Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t i anledning av samma motion icke påfordras.

1920-04-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1920:17, Skrivelse till Kungl. Maj:t i anledning av samma motion icke påfordras.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 17.

7

Nr IT.

Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1920 kl. 4 e. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 17,

i anledning av väckt motion om åläggande för befäl och

militärläkare att taga behörig hänsyn till civil läkares

intyg om värnpliktigs sjukdomstillstånd.

I en inom första kammaren väckt och till första kammarens forsta Motionm.

tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 34, har herr Klefbeck hemställt,

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kungl.

Maj:t snarast möjligt täcktes utförda förordning eller generalorder om, att

befäl och militärläkare skola vara ovillkorligt skyldiga att taga behörig

hänsyn till av civil läkare under tjänstemannaansvar avgivet intyg om en

värnpliktigs sjukdomstillstånd.

I avseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har i föreskriven ordning inhämtat yttrande över motionen Inhämtade

från chefen för generalstaben, generalfältläkaren och medicinalstyrelsen, yttranden.

och äro nämnda yttranden såsom bilagor fogade vid utskottets utlåtande.

Såsom av det utav generalföltläkaren över motionen avgivna yttrandet Utskottet.

framgår, har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse för avsikt att, till förtydligande

och kompletterande av de i dess cirkulär deu 1 augusti 1917

angående vid truppförband tjänstgörande läkares åligganden förefintliga

föreskrifter, införa ett tillägg i cirkuläret av innehåll, att det skall åligga

regementsläkare eller annan läkare, som är anställd vid eller tjänstgör vid

truppförband, »att vid inskrivningsförrättning, vid inställelse till första

tjänstgöring och repetitionsövning samt vid sjukdomstillfölle under pågående

tjänstgöring m. m. taga behörig hänsyn till av annan läkare utfärdat

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 17.

intyg». Då efter denna bestämmelses utfärdande motionens huvudsakliga

syftemål torde vara vunnet, synes någon riksdagens skrivelse till Kungl.

Maj:t i anledning av samma motion icke påfordras. Utskottet får alltså

hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon forsta

kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 april 1920.

På utskottets vägnar:

TH. BOEELL.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar BoreU, friherre

Bamekoic, Carl Johansson, Isak Svensson, Jesperson, Grevesmuhl och Lind.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första Jcammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 17.

9

Bilaga 1.

Underdånigt utlåtande.

Föreskrifterna i tjänstgöringsreglementet för armén angående befälsrättens

begränsning över civilmilitära personer i frågor, som kräva insikt i särskild

vetenskap (§ 2, mom. 10), samt angående läkareintyg, avgivet för styrkande av

laga förfall (§ 28, mom. 2), synas icke tarva någon ändring.

Vid läkareundersökning av värnpliktiga m. fl. skola, jämlikt besiktningsreglementet

den 23 maj 1919 (Sv. förf. samling, nr 345), mom. 3, »medförda

intyg granskas samt tagas i behörigt övervägande utan att dock vara för besiktningsläkaren

bindande». I denna föreskrift synes skyldigheten till ett obehörigt»

hänsynstagande hava kommit till ett lämpligt uttryck. Enligt mom. 4 skall

vissa sjukdomars befintlighet styrkas med behörigt läkareintyg.

Stockholm den 21 februari 1920.

Underdånigst

LARS TINGSTEN.

Chef för generalstaben.

Hugo Stendahl.

Bilaga S.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 nästlidna februari månad har Eders Kungl.

Maj:t täckts anbefalla generalfältläkaren att avgiva underdånigt utlåtande över

motionen nr 34/1920 i riksdagens första kammare om åläggande för befäl och

militärläkare att taga behörig hänsyn till civil läkares intyg om värnpliktigs

s j ukdomstillstånd.

Till åtlydnad härav får jag härmed i underdånighet anföra följande.

Gällande besiktningsreglemente den 23 maj 1919 (S. F. S. 345) är avsett

att gälla alla såväl besiktningar som visitationer av manskap. I punkt 3 föreskrives,

att »medförda intyg granskas samt tagas i behörigt övervägande utan

att dock vara för besiktningsläkaren bindande».

Föreskrifter angående läkarebetyg, avsedda att företes vid läkarebesiktning

i anledning av värnpliktens fullgörande, återfinnas i medicinalstyrelsens cirkulär

den 13 oktober 1909 till samtliga läkare i riket angående utfärdande av intyg

för värnpliktiga (S. F. S. 64). Det bestämmes däri tillika, att av de värnpliktiga

till besiktning medförda intyg icke äro för besiktningsläkaren bindande.

Tjänstgöringsreglementet för armén och reglementet för marinen innehålla

bestämmelser angående sjukdom såsom laga förfall för underlåten inställelse

till tjänstgöring ävensom angående läkareintygs formulering.

Bihang till riksdagens protokoll l!t SO. IS samt. lavd. 10 haft. (Nr 16—17.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 17.

Enligt III e) i sjukvårdsstyrelsens cirkulär den 1 augusti 1917 angående

vid truppförband tjänstgörande läkares åliggande (S. F. S. 591) tillkommer det

regementsläkare eller annan läkare, som är anställd vid eller tjänstgör vid truppförband,

»att vid alla förekommande läkarebesiktningar och utlåtanden noga

iakttaga, att såväl statens som den enskildes intressen rättvist tillgodoses».

Av vad ovan anförts, lärer få anses framgå att föreskrifter redan finnas

därom, att behörig hänsyn skall tagas till av civil läkare avgivet intyg om värnpliktigs

hälsotillstånd.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, som till fullo beaktar nödvändigheten

av, att allt bör göras för säkerställande av de värnpliktigas berättigade

intresse i hithörande avseende, har emellertid för avsikt att till förtydligande

och kompletterande av sålunda redan förefintliga föreskrifter införa ett tillägg

i ovannämnda dess cirkulär den 1 augusti 1917 under III av följande lydelse:

»att vid inskrivningsförrättning, vid inställelse till första tjänstgöring och

repetitionsövning samt vid sjukdomstillfälle under pågående tjänstgöring m. m.

taga behörig hänsyn till av annan läkare utfärdat intyg.»

Vilka bestämmelser i sådan riktning emellertid än givas, skall det säkerligen

visa sig, att därmed icke allt är vunnet.

Såväl befäl som militärläkare hava förvisso beaktat betydelsen av, att hänsyn

måste tagas till civila läkareintyg, och förfarit därefter; att de icke alltid

ansett sig kunna godtaga ett sådant, bevisar icke motsatsen.

Olika uppfattning om, huruvida behörig hänsyn tagits till ett företett civilt

läkareintyg, kan ju alltid råda, såsom ju tydligen varit händelsen beträffande det

motionen omnämnda fallet.

För att kunna förekomma missförhållanden av sådan art, som motionären

påpekat, torde emellertid andra åtgärder än de av honom påtänkta visa sig

erforderliga.

Det gäller framför allt att tillse, att vid inskrivningsförrättningar och andra

tillfällen tillräckligt antal läkare finnas tillgängliga, och att erforderlig tid beredes

dessa för en ingående undersökning av de värnpliktigas hälsotillstånd.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har länge haft sin uppmärksamhet

fästad å detta förhållande och skall ej underlåta, att, vad på densamma ankommer,

göra allt för att få ifrågavarande sak på bästa sätt ordnad.

Vad beträffar ifrågasatt åläggande av skyldighet för befäl att taga hänsyn

till avgivet läkareintyg, har jag endast velat framhålla, att ett sådant intygs värde

endast kan bedömas av en sakkunnig läkare.

På grund av vad ovan anförts får jag i underdånighet för min del uttala,

att ett eventuellt bifall till motionen i fråga icke kan förväntas hava sådan verkan,

som motionären därmed säkerligen avsett.

Den nådiga remissen återsändes härjämte.

Stockholm den 5 mars 1920.

Underdånigst:

FRITZ BAUER,

generalfältläkare.

C. Borre.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 17.

11

Till konungen.

Bilaga 3.

Genom nådig remiss den 6 februari 1920 har Eders Kungl. Maj:t befallt

medicinalstyrelsen att avgiva underdånigt utlåtande över en inom första kammaren

väckt motion nr 34 om åläggande för befäl och militärläkare att taga behörig

Hänsyn till civil läkares intyg om värnpliktigs sjukdomstillstånd, och får

medicinalstyrelsen i anledning härav anföra följande.

I arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses reglemente till ledning vid läkareundersökning

av dem, som söka fast anställning vid krigsmakten samt av värnpliktige,

den 23 maj 1919 föreskrives i I: 3, att medförda intyg skola granskas

och tagas i behörigt övervägande utan att dock vara för besiktningsläkaren bindande.

Enligt III: 15 skola av besiktningsläkaren förda handlingar (omfattande

även intygen) granskas av inskrivningsrevisionen, och överlämnas intygen slutligen

till vederbörande regementsläkareexpeditions arkiv.

I ett cirkulär till samtliga läkare i riket den 13 oktober 1909 (Bih. Svensk

författningssamling 1909 nr 64) har medicinalstyrelsen för läkarne framhållit

lämpligheten av att vid utfärdande av intyg, som är avsett att företes vid besiktning

av värnpliktig eller som avser att bereda värnpliktig uppskov med värnpliktens

fullgörande eller lättnader eller särskilda förmåner under dess fullgörande,

endast angiva sjukdom eller kroppsfel, som vid undersökning konstaterats

eller sjukdom, för vilken den värnpliktige behandlats, men att den intygsgivande

läkaren icke bör inlåta sig på något bedömande av i vad mån förmågan

att fullgöra värnplikten kan röna inflytande av den genomgångna sjukdomen

eller av det konstaterade kroppsfelet.

I ett cirkulär till samtliga läkare i riket den 6 september 1918 har medicinalstyrelsen

bland annat framhållit nödvändigheten av att vid utfärdande av intyg angående

sjukdom såsom laga förfall för underlåten inställelse till tjänstgöring (militär)

sådan grad av sjuklighet föreligger, att den utgör ett bestämt hinder för inställelsen.

Av det sagda framgår, att det vid läkareundersökningen av värnpliktige tydligt

stadgats, att militärläkaren skall taga civila läkares intyg i behörigt övervägande,

men att de icke äro för besiktningsläkaren bindande.

Detta är också enligt medicinalstyrelsens uppfattning det enda riktiga; den

som felar häremot ådrager sig härför laga ansvar.

Då det gäller civila läkares intyg beträffande inställelse till första tjänstgöring

eller repetitionsövning och vid sjukdomstillfälle under pågående tjänstgöring,

torde det, såvitt medicinalstyrelsen kunnat finna, icke vara uttryckligt

stadgat, att militärläkaren skall taga behörig hänsyn även till dessa intyg, dock

utan att av dem vara helt bunden.

Ett sådant förtydligande tillägg kunde lämpligen ske i sjukvårdsstyrelsens

cirkulär angående vid arméns truppförband tjänstgörande läkares åliggande den

1 augusti 1917 (Svensk författningssamling nr 591).

Beträffande flottan hänvisas till bifogade utdrag ur reglementet för marinen.

Stockholm den 1 mars 1920.

Underdånigst:

B. BUHRE.

Fred. Bissmark.

M. Forsman.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 17.

Utdrag ur reglemente för marinen.

§ 179 V*.

1. Läkare vid marinen äger, med i mom. 3 nämnda undantag, att därest

icke annat är bestämt, utfärda till användning i tjänsten avsedda betyg endast

för den av marinens personal, som han enligt reglementet på grund av innehavande

tjänstebefattning, kommendering eller förordnande är skyldig lämna sjukvård.

2. Endast om vederbörande läkare vid marinen icke kan anträffas eller

ej finnes på platsen, må betyg, utfärdat av annan marinens läkare, eller, om

sådan ej heller finnes tillgänglig, av vid marinen ej anställd läkare komma till

användning. År vederbörande läkare vid marinen icke legitimerad och fordras

för betygs avgivande legitimation, må hänvändelse ske till annan, legitimerad

läkare vid marinen.

Läkarebetyg för den, som tillhör marinläkarkåren, skall, där så ske kan,

utfärdas av legitimerad läkare vid marinen.

3. Läkarebetyg, utfärdat enligt närmast föregående mom. av läkare, som

ej tillhör marinläkarkåren, skall, därest förhållandena sådant medgiva, efter förnyad

undersökning av vederbörande läkare vid marinen, förses med hans påtecknade

yttrande. Kan sådan förnyad undersökning ej verkställas, må sistnämnda

läkare ändock, där han så anser sig kunna, göra dylik påteckning.

4. Vid utfärdande av de läkarbetyg, som i reglemente för marinen föreskrivas,

skall användas med ordalydelsen i åberopade eller ifrågakommande

föreskrifter överensstämmande formulering.

5. Över här ovan nämnda betyg må av vederbörande myndighet, som

äger att avgöra det ärende, vartill betyget hör, yttrande, där så anses erforderligt,

införskaffas från annan läkare vid marinen.

6. Det åligger vederbörande myndighet att tillse, att vid handläggning av

ärenden åtföljda av läkarbetyg ovanstående föreskrifter iakttagits.

Stockholm 1920, O. L. Svanbäcks Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.