Sök i Ratio Lex

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14

1920-03-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1920:14, Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

1

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1920 kl. 2 e. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 14,

i anledning av väckt motion angående utredning rörande

statens övertagande av utgifterna till löner åt lärarna

vid de till folkskoleväsendet körande anstalterna m. m.

I en inom första kammaren väckt ock till första kammarens första Motionen

tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 125, har herr Johan Nilsson i Malmö

hemställt, att riksdagen behagade besluta att i skrivelse hos Kungl. Maj:t

anhålla om en utredning, dels huruvida staten bör övertaga utgifterna till

löner för alla lärare vid de till folkskoleväsendet i landet hörande anstalter,

dels huruvida till sådana lärare hittills utgående naturaförmåner böra upphöra

och ingå i kontant lön liksom för tjänstemän i allmänhet.

I avseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Beträffande först det principiella spörsmålet, huruvida staten bör helt Utskottet

övertaga utgifterna för de till lärarna vid landets folkundervisningsanstalter

utgående avlöningarna, får utskottet anföra följande.

Alltsedan år 1842, då den obligatoriska folkundervisningen först infördes,

har staten lämnat ekonomiskt bidrag till folkskoleväsendet. I särskild

grad har statens alltjämt växande ekonomiska understöd åt folkskolan

framträtt i fråga om lärarnas avlöning. Såsom motionären erinrat bidrager

staten numera med icke mindre än 90 procent av grundlönerna och bestrider

dessutom utgifterna till de åt lärarna utgående ålderstilläggen.

Därtill kan läggas, att staten jämväl övertagit kommunernas kostnader

för lärarnas pensionering.

Det kan synas, att, såsom motionären vill göra gällande i fråga om

lärarlönerna, utveckligen tenderar till, att staten bör helt övertaga ansvaBihang

till riksdagens protokoll 1020. 12 samt. lavd. 8 käft. (Nr 14.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

ret och kostnaderna för vårt folkskoleväsende. Enligt den mening, utskottet

i denna fråga företräder, är dock utveckligen till folkskolans förstatligande

endast skenbar, då ju, trots den statliga medverkan, banden mellan

folkskolan och lärarkåren å ena sidan samt kommunerna å den andra icke

i något principiellt avseende ändrats. Yår folkskola har behållit sin kommunala

karaktär oförändrad. Dess angelägenheter skötas sålunda i första

hand av kommunala organ. Lärarnas ställning i förhållande till kommunerna

har icke heller rubbats genom de ökade statsbidragen till deras

avlöning — alltjämt tillsättes, övervakas och entledigas lärarpersonalen av

kommunerna, som ock ansvara för dess avlöning.

Det synes vid sådant förhållande icke befogat att under hänvisning

till den hittillsvarande utvecklingen hävda den meningen, att följdriktigheten

kräver, att staten påtager sig alla de med folkskoleväsendet förenade kostnader

och därmed följande ansvar.

Motionärens förslag, att staten måtte övertaga utgifterna för lärarlönerna,

innebär till sina konsekvenser ett avsteg från den hittills strängt

fasthållna principen, att lärarna vid de till folkskoleväsendet hörande läroanstalterna

böra vara kommunernas tjänstemän och icke statens. Yisserligen

har i motionen icke uttryckligen ifrågasatts, att kommunernas nuvarande

befogenheter i avseende å lärarnas tillsättning, entledigande etc.

skulle upphöra med statens övertagande av lärarlönerna, och folkskolläraren

bliva en statens tjänsteman. Men otvivelaktigt skulle detta bliva följden,

och därmed upprullas hela det tekniskt svårlösta och till sina konsekvenser

oöverskådligt kostsamma spörsmålet om folkskoleväsendets förstatligande.

Statens övertagande av lärarlönerna och folkskollärarkårens förstatligande

skulle helt visst å de olika kommunerna återverka menligt i första

hand på skolväsendet men även i fråga om andra kommunala angelägenheter.

Det förtroende, som i stort sett utmärker förhållandet mellan lärare

och kommun, skulle säkerligen i många fall försvinna eller minskas och

intresset för skolans bästa inom kommunen slappna. Lärarens ställning i

såväl disciplinärt som i ekonomiskt avseende skulle helt visst icke heller

bliva så god som nu. Den av motionären eftersträvade likheten i fråga

om storleken av lärarlönerna skulle måhända till en viss grad uppnås,

men i så fall troligtvis därigenom, att de särskilda kommunala tilläggen

i stor utsträckning bleve indragna. Det är att märka, att dessa och andra

olägenheter från såväl skolväsendets som från kommunernas och lärarnas

synpunkter icke skulle uppvägas av särdeles betydande ekonomiska fördelar

för kommunerna. Det må nämligen ihågkommas, att det icke är läraravlöningarna,

som i mera betydande grad tynga den kommunala budgeten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

3

Motionären har jämväl yrkat på, att de till folkskollärarna hittills

utgående naturaförmånerna böra upphöra och ingå i den kontanta lönen

liksom för tjänstemän i allmänhet. Utskottet kan icke anse detta förslag

praktiskt. För lärarkåren skulle dess genomförande helt säkert ställa sig

ekonomiskt ofördelaktigt utan att lämna kommunerna eller staten några

motsvarande fördelar. Särskilt för staten skulle det helt visst bliva synnerligen

kostsamt'', om den skulle övertaga kommunernas skyldigheter i förevarande

avseende. Och för att locka sökande till lediga svårbesatta tjänster

torde kommunerna eller staten måhända ändock icke komma ifrån

nödvändigheten att bygga särskilda boningshus för lärarpersonalen.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon första

kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 mars 1920.

På utskottets vägnar:

TH. BOEELL.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar Borell, Sandegdrd,

friherre Barnekow, Carl Johansson, Grevesmiihl, J. P. Johansson och Sederholm.

Reservation

av herrar Sandegård, Carl Johansson och Sederholm, vilka anfört:

x »Vi underskatta ingalunda vikten av de av utskottet anförda skälen

mot en förändring av folkskollärarnas ställning gent emot de kommunala

organen inom den kommun, där de äro anställda. Enligt vår mening kan

dock det syfte motionären avsett mycket väl uppnås utan förändring i

berörda avseende. Då dessutom en överflyttning på staten av lärarnas

avlöning synes oss för hårt skattetyngda kommuner kunna medföra större

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

möjlighet att bereda inom dem anställd lärarepersonal lika goda villkor

som inom städer och rikare landskommuner, samt frågan synes oss vara

av den allmänna betydelse, att en utredning vore fullt befogad, anse vi,

att utskottet bort hemställa,

att första kammaren måtte för sin del besluta, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla

om utredning, dels huruvida staten bör övertaga utgifterna

till löner för alla lärare vid de till folkskoleväsendet

i landet hörande anstalter, och dels huruvida

till sådana lärare hittills utgående naturaförmåner böra

upphöra och ingå i kontant lön liksom för tjänstemän

i allmänhet.»

8tockholm, O. L. Svanbäcks boktryckeri 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.