Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8

1920-03-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1920:8, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars i 1920 kl. 3 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8,

i anledning av väckt motion om anställande av undersökning

i fråga om skilda brödsorters olika näringsvärde

m. m.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga ut- Motionen.

skott hänvisad motion, nr 207, har herr Lindhagen hemställt, att riksdagen

ville hos regeringen anhålla:

1) att en vetenskaplig och praktisk undersökning måtte igångsättas

rörande skilda brödsorters olika näringsvärde och lämplighet i övrigt såsom

föda, samt särskilt i vad mån mjukt bröd av sammanmalet rågmjöl eller

av siktat vetemjöl äger företräde i detta avseende liksom även ur prisbillighetens

synpunkt;

2) att en vetenskaplig och praktisk undersökning måtte ske om olika

brödsorters företräde ur tandvårdens synpunkt och särskilt om mjukt bröds

av sammanmalet rågmjöl eller av siktat vetemjöl företräde i sådant avseende;
3)

att en vetenskaplig och praktisk undersökning måtte föranstaltas,

i vad mån bakningssättet av olika brödsorter äger betydelse i förenämnda

avseenden, ävensom beträffande bakningens nuvarande tillstånd på olika

trakter av landet;

4) att statsåtgärder måtte vidtagas att bereda dem, som ha behov av

ett väl bakat mjukt bröd av sammanmalet rågmjöl, tillfälle att även kunna

erhålla det; samt

5) att uppmärksamhet måtte ägnas däråt, att landets egen produktion

av rågmjöl och rågbröd icke äventyras genom en ensidig konsumtion och

ohejdad import av vete och bakning av bröd utav siktat vetemjöl.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 12 samt. 2 avd. 4 käft. (Nr 8—10.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

Motion vid

1919 års

lagtima

riksdag.

Beträffande motiveringen till denna hemställan får utskottet hänvisa

till motionen.

Vid 1919 års lagtima riksdag väcktes inom första kammaren en i viss

mån med denna sammanfallande motion. I motionen nr 121 hemställde sålunda

herr Lindhagen, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att en

vetenskaplig och praktisk undersökning måtte verkställas, i vad mån bröd av

sammanmalet eller av siktat mjöl vore hälsosamt eller skadligt ur näringens

och tandvårdens synpunkter, och i vad mån bakningssättet härvid hade betydelse,

samt att, därest såsom hitintills ansetts, ett väl bakat bröd av

sammanmalet mjöl visade sig äga företräde, tillfälle måtte beredas dem, som

önskade sig sådant bröd, att även kunna bekomma det.

Första kammarens andra tillfälliga utskott, till vilket motionen hänvisats

för förberedande behandling, inhämtade yttrande i frågan från professorn

i fysiologi vid Karolinska institutet J. E. Johansson, varöver sedermera

kungl. medicinalstyrelsen avgav utlåtande.

Professor Johansson anförde i sitt yttrande bland annat följande:

»Att det grova osiktade brödet skulle vara »hälsosamt» och särskilt hava

en gynnsam inverkan på tänderna, är endast ett påstående eller en förmodan.

Något bevis därför föreligger ej. Vill man underkasta frågan en vetenskaplig

prövning, måste man tillgripa synnerligen dyrbara och långvariga försök. Man

skulle låta vissa försökspersoner under ett eller annat år förtära sammalet och

andra av samma ålder och kroppsbeskaffenhet förtära siktat bröd. Vidare måste

antalet försökspersoner tagas mycket stort för att utesluta inverkan av tillfälliga

faktorer. Försökspersonerna måste kontrolleras och deras föda undersökas. Då

utsikten att komma till något positivt resultat är mycket ringa, kan jag för min

del ej tillstyrka anordnandet av dylika dyrbara och skäligen ointressanta försök.

Vad som möjligen skulle löna sig att undersöka vore tillgodogörandet i tarmkanalen

av olika brödsorter. En del sådana försök äro beskrivna i bifogade

redogörelse. Man vet, att grovt bröd tillgodogöres betydligt sämre i tarmkanalen

än fint bröd, men fortsatta undersökningar, särskilt avseende de här i

landet brukliga brödsorterna, kunde vara av intresse. Man skulle också medelst

sådana försök kunna utröna olika bakningsmetoders betydelse för brödets tillgodogörande.

Av ovanstående framgår, att den av motionären uppställda frågan, i vad

mån bröd av sammalet eller siktat mjöl är hälsosamt eller skadligt ur näringens

och tandvårdens synpunkter, knappast torde ägna sig för en vetenskaplig bearbetning.

Däremot vore det av intresse att bestämma de i landet förekommande

brödsorternas tillgodogörande i tarmkanalen, det vill säga deras näringsvärde.»

På grund av detta anförande, i vilket medicinalstyrelsen instämt, ansåg

sig utskottet på i utskottsutlåtandet närmare angivna skäl böra hemställa,

att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra, tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 3

låta verkställa undersökning av de hos oss vanligen förekommande brödsorternas

effektiva näringsvärde, därvid hänsyn borde tagas till bakningssättets

inverkan på brödets beskaffenhet, samt därefter vidtaga de åtgärder,

som befunnos lämpliga för tillgodogörandet av de resultat, vartill denna

undersökning måtte leda.

Denna hemställan avslogs emellertid av kammaren med stor majoritet.

Motionären har under punkterna 1) — 4) i sin hemställan i nu

förevarande motion i huvudsak förnyat sitt föregående år framställda yrkande

i ämnet. Då, såvitt utskottet kunnat finna, inga särskilda omständigheter

sedermera tillkommit, som kunde föranleda kammaren att frångå

den ståndpunkt i frågan, kammaren då intog, anser sig utskottet böra avstyrka

bifall till vad motionären hemställt under punkterna 1) — 4).

Vidkommande slutligen motionärens hemställan under punkt 5), att

riksdagen ville hos regeringen anhålla, att uppmärksamhet måtte ägnas

däråt, att landets egen produktion av rågmjöl och rågbröd icke äventyras,

är utskottet övertygat, att regeringen på bästa sätt söker tillvarataga landets

intressen i berörda hänseende, utan att riksdagen behöver särskilt uttala

sig i frågan.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon första

kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 mars 1920.

På utskottets vägnar:

OSKÄR NYLÄNDER.

Närvarande: herrar Nyländer, Larsson, Johansson i Löfholmen, von Hofsten, Malmberg.

Almkvist och Steinholtz.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.