Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas äterremiss av bankoutskottets memorial nr 85 angående tillfälligt arvodestillägg åt tjänstemän och vaktbetjänte hos riksdagens kamrar och utskott.

1920-06-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1920:92, Memorial i anledning av kamrarnas äterremiss av bankoutskottets memorial nr 85 angående tillfälligt arvodestillägg åt tjänstemän och vaktbetjänte hos riksdagens kamrar och utskott.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

BanTcoutskottets memorial Nr 92.

1

Nr 92.

Memorial i anledning av kamrarnas äterremiss av bankoutskottets

memorial nr 85 angående tillfälligt arvodestillägg

åt tjänstemän och vaktbetjänte hos riksdagens

kamrar och utskott.

I ett den 19 februari 1920 avgivet memorial (nr 7) hade bankoutskottet

hemställt, »att riksdagen må besluta, att de hos riksdagens

kamrar, ständiga och tillfälliga utskott samt kansli anställda tjänstemän

och vaktbetjänte må i avräkning å det tillfälliga arvodestillägg, som kan

varda samma tjänstemän och vaktbetjänte av innevarande riksdag beviljat,

uppbära förskott i enlighet med de grunder, som av 1919 års

lagtima riksdag fastställts för utgående av dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, dock att den, som åtnjuter dyrtidstillägg av

statsmedel i egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller hos

riksdagens verk och inrättningar eller f. d. befattningshavare, må uppbära

tillfälligt arvodestillägg med endast två tredjedelar av till honom

utgående månads- och dagarvoden samt med högst 12 kronor om dagen.»

Denna hemställan blev av riksdagen bifallen.

I memorial nr 85 hemställde utskottet sedermera, under erinran att

riksdagen numera godkänt förslag till kungörelse med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst samt att nämnda

grunder för dyrtidstillägg icke vore av beskaffenhet att inverka pa de

under innevarande års riksdag utgående tillfälliga arvodestilläggen till

hos riksdagen anställda tjänstemän m. fl., »att riksdagen må besluta,

att tillfälligt arvodestillägg skall utgå till de hos riksdagens kamrar,

ständiga och tillfälliga utskott samt kansli anställda tjänstemän och vaktbetjänte

i enlighet med de grunder, som av innevarande års riksdag

fastställts för utbetalande av förskott å sådant arvodestillägg eller jämlikt

de av 1919 års lagtima riksdag fastställda grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst, dock att den, som åtnjuter dyrtidstillägg

av statsmedel, i egenskap av befattningshavare i statens tjänst

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 samt. 64 hiljt. (Nr 92.) 1029 20 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutslcottets memorial Nr 92.

eller hos riksdagens verk och inrättningar eller f. d. befattningshavare,

må uppbära tillfälligt arvodestillägg med endast två tredjedelar av till

honom utgående månads- och dagarvoden samt med högst tolv kronor

om dagen.»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava riksdagens

båda kamrar återförvisat ärendet till utskottet för ny behandling.

Anledningen till återremissen torde hava varit den, att under överläggningen

önskemål uttalats, att någon förhöjning i dyrtidstillägget till

ifrågavarande personal måtte medgivas i överensstämmelse med vad

riksdagen i sådant avseende beslutit för befattningshavare i statens tjänst

m. fl. under första halvåret 1920.

Med anledning härav har utskottet ansett sig böra till förnyad behandling

upptaga spörsmålet om beredande av dyrtidstillägg åt den hos

riksdagen tillfälligt anställda personalen.

För bedömande av frågan, huruvida och i vad mån denna personal

bör komma i åtnjutande av dyrtidstillägg efter samma grunder, som

bestämts för befattningshavare i statens tjänst, synas följande omständigheter

böra tagas i betraktande.

Vid 1919 års lagtima riksdag genomfördes en lönereglering för

ifrågavarande personal i huvudsaklig överensstämmelse med ett av kanslideputerade

framställt förslag. Bankoutskottet uttalade för sin del uti

sitt i ärendet avgivna memorial (nr 50), att åtskilliga skäl syntes tala

för en förhöjning av de då utgående avlöningarna, vilka fastställts vid 1912

års riksdag samt därefter vid 1917 och 1918 års riksdagar höjts för

vissa befattningshavare, men att det vore med tvekan, som utskottet

funnit sig böra tillstyrka en så avsevärd förhöjning, som det framställda

förslaget innebure. Med hänsyn till föreliggande omständigheter biträdde

utskottet likväl detsamma, ehuru med smärre jämkningar för några fä

befattningshavare. Utskottets förslag blev av riksdagen godkänt.

Denna lönereglering innebar exempelvis, att månadsarvodet för kamrarnas

sekreterare höjdes från 750 kronor till 1,000 kronor, för sekreteraren

i statsutskottet från 650 kronor till 900 kronor, samt för sekreterare

i annat ständigt utskott från 600 kronor till 800 kronor. Dagarvodet

för notarier med sekreterargöromål hos utskott höjdes från 15 till

20 kronor och för andra notarier från 12 till 14 kronor o. s. v.

Vad angår vaktpersonalens arvoden, har förhöjning skett vid såväl

1918 som 1919 års riksdagar. Vid 1918 års ingång hade t. ex. förste

vaktmästare hos kamrarna ett dagarvode av 6 kronor och övriga vaktmästare

därstädes ett dagarvode av 5 kronor. Vid 1919 års riksdag

fastställdes beloppen till respektive 10 och 8 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets memorial Nr 92.

3

Vidkommande dyrtidstillägget, vilket hittills i utskottets utlåtanden

benämnts tillfälligt arvodestillägg, yttrade utskottet i sitt vid slutet av

förra årets riksdag avgivna memorial nr 74, att den hos riksdagen tillfälligt

anställda personalen syntes böra uppbära ett lämpligt avvägt d}u>

tidstillägg. Detta tillägg borde för sådana tjänstemän och vaktbetjänte, som

icke uppbure dyrtidstillägg i egenskap av befattningshavare i statens

tjänst eller hos riksdagens verk och inrättningar, beräknas efter de grunder,

vilka av riksdagen godkänts för nyssnämnda befattningshavare. För

den del av personalen åter, som innehade statstjänst eller anställning

hos riksdagens verk och inrättningar och således ägde uppbära dyrtidstillägg

å avlöningen vid sådan befattning, syntes andra grunder för det

tillfälliga arvodestilläggets utgående böra fastställas. En begränsning av

arvodestillägget vore i varje fall nödvändig. Då emellertid på grund av

riksdagens tidigare fattade beslut förskott å avlöningstillägg utbetalats

med ganska höga belopp, ansågs den lämpligaste vägen vara att begränsa

arvodestillägget till vad som redan bestämts skola utgå i förskott

eller alltså till två tredjedelar av månads- och dagarvodena, dock

högst 9 kronor om dagen, varjämte tillägget skulle beräknas allenast å

de vid riksdagens början utgående arvodena.

I samband med framläggande av detta förslag, vilket av riksdagen

godkändes, framhöll utskottet, att vid nästkommande års riksdag frågan,

huruvida riksdagens tillfälliga personal skulle stå i en undantagsställning,

syntes böra upptagas till förnyad granskning.

Uti den framställning i ämnet, som vid början av innevarande års

riksdag inkom från kanslideputerade och herrar talmän, berördes emellertid

icke nyssnämnda fråga. Förslaget innebar icke någon jämkning nedåt

i riktning mot jämställighet med statstjänstemännen utan tvärtom föreslogs

att beräkna tillägget å de förhöjda arvodena, och att höja maximigränsen

från 9 till 12 kronor om dagen. I övrigt skulle gälla samma

grunder som nästföregående år. Utskottet biträdde likväl detta förslag

och hemställde, att förskott skulle i enlighet härmed utbetalas till personalen.

Denna hemställan blev, såsom förut nämnts, av riksdagen bifallen.

Enligt de sålunda gällande bestämmelserna erhålla de hos riksdagen

tillfälligt anställda tjänstemän och vaktbetjänte, vilka icke innehava statstjänst,

dyrtidstillägg i förskott enligt samma grunder, som äro fastställda

för befattningshavare i statens tjänst. Den del av personalen, som

tillika innehar statstjänst eller anställning hos riksdagens verk1) kom
*)

Enligt utredning, verkställd av utskottet vid 1919 års riksdag, visade det sig,

att av tjänstemännen det stora flertalet innehade sådan befattning och bland vaktmästarno

omkring en tredjedel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

liankoutslcottets memorial Nr 92.

mer emellertid i en avsevärt förmånligare ställning, i det att sådana

tjänstemän uppbära dyrtidstillägg dels för inneliavande statstjänst och dels,

ehuru med viss angiven begränsning, även för sin tillfälliga anställning

hos riksdagen. I fråga om beräkningen av dessa dyrtidstillägg må särskilt

framhållas, hurusom desamma utgå å båda avlöningarna var för sig,

under det att för den, som innehar två statstjänster, dyrtidstillägg må

beräknas endast å sammanlagda avlöningen för båda dessa tjänster. En

tjänsteman med anställning såväl i statens tjänst som hos riksdagen erhåller

sålunda, i den mån dyrtidstillägget lör den senare anställningen

understiger 12 kronor om dagen, den högre dyrtidskompensationen å ett

avsevärt större belopp än befattningshavare i statens tjänst i allmänhet.

Vid det förhållande, att en lönereglering för riksdagens personal så

nyligen genomförts och då större delen av denna personal, enligt vad

nyss nämnts, åtnjuter ej obetydligt större förmåner än statstjänstemän i

allmänhet, finner utskottet i fråga om beviljande av visst retroaktivt

dyrtidstillägg icke samma skäl föreligga, som motiverat riksdagens beslut

för sådant tillägg åt vissa statens befattningshavare. Då emellertid

ärendet blivit av kamrarna återförvisat till utskottet för ny behandling,

har utskottet för att i någon mån tillmötesgå de önskemål'', som härvidlag

uttalades under överläggningen, funnit sig böra föreslå, att ytterligare

förhöjning med tjugu procent av arvodet må utgå till sådana hos

riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän och vaktbetjänte, som icke på

grund av statstjänst eller anställning vid riksdagens verk och inrättningar

eller i egenskap av f. d. befattningshavare äga åtnjuta förhöjning i

dyrtidstillägg för första halvåret 1920. Förhöjningen torde likväl endast

böra tillerkännas de befattningshavare, som äro familjeförsörjare. Utskottet

har däremot icke kunnat biträda ett under ärendets behandling framställt

förslag, att förhöjningen skulle tillkomma jämväl sådana befattningshavare,

som på grund av statstjänst eller därmed i detta avseende

jämförlig anställning äga uppbära retroaktiv förhöjning i dyrtidstillägget.

För sistnämnda befattningshavare har nämligen dyrtidstillägget, såsom

förut framhållits, beräknats efter förmånligare grunder än som fastställts

för statens befattningshavare i allmänhet. Något skäl för en ytterligare

kompensation synes icke föreligga. Härtill kommer, att ett retroaktivt

dyrtidstillägg för dels statstjänst eller därmed jämförlig befattning, dels

ock här avsedd anställning måste komma att verka synnerligen ojämnt.

Några exempel torde åskådliggöra detta förhållande.

Sålunda uppbär en tjänsteman i tredje lönegraden inom statsförvaltningen,

vilken samtidigt har anställning såsom sekreterare i ett av riksdagens

ständiga utskott, dels å sin statstjänst, förutom lön och tillfällig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tlanlcoutslcottets memorial Nr 92. 5

avlöningsförbättring 525 kronor, dyrtidstillägg med 392 kronor dels ock

å sin sekreterarebefattning 900 kronor i arvode jämte tillfälligt arvodestillägg

360 kronor, allt för månad räknat. Såsom familjeförsörjare ar

han därjämte enligt riksdagens beslut berättigad att uppbära 20 procents

förhöjning i dyrtidstillägget å sin statstjänst, utgörande för en tid

av 5 månader 758 kronor 33 öre. Därest enahanda förhöjning medgåves

för befattningen inom riksdagen, skulle med iakttagande av föreskrivet

maximum ytterligare dyrtidstillägg utgå med 491 kronor 67 öre.

En tjänsteman med första gradens löneförmåner, t. ex. i riksdagsbiblioteket,

som med bibehållande av samtliga avlöningsförmåner 408

kronor 33 öre jämte dyrtidstillägg därå 298 kronor 08 öre, tjänstgör

såsom sekreterare i ett tillfälligt utskott med ett arvode av 500 kronor

samt tillfälligt arvodestillägg därå 333 kronor 33 öre, allt för månad,

äger dessutom såsom familjeförsörjare åtnjuta 20 procents, förhöjning för

sin ordinarie befattning med 408 kronor 33 öre för en tid av 5 månader.

Motsvarande förhöjning även för tjänsten i utskottet skulle för

samma tid uppgå till 500 kronor.

Vidare erhåller en vaktmästare i ett av riksdagens verk med en

bibehållen avlöning av 150 kronor samt dyrtidstillägg 200 kronor 8 öre,

vilken tillika har anställning i något av de ständiga utskotten, och därför

uppbär arvode 240 kronor och dyrtidstillägg med 160 kronor, allt för

månad, såsom familjeförsörjare 20 procents förhöjning för 5 månader

med 208 kronor 33 öre. Motsvarande förhöjning för hans anställning i

utskottet skulle för samma tid utgöra 240 kronor.

Utskottet anser sig även böra i detta sammanhang beröra frågan,

huruvida för det fåtal personer, som efter den 1 nästkommande juli kan

komma att fortfarande tjänstgöra, förändrade grunder böra faststallas

för dyrtidstillägg efter nämnda tidpunkt. Några särskilda skäl for vidtagande

av åtgärder i sådant syfte lära, med hänsyn till den korta tid,

en sådan tjänstgöring kan komma att omfatta, icke förefinnas, så mycket

hellre som den föreslagna förhöjningen med tjugu procent å arvodet

skulle komma att utgå jämväl för den tid efter riksdagens avslutande,

som arvode till därtill berättigade befattningshavare utgår.

I avseende å begreppet »familjeförsörjare» får utskottet hänvisa till

vad utskottet därom anfört i sitt numera av riksdagen godkända utlåtande

nr 77. _

Utskottet, som slutligen anser sig böra uttala den mening, att avlöningsförhållandena

för ifrågavarande hos riksdagen tillfälligt anställda

personal böra vid riksdagens början regleras på sådant sätt, att atminBihang

till riksdagens ''protokoll 1920. 8 saml. 64 käft. (hr 92.) 1921120

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

JBanlcoutslcottets memorial Nr 92.

stone icke retroaktiva dyrtidstillägg behöva ifrågakomma, får alltså

hemställa,

att riksdagen må

l:o) besluta, att dyrtidstillägg skall utgå till de

hos riksdagens kamrar, ständiga och tillfälliga utskott

samt kansli anställda tjänstemän och vaktbetjänte i

enlighet med de grunder, som av innevarande års riksdag

fastställts för utbetalande av förskott å tillfälligt

arvodestillägg eller jämlikt de av 1919 års lagtima

riksdag fastställda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare.

i statens tjänst, dock att den, som åtnjuter

dyrtidstillägg av statsmedel i egenskap av befattningshavare

i statens tjänst eller hos riksdagens

verk och inrättningar eller f. d. befattningshavare,

må uppbära tillfälligt arvodestillägg med endast två

tredjedelar av till honom utgående månads- och dagarvoden

samt med högst tolv kronor om dagen, och

_ 2:o) medgiva, att envar av under mom. l:o) här ovan

angivna befattningshavare, som är familjeförsörjare,

må uppbära ytterligare tillägg med tjugu procent å

arvodet; dock att den., vilken i egenskap av befattningshavare

i statens tjänst eller hos riksdagens verk

eller inrättningar eller f. d. befattningshavare äger

uppbära förhöjning i dyrtidstillägg för första halvåret

1920 eller del därav, icke må komma i åtnjutande

jämväl av här nämnda dyrtidstillägg.

Stoekholm den 14 juni 1920.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

• n , «v,{örs\a kammaren: herrar Gustafsson, Juhlin, Östberg, Söderbom, Steinholtz, Svenson

i ivskhult och Malmberg, samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Sommelius, Edbom,

Wikström, Bäcklund, Lindvall och Lovén.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.