Sök i Ratio Lex

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13

1920-03-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1920:13, Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1920 kl. 12 m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 13,

i anledning av väckt motion om vidtagande av åtgärder

för förverkligandet av vissa önskemål beträffande arbetet

med en rättegång sreform.

I en inom första kammaren väckt ock till första kammarens första Motionen.

tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 145, har herr Lindhagen hemställt,

att riksdagen ville anhålla, att regeringen måtte taga i övervägande, vilka

åtgärder må kunna vidtagas, för att det hundraåriga arbetet på en rättegångsreform

ej må stanna vid företrädesvis formella omstöpningar, utan ock

nitälska för, att domarekårernas utbildning, begynnande vid universiteten

och sedan fullföljd i yrkesutövningen, må taga hänsyn icke blott till bokstavlig

lagkunskap och intellektuellt skarpsinne, utan även och fastmer till

utveckling av människokännedom, karaktären och hjärtelaget.

I avseende å motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa

till motionen.

I anledning av det utav motionären uttalade önskemålet, att arbetet utskottet.

på en rättegångsreform icke måtte stanna vid företrädesvis formella omstöpningar,

får utskottet hänvisa till de direktiv för processkommissionen, som

innehållas i vederbörande departementschefs yttrande till statsrådsprotokollet

den 13 januari 1911 angående förberedande utredning för en rättegångsreform

(bilagan andra huvudtiteln sid. 118 ff.) Departementschefen anförde

bland annat följande: »En sådan utredning skulle icke utmynna i ett

utarbetat förslag till lagtext; dess syfte skulle vara att lämna en allsidig

belysning av de särskilda processuella frågor, vilka måste upptagas till

övervägande, ävensom att anvisa den eller de möjliga utvägarna för dessa

frågors lösande under de i vårt land givna förhållanden. Det grundläggande

arbete, som sålunda utföres, måste bliva till stor nytta såsom

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 12 sand. i avd. 7 Käft. (Nr 13.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

utgångspunkt för det lagförslag, vilket därefter skulle upprättas. En

beaktansvärd fördel med arbetets anordnande på detta sätt är även, att

grundprinciperna för den betydelsefulla, i folkets liv djupt ingripande

reformen kunna bliva föremål för allmän granskning, innan arbetet å det

slutliga förslaget börjar; härigenom ökas väsentligen förutsättningarna för,

att förslaget skall visa sig motsvara den allmänna uppfattningen i landet

— något som ju för förslagets framgång är av allra största vikt. Lika

litet som jag ansåg klokt att begränsa uppdraget åt en processkommission

genom att uppställa vissa förutsättningar för dess omarbetning av processlagstiftningen,

lika litet torde det vara rådligt att så förfara med avseende

å det uppdrag, varom nu är fråga.»

Det synes utskottet, att motionärens krav på reella reformer uti

ifrågavarande hänseende väl rymmes inom det åt kommissionen sålunda

lämnade uppdraget, och enligt vad utskottet har sig bekant, har kommissionen

ock så fattat sin uppgift.

Beträffande särskilt motionärens önskemål i fråga om domarekårens

utbildning, så synes det påtagligt, att om rättegångsväsendet i väsentliga

delar ändras, därav måste följa förändringar med avseende å domarekårens

utbildning.

Då emellertid från processkommissionen snart lärer vara att motse

det principbetänkande, som efter prövning av regering och riksdag kan

förväntas komma att läggas till grund för rättegångsväsendets reformering,

synes det utskottet lämpligast, att åtgärder för förändrad utbildning av

domarekåren måtte anstå, till dess förenämnda grunder för vårt rättegångsväsende

blivit framlagda och prövade.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon första

kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 mars 1920.

På utskottets vägnar:

TH. BORELL.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar Borell, Sandegdrd,

friherre Barnekow, Carl Johansson, Isak Svensson, J. P. Johansson och Sederholm.

Stockholm, O. L. Svanbäcks Boktryckeri 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.