Memorial i anledning av kamrarnas äterremiss av bankoutskottets memorial nr 85 angående tillfälligt arvodestillägg åt tjänstemän och vaktbetjänte hos riksdagens kamrar och utskott.
1920-06-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1920:92, Memorial i anledning av kamrarnas äterremiss av bankoutskottets memorial nr 85 angående tillfälligt arvodestillägg åt tjänstemän och vaktbetjänte hos riksdagens kamrar och utskott.
Dokumentets text
BanTcoutskottets memorial Nr 92.
1
Nr 92.
Memorial i anledning av kamrarnas äterremiss av bankoutskottets
memorial nr 85 angående tillfälligt arvodestillägg
åt tjänstemän och vaktbetjänte hos riksdagens
kamrar och utskott.
I ett den 19 februari 1920 avgivet memorial (nr 7) hade bankoutskottet
hemställt, »att riksdagen må besluta, att de hos riksdagens
kamrar, ständiga och tillfälliga utskott samt kansli anställda tjänstemän
och vaktbetjänte må i avräkning å det tillfälliga arvodestillägg, som kan
varda samma tjänstemän och vaktbetjänte av innevarande riksdag beviljat,
uppbära förskott i enlighet med de grunder, som av 1919 års
lagtima riksdag fastställts för utgående av dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, dock att den, som åtnjuter dyrtidstillägg av
statsmedel i egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller hos
riksdagens verk och inrättningar eller f. d. befattningshavare, må uppbära
tillfälligt arvodestillägg med endast två tredjedelar av till honom
utgående månads- och dagarvoden samt med högst 12 kronor om dagen.»
Denna hemställan blev av riksdagen bifallen.
I memorial nr 85 hemställde utskottet sedermera, under erinran att
riksdagen numera godkänt förslag till kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst samt att nämnda
grunder för dyrtidstillägg icke vore av beskaffenhet att inverka pa de
under innevarande års riksdag utgående tillfälliga arvodestilläggen till
hos riksdagen anställda tjänstemän m. fl., »att riksdagen må besluta,
att tillfälligt arvodestillägg skall utgå till de hos riksdagens kamrar,
ständiga och tillfälliga utskott samt kansli anställda tjänstemän och vaktbetjänte
i enlighet med de grunder, som av innevarande års riksdag
fastställts för utbetalande av förskott å sådant arvodestillägg eller jämlikt
de av 1919 års lagtima riksdag fastställda grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst, dock att den, som åtnjuter dyrtidstillägg
av statsmedel, i egenskap av befattningshavare i statens tjänst
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 samt. 64 hiljt. (Nr 92.) 1029 20 1
2
Bankoutslcottets memorial Nr 92.
eller hos riksdagens verk och inrättningar eller f. d. befattningshavare,
må uppbära tillfälligt arvodestillägg med endast två tredjedelar av till
honom utgående månads- och dagarvoden samt med högst tolv kronor
om dagen.»
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava riksdagens
båda kamrar återförvisat ärendet till utskottet för ny behandling.
Anledningen till återremissen torde hava varit den, att under överläggningen
önskemål uttalats, att någon förhöjning i dyrtidstillägget till
ifrågavarande personal måtte medgivas i överensstämmelse med vad
riksdagen i sådant avseende beslutit för befattningshavare i statens tjänst
m. fl. under första halvåret 1920.
Med anledning härav har utskottet ansett sig böra till förnyad behandling
upptaga spörsmålet om beredande av dyrtidstillägg åt den hos
riksdagen tillfälligt anställda personalen.
För bedömande av frågan, huruvida och i vad mån denna personal
bör komma i åtnjutande av dyrtidstillägg efter samma grunder, som
bestämts för befattningshavare i statens tjänst, synas följande omständigheter
böra tagas i betraktande.
Vid 1919 års lagtima riksdag genomfördes en lönereglering för
ifrågavarande personal i huvudsaklig överensstämmelse med ett av kanslideputerade
framställt förslag. Bankoutskottet uttalade för sin del uti
sitt i ärendet avgivna memorial (nr 50), att åtskilliga skäl syntes tala
för en förhöjning av de då utgående avlöningarna, vilka fastställts vid 1912
års riksdag samt därefter vid 1917 och 1918 års riksdagar höjts för
vissa befattningshavare, men att det vore med tvekan, som utskottet
funnit sig böra tillstyrka en så avsevärd förhöjning, som det framställda
förslaget innebure. Med hänsyn till föreliggande omständigheter biträdde
utskottet likväl detsamma, ehuru med smärre jämkningar för några fä
befattningshavare. Utskottets förslag blev av riksdagen godkänt.
Denna lönereglering innebar exempelvis, att månadsarvodet för kamrarnas
sekreterare höjdes från 750 kronor till 1,000 kronor, för sekreteraren
i statsutskottet från 650 kronor till 900 kronor, samt för sekreterare
i annat ständigt utskott från 600 kronor till 800 kronor. Dagarvodet
för notarier med sekreterargöromål hos utskott höjdes från 15 till
20 kronor och för andra notarier från 12 till 14 kronor o. s. v.
Vad angår vaktpersonalens arvoden, har förhöjning skett vid såväl
1918 som 1919 års riksdagar. Vid 1918 års ingång hade t. ex. förste
vaktmästare hos kamrarna ett dagarvode av 6 kronor och övriga vaktmästare
därstädes ett dagarvode av 5 kronor. Vid 1919 års riksdag
fastställdes beloppen till respektive 10 och 8 kronor.
BanJcoutskottets memorial Nr 92.
3
Vidkommande dyrtidstillägget, vilket hittills i utskottets utlåtanden
benämnts tillfälligt arvodestillägg, yttrade utskottet i sitt vid slutet av
förra årets riksdag avgivna memorial nr 74, att den hos riksdagen tillfälligt
anställda personalen syntes böra uppbära ett lämpligt avvägt d}u>
tidstillägg. Detta tillägg borde för sådana tjänstemän och vaktbetjänte, som
icke uppbure dyrtidstillägg i egenskap av befattningshavare i statens
tjänst eller hos riksdagens verk och inrättningar, beräknas efter de grunder,
vilka av riksdagen godkänts för nyssnämnda befattningshavare. För
den del av personalen åter, som innehade statstjänst eller anställning
hos riksdagens verk och inrättningar och således ägde uppbära dyrtidstillägg
å avlöningen vid sådan befattning, syntes andra grunder för det
tillfälliga arvodestilläggets utgående böra fastställas. En begränsning av
arvodestillägget vore i varje fall nödvändig. Då emellertid på grund av
riksdagens tidigare fattade beslut förskott å avlöningstillägg utbetalats
med ganska höga belopp, ansågs den lämpligaste vägen vara att begränsa
arvodestillägget till vad som redan bestämts skola utgå i förskott
eller alltså till två tredjedelar av månads- och dagarvodena, dock
högst 9 kronor om dagen, varjämte tillägget skulle beräknas allenast å
de vid riksdagens början utgående arvodena.
I samband med framläggande av detta förslag, vilket av riksdagen
godkändes, framhöll utskottet, att vid nästkommande års riksdag frågan,
huruvida riksdagens tillfälliga personal skulle stå i en undantagsställning,
syntes böra upptagas till förnyad granskning.
Uti den framställning i ämnet, som vid början av innevarande års
riksdag inkom från kanslideputerade och herrar talmän, berördes emellertid
icke nyssnämnda fråga. Förslaget innebar icke någon jämkning nedåt
i riktning mot jämställighet med statstjänstemännen utan tvärtom föreslogs
att beräkna tillägget å de förhöjda arvodena, och att höja maximigränsen
från 9 till 12 kronor om dagen. I övrigt skulle gälla samma
grunder som nästföregående år. Utskottet biträdde likväl detta förslag
och hemställde, att förskott skulle i enlighet härmed utbetalas till personalen.
Denna hemställan blev, såsom förut nämnts, av riksdagen bifallen.
Enligt de sålunda gällande bestämmelserna erhålla de hos riksdagen
tillfälligt anställda tjänstemän och vaktbetjänte, vilka icke innehava statstjänst,
dyrtidstillägg i förskott enligt samma grunder, som äro fastställda
för befattningshavare i statens tjänst. Den del av personalen, som
tillika innehar statstjänst eller anställning hos riksdagens verk1) kom
*)
Enligt utredning, verkställd av utskottet vid 1919 års riksdag, visade det sig,
att av tjänstemännen det stora flertalet innehade sådan befattning och bland vaktmästarno
omkring en tredjedel.
4
liankoutslcottets memorial Nr 92.
mer emellertid i en avsevärt förmånligare ställning, i det att sådana
tjänstemän uppbära dyrtidstillägg dels för inneliavande statstjänst och dels,
ehuru med viss angiven begränsning, även för sin tillfälliga anställning
hos riksdagen. I fråga om beräkningen av dessa dyrtidstillägg må särskilt
framhållas, hurusom desamma utgå å båda avlöningarna var för sig,
under det att för den, som innehar två statstjänster, dyrtidstillägg må
beräknas endast å sammanlagda avlöningen för båda dessa tjänster. En
tjänsteman med anställning såväl i statens tjänst som hos riksdagen erhåller
sålunda, i den mån dyrtidstillägget lör den senare anställningen
understiger 12 kronor om dagen, den högre dyrtidskompensationen å ett
avsevärt större belopp än befattningshavare i statens tjänst i allmänhet.
Vid det förhållande, att en lönereglering för riksdagens personal så
nyligen genomförts och då större delen av denna personal, enligt vad
nyss nämnts, åtnjuter ej obetydligt större förmåner än statstjänstemän i
allmänhet, finner utskottet i fråga om beviljande av visst retroaktivt
dyrtidstillägg icke samma skäl föreligga, som motiverat riksdagens beslut
för sådant tillägg åt vissa statens befattningshavare. Då emellertid
ärendet blivit av kamrarna återförvisat till utskottet för ny behandling,
har utskottet för att i någon mån tillmötesgå de önskemål'', som härvidlag
uttalades under överläggningen, funnit sig böra föreslå, att ytterligare
förhöjning med tjugu procent av arvodet må utgå till sådana hos
riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän och vaktbetjänte, som icke på
grund av statstjänst eller anställning vid riksdagens verk och inrättningar
eller i egenskap av f. d. befattningshavare äga åtnjuta förhöjning i
dyrtidstillägg för första halvåret 1920. Förhöjningen torde likväl endast
böra tillerkännas de befattningshavare, som äro familjeförsörjare. Utskottet
har däremot icke kunnat biträda ett under ärendets behandling framställt
förslag, att förhöjningen skulle tillkomma jämväl sådana befattningshavare,
som på grund av statstjänst eller därmed i detta avseende
jämförlig anställning äga uppbära retroaktiv förhöjning i dyrtidstillägget.
För sistnämnda befattningshavare har nämligen dyrtidstillägget, såsom
förut framhållits, beräknats efter förmånligare grunder än som fastställts
för statens befattningshavare i allmänhet. Något skäl för en ytterligare
kompensation synes icke föreligga. Härtill kommer, att ett retroaktivt
dyrtidstillägg för dels statstjänst eller därmed jämförlig befattning, dels
ock här avsedd anställning måste komma att verka synnerligen ojämnt.
Några exempel torde åskådliggöra detta förhållande.
Sålunda uppbär en tjänsteman i tredje lönegraden inom statsförvaltningen,
vilken samtidigt har anställning såsom sekreterare i ett av riksdagens
ständiga utskott, dels å sin statstjänst, förutom lön och tillfällig
Tlanlcoutslcottets memorial Nr 92. 5
avlöningsförbättring 525 kronor, dyrtidstillägg med 392 kronor dels ock
å sin sekreterarebefattning 900 kronor i arvode jämte tillfälligt arvodestillägg
360 kronor, allt för månad räknat. Såsom familjeförsörjare ar
han därjämte enligt riksdagens beslut berättigad att uppbära 20 procents
förhöjning i dyrtidstillägget å sin statstjänst, utgörande för en tid
av 5 månader 758 kronor 33 öre. Därest enahanda förhöjning medgåves
för befattningen inom riksdagen, skulle med iakttagande av föreskrivet
maximum ytterligare dyrtidstillägg utgå med 491 kronor 67 öre.
En tjänsteman med första gradens löneförmåner, t. ex. i riksdagsbiblioteket,
som med bibehållande av samtliga avlöningsförmåner 408
kronor 33 öre jämte dyrtidstillägg därå 298 kronor 08 öre, tjänstgör
såsom sekreterare i ett tillfälligt utskott med ett arvode av 500 kronor
samt tillfälligt arvodestillägg därå 333 kronor 33 öre, allt för månad,
äger dessutom såsom familjeförsörjare åtnjuta 20 procents, förhöjning för
sin ordinarie befattning med 408 kronor 33 öre för en tid av 5 månader.
Motsvarande förhöjning även för tjänsten i utskottet skulle för
samma tid uppgå till 500 kronor.
Vidare erhåller en vaktmästare i ett av riksdagens verk med en
bibehållen avlöning av 150 kronor samt dyrtidstillägg 200 kronor 8 öre,
vilken tillika har anställning i något av de ständiga utskotten, och därför
uppbär arvode 240 kronor och dyrtidstillägg med 160 kronor, allt för
månad, såsom familjeförsörjare 20 procents förhöjning för 5 månader
med 208 kronor 33 öre. Motsvarande förhöjning för hans anställning i
utskottet skulle för samma tid utgöra 240 kronor.
Utskottet anser sig även böra i detta sammanhang beröra frågan,
huruvida för det fåtal personer, som efter den 1 nästkommande juli kan
komma att fortfarande tjänstgöra, förändrade grunder böra faststallas
för dyrtidstillägg efter nämnda tidpunkt. Några särskilda skäl for vidtagande
av åtgärder i sådant syfte lära, med hänsyn till den korta tid,
en sådan tjänstgöring kan komma att omfatta, icke förefinnas, så mycket
hellre som den föreslagna förhöjningen med tjugu procent å arvodet
skulle komma att utgå jämväl för den tid efter riksdagens avslutande,
som arvode till därtill berättigade befattningshavare utgår.
I avseende å begreppet »familjeförsörjare» får utskottet hänvisa till
vad utskottet därom anfört i sitt numera av riksdagen godkända utlåtande
nr 77. _
Utskottet, som slutligen anser sig böra uttala den mening, att avlöningsförhållandena
för ifrågavarande hos riksdagen tillfälligt anställda
personal böra vid riksdagens början regleras på sådant sätt, att atminBihang
till riksdagens ''protokoll 1920. 8 saml. 64 käft. (hr 92.) 1921120
6
JBanlcoutslcottets memorial Nr 92.
stone icke retroaktiva dyrtidstillägg behöva ifrågakomma, får alltså
hemställa,
att riksdagen må
l:o) besluta, att dyrtidstillägg skall utgå till de
hos riksdagens kamrar, ständiga och tillfälliga utskott
samt kansli anställda tjänstemän och vaktbetjänte i
enlighet med de grunder, som av innevarande års riksdag
fastställts för utbetalande av förskott å tillfälligt
arvodestillägg eller jämlikt de av 1919 års lagtima
riksdag fastställda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare.
i statens tjänst, dock att den, som åtnjuter
dyrtidstillägg av statsmedel i egenskap av befattningshavare
i statens tjänst eller hos riksdagens
verk och inrättningar eller f. d. befattningshavare,
må uppbära tillfälligt arvodestillägg med endast två
tredjedelar av till honom utgående månads- och dagarvoden
samt med högst tolv kronor om dagen, och
_ 2:o) medgiva, att envar av under mom. l:o) här ovan
angivna befattningshavare, som är familjeförsörjare,
må uppbära ytterligare tillägg med tjugu procent å
arvodet; dock att den., vilken i egenskap av befattningshavare
i statens tjänst eller hos riksdagens verk
eller inrättningar eller f. d. befattningshavare äger
uppbära förhöjning i dyrtidstillägg för första halvåret
1920 eller del därav, icke må komma i åtnjutande
jämväl av här nämnda dyrtidstillägg.
Stoekholm den 14 juni 1920.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
• n , «v,{örs\a kammaren: herrar Gustafsson, Juhlin, Östberg, Söderbom, Steinholtz, Svenson
i ivskhult och Malmberg, samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Sommelius, Edbom,
Wikström, Bäcklund, Lindvall och Lovén.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.