Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen med begäran om utredning i fråga om en enhetlig organisation av den svenska socialförsäkringens olika grenar.

1920-04-26 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1920:29, Skrivelse till Konungen med begäran om utredning i fråga om en enhetlig organisation av den svenska socialförsäkringens olika grenar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1920 kl. Va 7 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 29,

i anledning av väckt motion angående skrivelse till

Konungen med begäran om utredning i fråga om en

enhetlig organisation av den svenska socialförsäkringens

olika grenar.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga

utskott hänvisad motion, nr 185, har herr Wohlin m. fl. hemställt, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om verkställande

skyndsammast möjligt av utredning, rörande huruvida och i

vad mån en enhetlig organisation av den svenska socialförsäki ingens

olika grenar kan och bör genomföras, i syfte att åstadkomma förenkling

av förvaltningen och nedbringande av kostnaderna för denna, ävensom

största möjliga effektivitet av försäkringen.

Beträffande motiveringen till denna hemställan får utskottet hänvisa

till motionen.

Förevarande motion har närmast föranletts av den s. k. socialförsäkringskommitténs

den 14 oktober 1919 avgivna förslag till lag om

allmän sjukförsäkring. Detta förslag innebär med avseende på sjukförsäkringens

organisation bland annat, att den närmare tillsynen å de

allmänna sjukkassor, vilka skulle hava att meddela försäkringen, skulle

utövas av en sjukförsäkringsöverstyrelse, anordnad såsom ett fullt fristående

ämbetsverk. Mot förslaget i denna del anföra motionärerna, att

en splittring av socialförsäkringen på från varaudra skilda grenar vore

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 12 sand. 2 avd. 15 höft. (Nr 29.) 1

Motionen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Uttalanden

av vissa

myndigheter.

Pensions
styrelsen.

2 Första kammarens andra, tillfälliga utskotts utlåtande Nr 29.

onaturlig, då ju alla dess grenar hade ett gemensamt mål, nämligen

att giva den försäkrade viss ersättning vid förlust av arbetsförmågan.

De anse vidare, att försäkringens effektivitet måste lida genom brist på

planmässig samverkan mellan försäkringens olika grenar, i det att försäkringsförmånerna

inom den ena grenen''bestämts utan hänsyn till förmånerna

inom den andra, i stället för att de borde avvägas mot varandra,

så att icke ersättningarna i vissa fall sattes så höga, att de i

andra lika viktiga eller viktigare fall måste sättas för låga.

Frågan om enhetlig organisation av socialförsäkringens olika grenar

har redan blivit föremål för uppmärksamhet i flera av de yttranden,

vilka avgivits över socialförsäkringskommitténs förslag till lag om allmän

sjukförsäkring.

Pensionsstyrelsen bär sålunda i denna fråga anfört bland annat,

att den sociala försäkringen med nödvändighet måste i stort sett betraktas

och behandlas såsom en enhet samt uppbyggas efter ensartade

grunder. Dess huvudsakliga mål vore att genom försäkring bereda

befolkningen rättsligt grundade anspråk på ekonomiskt bistånd vid

sjukdom, olycksfall, ålderdom, invaliditet eller ofrivillig arbetslöshet.

De olika grenarna av socialförsäkringen vore avsedda att komplettera

varandra i strävandena för detta gemensamma mål. Det syntes därför

ligga i sakens natur, att en såvitt möjligt enhetligt genomförd organisation

av socialförsäkringen borde eftersträvas.

Pensionsstyrelsen ansåge det visserligen vara synnerligen angeläget,

att eu allmän sjukförsäkring med det snaraste komme till stånd,

men lika viktigt synte3 det vara, att denna försäkring redan från början

sattes i sitt rätta samband med redan befintliga sociala försäkringsgrenar.

Om man från början skulle följdriktigt anordna en fullständig

socialförsäkringsverksamhet, borde den grundläggande delen av densamma,

nämligen sjukförsäkringen, först skapas, inbegripande jämväl

ersättning för sjukdom på grund av olycksfall i arbete. Denna verksamhet

skulle överbyggas med en invaliditets- och ålderdomförsäkring

för pensionering av invaliderna samt av de ålderstigna. På detta sätt

skulle enhetlighet och gemensam administration kunna åstadkommas

för hela den egentliga socialförsäkringen. När det gällde att uppdraga

organisationslinjerna för den framtida svenska socialförsäkringen måste

emellertid hänsyn tagas till att utvecklingen hos oss gått i annan

ordning samt till vår socialförsäkrings nuvarande läge.

Pensionsstyrelsen kunde icke ansluta sig till kommitténs förslag,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 29. 3

att tillsynsmyndigheten för sjukförsäkringen borde anordnas såsom ett

fullt fristående ämbetsverk. Tilldelades sjukförsäkringen redan från

början en fristående och självständig ställning, utan att samtidigt en

fullständig plan för samarbetet mellan denna nya verksamhet och den

övriga socialförsäkringen anordnades, torde det stöta pa avsevärda svårigheter

att i framtiden åstadkomma ett sådant samarbete.

Beträffande sjukförsäkringens inordnande i det nuvarande socialförsäkringssystemet

kunde två alternativ tänkas: det ena att, på sätt

kommittén föreslagit, förlägga sjukförsäkringen till ett särskilt för detta

ändamål inrättat ämbetsverk, det andra att inordna sjukförsäkringen

under något av de nuvarande sociala ämbetsverken. I båda fallen måste

uppmärksamhet ägnas åt att söka åstadkomma enhetlighet och samarbete

inom socialförsäkringen. Det förra alternativet erbjöde fördelen

av mera specialiserat och på de särskilda uppgifterna uteslutande inriktat

arbete. Genom att till ett ämbetsverk sammanföra vissa socialförsäkringsgrenar

borde däremot kunna åstadkommas besparing i arbete

och kostnader, särskilt med hänsyn därtill, att likartat arbete då kunde

mera enhetligt anordnas. Vidare voro det klart, att åstadkommandet

av nödig enhetlighet inom socialförsäkringen försvårades i samma män

som försäkringen uppdelades på ett större antal fristående administrativa

enheter. De ämbetsverk, som enligt pensionsstyrelsens mening kunde

ifrågasättas för handhavande av sjukförsäkringen, vore riks försäkran gsanstalten

och pensionsst.yrelsen.

För sjukförsäkringens förläggande till riksförsäkringsanstalten talade

den omständigheten, att detta ämbetsverk redan nu hade att, om ock i

begränsad omfattning, handlägga frågor rörande tillfällig arbetsoförmåga.

Det läge då nära till hands, att alla socialförsäkringsfrågor, som berörde

tillfällig arbetsoförmåga, sammanfördes till detta ämbetsverk.

För sjukförsäkringens förläggande till pensionsstyrelsen talade

bland annat möjligheten att kunna åstadkomma en sammanslagning av

de lokala organen för invaliditetsförsäkringen och sjukförsäkringen, d. v. s.

pensionsnämnderna och sjukkassestyrelserna. Av en sådan sammanslagning

kunde ur flera synpunkter fördelar beredas såväl de försäkrade

samt kommunerna och allmänheten som även för pensionsstyrelsens sjukvårdande

verksamhet och för lösning av intressekonflikter, vilka kunde

väntas uppstå mellan sjukförsäkringen och pensionsförsäkringen. Det

kunde ej heller anses uteslutet, att en gemensam uppbörd av sjukförsäkrings-

och pensionsavgifter skulle kunna anordnas och ett lämpligt organ

för denna uppbörd erhållas genom en sammanslagning av sjukkassestyrelser

och pensionsnämnder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 29.

Området för ett samarbete mellan de olika socialförsäkringsgrenarna

torde emellertid vara vida större än man föreställde sig. Såsom exempel

på några av de ämnen, som folie inom detsamma, kunde anföras, att

sjukförsäkringen hade stort intresse av invaliditetsfrågans behandling

av pensionsförsäkringen, för vilken återigen det sätt, på vilket sjukkassorna

i vissa fall handhade sin uppgift, vore utomordentligt betydelsefull.

Olycksfallsförsäkringen och sjukkassorna hade redan nu åtskilliga

beröringspunkter, och deras gemensamma intressen komme efter införandet

av sjukförsäkringen att ytterligare vidgas. Alla tre försäkringsgrenarna

hade ett starkt gemensamt intresse, att åtgärder vidtoges, som

avsåge att befordra folkhälsan och förebygga eller häva invaliditet

hos befolkningen. Det måste anses ofrånkomligt, att ett samarbete

särskilt på detta senare område snarast komme till stånd, så att användningen

av de medel, som för sjukvårdsändamål kunde disponeras ur de

olika socialförsäkringsgrenarnas fonder, bleve på ett planmässigt sätt

ordnad.

Med vad sålunda anförts hade pensionsstyrelsen sökt att belvsa

en del av de omständigheter, som sjmtes nödvändiggöra en av styrelsen

ifrågasatt utredning rörande sjukförsäkringens inordnande i sociafförsäkringen

och samarbetet mellan de olika socialförsäkringsgrenarna. Vid

utredningen måste de administrativa, ekonomiska och praktiska synpunkterna

för de olika organisations- och samarbetslinjerna omsorgsfullt

vägas emot varandra, så att den bästa möjliga lösning erhölles. Ett

misstag härutinnan kunde komma icke blott att utöva ett ogynnsamt

inflytande på socialförsäkringens framtida utveckling utan även att medföra

ökning av administrations- och försäkringskostnaderna långt utöver

de gränser, som vid val av den riktiga organisationslinjen behövt ifrågakomma.

Försäkrings- Försäkringsinspektionen anför bland annat, att kommitténs förslag

inspektionen, företedde eu mycket betänklig brist i det avseendet, att ingen anslutning

vunnes mellan sjukförsäkringen och invaliditetsförsäkringen. Då enligt

förslaget halv sjukpenning skulle utgå, så länge arbetsförmågan efter

sjukdomens slut vore nedsatt med minst 1/i och då ingen tidsbegränsning

gåves, vore sjukkassan skyldig att utgiva denna sjukpenning, så länge

den försäkrade kunde styrka, att hans arbetsförmåga vore nedsatt, och

eventuellt ända tills han bleve varaktigt oförmögen till arbete. Kommitténs

bestämmelser i sistnämnda avseende skulle leda till skarpa intressekonflikter

såväl mellan sjukkassorna och de försäkrade som mellan sjukkassorna

och iuvaliditetsförsäkringens organ, pensionsstyrelsen. Detta

förhållande visade, att, om lagförslaget antoges, socialförsäkringen på

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 29. 5

denna punkt bleve oriktigt organiserad. Denna brist kunde dock icke

avhjälpas annat än i samband med en reform av socialförsäkringen i

dess helhet.

Bristerna i den lösning, som socialförsäkringsfrågorna hittills fått

här i landet, torde vara så uppenbara, att en revision av densamma

med nödvändighet snart måste göras. De enorma förvaltningskostnaderna

gjorde det nödvändigt att giva socialförsäkringen eu organisation, som

krävde en väsentligt mindre förvaltningsapparat. Och den ringa effektiviteten

hos den nuvarande pensionsförsäkringen måste tydligen med

det snaraste avhjälpas. I särskilt yttrande av försäkringsinspektionens

chef belystes närmare, vilka fördelar man torde kunna vinna genom eu

enhetlig organisation av socialförsäkringen. Försäkringsinspektionen

tvekade icke att anse det ovillkorligen böra fordras, att sjukförsäkringen

icke nu så organiserades, att därigenom en snar och genomgripande

reform av socialförsäkringen i dess helhet försvårades eller äventyrades.

Varken statens eller de försäkrades intressen tilläte, att socialförsäkringskostnaderna

uppdreves över en viss gräns. Man måste därför avväga

de olika försäkringsförmånerna mot varandra och tillse, att man ej

tvingades att försumma ett viktigare intresse, därför att man gynnat

mindre viktiga. I stället för att inrätta ett nytt självständigt ämbetsverk

för sjukförsäkringen borde man tillse, om ej pensionsstyrelsen eller

riksförsäkringsanstalten kunde övertaga den centrala förvaltningen av

denna försäkring.

I särskilt yttrande till protokollet har försäkringsinspektionens chef

framlagt ett utkast till socialförsäkringens huvudlinjer. Nämnda utkast

behandlar de olika grenarna av socialförsäkringen såsom delar av en

och samma enhet. Att här närmare redogöra för detta förslag synes

emellertid icke påkallat.

Socialstyrelsen har i sitt yttrande över den föreslagna sjukförsäkringen

framhållit, att det nära sambandet mellan socialförsäkringens

olika grenar otvivelaktigt krävde en mera enhetlig organisation. Säkert

vore, att dubbelarbete och onödiga kostnader i allt större omfattning

komme att äga rum, därest sjuk-, olycksfalls- och invaliditetsförsäkringarna

skulle för framtiden administreras genom särskilda fristående

organisationer.

Riksförsäkringsanstalten har endast med anledning av sambandet

mellan den föreslagna sjukförsäkringen och gällande olycksfallsförsäkring

föreslagit, att den av kommittén föreslagna sjukförsäkringsöverstyrelsen

skulle förenas med riksförsäkringsanstalten till ett gemensamt ämbetsverk.

Socialstyrelsen.

Riks för•

säkringsanstalten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 29.

Sodalförsäk■ Ej heller socialförsäkringskommittén har förbisett det nära sam
nimittén

bandet mellan sjukförsäkringen och övriga sociala försäkringsgrenar. I

sin motivering till de föreslagna bestämmelserna rörande formånstagares

överförande från sjukförsäkringen till invaliditetsförsäkringen vid inträdd

varaktig oförmåga till arbete vidrör kommittén sålunda frågan om möjligheten

av en ännu intimare samverkan mellan pensionsförsäkringens

och sjukförsäkringens organ, än som hade förutsatts i kommitténs förslag.

Sålunda kunde man exempelvis tänka sig, att de allmänna sjukkassorna

helt eller delvis skulle kunna övertaga pensionsnämndernas

nuvarande åligganden m. m. Aven läte det tänka sig, att den sociala

olycksfallsförsäkringen kunde böra ännu närmare anslutas till sjukförsäkringen,

än kommittén föreslagit. Det vore emellertid tydligt, att

dessa och andra frågor krävde särskild utredning, varjämte väsentliga

ändringar i pensionsförsäkrings- och olycksfallsförsäkringslagarna skulle

bliva erforderliga. Verkställandet av eu sådan utredning skulle säkerligen

väsentligt fördröja genomförandet av den för hela befolkningen

så betydelsefulla sjukförsäkringen. Ett avgörande av dylika frågor vore

ej heller nu nödvändigt, utan kunde i den mån, sådant funnes erforderligt,

sedermera äga rum, då kommitténs förslag om allmän sjukförsäkring

torde vara så lagt, att, därest framdeles skulle anses önskvärt, att

en mera intim anslutning ägde rum mellan sjukförsäkringen och övriga

sociala försäkringsgrenar, detta utan svårighet läte sig göra.

Utskottet. Av ovan återgivna uttalanden synes framgå, att meningarna icke

torde vara delade i fråga om nödvändigheten av att socialförsäkringen

för framtiden organiseras så, att en fullt enhetlig samverkan mellan

dess olika grenar ernås. Att en utredning i sådant syfte med det snaraste

igångsättes, synes särskilt påkallat med hänsyn till dels det förestående

genomförandet av obligatorisk sjukförsäkring och dels till en

framtida utveckling i rätt riktning av hela vår socialförsäkring, vilken

ännu måste anses befinna sig i ett jämförelsevis tidigt utvecklingsskede.

Härmed vill utskottet dock icke hava uttalat, att sjukförsäkringens

genomförande bör uppskjutas, till dess den ifrågasatta utredningen

rörande en enhetlig organisation av socialförsäkringen i dess helhet

blivit slutförd. Utskottet delar tvärtom till fullo socialförsäkringskommitténs

uppfattning därom, att sjukförsäkringsfrågan, med hänsyn till

dess stora betydelse för hela vårt lands befolkning, bör med det snaraste

bringas till sin lösning. Såsom Kungl. Maj:t i skrivelse nr 341

den 19 mars 1920 meddelat, kommer emellertid det i statsverkspropositionen

förebådade förslaget till lag om allmän sjukförsäkring icke

att föreläggas den nu samlade riksdagen. Då sålunda förslag i ämnet

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 29.

kan förväntas först till 1921 års riksdag, torde den av socialförsäkringskommittén,

på grund av önskvärdheten av att beslut om sjukförsäkringen

fattades redan av 1920 års riksdag, undanskjutna utredningen angående

denna försäkrings inordnande i vårt nuvarande socialförsäkringssystem

nu kunna verkställas, utan att sjukförsäkringens genomförande

skulle av denna anledning behöva ytterligare fördröjas. Härvid utgår

utskottet från den förutsättningen, att utredningen icke från början

skulle taga sikte på att utarbeta förslag till en definitiv lösning av

frågan om sjukförsäkringens organisation, vilken icke torde kunna vinnas

annat än i samband med en lösning av socialförsäkringens organisation

i dess helhet. Utredningen synes i stället till en början böra

inriktas på att vinna en sådan provisorisk lösning av frågan för sjukförsäkringens

vidkommande, att svårigheter sedermera icke kunna förväntas

uppstå, då fråga gäller realiserandet av de förslag i förevarande

hänseende, vartill utredningen, sedan den slutförts i hela dess omfattning,

kan komma att föranleda. Utan att vilja föregripa utredningen

i vad den sålunda till att börja med skulle komma att avse sjukförsäkringens

organisation, anser sig utskottet dock böra framhålla, att enligt

utskottets mening starka skål'' anförts såväl av pensionsstyrelsen som av

försäkringsinspektionen mot att sjukförsäkringsöverstyrelsen, såsom

socialförsäkringskommittén föreslagit, skulle anordnas såsom ett nytt,

fullt fristående ämbetsverk.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att första kammaren måtte för sin del besluta,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om verkställande skyndsammast möjligt av

utredning, rörande huruvida och i vad mån en enhetlig

organisation av den svenska socialförsäkringens olika

grenar kan och bör genomföras, i syfte att åstadkomma

förenkling av förvaltningen och nedbringande

av kostnaderna för denna, ävensom största möjliga

effektivitet av försäkringen.

Stockholm den 26 april 1920.

På utskottets vägnar:

JACOB LARSSON.

Närvarande: herrar Nyländer*, Larsson, Norling*, Johansson i Löfholmen, Westman

och Malmberg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:202 Skrivelse till Konungen i fråga om en enhetlig organisation av den svenska socialförsäkringens olika grenar. s. 11 i texten