Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående verkställande av en djupgående undersökning av vårt skattesystem med hänsyn till dess ekonomiska verkningar.

1920-06-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1920:38, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående verkställande av en djupgående undersökning av vårt skattesystem med hänsyn till dess ekonomiska verkningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 38.

1

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1920 kl. 2 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 38,

i anledning av andra kammarens beslut rörande väckt

motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående verkställande

av en djupgående undersökning av vårt skattesystem

med hänsyn till dess ekonomiska verkningar.

I en inom andra kammaren väckt och till dess femte tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 139, har herr Lindman m. fl. hemställt, att riksdagen

ville besluta att hos Kungl. Maj:t göra framställning om en djupgående

undersökning av vårt skattesystem med hänsyn till dess ekonomiska

verkningar och med särskild uppmärksamhet fästad vid kapitalbildningens

betydelse för samhällsekonomien och vid angelägenheten av näringslivets

sunda och trygga utveckling.

Beträffande motiveringen till det gjorda yrkandet får utskottet hänvisa

till motionen.

Andra kammarens utskott anförde i anledning av motionen följande:

»Innan utskottet närmare ingår på motionen, torde det vara lämpligt^^ &awatt

erinra om en inom finansdepartementet redan igångsatt utredning an- marens

gående en del av de i motionen berörda spörsmål. Statsrådet och chefen utskott.

för finansdepartementet, vilken den 28 juni 1918 av Kungl. Maj:t bemyndigats,

att genom sakkunniga personer igångsätta ett revisionsarbete

beträffande vissa delar av den direkta beskattningen till staten, erhöll den

31 oktober 1919 bemyndigande att för utförande av revision i vissa delar

av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen till staten ävensom av taxeringsväsendet

tillkalla ytterligare tre sakkunniga, som skulle deltaga i revisionsarbetet

inom särskilda av statsrådet angivna områden. I anförande

till statsrådsprotokollet vid sistnämnda tillfälle anför finansministern, att

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 12 samt. 2 avd. 23 höft. (Nr 38.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 38.

tidpunkten nu vore inne för fortsättande av revisionsarbetet beträffande

den direkta beskattningen, samt yttrar vidare bland annat följande:

»Därvid torde jag först få uppehålla mig vid frågan om ytterligare förändringar

i inkomst- och förmögenhetsbeskattningen till staten.

Sedan numera å ena sidan inkomst- och förmögenhetsskatten gjorts rörlig

och i skattesystemet införts ett mer effektivt skattefritt existensminimum samt en

skarpare stigande progression för både enskilda skattskyldiga och bolag, torde

skatteformen få anses bättre än förut tillgodose såväl statens intresse av att äga

en skattekälla, vars avkastning kan inom någorlunda vida gränser avpassas efter

skattebehovet, som ock de skattdragandes anspråk att få skattebördan lämpligt

avvägd med hänsyn till förmågan. Dock beaktas sistnämnda synpunkt härvid

endast på det sätt, att skatteförmågan mätes med den totala nettoinkomsten,

tillhopa med en viss bråkdel av nettoförmögenheten.

Nu torde böra upptagas till en mera ingående undersökning frågan om lämpligheten

och möjligheten av skattebelastningens differentiering. En differentiering

synes kunna ifrågasättas ur tvenne olika synpunkter: med hänsyn till inkomstens

förvärvande och med hänsyn till inkomstens användning.

Först torde jag då få beröra frågan om differentiering med hänsyn till inkomstens

art eller förvärvskällans beskaffenhet. Den olikhet i inkomstförvärv,

som härvid torde i främsta rummet böra komma under beaktande, är givetvis

skillnaden mellan inkomst, förvärvad uteslutande genom den skattdragandes eget

arbete, å ena sidan, och inkomst, helt härflytande av förmögenhet, å andra sidan,

varjämte även bör komma under bedömande, i vad mån inkomsten är att anse

som ren konjunkturvinst. Uppenbart är, att mellan de tydligt utpräglade inkomstarterna

finnas många mellantyper och att svårigheter mångenstädes möta

att kunna hålla intäkt från olika förvärvskällor i sär.

Det synes mig kunna ifrågasättas, huruvida icke principen om en differentiering

efter inkomstförvärvets art bör bättre komma till uttryck i statens skattesystem.

Om de lämpliga vägarna härtill torde nu icke kunna uttalas annat än

att olika alternativ höra undersökas. Bland tänkbara alternativ för att direkt eller

indirekt ernå en differentiering av skattebelastningen efter inkomstslagen må

nämnas: utskiljande ur deklarationerna, så långt sig göra låter, av verkliga arbets-,

verkliga förmögenhets- och verkliga konjunkturinkomster; beräknande efter

vissa konventionella grunder med användande av olika metoder av förmögenhetsinkomsternas

storlek; införande vid sidan av inkomstskatten av en fristående

förmögenhetsbeskattning; och kombinationer mellan dessa olika alternativ.

I frågans nuvarande läge synes det mig lämpligast, att endast förberedande

undersökningar utföras, utmynnande i alternativa utkast, samt att först efter detta

preliminära arbetes avslutande direktiv givas angående frågans vidare behandling.

Vad sedan angår inkomstens användning för olika ändamål — såsom egen

konsumtion, kapitalbildning och utskylder —■ kan en differentiering av skattebelastningen

tänkas, varigenom den för egen konsumtion förbrukade inkomsten

hårdare belastas än den sparade eller till det allmännas förfogande ställda delen

av inkomsten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 38.

3

För egen del är jag emellertid ingalunda beredd att nu uttala något förord

för den sålunda antydda skatteprincipen. Givetvis skulle den icke kunna genomföras

utan aktgivande därpå, att inkomstens användande för kapitalbildning är

beroende bland annat på inkomstens storlek och inom de lägsta inkomstgrupperna

endast i ringa mån kan komma i fråga.

Jag vill emellertid erinra om, att de indirekta konsumtionsskatterna numera

fått eu alltmer tillbakaträngd plats inom skattesystemet och jämväl därom, att

i fråga om tullarna utredning om hela tullsystemet pågår genom av Kungl. Maj:t

tillsatt kommitté. Huruvida ur denna utredning kan framgå ytterligare begränsning

av hittillsvarande konsumtionsskatter, lärer för närvarande icke kunna

bedömas.

Under dessa förhållanden och med hänsyn till angelägenheten därav, att vid

skattesystemets anordnande bliver behörigen beaktat, huru beskattningen må inverka

på kapitalbildningen, har jag ansett mig icke böra underlåta att förorda

en undersökning, huruvida inom den allmänna och direkta inkomstskattens ram

kan och bör genomföras någon differentiering av beskattningen efter inkomstens

användning.»

Utskottet får till en början erinra därom, att den direkta beskattningen

på senare tiden kommit att intaga en alltmer dominerande plats för statens

hushållning, medan de indirekta skatterna trängts i bakgrunden. Möjligen

kan den pågående utredningen om hela tullsystemet förväntas medföra

ytterligare förskjutningar i berörda hänseende. Vidare är den kommunala

beskattningens omläggning ett problem av aktuellaste art. Under sådana

förhållanden måste det vara naturligt, att frågan om skatternas ekonomiska

verkningar inom de mest skilda lager av medborgare omfattas

med det livligaste intresse. Det måste också anses vara ett önskemål, att

innan ytterligare reformer än de nu redan genomförda eller omedelbart

förestående komma till utförande, en djupgående undersökning angående

gällande skattesystems verkningar komma till stånd.

Genom den utredning, som igångsatts i enlighet med ovanberörda

uttalande, hava en del spörsmål beträffande skatternas verkningar kommit

under prövning. Sålunda har speciellt förordats en undersökning om lämpligheten

och möjligheten av skattebelastningens differentiering med hänsyn

till såväl inkomstens förvärvande som dess användning. I fråga om inkomstens

förvärvande göres i uttalandet skillnad huvudsakligen mellan

förvärv genom arbete samt inkomst helt härflytande av förmögenhet.

Utskottet'' kan för sin del icke finna, att den undersökning, som anbefalles

de sakkunniga, kan anses utgöra en sådan djupgående undersökning,

som avses i motionen och vilken utskottet här ovan betecknat som

önskvärd. En undersökning av detta slag torde böra omfatta spörsmålet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 38.

i hela dess vidd. Den bör bland annat även söka utreda gränsen för de

enskilda skattedragarnes förmåga. Med den tendens till ökning av skatterna,

som nu förefinnes, bör det för såväl staten som den enskilde vara

nödvändigt att söka utreda, huru långt staten kan driva sina anspråk mot

den enskilde, utan att denne med hänsyn till andra även berättigade intressen

belastas för hårt. Givetvis blir gränsen härvidlag olika efter

skattedragarnes större eller mindre inkomst, varjämte deras familjeförhållanden

inverka. Den differentiering, som anbefallts i statsrådsyttrandet,

synes böra närmare utföras beträffande alla de näringsgrenar, där inkomsten

härflyter från såväl kapital som arbete. Speciellt för aktiebolagen

torde särskilda normer böra fastställas. Å ena sidan bör hänsyn tagas

till statens behov av inkomster, men lika viktigt synes vara att tillse, att

beskattningen icke drives så långt, att företagens fortvaro och vidare utveckling

äventyras. En sådan utveckling måste med nuvarande samhällsordning

i längden medföra oberäkneliga vådor såväl för det ekonomiska

samhällslivet som för staten själv, vilken på sådant sätt berövas en del

av sina bärkraftigaste skatteobjekt.

Den omtanke om kapitalbildningen, som kommit till uttryck i motionen,

kan utskottet i viss mån dela. Det bör emellertid framhållas, att

utskottet för sin del därvid icke endast tar hänsyn till storkapitalet, vars

betydelse som nationalekonomisk faktor för närvarande icke torde av någon

kunna bestridas. Ur alla synpunkter måste det vara av minst lika stor

betydelse, att uppmärksamhet ägnas även åt den mindre kapitalbildningen.

Det bör med andra ord tillses, att beskattningen icke hindrar även mindre

inkomsttagare att av sin arbetsförtjänst eller kapitalavkastning kunna hopspara

en del.

Det synes utskottet, att den utredning, som redan igångsatts, bör

kunna utvecklas till att omfatta den mera djupgående undersökning, som

av utskottet förordats. Givetvis böra de sakkunniga, som redan nu arbeta

i vissa delar av saken, i så fall erhålla en mera allmän instruktion, varjämte

det bör övervägas, om problemets vidare omfattning kräver ökade

arbetskrafter.

I anslutning till vad utskottet ovan anfört och utan att närmare

ingå på de i motionen i övrigt anförda synpunkter, får utskottet hemställa,

att andra kammaren ville för sin del besluta, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en djupgående undersökning av

vårt skattesystems ekonomiska verkningar, såväl med hänsyn till näringslivets

som det allmännas berättigade intressen.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr SS. 5

Andra kammaren beslöt för sin del bifalla sitt tillfälliga utskotts Andra kärnhemställan.

marens

Detta beslut har delgivits första kammaren, som hänvisat ärendet till beslut.

sitt andra tillfälliga utskott.

Såsom andra kammarens andra tillfälliga utskott erinrat, pågår för utskottet.

närvarande genom tillkallade sakkunniga inom finansdepartementet utredning

angående vissa frågor rörande den direkta beskattningen till staten.

Av departementschefens av andra kammaren delvis återgivna anförande

till statsrådsprotokollet den 31 oktober 1919 inhämtas, att med denna

utredning åsyftas en ingående undersökning i fråga om lämpligheten och

möjligheten av skattebelastningens differentiering med hänsyn dels till den

beskattningsbara inkomstens art eller förvärvskällans beskaffenhet, dels till

inkomstens användning för olika ändamål såsom egen konsumtion, kapitalbildning

och utskylder. Beträffande utredningens räckvidd har departementschefen

uttalat, att i frågans nuvarande läge det syntes lämpligast,

att endast förberedande undersökningar utfördes, och att först efter detta

preliminära arbetes avslutande direktiv gåves angående frågans vidare

behandling.

Av den i ämnet väckta motionen synes framgå, att vad motionärerna

huvudsakligen åsyfta att vinna såsom resultat av den utav dem påyrkade

undersökningen skulle vara skattelagstiftningens byggande på sådana principer

med avseende på inkomstbeskattningen — om vilken här närmast

torde vara fråga — att en differentiering göres mellan skattebelastningen

å ena sidan å sådan inkomst av kapital och arbete, vars väsentliga uppgift

är tillfredsställandet av enskilt konsumtionsbehov, och å andra sidan

å inkomsten av för produktion arbetande och särskilt i aktiebolagsform

organiserade företag, samt att vid fastställandet av företagens beskattningsbara

inkomst hänsyn tages till denna inkomsts kapitalbildande uppgift.

Utskottet håller före, att de av motionärerna och av andra kammarens

utskott i anslutning till motionen framhållna synpunkter med avseende

på en revision av skattelagstiftningen, vilkas betydelse utskottet

ingalunda underskattar, icke kunna undgå att komma under övervägande

vid den på chefens för finansdepartementet initiativ igångsatta undersökningen

av frågan om lämpligheten och möjligheten av skattebelastningens

differentiering med hänsyn såväl till inkomstens förvärvande som till dess

användning. Vid sådant förhållande och med särskild hänsyn till den för

samma undersökning av departementschefen satta uppgiften att skaffa

underlag för direktiv angående frågans vidare behandling finnor utskottet

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 12 samt. 2 avd. 2.1 käft. (Nr 38.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första hammarens andra tillfälliga utsicotts utlåtande Nr 38.

det icke behövligt eller lämpligt, att, på sätt andra kammarens utskott

ifrågasatt, det från riksdagens sida skulle i frågans nuvarande läge påkallas

utvidgning av undersökningen utöver den ram, som departementschefen

ansett för det angivna ändamålet erforderlig. Utskottet får därför

hemställa,

att första kammaren icke måtte biträda andra

kammarens i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 7 juni 1920.

På utskottets vägnar:

OSKÄR NYLÄNDER.

Närvarande: herrar Nyländer, Larsson, Andersson, Norling*, Johansson* i Löfholmen,

Westman* och Steinholtz*.

*Ej närvarande vid utlåtandets justering.

''/IT

Stockholm, O. L. Svanbäcks Boktryckeri 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.