningshjälp eller annat tillfälligt understöd för stärbhusen

efter avlidna, obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret

och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet

av varje år disponera en summa av högst 500 kronor;

h) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande

tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, ävensom

de pensioner i övrigt, vilka enligt särskilda av riksdagen fattade beslut

skola från anslaget utbetalas;

i) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret för helt år avslutade

och vederbörligen granskade räkenskaper skulle visa, att kassans

inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder ålegat

kassan, må den såluuda uppkomna bristen gottgöras inom ett belopp av högst

2,250 kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma

för ett år ej behövt användas icke får för ett annat år av kassan

tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå

utan förminskning av deras uti det för kassan nu gällande reglemente

bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter tjänstemän

och vaktmästare vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskon,toret ej

få höjas utöver de belopp, varmed de enligt kassadelägarnas den 10 maj

1919 fattade, av fullmäktige i riksgäldskontoret fastställda beslut skola utgå.

3. Till kostnader för riksdagsbiblioteket, 81,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels memorial Nr 91.

2S

a) arvode till ledamot i bibliotekets styrelse skall utgå med 500 kronor

om året;

b) avlöning för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt av riksdagen

fastställd avlöningsstat med tillhörande villkor och bestämmelser;

c) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande

tjänstinnehavare vid biblioteket;

d) till arvoden åt extra biträden, vikariatsersättning och expenser vid

biblioteket äger dess styrelse använda ett förslagsanslag av 12,000 kronor

årligen;

e) till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed förenade

utgifter har riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 15,000

kronor årligen att utgå från och med år 1920;

J) för bindning av svensk officiell statistik och kommittébetänkanden

i biblioteket har 1920 års riksdag anvisat ett reservationsanslag av 12,000

kronor att utgå med 4,000 kronor för vart och ett av åren 1920—1922.

4. Till kontor sexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader

för statsskulden, förslagsanslag, 300,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå:

a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning

av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier,

belysning, bidrag till anordnande av frukostservering för riksgäldskontorets

personal m. m.;

b) utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer

m. m. samt inlösningsprovisioner.

5. Till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag, 72,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000

kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid

utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,

som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder

han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,

varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoiilskotlets memorial Nr 91.

ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontor förpliktas att av samma avlöningsdel avstå

vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets

stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så

länge han uppbär justitieombudsmans avlöning; och

e) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i

huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp

med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare

skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst

å rikets stat, vara skvldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst

för den tid, för vilken lian uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

cj att justitieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i

utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga

att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild

resekostnads- och traktamentsersättning;

3:o) a) att avlöningen för expeditionssekreteraren vid justitieombudsmansexpeditionen

är bestämd att utgå med 8,100 kronor för år, därav 2,500

kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till den

del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter 5 år höjas med 600

kronor; ägande nuvarande innehavaren av expeditionssekreterarbefattningen

icke att för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, varunder han

tjänstgjort såsom sekreterare;

b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat,

samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning

iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen

i enahanda fall;

c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren,

skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor och

bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de expeditionssekreteraren

hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner;

d) att avlöningen för den vid justitieombudsmansexpeditionen anställde

sekreteraren är bestämd att från och med år 192] utgå med 5,800 kronor,

därav 1,S00 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning

till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan höjas efter

fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankouiskottets memorial Nr 91.

25

e) att avlöningen för det å justitieombudsmansexpeditionen anställda

kvinnliga biträdet är fastställd att utgå med 2,000 kronor, därav 1,500

kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter resp.

5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, därav

100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar;

4:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen

skall utgå med 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550

kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill kunna

komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor att utgå efter resp.

3, 6 och 9 års tjänstgöring;

b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad

och bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 300

kronor årligen;

5:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser

och villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens

beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen;

6: o) att från ifrågavarande anslag skola utgå de pensioner, som beviljats

förutvarande tjänstinnehavare vid justitieombudsmansexpeditionen;

7:o) att ett årligt anslag av 8,000 kronor må av justitieombudsmannen

från och med år 1921, emot behörig redovisning, användas till bestridande

av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitterades expedition,

vikariatsersättning m. m.,

8:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må från och

med år 1921, på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande

redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av 4,000 kronor årligen.

Vidare må, enligt 1907 års riksdags beslut, av detta anslag utgå kostnaderna

för utarbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets

förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål

må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles

skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000

kronor.

1920 års riksdag bar medgivit, att av förslagsanslaget till avlöning,

resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition

ett belopp av 3,134 kronor 69 öre må, emot behörig redovisning, under år

1920 utgå till täckande av uppkommen brist å anslagen till bestridande

av expenser för justitieombudsmannens och tryck frihetskommitténs expedition,

vikariatsersättning m. m. samt av kostnader för justitieombudsmannens

ämbetsresor.

Bihang till riksdagens ■protokoll 1920. 8 saml. 63 häft. (Nr 91.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial Nr 91.

Vidare har 1920 års riksdag medgivit justitieombudsmannen att av berörda

förslagsanslag använda, utöver förut anvisade belopp, ytterligare

högst 2,000 kronor för fyllnad av det för år 1920 anvisade anslag

till bestridande av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitterades

expedition, vikariatsersättning m. m.,

högst 3,000 kronor för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans å

justitieombudsmansexpeditionen,

samt högst 2,000 kronor för fyllnad av det för år 1920 beviljade anslaget

till bestridande av kostnaderna för justitieombudsmannens ämbetsresor.

6. Till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag, 80,000 kronor.

Beträffande detta anslag bar riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000

kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)

att tjänetgöringspenningama må uppbäras för den tid, militieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid

utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,

som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder

ban är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,

varunder ban av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå

vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att militieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets

stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så

länge ban uppbär militieombudsmannens avlöning; och

é) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i

huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp

med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall

utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest ban innebar tjänst

å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst

för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att militieombudsmannens ersättare må, därest ban vid inträde i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Botnkorfskottets memorial Nr 91.

27

utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga

att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild

resekostnads- och traktamentsersättning;

3:o) a) att avlöningen för expeditionssekreteraren vid militieombudsmansexpeditionen

är bestämd att utgå med 8,100 kronor för år, därav

2,500 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till

den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter fem år höjas med

600 kronor; ägande nuvarande innehavaren av expediti onssekreterarbefattningen

icke att för ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder han

tjänstgjort såsom sekreterare;

b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets

stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda

avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen

i enahanda fall;

c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren,

skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor och

bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de expeditionssekreteraren

hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner;

4:o) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid

militieombudsmansexpeditionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav

1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må

till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas

med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor och efter

15 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent

å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt han ej erhåller full

sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra

den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter

medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom;

5: o) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen

skall utgå en årlig avlöning av 2,000 kronor, därav 1,500 kronor lön och

500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter resp. 5, 10 och 15

år komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, därav 100 kronor

tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar.

6:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen

skall utgå med 1,600 kronor, därav 900 kronor

lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 91.

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, att utgå efter

resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring;

b) att, därest vaktmästaren i denna egenskap åtnjuter fri bostad och

bränsle, skall, så länge nämnda förmån kvarstår, å lönen avdragas 300

kronor årligen;

7: o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor

och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga

delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombudsmansexpeditionen;
8:o)

att de personer, som för närvarande äro anställda såsom

kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen,

må i och för ålderstillägg räkna sig till godo den tjänstgöring, de å expeditionen

fullgjort före ikraftträdandet av den år 1916 fastställda avlöningsstaten;

9:o) att ett årligt anslag av 5,700 kronor må från och med år 1920,

emot behörig redovisning, användas till bestridande av expenser för militieombudsmannens

expedition, vikariatsersättning m. m.;

10:o) att för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans å militieombudsmannens

expedition må för år 1920 användas ett belopp av högst

2,000 kronor;

ll:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor

må på hans rekvisition och mot redovisning, som avgives inom

varje års utgång, förskottsvis utbetalas, 8,000 kronor;

12:o) att till bestridande av kostnaden för byra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen

ävensom lokalens uppvärmning må användas ett förslagsanslag

av 3,000 kronor för år; och bar riksdagen uppdragit åt fullmäktige

att ombesörja förhyrandet av lämplig lokal för nämnda expedition;

13:o) att, därest ombyte av lokal för militieombudsmannens expedition

ifrågakommer, erforderligt belopp må av riksgäldskontoret utbetalas till bestridande

av uppkommande flyttningskostnad.

Kiksdagen bar år 1920

l:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg och förhöjning däri må utgå till

befattningshavare vid riksgäldskontoret och riksdagens bus enligt de grunder,

som av riksdagen godkänts för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst och i övrigt angivits i bankoutskottets utlåtande nr 81, dels

ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ända
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

29

mål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsoch

riksdagsförvaltningen använda erforderliga belopp;

2:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg och förhöjning däri må utgå till

befattningshavare vid riksdagsbiblioteket enligt de i mom. l:o) här ovan

angivna grunder, dels ock bemyndigat styrelsen för riksdagsbiblioteket att

för ifrågavarande ändamål av förslagsanslagen till avlöningar, arvoden m. m.

till styrelsen och ordinarie befattningshavare samt arvoden åt extra biträden,

vikariatsersättningar och expenser använda erforderliga belopp;

3:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg och förböjning däri må utgå till

justitieombudsmannen och befattningshavare vid justitieombudsmannens

expedition enligt de i mom. l:o) bär ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat

justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition använda erforderligt belopp; samt

4:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg och förböjning däri må utgå till

militieombudsmannen och befattningshavare vid militieombudsmannens expedition

enbgt de i mom. l:o) bär ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat

militieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till

avlöning, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen och

hans expedition använda erforderligt belopp;

5:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg och förhöjning däri må utgå till

pensionerade f. d. befattningshavare vid riksdagen, riksgäldskontoret, riksdagens

bus, riksdagsbiblioteket samt justitieombudsmannens och militieombudsmannens

expeditioner enligt de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets

utlåtande nr 78, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret

att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar

och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderliga

belopp;

G:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg och förhöjning däri må utgå till

änkor och barn, som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änke- och

pupillkassa samt till å riksgäldskontorets pensionsstat uppförda änkorna

Anna Amalia Sandström och Hedvig Axelina Gottfrida Olivia Levin, enligt

de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets utlåtande nr 79, dels ock

bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål

av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och

riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp;

7:o) dels beslutat, att dyrtidstillägg skall utgå till de bos riksdagens

kamrar, ständiga och tillfälliga utskott samt kansli anställda tjänstemän och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutslcottets memorial Nr 91.

vaktbetjänte i enlighet med de grunder, som av 1920 års riksdag fastställts

för utbetalande av förskott å tillfälligt arvodestillägg eller jämlikt de av

1919 års lagtima riksdag fastställda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, dock att den, som åtnjuter dyrtidstillägg av

statsmedel i egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller hos riksdagens

verk och inrättningar eller f. d. befattningshavare, må uppbära tillfälligt

arvodestillägg med endast två tredjedelar av till honom utgående

månads- och dagarvoden samt med högst tolv kronor om dagen; samt

8:o) dels medgivit, att envar av under mom. 7:o) här ovan angivna

befattningshavare, som är familjeförsörjare, må uppbära ytterligare tillägg

med tjugu procent å arvodet; dock att den, vilken i egenskap av befattningshavare

i statens tjänst eller hos riksdagens verk eller inrättningar

eller f. d. befattningshavare äger uppbära förhöjning i dyrtidstillägg för

första halvåret 1920 eller del därav, icke må komma i åtnjutande jämväl

av här nämnda dyrtidstillägg.

Vidare har riksdagen år 1920 medgivit,

dels att tillfällig löneförbättring må under år 1920 utgå vid vissa

befattningar vid riksdagens verk och myndigheter i enlighet med ett i

bankoutskottets utlåtande nr 89 intaget förslag;

dels ock att till här avsedda befattningshavare må såsom förskott

i avräkning å den tillfälliga löneförbättring, som kan varda dem beviljad

för år 1921, utbetalas vad som skolat utgå, därest de bestämmelser, som

för innevarande år meddelats, jämväl bleve gällande för år 1921;

samt bemyndigat

dels fullmäktige i riksgäldskontor att för ifrågavarande ändamål av

förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen

använda erforderligt belopp;

dels styrelsen för riksdagsbiblioteket att för ändamålet av förslagsanslaget

till avlöningar, arvoden m. m. till styrelsen och ordinarie befattningshavare

använda erforderligt belopp;

dels justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition använda erforderligt belopp;

dels ock militieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöningar, resekostnader och expenser för militieombudsmannen

och hans expedition använda erforderligt belopp.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

31

§ 33.

De anslag, som finnas i riksstaten för år 1921 uppförda under anslagsgrupperna

»A. XIV. Räntor å statsskulden m. m.> och» B. III. Avbetalning

å statsskulden» och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna,

äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning

i riksbanken samt tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.

Det i 1920 års tilläggsstat uppförda anslaget »XV. Återbetalning av

tillfälliga lånemedel» står därjämte till riksgäldskontorets förfogande för

därmed avsett ändamål.

§ 34.

1920 års riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att för svenska

statens räkning upplåna:

dels 167,437,100 kronor, utgörande de i riksstaten för år 1921 uppförda

anslag, vilka skola täckas av lånemedel,

dels ock 77,331,400 kronor, utgörande de i tilläggsstatenför år 1920

uppförda anslag, vilka likaledes skola utgå av lånemedel.

Det åligger riksgäldskontoret att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetala

de anslag, som av riksdagen anvisats att utgå av lånemedel.

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,

i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad

statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen

sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.

verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,

jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inre verseras till

vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel

uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras

å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

De anslag, som av riksdagen anvisas till allmänna, järnvägslånef onden

och fonden för bibanor inom vissa delar av riket, skola av riksgäldskontoret

redovisas såsom reservationsanslag.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskotlets memorial Nr 91.

§ 37.

Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning

i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige

samt kontrasignerade av riksgäldskommissarien och en annan tjänstinnehavare

i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna i kungörelsen

den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § G3 regeringsformen har riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av

15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,

sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens

å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas

eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i

allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara

oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok,

vilken skall inom den 1 mars året näst efter det, vilket densamma omfattar,

vara avslutad samt före den 1 därpå följande april behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret

till handa, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga

delar intagas i rikshuvudboken.

Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret

att till statskontorets riksboksslutsbyrå för varje månad före den 15 i därpå

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

33

följande månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda

formulär angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift

å befintlig kassabehållning vid månadens början och slut.

§ 41.

Under loppet av april månad varje år böra, till upplysning för allmänheten

om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda

ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst

föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna

utdelas.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Å stundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,

till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje

gång tillkännagiva.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 saml. 83 httft. (Nr 91).

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial Nr 91.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän

vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro

av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,

skulle vid deras sammankomst sig infinna

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,

vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.

Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens

röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett

föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskonforets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt oih

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,

därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör

inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet

sitt missnöje däremot bos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,

vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens

början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande

däröver, till bankoutskottet överlämnas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotetts memorial Nr. 91

35

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet

inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera

de obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen

tillhöra riksgäldskontor^ eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige

böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens

hus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid

skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna

varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,

utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;

ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial Nr 91.

bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 53.

Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut

vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags-och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor

att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,

allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906

blivit av riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen

avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna

sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna

och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka

handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande

riksdag och revisorer överlämnas.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

37

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande

av prenumeration savgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller

nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av

tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av

de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde

erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventarieperseölarna i riksdagens

hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje

kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa

av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,

vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll

jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,

som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande

bestämmelser avlämnas.

Beträffande försäljningen av och prenumerationen å riksdagstrycket från

och med år 1921 gälla följande av riksdagen år 1920 fastställda bestämmelser

:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial Nr 91.

a) att försäljningspriset skall, med nedan angivna undantag, utgöra

8 öre för ark (om 16 sidor) av kamrarnas protokoll och. 4 öre för ark (om

8 sidor) av bihanget till protokollen;

b) att statsverkspropositionen eller delar därav ävensom Kungl. Maj:ts

proposition angående tilläggsstat till riksstaten skola försäljas till ett pris

av 2 öre för 8-sidigt ark;

c) att, då bel årgång av riksdagstrycket vid lagtima riksdag köpes,

priset därför skall beräknas till 150 kronor för bundet exemplar; samt

d) att prenumerationsavgiften för riksdagstrycket vid lagtima riksdag

skall utgöra 6 kronor för vardera kammarens protokoll och 18 kronor för

bihanget; varjämte, då prenumeration sker hos postverket, prenumerant har

att erlägga stadgad postbefordringsavgift.

Kiksdagen har år 1920 uppdragit åt fullmäktige att, med beaktande

av i bankoutskottets utlåtande nr 75 angivna synpunkter, vidtaga de på

fullmäktige ankommande åtgärder, som må anses erforderliga för nedbringande

av kostnaderna för riksdagstrycket.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets

räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den

ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och

kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet

insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser

taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för

bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens

fortsatta likviderande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

39

§ 61.

Uti styrelsea för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbaakens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje

år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken

skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså

tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga

revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

Vidare skola fullmäktige utse en ledamot i styrelsen för Svenska kronkreditaktiebolaget

jämte suppleant för denne.

§ 64.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskoutorets

fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden

omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen);
b)

efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,

men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109

regerin gsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast

insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman

mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial Nr 91.

avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde

efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet

eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,

ån ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes.

§ 65.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus.

§ 66.

Riksdagen har för åtnjutande av de i staterna för riksgäldskontoret

och riksdagens hus upptagna avlöningsförmåner fastställt följande villkor och

bestämmelser:

l:o) Tjänstinnehavare skall, i den mån ej undantag anses böra stadgas

eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst sex timmar varje söckendag.

Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;

och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnebavare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgälds
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

41

kontoret än riksgäldssekreterarens, riksgäldskommissariens ocli förste revisorns

skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med

förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom

graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande

belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar

.

3:o) Med ordinarie befattningar i riksgäld skontoret eller vid riksdagens

hus må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuDS stat.

Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med

Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret

eller riksdagens hus, finna uppdraget eller befattningen kunna få

tills vidare mottagas och bibehållas.

4:o) Semester må årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

jämna och oavbrutna gång, åtnjutas av riksgäldssekreteraren, riksgäldskommissarien,

förste revisorn och tjänstemännen inom tredje tjänstegraden

i riksgäldskontoret under en och en halv månad samt av övriga tjänstemän

i samma verk under en månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat

medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning

ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av samma

tid meci gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan

statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke

må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller ledighet för

fullgörande av värnplikt.

Då löneförhöjning genom ålderstillägg beviljas, må den förhöjda lönen

åtnjutas från början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade

tjänsteåldern blivit uppnådd.

Tjänsteman i tredje tjänstegraden inom riksgäldskontoret, som befordrats

till förste revisor, äger att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig

don tid, han tjänstgjort inom nämnda grad.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. S sand. 62 lutft. (Nr 91.) 0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial Nr 91.

Med avseende å tiden för erhållande av i de från och med år 1918

gällande avlöningsstaterna vid riksgäldskontoret och riksdagens hus för de

särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg skall vidare iakttagas, att löntagare,

som övergår från den förutvarande till den nya staten, bör tillgodoräknas

ej mindre den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från

hans tillträde till befattningen eller motsvarande ordinarie tjänst inom riksgäldskontoret

eller vid riksdagens hus, än även i förekommande fall den tid,

varunder han omedelbart före tillträdet bestritt sådant förordnande, som,

enligt de å den förutvarande staten tillämpliga bestämmelser, kunnat få

tillgodoräknas för erhållande av ålderstillägg.

6:o) I fråga om ålderstillägg vid ordinarie anställning inom riksgäldskontoret

och vid riksdagens hus skall vidare iakttagas:

att för erhållande av ålderstillägg vid en befattning befattningshavaren

må tillgodoräknas den tid, han inom riksgäldskontoret eller eljest i statens

tjänst utfört arbete, som må anses likvärdigt med eller av högre värde än

det, han har att å befattningen utföra; dock att, därest nämnda tid icke

varit sammanhängande eller befattningshavaren under samma tid för arbetet

åtnjutit vederlag, som varit mindre än i allmänhet för detsamma utgående

ersättning, på fullmäktige skall ankomma att, efter särskild prövning

i varje fall, avgöra, om och i vilken mån sådan tid må räknas befattningshavaren

till godo;

att, om en befattningshavare vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser

skulle i avseende å rätt till ålderstillägg hava kommit i en förmånligare

ställning, därest han befordrats till befattningen senare än som

skett, befattningshavaren må tillgodoföras det eller de ålderstillägg vid befattningen,

som erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas; samt

att ålderstillägg, vartill rätt uppkommit omedelbart med ikraftträdandet

av de i detta mom. meddelade bestämmelser och på grund av desamma,

må åtnjutas från och med den 1 juli 1920.

7:6) Tjänstgöringspenningar ävensom i förekommande fall missräkningspenningar

få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester, men skola eljest utgå till den, som uppehållit

tjänsten.

För den tid, varunder tjänstinnehavare åtnjuter semester och i följd

därav är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga

medel för att den, som på förordnande bestrider tjänsten, må komma i

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91. 43

åtnjutande av ersättning till belopp, motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

8:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst,

äger han att under tjänstledigheten uppbära hela lönen.

9:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för

svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos

riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras

vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin

tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket

av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt.

10:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter

prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet

under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden

uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom

ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall,

eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning

härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,

att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse

för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt

fem kronor femtio öre om dagen.

Ledighet må därjämte av fullmäktige beviljas övervaktmästaren och övermaskinisten

i riksdagshuset under högst tre veckor årligen samt förste eldaren

och de två portvakterna i samma hus under högst femton dagar årligen;

ägande dessa befattningshavare att under ledigheten tillgodonjuta sina avlöningsförmåner

oavkortade. Därest vikarie för ifrågavarande tjänstinnehavare

erfordras för tjänstens uppehållande under sådan ledighet eller av

annan anledning, bestämmes avlöningen till vikarien på sätt fullmäktige

pröva skäligt.

11 :o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen

i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skäliga,

dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare

av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

1 2:o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent

å det för hans tjänst gällande pensionsunderiaget. Avgiftsprocenten

utgör en tiondedels procent för varje helt hundratal kronor av pensions
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial Nr 91.

underlaget, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges

för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken,

på grund av tjänstlediglie t eller i följd av ådömd mistning av tjänsten

för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Eätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid

övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad

skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej

till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

Härjämte har riksdagen förklarat, att den, som från och med eller

efter den tid, då de av 1917 års riksdag beslutade staterna träda i kraft,

tillträder ordinarie befattning vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, skall

vara pliktig att underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmånerna

fastställda villkor och bestämmelser.

§ 67.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,

som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande

måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens

förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla

änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas

rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta

den med tjänsten förenade lönen.

§ 68.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 69.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli

eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmanna
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

45

sysslan, bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på

dem, som i domarevärv må begagnas.

§ 70

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de

särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och

passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga

tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial

erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de

lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 71.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta

av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet

eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende

å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera

honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,

vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 72,

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande

tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,

huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer

avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial Nr 91.

§ 73.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.

§ 74.

Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos

fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 75.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande

honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir

ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig

ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av

bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande

försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,

att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 76.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne

efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin

rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit

sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 71 stadgas,

blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret

skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

47

Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus.

§ 77.

Beträffande pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus har riksdagen meddelat följande bestämmelser:

1 :o) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt

trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att avgå från sin tjänst

med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlaget,

fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest

och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten

kvarstå.

2:o) Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande

anhåller om avsked, är, såvida lian fyllt sextio år och varit allmän

tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar

av det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget.

3:o) Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande

endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring,

erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena

på det sätt, att å tre fjärdedelar av pensionsunderlaget avdrages en trettiofemtedel

för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem

och åldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med

en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel

för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräknings - sätt skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare.

O

4: o) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked anmält.

I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinneliavaren

såsom pension antingen ett belopp, motsvarande hela det för hans

tjänst gällande pensionsunderlaget, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren

äro uppnådda eller icke, eller ock en del av pensionsunderlaget, dock

ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i mom. 2:o) och 3:o)

här ovan belöper.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial Nr 91.

Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret.

§ 78.

Beträffande de i staten för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret upptagna

kvinnliga biträdesbefattningama har riksdagen föreskrivit följande villkor

och bestämmelser:

l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;

och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll

om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade

göromål, vilka kunna dem åläggas.

2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning

i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sadant

förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar,

dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar.

3: o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under

en månad.

4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med

den, som är bestämd för riksgäldskontorets tjänstemän.

5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin

befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen. Beviljas

kvinnligt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan

orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspenningarna

till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras

för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt.

6: o) Kvinnligt biträde, som befordrats till ordinarie från och med den

tidpunkt, då den av 1917 års riksdag beslutade avlöningsstaten trätt i kraft,

och som omedelbart dessförinnan mot fast arvode i riksgäldskontoret utfört

arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet, må äga att för åtnjutande

av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, varunder biträdet utfört

sådant arbete i riksgäldskontoret.

7:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara

skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige

med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt.

8:o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden för

sin pensionering erlägga pensionsavgift, vilken beräknas enligt de grunder,

som äro stadgade för manliga tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

49

9:o) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit 30

år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med pension

till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag, fullmäktige

likväl obetaget att låta med avskedet'' anstå, därest och så länge biträdet

prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden.

Kvinnligt biträde, som fyllt 55 år och uppnått 30 tjänstår, är, därest

hon efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigat att åtnjuta

pension till belopp, motsvarande tre fjärdedelar av det för hennes tjänst

gällande pensionsunderlaget.

Före uppnådda 55 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla

pension endast i det fall, att hon på grund av sjukdom eller minskad

arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina

åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst

avdrag å det i andra stycket av detta moment omförmälda pensionsbeloppet

av en trettiondedel för varje bristande tjänstår.

10:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas

medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse.

ll:o) Börande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen

för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning

skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda.

12:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade

beträffande riksgäldskontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den

mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till efterrättelse

i fråga om de kvinnliga biträdena.

Angående ersättning för olycksfall i arbete.

§ 79.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd

vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och riksdagens

hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17

juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han

eller hon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal

kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,

av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i

arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 sund. (13 käft. (Nr 91.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial Nr 91.

Vad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som

är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer

samt tiyckeriavdelning.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

51

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar liar 1910 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000

kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av

dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya,

'' ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t

beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och

bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som

odk närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock ined iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik

förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankotdskottets memorial Nr 91.

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först

gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande

sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att

hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då, järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang

härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som

icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning fölfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med

förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,

än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning

med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan

fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

53

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka

Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de

villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.

Maj :t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk

och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde

under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;

samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet

eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,

ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från bibanelånofonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring.

Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond

av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och medar 1912

med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till ut
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial Nr 91.

gående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma

femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järn

vägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1913 års riksdag har beslutat att öka ifrågavarande fond från 5,000,000

kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år från och med

år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp,

som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande

år av samma treårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t

att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej

påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

8.000. 000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera

av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att

belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för

ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda

järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande

fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916—

1918, i stället skola äga rum under åren 1917—1919.

1916 års riksdag bar dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande

fond i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;

dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare

beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för

år 1920; dels ock medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och

med år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden

anvisade medel.

1919 års lagtima riksdag har beslutat, att den avsättning till fonden,

som enligt år 1916 fattat beslut skolat ske under år 1920, i stället skall

äga rum under år 1921.

Slutligen har 1920 års riksdag dels beslutat, att ovannämnda fond

skall ökas från 12,000,000 kronor till 24,000,000 kronor på det sätt, att

under år 1921 till fonden avsättes utöver redan beslutat belopp om

1.000. 000 kronor, ytterligare 2,400,000 kronor samt under vart och ett av

åren 1922—1925 avsättas likaledes 2,400,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga; dels

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

55

beslutat, att de för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond hittills föreskrivna

villkor och bestämmelser skola gälla även för lån ur den sålunda

ökade fonden; dels medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och

med år 1925 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden

anvisade medel; dels ock beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond

i riksstaten för år 1921 upptaga ett reservationsanslag av 3,400,000 kronor.

För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande

villkor och bestämmelser:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara

uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar

sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Majd,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och

är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och

arbetsplanens granskning föranledas.

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav

minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens

utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial Nr 91.

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av

den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras

sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet

först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majrts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas rånte fritt,

men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu

ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall

börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit

lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven

ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,

intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*)

*) Mom. 7:o har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

57

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för

den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen

meddelad.

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Yarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 191G års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor

att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,

1) dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa

år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser

:

*) Riksdagen har år 1919 beslutit, att de avsättningar till ifrågavarande fond, som skolat

ske under åren 1920 och 1921, i stället skola äga rum under åren 1921 och 1922.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 samt. 63 höft. (Nr 91.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Banko utskottets memorial Nr 91.

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt Kftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1S74 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utg-ör avbetalning" därå:

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

59

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran

i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;

och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets memorial Nr 91.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.

1 riksgäldssekreterare, tillika ombudsman.

................................

1 riksgäldskommissarie ...............

1 förste revisor...........................

1 tjänsteman i tredje graden...

2 tjänstemän i tredje graden...

1 tjänsteman i andra graden ...

4 tjänstemän i andra graden...

Missräkningspenningar till den tjänsteman

i andra graden, som för
|

rättar kassörsgöromål...............

1 tjänsteman i första graden.........

4 tjänstemän i första graden.........

1 förste vaktmästare ..................

1 vaktmästare ...........................

3 vaktmästare ...........................

Summa

kvinnligt biträde av högre grad...

kvinnliga biträden av högre grad

kvinnliga biträden av lägre grad!

Tjänst-

Pen-

| Lön

gorings-

pen-

Summa

Alderstillägg till lön

sions-

under-

niugar

lag

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

5,400

2,700

8,100

1 600 kr. efter 5 år.

| 5,600

5,400

2,700

8,100

1

4,500

2,300

6,800

1 500 kr. efter 5 år, 500

/ kr. efter ytterligare 5 år.

| 5,200

4,300

2,100

6,400

\ 500 kr. efter 5 år, 500

| 5,000

8,600

4,200

12,800

/ kr. efter ytterligare 5 år.

3,200

1,600

4,800

1 500 kr. efter 5 år, 500 kr.

| 4,000

12,800

6,400

19,200

/ efter ytterligare 5 år.

2,000

2,100

1,100

3,200

\ 500 kr. efter 5 år, 500 kr.

} 2,800

8,400

4,400

12,800

t efter ytterligare 5 år.

200 kr. efter 5 år, 20Ö

1,700

3,400

1.500

7.500

700

2,400

4,800

2,000

10,000

kr. efter ytterligare 5 år

1,400

500

2,500

och 200 kr. efter än ytter- . ligare 5 år; skolande av

ålderstillägget 100 kr.

tillhöra lön och 100 kr.

} 1,800

| 1,600

tjän stgöringspennin gar.

1,800

1.500

4.500

750

700

2,100

2,550 1

2,200 j

6,600

100 kr. efter 3 år, 100 kr.

efter ytterligare 3 år och

100 kr. efter än ytterli- gare 3 år.

1,800

| 1,600

|114,750 i

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånernaav

nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året —

skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Vaktmästare åtnjuter, utom övriga löneförmåner, uniformsbeklädnad.

1920 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i avbidan på slutligt av

görande av frågan om ordnandet av riksdagens inre administrativa och ekonomiska angelägenheter

tills vidare från och med den 1 januari 1921 såsom vice värd i riksdagens hus förordna

en tjänsteman mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer förste

revisorn i riksgäldskontoret. För tiden till berörda den 1 januari gäller vad som i 1919 års

reglemente finnes stadgat beträffande arvode till vice värden.

1917 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att, i avbidan på slutförandet

av viss i bankoutskottets utlåtande nr 45 omförmäld utredning, tills vidare förordna en

tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer

en motsvarande befattningshavare.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

Avlöningsstat för riksdagsbiblioteket.

. 61

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Orts-

tillägg

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg till lön

Kr.

5,000

2,500

600

1,500

8,100

600 kr. efter 5 år.

2,200

2,200

1,500

1,500

300

300

4,000

4,000

t 500 kr. efter 5 år, 500 kr.

efter ytterligare 5 år

| och 500 kr. efter än yt- J terligare 5 år.

1,100

900

650

550

150

150

1,000

1,900

1,600

1 100 kr. efter 3 år, 100 kr.

1 efter ytterligare 3 år

J och 100 kr. efter än yt-

J terligare 3 år.

22,100

3 ledamöter i styrelsen, arvoden

å 500 ........................

1 riksdagsbibliotekarie .........

1 andre bibliotekarie............

1 d:o ............

Föreståndaren för expeditionen,

arvode .....................

1 förste vaktmästare ............

1 vaktmästare ....................

Summa

Anm. Därest förste vaktmästaren eller vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt

bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg till lön

Kr.

Pen-

sions-

under-

lag

Kr.

2,100

1,300

1,300

3,400

3,400

2,250

1 300 kr. efter 5 år, 300 kr. efter

| 2,200

1 övermaskinist ...............

2,100

1,600

1,500

1,500

/ ytterligare 5 år.

j 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter

1 förste eldare ..................

650

1,600

| 1,600

1 portvakt........................

650

2,150

2,150

> ytterligare 3 år och 100 kr.

efter än ytterligare 3 år.

1 d:o ..............................

650

Summa

13,350

Anm. 1. Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning

av högst 200 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad.

Anm. 3. Övermaskinisten och förste eldaren åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus

med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året.

Anm. 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor

ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av

statistik över förbrukningen av elektricitet.

Anm. 4. Portvakterna åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en ströraförbrukning

av högst 160 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets memorial Nr 91.

Avlöningsstat för justitieombudsmansexpeditionen, gällande från och

med år 1921. *)

Justitieombudsmannen .........

1 expeditionssekreterare ......

1 sekreterare .....................

1 kvinnligt biträde av lägre grad

1 vaktmästare ....................

Summa

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Orts-

tillägg

Kr.

Summa

Kr.

8,000

3,000

11,000

5,600

2,500

—

8,100

4,000

1,800

5,800

1,500

500

2,000

900

550

150

1,600

i 28,500

Ålderstillägg till lön

Kr.

600 kr. efter 5 år.

500 kr. efter 5 år och 500

kr. efter ytterligare 5

år.

200 kr. efter 5 år, 200 kr.

efter ytterligare 5 år och

200 kr. efter än ytterligare

5 år; skolande av

ålderstillägget 100 kr. tillhöra

lön och 100 kr.

tjänstgöringspenningar.

100 kr. efter 3 år, 100 kr.

efter ytterligare 3 år och

100 kr. efter än ytterligare

3 år.

Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle skall, så länge denna förmån

kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen.

'') Den i 1919 års reglemente intagna staten skall gälla intill utgången av år 1920.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 91.

63

Avlöningsstat för militieombudsmansexpeditionen, gällande från och

med år 1920.

Lön

•

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Orts-

tillägg

Kr.

Summa

Kr.

Militieombudsmannen .........

8,000

3,000

11,000

1 expeditionssekreterare.........

5,600

2,500

—

8,100

1 byråintendent ..................

3,800

1,700

—

5,500

1 kvinnligt biträde avlägregrad

1,500

500

—

2,000

1 vaktmästare .....................

900

550

150

1,600

Summa

28,200

Ålderstillägg till lön

Kr.

600 kr. efter 5 år.

500 kr. efter 5 år, 500 ki.

efter ytterligare 5 år och

500 kr. efter än ytterligare

5 år.

200 kr. efter 5 år, 200 kr.

efter ytterligare 5 år och

200 kr. efter än ytterligare

5 år; skolande av

ålderstillägget 100 kr. till

höra lön och 100 kr.

tjänstgöringspenningar.

100 kr. efter 3 år, 100 kr.

efter ytterligare 3 år och

100 kr. efter än ytterligare

3 år.

Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle* skall, så länge denna förmån

kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankouiskottets memorial Nr 91.

Pensionsstat.

Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell

Kr.

2,500

» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart.........................

2,000

—

» sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan

Magnus Stuart ....................................

4,000

Fil. kand. J. P. Velander ........................

4,000

—

Förre korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander

1,500

—

> förste vaktmästaren Carl Johan Lundell ...........

1,400

—

> sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen

Knut von Matem .............................

3,290

* revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann ...

3,100

—

> vaktmästaren Carl Gustaf Reinhold Lindblom

1,200

—

Förra skrivbiträdet å justitieombudsmansexpeditionen Ellen Kindelius

1,200

Förra notarien hos riksdagens andra kammare Andrietta Katarina Lundgren

750

—

Förre notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms

änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad

500

* övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida

Olivia Levin, född Vestermark ........

500

Summa kronor

25,940

—

Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,

såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

CBNTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:437 Skrivelse till Konungen med reglemente för riksgäldskontoret. a1 i texten
  2. Rskr. 1920:439 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken med överlämnande av bankoreglementet. a1 i texten