Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket.

1920-06-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1920:27, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lcammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 27.

1

Nr 27.

Ankom till riksdagens kansli den 4? juni 1920 kl. 3 e. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 27, i anledning

av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående

beredande av statsbidrag till uppförande av byggnader

för folkskoleväsendet i riket.

I en inom andra kammaren av herr Jonsson i Hökhult m. fl. avgiven

motion, nr 209, yrkas, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om utredning, i vad mån och på vad sätt staten må lämna bidrag till

uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket, samt därefter snarast

möjligt''för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Till stöd för sitt yrkande ha motionärerna anfört bland annat:

»I det största antalet landsorts- och även i en del stadskommuner hava

skatterna till kommunen, särskilt under de senare åren, alltmer ökats, så att

de nu äro mycket tryckande för de skattedragande. En av de faktorer, som

framför andra medverkat därtill, är utgifterna för folkskoleväsendet. Visserligen

bidrager staten till lärarpersonalens avlöning med 90 % av lönen och

hela ålderstilläggen, men med den utveckling, som skolväsendet just nu håller

på att undergå, och de ökade krav från det allmännas sida, som nu ställas

på kommunerna i fråga om lokaler för folkskolorna och bostäder för lärarpersonalen,

äro utgifterna för detta ändamål för ett stort antal enskilda kommuner

så betungande och mellan de olika kommunerna sä ojämnt fördelade,

att anslag i utjämningssyfte från statens sida för åstadkommande av för folkskolväsendet

erforderliga byggnader är särskilt av behovet påkallat.»

Motionärerna framhålla vidare, huru utvecklingen på affärslivets och industriens

områden för vissa kommuner medfört ett betydande uppsving, under

det andra kommuner på grund av ogynnsamt läge eller andra förhållanden

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 12 samt. 1 avd. 20 käft. (Nr 27.) 1

Motionen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Historik.

2 Första hammarens första tillfälliga utshotts utlåtande Nr 27.

blivit stillastående eller rent av gått tillbaka. Dessa och andra med dem

samverkande orsaker hava vållat, att det kommunala skattetrycket kommit

att drabba synnerligen ojämnt.

»Detta allt gör», fortsätta motionärerna, »att en utjämning av de kommunala

utgifterna åtminstone i någon mån bör åvägabringas. Här ovan har

framhållits, hurusom kostnaden för åstadkommande av lokaler för skolväsendet

är svåröverkomlig särskilt för fattiga kommuner, och att hjälp från statens

sida därför bör åstadkommas. Detta är än mer beaktansvärt därför att

statsmakterna själva besluta om folkskoleväsendets utveckling och genom sina

organ genomdriva, att lämnade föreskrifter lända till efterrättelse. I kommuner

med gles befolkning och stora avstånd måste antalet skolor i förhållande

till barnantalet bliva mycket större än vad som är förhållandet i tätt

befolkade samhällen. När då på dessa förstnämnda skolor skola tillämpas de

skolformer, som nu äro föreskrivna, följer härav, att byggnadskostnaderna i

förhållande till barnantalet bliva orimligt höga. Redan nu har från befolkningens

sida på många håll försports stor ovilja emot de ständigt ökade

kraven i ekonomiskt hänseende, som skolväsendet medför. Skall detta kunna

mildras och skall folkskolan överallt i vårt land kunna fylla sin uppgift, da

måste man från statens sida i detta avseende, samtidigt som fordringarna

ökas, även räcka en hjälpsam hand, då det gäller att bära de uppkomna

bördorna.

Yi anse det vara lämpligt, att staten bidrager i form av anslag med 50

% av kostnaden för åstadkommande av behövliga nybyggnader för folkskoleväsendet

i riket, samt att Kungl. Maj:t av riksdagen begär beviljande av

härför erforderliga medel.»

I avseende på motiveringen hänvisas i övrigt till motionen.

Andra kammarens första tillfälliga utskott har efter erhållen remiss av

motionen meddelat följande historik.

* Frågan om ökat statsbidrag till folkskoleväsendet har upprepade gånger

varit före inom riksdagen, och har därvid jämväl fragan om statsbidrag till

uppförande av byggnader för folkskolan varit föremal för prövning.

Vid 1918 års lagtima riksdag hemställde herr Hallén i motion II: 275,

»att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att i samband

med den utredning angående ett tidsenligt ordnande av skolväsendet,

som nu igångsatts, även måtte utredas, huruvida och under vilka förutsättningar

skoldistrikt må kunna erhålla rätt till statsbidrag för uppförande

av folkskolebyggnader, samt att för riksdagen måtte snarast möjligt framläggas

de förslag, vartill en sådan utredning kunde föranleda.»

Även herr Hallén hade i motiveringen för sitt yrkande genom en utför
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 27.

lig statistik från Värmland, Dalsland och Västergötland framhållit de kommunala

skattebördornas ojämna fördelning samt genom en rad exempel påvisat,

huru det vore hart när omöjligt för vissa kommuner att utan statens

hjälp kunna tillfredsställande ordna sitt skolväsen.

Andra kammaren biföll också motionen, men då första kammaren avslog •

densamma, hade frågan den gången fallit.

År 1919 upptogs frågan ånyo av herr Moberg er m. fl., som i motion

II: 4 hemställde, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att

Kung!. Maj:t täcktes i samband med den utredning angående ett tidsenligt

ordnande av folkskoleväsendet, som igångsatts, även låta^ utreda, huruvida

och under vilka förutsättningar skoldistrikt må kunna erhålla rätt till statsbidrag

för så väl folkskoleväsendets allmänna driftkostnader som ock till skolbyggnader,

samt för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag, vartill

en sådan utredning kan föranleda.»

Över denna motion inhämtade utskottet yttrande av skolöverstyrelsen,

som bland annat anförde:

»De av riksdagen sålunda givna riktlinjerna för utredningsarbetet avse

tydligen målet för reformverksamheten på folkskoleväsendets område. Vad

sedan angår de medel, genom vilka detta mål skall kunna förverkligas, blir

det givetvis utredningens uppgift att därom åvägabringa klarhet. Redan

från början har det stått klart för överstyrelsen, att bland de omständigheter,

som ofrånkomligt måste komma i betraktande, då det gäller att åstadkomma

nödiga förbättringar på folkskoleväsendets område, skolornas ekonomiska förhållanden

särskilt träda i förgrunden och härvidlag allra närmast kostnaderna

för erforderliga skolhusbyggnader. Vid sidan om kraftigt arbete för undanröjande

av den lärarbrist, som, därest den får fortfara, hotar att omöjliggöra

den i så hög grad önskvärda utvecklingen av vårt folkskoleväsen, måste därför

verksamma åtgärder i syfte att bereda skoldistrikten behövliga lättnader

i de, särskilt under nuvarande förhållanden, synnerligen dryga kostnader för

anskaffande av de skollokaler, som erfordras, framstå som en av de viktigaste

förutsättningarna för skolväsendets ändamålsenliga förbättring och utveckling.

Överstyrelsen anser sig i detta sammanhang böra nämna, att överstyrelsen

redan under sitt första verksamhetsår haft uppe till övervägande frågan

om statsunderstöd i någon lämplig form för skolhusbyggnader, och var överstyrelsen

betänkt på att i ämnet göra framställning till Eders Kungl. Maj:t,

Att så ej skedde berodde i främsta rummet därpå, att överstyrelsen icke var

i tillfälle att då åstadkomma den närmare utredning, varpå en framställning

i sådant hänseende kunde grundas.

Av vad överstyrelsen i det föregående anfört torde framgå, att den utredning

angående åtgärder för en förbättrad folkundervisning, som av 1917

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 27.

Andra

kammarens

första tillfälliga

utskott.

års riksdag begärdes och som för närvarande pågårjinom överstyrelsen med

biträde av tillkallade sakkunniga, måste avse jämväl de ekonomiska förutsättningarna

för sådana åtgärders vidtagande samt™dej,utvägar, genom vilka

dessa förutsättningar lämpligen böra åstadkommas. Det torde också vara

uppenbart, att med den ekonomiska utredningen icke kan anstå, till dess utredning

angående de punkter, som direkt angivas^i riksdagens ovannämnda

skrivelse av år 1917 blivit slutförd, utan att des*sa båda utredningar stå i

det närmaste samband med varandra, så att de icke blott böra utföras samtidigt

utan också, om ej arbetet skall onödigt försvåras och fördröjas, i ett

sammanhang.»

I ovan omförmälda skrivelse från skolöverstyrelsen hade framhållits, att

en ekonomisk utredning med det syfte, som av motionärerna antytts, måste

tillhöra det utredningsarbete angående folkskoleväsendet, varmed överstyrelsen

för närvarande vore sysselsatt. Då emellertid skolöverstyrelsen uttalat,

att en skrivelse av riksdagen i motionens syfte skulle innebära en maning

och ett stöd att vid det pågående utredningsarbetet i så vidsträckt mån som

möjligt även taga hänsyn till folkskoleväsendets ekonomiska förutsättningar

och till den medverkan för deras åvägabringande, som lämpligen borde tillkomma

staten, ansåg sig utskottet böra tillstyrka motionen, som ävenledes

bifölls av andra kammaren.

Motionen gick nu till första kammaren, som på hemställan av sitt första

tillfälliga utskott avslog densamma, vadan frågan även denna gång fallit.»

Andra kammarens utskotts utlåtande är av följande lydelse:

»Såsom av historiken framgår, inhämtade utskottet föregående år skolöverstyrelsens

yttrande i det föreliggande ärendet. Utskottet har därför nu kunnat

inskränka sig till att under hand hos överstyrelsen begära upplysning angående

utredningsarbetets fortskridande. Det har därvid inhämtats, att ifrågavarande

utredningsarbete så till vida ännu befinner sig på det förberedande

stadiet, att man, ehuru visserligen primäruppgifter från de respektive skoldistrikten

insamlats, likväl ännu ej hunnit statistiskt bearbeta det insamlade

materialet, än mindre uppdraga några riktlinjer för de åtgärder, som kunna

bliva erforderliga. I överstyrelsen har också uttalats den meningen, att det

fortfarande skulle vara ett värdefullt stöd, om riksdagen beslutade skrivelse

till Kungl. Maj:t på sätt motionärerna föreslagit.

Utskottet delar till fullo denna mening och är desslikes fortfarande av

den bestämda uppfattningen, att ordnandet av skolväsendet synnerligast på

landsbygden ej kan ske på ett tillfredsställande sätt, därest ej staten mera

verksamt än hittills lämnar bidrag till de härmed förenade kostnaderna, fram
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

n

Första kammarens törsta tilljälliya utskotts utlåtande Nr 27. 5

för allt byggnadskostnaderna, vilka i regel äro de för den enskilda kommunen

mest betungande.

Utskottet anser sig ock böra vidhålla sitt förra året gjorda uttalande,

att det ökade bidraget, för att kunna på samma gång åstadkomma en allmän

uppryckning av skolväsendet och rättvist avvägas, bör utgå till samtliga

skoldistrikt och jämväl lämnas till förräntning och amortering av lån

till redan uppförda nybyggnader för skoländamål.

Huruvida ett eventuellt statsbidrag bör bestämmas till 50 °/0 av byggnadskostnaden,

såsom motionärerna föreslagit, eller utgå efter andra grunder, exempelvis

med visst belopp för undervisningslokal eller viss procent av medelkostnaden

per lärjunge, och om det bör utgå jämväl till tjänstebostäder o. d.,

är spörsmål, till vilka man först efter sorgfällig utredning torde kunna fatta

bestämd ståndpunkt.

I anslutning till vad sålunda anförts, får utskottet i anledning av den

föreliggande motionen hemställa,

att andra kammaren för sin del måtte besluta, att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, i

vad mån och på vad sätt staten må lämna bidrag till uppförande av byggnader

för folkskoleväsendet i riket, samt därefter snarast möjligt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.»

Andra kammaren biföll sitt utskotts hemställan, varefter ärendet överlämnades

till första kammaren, som hänvisade detsamma till förberedande

behandling av sitt tillfälliga utskott.

En av de viktigaste, ja kanske främsta omständigheter, med vilka man

måste räkna, då det gäller att åstadkomma förbättringar på folkskoleväsendets

område, är helt naturligt de ekonomiska förhållandena inom skoldistrikten.

I hundratals fattiga, skattetyngda kommuner ha därför av ekonomiska skäl

trots stora ansträngningar skolväsendet icke kunnat på ett tillfredsställande

sätt ordnas.

Den största posten i kommunernas budget utgöres som bekant ofta av

anslagen till nödiga skolhusbyggnaders uppförande och vidmakthållande. Stegrade

arbetslöner och materialpris ha under de senare åren gjort skolhusbyggnadstungan

svårare än någonsin, ja i många fall så svår, att den utgör

ett bestämt hinder för folkskoleväsendets tidsenliga utveckling. Särskilt gäller

detta givetvis just de fattigare landskommunerna.

Ur såväl skatteutjämningssynpunkt som med hänsyn till skolväsendets

bästa vore det alltså av den allra största betydelse, om, såsom i förevarande

ärende ifrågasatts, skoldistrikten genom anslag av statsmedel bereddes behövliga

lättnader i de dryga kostnaderna för anskaffande av skollokaler.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Jcammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 27.

Utskottet förbiser icke att det anslag, som för sådant ändamål behövde

anvisas, måste bliva mycket stort. Då en tillfredsställande lösning av denna

fråga emellertid är oundgängligen nödvändig, synes den angivna omständigheten

icke få verka avskräckande, utan allenast mana till största möjliga varsamhet

vid anslagsfördelningen. Behovet av understöd bör således i varje

särskilt fall noggrant undersökas, så att allenast kommuner, som visa sig

vara i särskilt stort behov av understöd, erhålla anslag av statsmedel för ändamålet.

Nödig hänsyn synes ock böra tagas till i vad mån kommunerna genom

upptagande av lån eller genom anskaffande av medel på annat sätt redan

sökt sörja för sitt skolväsen. Det skulle ju uppenbarligen innebära en

orättvisa om kommuner, som genom försummelse av sitt skolväsen undgått

skuldsättning, genom anslag av statsmedel finge sina omkostnader minskade

under det att kommuner, som för berörda angelägenhet skuldsatt sig, icke

skulle erhålla samma förmån.

Vad angår grunderna för anslags beviljande synes dessa först efter noggrann

utredning kunna närmare angivas. Att, såsom motionären föreslagit,

bestämma statsbidraget till viss, för alla fall lika stor procent av byggnadskostnaden,

synes dock icke rättvist. Riktigare torde vara, att bestämma

statens bidrag till visst belopp för lärjunge eller på annat sätt, varigenom en

rättvisare fördelningsgrund kan vinnas.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens

i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 4 juni 1920.

På utskottets vägnar:

TH. BORELL.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet:

herrar Forell, Sandegård, friherre Barnekow, Isak Svensson, Grevesmiihl, Lind

och Sederholm.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens fovstd till fåll leja utskotts utlåtande Ni 27.

7

Reservation

av herrar Boréll och Sederholm, vilka anfört:

Då utredning i det syfte, motionen avser, måste tillhöra det utredningsarbete

angående åtgärder för en förbättrad folkundervisning, som av 1917

års riksdag begärts och som för närvarande pågår inom skolöverstyrelsen,

anse vi, att för främjande av berörda syfte någon riksdagens skrivelse till

Kungl. Maj:t av det innehåll, andra kammarens utskott föreslagit, icke^erfordras

och att utskottet förty bort hemställa, att första kammaren icke måtte

biträda andra kammarens i ärendet fattade beslut.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:365 Skrivelse till Konungen angående beredande av statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket. s. 6 i texten