Sök i Ratio Lex

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 25

1920-06-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1920:25, Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 25

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1920 kl. 3 e. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 25,

i anledning av väckt motion om vidtagande av åtgärder

till främjande av skandinaviskt samarbete i lagstiftningsfrågor

m. m.

I en inom första kammaren väckt ock till första kammarens första

tillfälliga utskott för förberedande behandling hänvisad motion, nr 142, har

herr Lindhagen hemställt, att riksdagen ville anhålla, att regeringen måtte

taga initiativ till

1) en överenskommelse, på sätt andra kammaren åren 1911 och 1912

förordade, mellan de tre länderna Danmark, Norge och Sverige, varigenom

beredningen av det skandinaviska lagstiftningsarbetet erhåller en

fastare och mera betryggande organisation samt jämväl utvidgas, så att i

uppkommande lagstiftningsfrågor i allmänhet ett gemensamt övervägande

kommer till stånd, huruvida de lämpligen böra bliva föremål för gemensam

lagstiftning;

2) enahanda överenskommelse med Finland och Island;

3) underhandlingar med Estland, Lettland och Littauen, om och i

vad mån dessa länder kunna vara villiga att ansluta sig till ett gemensamt

nordiskt lagstiftningsarbete för främjande av samhörigheten emellan

de Baltiska folken och befordrande av rättens universalitet och samförstånd

utåt mellan alla folk.

I avseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Som bekant har samarbete på lagstiftningens område mellan Sverige, Utskottet.

Norge och Danmark sedan länge pågått och lämnat betydande resultat.

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 12 samt. lavd. 18 höft. (Nr 25). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 25.

Jämväl Finland har på senare tid anknutits till det gemensamma lagstiftningsarbetet,

och betydelsen därav har ytterligare betonats genom första

kammarens i enligt med första lagutskottets hemställan nyligen fattade

beslut, att riksdagen måtte i skrivelse till Kung!. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte taga i övervägande i vad mån arbetet på den svenska rättegångsreformen

lämpligen kan, för vinnande av överensstämmelse med

Finland på detta område, bedrivas på grundvalen av samarbete mellan

Sverige och Finland.

Utskottet instämmer med motionären i hans uttalande om betydelsen

av att nämnda samarbete fortsättes och, i den mån sådant befinnes möjligt

och lämpligt, utvidgas att omfatta jämväl övriga grannländer, vilkas rättsordning

vilar på samma grund som den svenska. För befrämjandet härav

är det givetvis av vikt, att de särskilda länderna stå i sådan kontakt

med varandra, att, vid uppkommandet av lagstiftningsspörsmål av allmännare

betydelse, överläggning må kunna komma till stånd, huruvida det

föreliggande ärendet lämpligen kan bliva föremål för gemensam lagstiftning.

Utan att lämna något uttömmande förslag uti ifrågavarande hänseende

vill utskottet som sin mening framhålla, att motionens syfte synes kunna

vinnas exempelvis därigenom, att i de särskilda länderna uppdrag lämnas

åt någon eller några av dem, som äro sysselsatta med redan pågående

internationellt lagstiftningsarbete, eller åt andra lämpliga personer att följa

rättsutvecklingen och lagstiftningen i de särskilda länderna samt hos respektive

regeringar göra framställning om initiativ till gemensamt lagstiftningsarbete

i de fall, då förutsättningar därför kunna förefinnas. Några

enbart för ifrågavarande ändamål inrättade organ eller tjänster synas således

ej vara erforderliga.

Med hänsyn särskilt till rådande politiska förhållanden synes det

utskottet icke lämpligt, att riksdagen gör något uttalande om, till vilka

särskilda länder hänvändelse uti förut angivna hänseende bör ske, utan

torde detta böra bliva beroende på Kungl. Maj:ts eget avgörande.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att första kammaren måtte för sin del besluta, att

riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.

Maj:t täcktes låta utreda, vad som kan och bör åtgöras

för befrämjande av gemensamt lagstiftningsarbete

s. 3 Kontrollera mot PDF

Forsta kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 25.

3

mellan Sverige och dess grannländer, samt därefter vidtaga

de åtgärder, till vilka utredningen kan giva

anledning.

Stockholm den 1 juni 1920.

På utskottets vägnar:

TH. BOEELL.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar Boren, friherre

Barnekow, Carl Johansson, Isak Svensson, Jesperson, Lind och Sederholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.