Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. Departementet. l:o) I sitt förslag till riksstat för år 1921 har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln upptagit anslaget till departementschefen med oförändrat belopp.
1920-03-01 · 136 sidor, varav 131 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 131 av 136 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1920:24a, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. Departementet. l:o) I sitt förslag till riksstat för år 1921 har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln upptagit anslaget till departementschefen med oförändrat belopp.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
1
Sr 24 A.
Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1920 kl. i e. m.
Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
Departementet.
l:o) I sitt förslag till riksstat för år 1921 har Kungl. Maj:t under
nionde huvudtiteln upptagit anslaget till departementschefen med oförändrat
belopp.
Uti en inom första kammaren av herr C. A. Reuterskiöld väckt
motion nr 55 har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statsrådslönerna
från och med innevarande år skola utgå med 100 procent förhöjning
av nuvarande belopp, oavsett möjliga efter särskilda grunder
bestämda dyrtidstillägg.
Denna motion har i vad angår jordbruksdepartementet hänvisats
till jordbruksutskottet.
Utskottet har ansett sig böra i samband med det förslag till tillfällig
löneförbättring för personal inom den civila statsförvaltningen, som
Kungl. Maj:t förklarat sig framdeles komma att avlåta till riksdagen,
upptaga denna motion till prövning. Med hänsyn härtill bör enligt
utskottets mening motionen icke i detta sammanhang föranleda till
någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i riksstaten för år 1921 upptaga
anslaget till departementschefen, ordinarie anslag,
17,000 kronor med oförändrat belopp.
2:o) I den till riksdagen den 7 januari innevarande år avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t
med förmälan att Kungl. Maj:t beslutat avlåta särskild proposition angående
omreglering av statsdepartementen under nionde huvudtiteln
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 sand. 12 höft. (Nr 24 A —24 B.) 1
Jordbruk* - d epcirtementcts
avdelning
av Kungl.
Moj.ts kansli.
(ordinarie
anslag.)
Utskottet,.
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
upptagit ordinarie anslaget till jordbruksdepartementets avdelning av
Kungl. Majrts kansli till ett från 118,800 kronor till 114,800 kronor
nedsatt belopp.
I en till riksdagen ovannämnda dag avlåten proposition nr 3 angående
ändrad organisation av statsdepartementen, vilken i vad den rör
jordbruksdepartementet hänvisats till jordbruksutskottet, har Kungl.
Maj:t vidkommande nämnda departementet bland annat föreslagit riksdagen
dels godkänna i propositionen framlagt förslag till ordinarie avlönmgsstat
för departementet att tillämpas från och med den 1 juli 1920,
dels ock förklara, att de i nämnda avlöningsstat upptagna befattningshavare
skola vara underkastade de villkor och bestämmelser, som fastställts
för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt departementets nu
gällande avlöningsstat;
2) att å riksstaten lör år 1921 uuder nionde huvudtiteln, jordbruksdepartementet,
sänka det ordinarie anslaget för departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande belopp 118 800
kronor med 4,000 kronor till 114,800 kronor;
3) att vad angar förhallandena för tiden 1 juli—31 december 1920
medgiva, att det å riksstaten för år 1920 under nionde huvudtiteln
uppförda anslaget till jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli, såvitt angår det belopp av 2,000 kronor, som besparas genom
indragning av en andre kanslisekreterartjänst må, i den mån det belöper
a senare hälften av samma år, efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande
tagas i anspråk för upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet.
Enligt detta Kungl. Maj:ts förslag skulle beträffande de ärenden,
som för närvarande handläggas å jordbruksdepartementet, frågor berörande
väg-, färj- och brohållningsskyldighet samt fiskehamnar överföras
till kommunikationsdepartementet, ävensom frågor rörande statens
gruvegendom samt torvhantering och slöjd överföras till handelsdepartementet.
Till jordbruksdepartementet skulle åter från finansdepartementet
överföras ärenden angående stormvarnmgsanordningar vid rikets
kuster. I fråga om departementets stat innebär det föreliggande förslaget
ej annan ändring än att på grund av nämnda ärendesöverflvttning
eu andre kanslisekreterartjänst skulle överflyttas till handelsdepartementet.
Mot vad sålunda föreslagits har utskottet intet att erinra liksom
ej heller mot att såsom ifrågasatts det på senare halvåret 1920 belöpande
beloppet av avlöningen till en andre kanslisekreterare å jordbruksdepartementets''
stat disponeras för upprätthållande av handelsdepartementets
verksamhet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
3
Det framlagda förslaget till ordinarie avlöningsstat för jordbruksdepartementet.
, att gälla från och med den 1 juli 1920, har följande
utseende:
Tjänst-
Lön
görings-
Orts-
Summa
pen-
ningar
tillägg
1 Av detta arvode anses 3,000
1 statssekreterare, arvode .........
_
—
11,000
v kronor motsvara tjänst- l göringspenningar.
j Av detta arvode anses 2,800
t expeditionschef, arvode .........
—
—
10,000
t kronor motsvara tjänst- \ göringspenningar.
1 kansliråd.............................
5,000
2,500
600
8,100
^ Efter 5 år kan lönen höjas
2 d:o.......................................
10,000
5,000
1,200
16,200
[ med 600 kronor.
I Efter 5 år kan lönen höjas
i förste kanslisekreterare .........
3,600
1,800
400
5,800
1 med 500 kronor och efter
2 d:o.......................................
7,200
3,600
800
11,600
I 10 år med ytterligare 500
J kronor.
1 registrator .........................
2,600
1,600
300
4,500
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10
1 andre kanslisekreterare .........
2,200
1,500
300
4,000
år med ytterligare 500
i d:o....................................
8,800
6,000
1,200
16,000
kronor och efter 15 år med
än ytterligare 500 kronor.
Efter 5 år-kan avlöningen
höjas med 200 kronor,
1 kvinnligt biträde av tredje graden
1,500
700
200
2,400
efter 10 år med ytterligare
1 kvinnligt biträde av andra graden
1,300
500
200
2,000
200 kronor och efter 15
( år med än ytterligare 200
1 kvinnligt biträde av första graden
1,100
1,100
300
300
200
200
1,600
1,600
kronor; skolande av varje
ålderstillägg 100 kronor
utgöra lön och 100 kronor
tjänstgöringspenningar.
1 förste vaktmästare ..............
1,100
650
150
1,900
Efter 3 år kan lönen höjas
med 100 kronor, efter 6
1 vaktmästare .......................
900
550
150
1,600
år med ytterligare 100
kronor och efter 9 år med
1 d:o.......................................
900
i
550 i 150
1,600
än ytterligare 100 kronor.
Till amanuenser, extra biträden
och vikariatsersättningar.........
—
14,900
Summa kronor
—
-
114,800
Anm. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats, anvisas
vaktmästare, skall av lönen avstås för bostad med bränsle 300 kronor för år samt för lyse 25 kronor om
året. Därest vaktmästare åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt bränsle,
ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma
på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga
rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst
100 kw.-timmar. Åtnjutes lyse, skall befattningshavaren själv bekosta armatur och lampor. — X övrigt skola
i fråga om förmån av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i § 3 av kungörelsen
den l november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare (Svensk Författningssamling 1918 nr 836).
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Egnahemsavdelning
inom jordbruksdepartementet.
(extra anslag.)
Utskottet.
Under åberopande av det anförda och med erinran tillika, att
riksdagen redan på statsutskottets hemställan fattat beslut i anledningav
Kungl. Maj :ts ovanberörda proposition nr 3 i de delar den icke
angår jordbruksdepartementet hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) dels godkänna ovan intagna förslag till ordinarie
avlöningsstat för jordbruksdepartementet att tilllämpas
från och med den 1 juli 1920,
dels ock förklara, att de i nämnda avlöningsstat
upptagna befattningshavare skola vara underkastade
de villkor och bestämmelser, som fastställts för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt departementets nu
gällande avlöningsstat;
2) å riksstaten för år 1921 under nionde huvudtiteln,
jordbruksdepartementet, sänka det ordinarie anslaget
för departementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli från dess nuvarande belopp 118,800 kronor med
4,000 kronor till 114,800 kronor;
3) vad angår förhållandena för tiden 1 juli—31
december 1920 medgiva, att det å riksstaten för år
1920 under nionde huvudtiteln uppförda anslaget till
jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli såvitt angår det belopp av 2,000 kronor, som besparas
genom indragning av en andre kanslisekreterartjänst
må i den mån det belöper å senare hälften av
år 1920, efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande
tagas i anspråk för upprätthållande av handelsdepartementets
verksamhet.
3:o) I 1920 års statsverksproposition har Kungl. Maj:t med hänvisning
till den under föregående punkt omförmälda proposition angående
ändrad organisation av statsdepartementen under nionde huvudtiteln upptagit
ett anslag av 22,000 kronor till anordnande av en egnahemsavdelning
inom jordbruksdepartementet.
Uti nämnda proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
å riksstaten för år 1921 under nionde huvudtiteln å extra stat för ifrågavarande
ändamål anvisa ett förslagsanslag, högst 22,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål finnes å riksstaten för år 1920 uppfört
ett extra anslag å 22,000 kronor. Anslaget toi’de såsom Kungl.
Maj:t nu föreslagit böra med oförändrat belopp uppföras jämväl för år 1921.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
5
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för en egnahemsavdelning i
jordbruksdepartementet ä extra stat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst 22,000 kronor.
Iiantbrnksstyrelsen.
4:o) Under punkt 1 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels godkänna
sådana ändringar i lantbruksstyrelsens stat, att tillämpas från och
med år 1921, att i staten uppföres ytterligare en byrådirektör å lantbruksbyrån
med lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor
och ortstillägg 400 kronor jämte två ålderstillägg å 500 kronor efter
5 resp. 10 år samt att anslagsposten till amanuenser, extra biträden,
vikariatsersättningar och expenser höjes från 32,000 kronor med 2,000
kronor till 34,000 kronor, i följd varav statens slutsumma kommer att
ökas från 158,300 kronor med 7,800 kronor till 166,100 kronor; dels
ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till lantbruksstyrelsen från
158,300 kronor med 7,800 kronor till 166,100 kronor.
Lantbruksstyrelsens av 1918 års lagtima riksdag godkända stat med
däri av 1919 års lagtima riksdag gjord ändring slutar på 158,300 kronor.
Den 18 mars 1919 avlät Kungl. Maj:t till riksdagen proposition
nr 312 angående anslag till undervisning i trädgårdsskötsel. Vid motiverandet
av denna proposition meddelade departementschefen, att de
sakkunniga, som enligt erhållet uppdrag avgivit betänkande den 16 mars
1918 angående åtgärder för trädgårdsodlingens främjande, därvid föreslagit
bland annat, att en avdelning för trädgårdsärenden måtte inrättas
i lantbruksstyrelsen med en särskild föredragande såsom chef för avdelningen.
Enligt de sakkunnigas mening borde denne föredragande hava
till uppgift:
»att handhava och granska alla ärenden, som röra ekonomiskt understöd åt
trädgårdsodlingen, såsom statslån med mera;
att utöva kontroll över all med statsunderstöd hedriven trädgårdsundervisning;
att kontrollera de statsunderstödda tidskrifterna;
att i samverkan med skolöverstyrelsen verka för vidgad undervisning i facket
vid folkskolor och folkhögskolor;
att verka för organisation av trädgårdsodlarföreningar;
att lämna direktiv vid organisation av försäljningen av trädgårdsprodukter,
d. v. s. att söka åstadkomma en reglering av avsättningen därav;
att insamla uppgifter om frukt-, här- och grönsaksskörden;
att upprätta statistik av betydelse för ekonomisk trädgårdsodling;
Lantbruks
styrelsen.
(ordinarie
anslag.)
[1-]
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
att taga initiativ till för olika orter lämpliga specialodlingar;
att vid tillsättande av konsulenter och lärare i trädgårdsskötsel låta sig
rådföras av olika myndigheter: samt
att slutligen stå i intim kontakt med praktiska trädgårdsodlare.»
I avgivet utlåtande den 20 februari 1919 hade lantbruksstyrelsen,
under framhållande bland annat att styrelsens lantbruksbyrå fortfarande
vore hårt tyngd av den stora mängden inkommande ärenden, tillstyrkt
inrättandet hos styrelsen av en byrådirektörsbefattning för trädgårdsärenden.
Med denna anordning syntes trädgårdsodlingens intressen
böra vara åtminstone tillsvidare fullt tillgodosedda. Byrådirektören
borde tillhöra styrelsens lantbruksbyrå samt på eget ansvar handlägga
och föredraga alla ärenden, berörande trädgårdsodlingen, ävensom företaga
resor i landsorten för att studera denna närings ståndpunkt och
befrämja densamma. Departementschefen erinrade för sin del, att lian
år 1918 vid behandlingen av den då förevarande frågan om lantbruksstyrelsens
omorganisation anfört, att den ökning av lantbruksbyråns arbetskrafter,
som då föresloges, vore den minsta, som borde ifrågakomma, samt
att ändringar beträffande denna byrå och dess personal sannolikt inom kort
skulle visa sig erforderliga, särskilt med hänsyn till de då införväntade
förslagen från trädgårdssakkunniga. Han förklarade i fjol sig vidhålla
denna uppfattning men kunde dock ej finna nödvändigt, att en dylik
ändring redan då vidtoges, helst erfarenhet ännu saknades om verkningarna
av lantbruksstyrelsens nya organisation. Departementschefen
ansåg därför denna fråga böra då undanskjutas.
Inom riksdagen förordades i två motioner inrättandet av en dylik
byrådirektörstjänst. Jordbruksutskottet anförde i sitt utlåtande nr 71,
att utskottet icke ville bestrida, att vissa skäl talade för att åt trädgårdsodlingen
i vårt land gåves ett mera enhetligt stöd, än vad för
närvarande vore fallet. Däremot vore utskottet icke övertygat, att detta
borde ske på det sätt, lantbruksstyrelsen och motionärerna föreslagit.
Utan att närmare vilja ingå på, huru detta spörsmål lämpligast borde
lösas, uttalade utskottet att, innan en ny befattning av den ifrågasatta
arten inrättades, det borde noga tillses, att ett verkligt kännbart och
oavvisligt behov därav förelåge. Den då verkställda utredningen syntes
icke hava givit stöd för att detta vore fallet. Trädgårdsärendenas handläggning
syntes kunna tillsvidare utan olägenhet förenas med den redan
befintliga byrådirektörsbefattningen å lantbruksbyrån. För inspektion
och dylikt syntes särskilt kvalificerad person kunna vid behov förordnas.
Utskottet avstyrkte därför motionerna, vilka ävenblevo av riksdagen
avslagna.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
7
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 2—6.
Den i ärendet nu förebragta utredningen synes giva vid handen,
att arbetsmängden på lantbruksstyrelsens lantbruksbyrå vuxit i sådan
grad, att behov numera kan anses föreligga av anställande där av ytterligare
en mera kvalificerad befattningshavare. Närmast torde behovet
härav vara föranlett av en önskan att kunna bättre tillgodose behandlingen
av trädgårdsärendena inom lantbruksstyrelsen, vilka för närvarande
handläggas å denna byrå. Utskottet vill därför icke motsätta sig
förslaget om uppförande i lantbruksstyrelsens stat av ännu en byrådirektör.
Mot de för denne befattningshavare upptagna avlöningsförmåner
har utskottet intet att erinra. Då emellertid enligt utskottets
uppfattning enbart trädgårdsärendenas handläggning icke torde behöva
taga en sådan befattningshavares hela tid i anspråk, förutsätter utskottet,
att i den mån tiden sådant tillåter, åt denne tjänsteman uppdrages att
jämväl taga befattning med andra å lantbruk sbyrån förekommande
ärenden. Med hänsyn dock till att såsom ovan antytts hans huvudsakliga
uppgift torde bliva att företräda trädgårdsskötseln inom styrelsen,
bör givetvis vid befattningens tillsättande tillses, att person erhålles med
härför erforderliga kvalifikationer. Förslaget att i samband med inrättande
av den nya befattningen öka styrelsens anslag till expenser m. m.
med 2,000 kronor föranleder icke någon invändning från utskottets sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
dels godkänna sådana ändringar i lantbruksstyrelsens
stat, att tillämpas från och med år 1921,
att i staten uppföres ytterligare en byrådirektör å lantbruksbyrån
med lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar
1,800 kronor och ortstillägg 400 kronor jämte
två ålderstillägg å 500 kronor efter 5 resp. 10 år
samt att anslagsposten till amanuenser, extra biträden,
vikariatsersättningar och expenser höjes från 32,000
kronor med 2,000 kronor till 34,000 kronor,
i följd varav statens slutsumma kommer att
ökas från 158,300 kronor med 7,800 kronor till
166,100 kronor;
dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget
till lantbruksstjrrelsen från 158,300 kronor med 7,800
kronor till 166,100 kronor.
Utskottet.
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Lantbruks
akademien.
(ordinarie
anslag.)
[2.]
Utskottet.
liantbruksakademien.
5:o) Under punkt 2 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen dels besluta,
att de under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar» upptagna ordinarie anslagen till lantbruksakademiens
sekreterare, 5,600 kronor, samt till lantbruks- och fiskerimuseerna
vid lantbruksakademiens experimentalfält, 6,500 kronor, skola
från och med år 1921 utbrytas från nämnda anslagstitel och i riksstaten
upptagas under en särskild avdelning »lantbruksakademien»; dels
höja förenämnda ordinarie anslag till lantbruks- och fiskerimuseerna
vid lantbruksakademiens experimentalfält från 6,500 kronor med 6,500
kronor till 13,000 kronor, ävensom förklara, att anslaget skall vara reservationsanslag;
dels anvisa ett ordinarie reservationsanslag till bidrag
för utgivande av lantbruksakademiens handlingar och tidskrift å 6,000
kronor; dels ock såsom bidrag till kostnaderna för lantbruksakademiens
bibliotek anvisa ett ordinarie reservationsanslag av 5,000 kronor.
Till lantbruksakademien utgå nu av statsmedel under anslagstiteln
»befrämjande i allmänhet av jordbrak och lantmannanäringar» två ordinarie
anslag, nämligen dels å 5,600 kronor såsom bidrag till avlöning
åt akademiens sekreterare och dels å 6,500 kronor till lantbruks- och
fiskerimuseerna å akademiens experimentalfält.
Utredningen återfinnes å sid. 7—-17 i statsrådsprotokollet.
Förevarande framställning avser dels beviljande av statsbidrag
med 6,000 kronor till utgivande av lantbruksakademiens handlingar och
tidskrift samt anslag å 5,000 kronor till akademiens bibliotek, för vilka
ändamål hittills icke lämnats bidrag av statsmedel, och dels förhöjningav
det till akademien utgående ordinarie anslaget till lantbruks- och
fiskerimuseerna å akademiens experimentalfält med 6,500 kronor eller
till 13,000 kronor.
Utskottet har funnit de begärda anslagsbeloppen vara av behovet
påkallade. Ej heller synes någon betänklighet böra möta mot att såsom
föreslagits anslagen uppföras såsom ordinarie reservationsanslag. Utskottet
delar även departementschefens uppfattning, att anslagen till lantbruksakademien
böra av skäl som av honom anförts utbrytas från anslagstiteln
»befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar»
och i stället upptagas i riksstateu under särskild avdelning.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
9
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
dels besluta, att de nu under anslagstiteln »befrämjande
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar»
upptagna ordinarie anslagen till lantbruksakademiens
sekreterare, 5,600 kronor, samt till lantbruks- och
fiskerimuseerna vid lantbruksakademiens experimentalfält,
6,500 kronor, skola från och med år 1921 utbrytas
från nämnda anslagstitel och i riksstaten upptagas
under eu särskild avdelning »lantbruksakademien»;
dels höja förenämnda ordinarie anslag till lantbruks-
och fiskerimuseerna vid lantbruksakademiens experimentalfält
från 6,500 kronor med 6,500 kronor till
13,000 kronor;
ävensom förklara, att anslaget skall vara reservationsanslag;
dels
anvisa ett ordinarie reservationsanslag till
bidrag för utgivande av lantbruksakademiens handlingar
och tidskrift å 6,000 kronor;
dels ock såsom bidrag till kostnaderna för lantbruksakademiens
bibliotek anvisa ett ordinarie reservationsanslag
av 5,000 kronor.
Vid bifall härtill kommer anslagstiteln »lantbruksakademien» att
utgöras av ett bestämt anslag: bidrag till sekreterarens avlöning, 5,600
kronor, samt tre reservationsanslag å tillhopa 24,000 kronor, så att anslagstiteln
i sin helhet kommer att uppgå till 29,600 kronor.
Lian tliiislialliiin gen.
6:o) Under punkt 3 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition angående anslag till centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet, som Kungl. Maj:t må komma att
avlåta till riksdagen, i ordinarie anslaget till denna centralanstalt beräkna
en förhöjning från 163,450 kronor med 111,550 kronor till 275,000
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 sand. 12 käft. (Nr 24 A—24 B.) 2
Centralanstal
ten för försöksväsendet
på jordbruks
området.
(ordinarie
anslag.)
[3.]
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Premiering t
nötboskap.
(ordinarie
anslag.)
[4-]
Utskottet.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
7:o) Under punkt 4 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja
ordinarie anslaget till understödjande av premiering av nötboskap från
165,000 kronor med 40,000 kronor till 205,000 kronor, därav 150,000
kronor skola användas för tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening,
med rätt för Kungl. Maj:t att, därest under året sistnämnda belopp
ej skulle behöva i sin helhet eller till någon del tagas i anspråk
för detta ändamål, anvisa det sålunda tillgängliga beloppet för andra
till nötboskapspremieringen hörande ändamål.
Under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk och
lantmannanäringar» finnes upptaget ett särskilt anslag till understödjande
av premiering av nötboskap, från vilket anslag bidrag utgår till
hushållningssällskap med belopp, som för varje sällskaps område icke
må överstiga vad sällskapet eller landstinget, vart för sig eller i förening,
tillskjuter för samma ändamål. Detta anslag utgår för år 1920 med
165,000 kronor.
Kungl. Maj:t utfärdade den 29 oktober 1909 (nr 135, sid. 8) kungörelse
angående statsanslag till understödjande av premiering av
nötboskap. Vidare utfärdades den 17 november 1914 (nr 404) reglemente
för den med statsmedel understödda nötboskapspremieringen. 1
detta reglemente hava sedermera smärre ändringar i olika avseenden
vidtagits, nämligen genom kungörelserna den 14 april 1916 (nr 185)
den 15 april 1919 (nr 155) och den 9 maj 1919 (nr 217).
(Statsrådsprotokollet sid. 19—22.)
Förevarande framställning avser höjning av det högsta belopp,
som må av statsmedel utgå till tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening,
från 150 till 250 kronor i ändamål att därigenom söka i någon
mån förebygga de befarade skadliga följderna för landets nötboskapsavel
av en konstaterad tillbakagång under kristiden i nötboskapspremieringsväsendet.
Jämväl utskottet håller före, att åtgärder böra vidtagas för
att stödja det betydelsefulla arbetet med nötboskapspremieringen och att
vad sålunda föreslagits kan äga sin betydelse i sådant avseende. Med
hänsyn härtill vill utskottet förorda det framställda förslaget. Höjningen
av nämnda maximibelopp beräknas på sätt departementschefen
framhållit medföra behov av en ökning av det ordinarie nötboskaps
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
11
premieringsanslaget med 40,000 kronor eller till 205,000 kronor. Då
emellertid en väsentlig höjning av statsbidraget till tilläggsprisen skett
från och med år 1919 och nu äskas anslag för ytterligare höjning, anser
utskottet i likhet med departementschefen välbetänkt, att bestämmelserna
angående nötboskapspremieringen ofördröjligen underkastas
granskning till förebyggande av att såväl staten som hushållningssällskapen
orsakas för stora utgifter för ifrågavarande ändamål.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie anslaget till
understödjande av premiering av nötboskap från 165,000
kronor med 40,000 kronor till 205,000 kronor, därav
150,000 kronor skola användas för tilläggspris
för tjurar, tillhörande tjurförening, med rätt förKungl.
Maj:t att, därest under året sistnämnda belopp ej skulle
behöva i sin helhet eller till någon del tagas i anspråk
för detta ändamål, anvisa det sålunda tillgängliga
beloppet för andra till nötboskapspremieringen
hörande ändamål.
8:o) Den ordinarie anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar» upptages i 1920 års riksstat med 428,950 kronor.
Härav utgå enligt av riksdagen fattade beslut till
lantbruksakademiens sekreterare........................................... kronor 5,600
lantbruks- och fiskerimuseerna vid lantbruksakademiens
experimentalfält ................................................................... )) 6,500
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet » 163,450
understödjande av premiering av nötboskap..................... » 165,000
anordnande vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor
av fast försöksverksamhet ...................... » 8,000
Befrämjande
i allmänhet
av jordbruk
och lantmanna«
äring ar.
(ordinarie
anslag.)
Summa kronor 348,550.
Återstående anslagsbeloppet, nu uppgående till 80,400 kronor, är
ställt till Kungl. Maj:ts disposition för att användas till åtgärder för
jordbrukets och lantmannanäringarnas befrämjande.
Enligt vad departementschefen i berörda statsrådsprotokoll anfört
har berörda belopp å 80,400 kronor visat sig alltmer otillräckligt. Icke
heller hava huvudtitelns besparingar under senare år uppgått till så
stora belopp, att man för det återstående behovets täckande torde kunna
lita allenast till dessa.
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Bland de årligen återkommande utgifterna från ifrågavarande anslagsdel
märkas bidrag dels till Sveriges utsädesförening å 15,000 kronor
och dels till svenska smörprovningarna förut å 15,000 kronor men
under 1918 och 1919 å endast 10,000 kronor.
Utskottet har för avsikt att här nedan tillstyrka, att de belopp,
som härifrån brukat anvisas till dessa bägge ändamål, må inräknas
i de anslag å extra stat, som riksdagen plägar årligen anvisa till sagda
ändamål. Härigenom skulle från nu förevarande anslag avlyftas årsutgifter
av tillhopa 25,000 å 30,000 kronor. Utskottet har även för avsikt
att tillstyrka, att särskilt anslag å tilläggsstat av riksdagen anvisas
för anordnande av utbildningskurs för länsveterinäraspiranter, för vilket
ändamål enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen hittills i regel
vart tredje år från detta anslag utgått ett belopp av 8,000 kronor,
vilket emellertid numera visat sig otillräckligt. Även härigenom skulle
på visst sätt anslagets utgifter lättas, varvid emellertid är att märka,
att på grund av kristiden dylikt bidrag ej utgått sedan år 1916.
Utskottet har under punkt 5 här ovan tillstyrkt, att de nu till
lantbruksakademien från ifrågavarande anslags titel utgående anslagen
å tillhopa 12,100 kronor måtte utbytas från denna anslagstitel. Bifalles
detta samt om tillika bidrag till utsädesföreningen och smörprovningarna
icke längre skola utgå från denna anslagstitel, skulle, därest icke på
grund därav någon minskning sker i anslagstiteln, den till Kungl. Maj:ts
förfogande stående anslagsdelen ökas med 37,100 å 42,100 kronor.
Denna ökning har departementschefen funnit vara den minsta, som nu
borde ifrågakomma, och någon minskning i anslagstiteln på grund av
dessa utbrytningar har departementschefen icke kunnat tillstyrka.
I föregående punkter har utskottet dels förmält sig vilja framdeles
avgiva utlåtande angående av Kungl. Maj:t framställt förslag om
beräknande av en höjning med 111,550 kronor i ordinarie anslaget till
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, dels ock hemställt
om höjning av anslaget till nötboskapspremiering med 40,000
kronor. Vid bifall till dessa förslag skulle, om anslagstitelns slutsumma
i övrigt förbleve oförändrad, samma anslagstitel uppgå till 580,500
kronor.
I fråga om med vilket belopp ifrågavarande anslagstitel bör upptagas
i riksstaten för år 1921, kommer utskottet att framdeles avgiva
förslag, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
13
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
9:o) Under punkt 5 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för °%r£e™J°
anordnande genom centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
av uppvisningsfält angående metoder för bekampandet av ogräs rgy
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes a sid. 2o—33 i statsrådsprotokollet.
Bland de framställningar i fråga om åtgärder från statsmakternas
sida för att främja bekämpandet av åkerns ogräs, som enligt utredningen
i ärendet under senare tid gjorts, märkes riksdagens skrivelse den 13
april 1918, vari riksdagen på grund av enskild motion anhållit, att
Kungl. Maj:t måtte dels taga i övervägande vad som från statens sida
omedelbart möjligen kunde vidtagas för att underlätta jordbrukarnas
kamp mot ogräsen, dels ock låta skyndsamt och allsidigt utreda, på vilka
olika vägar staten för tramtiden måtte kunna kraftigt medverka till ett
allmänt, målmedvetet bekämpande av denna vår växtodlings svåra fiende.
Riksdagen har redan i sin berörda skrivelse framhållit, hurusom utskottet.
det syntes endast stå i konsekvens med det verksamma stöd, som det
allmänna lämnar på så många andra områden av jordbruksdriften, att
staten även medverkar till och stöder kampen mot ogräsen.
Det i sådant syfte nu framlagda förslaget avser anordnande av
uppvisningsfält, varest försök, avsedda att visa verkan av olika kampmetoder
mot ogräsen, kunna verkställas. Ledningen av denna verksamhet
skulle tillkomma centralanstalten för jordbruksförsök. För bestridande
av de lokala kostnaderna för uppvisningsfälten utöver dem, som kunna
åläggas lantbruksläroverk att utföra, ifrågasättes anvisande av ett årsanslag
av 10,000 kronor.
Då jämväl utskottet håller före, att anordnande på sätt föreslagits
av uppvisningsfält torde vara ägnat att i sin mån befrämja ett framgångsrikt
bekämpande av ogräset, anser utskottet, att medel härtill böra
anvisas. Storleken av det begärda anslagsbeloppet föranleder ingen
erinran från utskottets sida liksom ej heller att åt anslaget gives reservationsanslags
natur.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för anordnande genom centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet av
uppvisningsfält angående metoder för bekämpandet av
ogräs å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
14
Jordbruksidskottets utlåtande Nr 24 A.
Assistenter 10:o) l uder punkt 6 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
h°Lw%rer’ bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer å extra stat
(extra anslag) 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 63,000 kronor.
[6.] Med bifall till Kungl. Maj:ts framställningar i ämnet har 1919 års
lagtima riksdag anvisat såsom bidrag till avlönande av assistenter hos
lantbruksingenjörer dels å tilläggsstat för samma år 42,000 kronor och
dels å extra stat för innevarande år 63,000 kronor. Bidraget har varit
avsett att utgå till 30 assistenter med högst 200 kronor för månad.
Anslagen beräknades efter ett medelbelopp av 175 kronor för månad. För
år 1919 avsåg anslaget endast tiden från och med den 1 maj till
årets slut.
Den 11 april 1919 anbefallde och bemyndigade Kungl. Maj:t lantbruksstyrelsen
att såväl för tiden från och med den 1 maj 1919 till
slutet av år 1919 som ock för år 1920 av de sålunda av riksdagen
anvisade anslagen tilldela vederbörande lantbruksingenjörer statsbidrag
för anställande hos dem av tekniska biträden med benämning assistenter,
under iakttagande att statsbidrag icke finge utgå för anställande samtidigt
av större antal assistenter än 30, att statsbidragens belopp skulle
rättas efter assistenternas särskilda kvalifikationer och längden av deras
anställningstid samt att statsbidrag icke finge för någon assistent överstiga
200 kronor för månad, och skulle lantbruksstyrelsen äga att utfärda
de närmare föreskrifter, som erfordrades i fråga om sökande och tillgodonjutande
av dylikt statsbidrag. Jämväl förordnades, att resekostnads-
och traktmentsersättning till ifrågavarande assistenter finge utgå
efter enahanda grunder, som gällde för statens lantbruksstipendiater.
Utredningen återfinnes å sid. 34 och 35 i statsrådsprotokollet.
utskottet. Förevarande framställning avser icke någon förhöjning i det för
innevarande år utgående statsbidraget. Däremot ifrågasättes nu, att
statsbidraget, vilket för närvarande icke får utgå för anställande samtidigt
av större antal assistenter än 30, må för att möjliggöra anslagets
användning på ett efter behovet smidigt anpassat sätt i stället utgå
för en sammanlagd anställningstid av högst 360 månader.
Mot framställningen i fråga har utskottet intet att erinra och hemställer
därför,
att riksdagen må, i likhet med vad skett för år
1920, såsom bidrag till avlönande av assistenter hos
lantbruksingenjörer å extra stat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 63,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
15
ll:o) Under punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
höja ordinarie anslaget till lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
från 114,900 kronor med 3,000 kronor till 117,900 kronor.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört följande:
»I fjolårets statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t uti punkten
8 under nionde huvudtiteln riksdagen att höja ordinarie anslaget till
lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp med 2,100 kronor, vilket ock
av riksdagen bifölls enligt anmälan i punkten 9 av skrivelsen nr 9 A.
Emellertid hade i propositionen ordinarie anslagets till institutet förutvarande
belopp av förbiseende angivits till allenast 112,800 kronor, oaktat
sagda anslag av 1918 års lagtima riksdag i samband med att anslagsposten
till institutets övriga utgifter ökades med 3,000 kronor höjts med samma
belopp till 115,800 kronor. Efter höjningen år 1919 med 2,100 kronor
skulle anslaget alltså rätteligen uppgått till 117,900 kronor i stället för
som nu angavs 114,900 kronor. Anslaget lämnar därför icke numera
tillgång till utgifterna enligt staten.
Till rättelse härav torde nu böra dels å tilläggsstat för år 1920
anvisas 3,000 kronor till undervisningsmateriel vid institutet, vartill den
år 1918 beviljade ökningen var avsedd, dels ock ordinarie anslaget till
institutet från och med år 1921 höjas med samma belopp.
Anslagsposten till institutets övriga utgifter uppgår efter höjningar
åren 1918 och 1919 till 43,700 kronor.»
Med hänsyn till vad departementschefen i hans ovanintagna
yttrande anfört och med förmälan, att utskottet kommer att göra särskild
hemställan rörande det ifrågasatta tilläggsanslaget för år 1920,
hemställer utskottet,
att riksdagen må höja ordinarie anslaget till
lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp från 114,900
kronor med 3,000 kronor till 117,900 kronor.
Härav föran ledes motsvarande ökning i det uti ordinarie anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» ingående
bestämda anslaget, nämligen från 477,650 kronor till 480,650 kronor.
Då utskottet icke har att föreslå någon annan ändring uti ifrågavarande
ordinarie anslagstitel, bör denna i förslaget till riksstat för år
1921 upptagas sålunda:
Lantbruksoch
mejeriinstitutet
vid
Alnarp.
(ordinarie
anslag.)
[7-]
Utskottet.
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Bränsle m. ?n.
vid lantbruksinstitutet
vid
Vltuna.
(extra anslag.)
[8.]
Lärlingsbyggnad
vid
Vltuna.
(extra anslag.)
[9.]
TJtskottet.
Bestämt anslag:
Lantbruksinstituten m. m................................................... kronor 480,650
Förslagsanslag:
Understöd åt lantmannaskolor ............ kronor 400,000
» » lanthushållsskolor ......... » 175,000
)> » elever vid lägre lant
bruksundervisningsan
stalter.
........................... » 100,000
Ålderstillägg åt föreståndare och lärare
vid lantbruksskolor .................. » 8,000 » 683,000.
Summa kronor 1,163,650.
12:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt
8 föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för år
1920 för bestridande av vissa kostnader för bränsle
m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna å extra stat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 21,000
kronor.
13:o) Under punkt 9 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av
det utav 1919 års lagtima riksdag för uppförande av en lärlings byggnad
vid Ultuna anvisade anslag å 200,000 kronor å extra stat för år 1921
anvisa såsom reservationsanslag återstående beloppet 100,000 kronor.
För uppförande vid Ultuna av en lärlingsbyggnad i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen framlagt förslag beviljade
1919 års lagtima riksdag ett anslag av 200,000 kronor och
anvisade därav å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 100,000
kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må av det utav 1919 års lagtima
riksdag för uppförande av en lärlingsbyggnad vid
Ultuna anvisade anslag å 200,000 kronor å extra stat
för år 1921 anvisa såsom reservationsanslag återstående
beloppet 100,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
17
14:o) Under punkt 10 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för utförande av vissa reparationsarbeten vid lantbruksinstitutet vid
Ultima å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 8,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 39 i statsrådsprotokollet.
De avsedda reparationsarbetena äro påläggning av nya tak på
rektorsbostaden och den s. k. östra flygeln, inläggning av nya golv i
elevbyggnadens korridorer, utvändig oljemålning av fönster, plåtbeslag
m. m. å dessa byggnader samt av hela museibyggnaden. Kostnaderna
äro beräknade till sammanlagt 16,000 kronor.
Då såsom myndigheterna framhållit ett fortsatt uppskjutande av
ifrågavarande reparationsarbeten vid institutet kan befaras skola för
byggnaderna medföra allvarlig skada, anser utskottet i likhet med departementschefen,
att för vartdera av åren 1920 och 1921 bör anvisas ett
anslag av 8,000 kronor.
Utskottet kommer att göra särskild hemställan om tilläggsanslaget
för år 1920.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må för utförande av vissa reparationsarbeten
vid lantbruksinstitutet vid Ultuna å extra
stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 8,000
kronor.
15:o) Under punkt 11 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för uppförande av en arbetarbostad vid Alnarps trädgård anvisa å extra
stat för år 1921 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Utskottet har av utredningen i ärendet ävensom genom besök
på platsen kommit till insikt därom att verkligt behov föreligger av den
löreslagna nya byggnaden. Det härför beräknade beloppet föranleder
icke någon utskottets erinran. I likhet med departementschefen anser
utskottet, att medlen böra beredas genom anslag å riksstaten.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för uppförande av en arbetarbostad
vid Alnarps trädgård anvisa å extra stat för
år 1921 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 12 höft. (Nr 24 A—24 B.) 3
Reparationsarbeten
vid
lantbruksinstitutet
vid
Ultuna.
(extra anslag.)
[10.]
Utskottet.
Arbetarbostad
vid Alnarps
trädgård.
(extra anslag.)
eu-]
Utskottet.
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Restaurationsbyggnad
vid
Alnarp.
(extra anslag.)
[12.]
Utskottet.
Trädgårdsskolan
vid
Alnarp.
Trädgårdsskolorna
vid
Adelsnäs och
i Härnösand.
(extra anslag.)
[13.]
16:o) Under punkt 12 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för om- och tillbyggnad av restaurationsbyggnaden vid Alnarp i huvudsaklig
överensstämmelse med det av institutets styrelse i augusti 1919
ingivna förslag å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 320,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 43—50 i statsrådsprotokollet.
Utskottet har genom besök på platsen övertygat sig därom, att
behovet av förbättrade utspisningslokaler vid Alnarp är trängande. Likaså
har utskottet kommit till den uppfattningen, att något på en gång
lämpligare och mera kostnadsbesparande förslag för bristfälligheternas
avhjälpande icke torde kunna utfinnas än den ifrågasatta om- och tillbyggnaden
av nuvarande restaurationsbyggnaden. Kostnaderna har departementschefen
aDsett kunna hållas inom ramen av 420,000 kronor.
Härav ifrågasättas 100,000 kronor å tilläggsstat för år 1920. Anslagsbeloppet
föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Ifråga om tilläggsanslaget kommer utskottet att göra särskild hemställan.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må för om- och tillbyggnad av
restaurationsbyggnaden vid Alnarp i huvudsaklig överensstämmelse
med det av institutets styrelse i augusti
1919 ingivna förslag å extra stat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 320,000 kronor.
17:o) Vad departementschefen under rubriken »Trädgårdsskolan
vid Alnarp» (statsrådsprotokollet sid. 51 och 52) anfört angående ökning
av elevantalet vid denna skola föranleder icke någon utskottets erinran,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
18:q) Under punkt 13 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
såsom ökat statsbidrag för upprätthållande under läroåren 1920—1924
av trädgårdsskolan vid Adelsnäs bevilja ett anslag av 32,000 kronor
och därav å extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, anvisa
8,000 kronor, dels ock såsom ökat statsbidrag för upprätthållande under
samma tid av trädgårdsskolan i Härnösand bevilja ett anslag av 28,000
kronor och därav på extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst,
anvisa 7,000 kronor, eller sålunda för år 1921 tillhopa 15,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
19
På framställning av Kungl. Maj:t beslöt 1909 års riksdag, att
under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
skulle i riksstaten under benämningen »trädgårdsundervisningen»
uppföras ett anslag å sammanlagt 34,800 kronor, därav, bland annat,
18,000 kronor till upprätthållande av två trädgårdsskolor, en i mellersta
och en i norra Sverige. Av sistnämnda belopp voro 10,000 kronor
avsedda för den förra och 8,000 kronor för den senare skolan. Enligt
av lantbruksstyrelsen efter Kungl. Maj:ts bemyndigande uppgjorda
kontrakt med friherre Theodor Adelswärd, respektive direktören Aug.
Engberg förlädes den för mellersta Sverige avsedda trädgårdsskolan till
Adelsnäs i Östergötland och den för norra Sverige avsedda till Härnösand,
Vid kontraktstidens utgång hösten 1914 förnyades båda kontrakten på
fem år, vilka alltså hava utgått hösten 1919.
Med anledning av framställnig från styrelsen för trädgårdsskolan
vid Adelsnäs begärde Kungl. Maj:t i proposition till 1914 års förra
riksdag en förhöjning från och med- år 1915 med 2,000 kronor i det till
nämnda skola utgående ordinarie årsanslaget. Denna höjning blev av riksdagen
beviljad, därvid riksdagen bland annat framhöll, att det syntes
riksdagen riktigt, att anslag till skolans upprätthållande anvisades med
så stort belopp, att icke, såsom dittills syntes hava skett, förlust genom
skolverksamheten tillskyndades skolans innehavare. Sedermera har riksdagen
på framställning av Kungl. Maj:t på tilläggsstat för åren 1918
och 1919 med anledning av ökade omkostnader för skolan såsom ökat
statsbidrag för läroåren 1917—1918 och 1918—1919 anvisat ett belopp
av 2,000 kronor för vartdera av dessa båda läroår. För senast tilländagångna
läroår hade skolan sålunda tillförsäkrats ett statsunderstöd
av tillhopa 14,000 kronor.
Det till trädgårdsskolan i Härnösand utgående ordinarie statsanslaget
blev med anledning av en inom riksdagen väckt motion av 1917 års riksdag
höjt från 8,000 kronor med 2,000 kronor till 10,000 kronor, därvid
riksdagen upprepade sitt vid förhöjningen år 1914 av statsanslaget
till trädgårdsskolan vid Adelsnäs gjorda uttalande angående anslagets
beräknande till så stort belopp, att förlust för skolans innehavare icke
behövde uppstå.
Lantbruksstyrelsen har i ärendet vitsordat, att ifrågavarande skolors
innehavare under senare år lidit ekonomisk förlust på skolverksamheten,
vilken förlust särskilt de sista åren beräknats till jämförelsevis höga
belopp. Anledningen härtill är, så vitt utredningen ger vid handen, i
båda fallen att söka i de med uppehållande av skolornas verksamhet
Utskottet.
20
Jordbruksutskottets utmålande Nr 24 A.
U n d ervisning
i trädgårdsskötsel.
extra anslag.)
förenade omkostnadernas betydande ökning. Särskilt synas de högst
väsentligt förhöjda utgifterna för elevernas kosthåll hava bidragit till
det ogynnsamma resultatet av skolornas verksamhet. Vidare har i ärendet
framhållits, att då skolornas vidmakthållande icke i någon nämnvärd
grad kunde anses representera något direkt lokalt intresse, anslag från
orten ej vore att påräkna och att då eleverna med få undantag vore
att betrakta som medellösa, möjligheten att genom elevavgifter tillföra
skolan ökade inkomster vore utesluten.
Med hänsyn till det nu anförda och då enligt vad lantbruksstyrelsen
anfört ifrågavarande skolor visat sig fylla ett stort och påtagligt behov
samt ett nedläggande av dessas verksamhet enligt styrelsens mening
helt visst skulle betyda ett bestämt tillbakagående på detta område, har
utskottet ansett sig böra biträda förslaget om anvisande av de begärda
ökade medlen. Behovet av anslags beviljande på en gång för fem år är
föranlett av att kontrakt med skolorna såsom i det föregående nämnts
uppgöras för en tid av fem år i sänder. Sista femårsperioden utgick
med år 1919. På sätt departementschefen anfört bör det på år 1920
belöpande beloppet eller 15,000 kronor anvisas på tilläggsstat för samma
år. Utskottet kommer att göra särskild hemställan härom.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet nu,
att riksdagen må
dels såsom ökat statsbidrag för upprätthållande
under läroåren 1920—1924 av trädgårdsskolan vid
Adelsnäs bevilja ett anslag av 32,000 kronor och därav
å extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst,
anvisa 8,000 kronor,
dels ock såsom ökat statsbidrag för upprätthållande
under samma tid av trädgårdsskolan i Härnösand
bevilja ett. anslag av 28,000 kronor och därav
på extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst,
anvisa 7,000 kronor, eller sålunda för år 1921 tillhopa
15,000 kronor.
19:o) Under punkt 14 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till undervisning i trädgårdsskötsel å extra stat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 24,300 kronor.
Riksdagen har med bifall till Kungl. Majrts förslag i proposition
nr 312 den 18 mars 1919 anvisat å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 32,300 kronor till undervisning i trädgårdsskötsel. Enligt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet var detta belopp avsett
att användas med 21,600 kronor till utbildningskurser för trädskötare,
med 2,700 kronor till en trädgårdskurs i Norrland och med 8,000 kronor
till trädgårdsundervisning för kvinnor, vilken föreslagits skola meddelas
vid Fredrika Bremer-förbundets fruktodliugsskola vid Apelryd i Båstad.
Utredningen återfinnes å sid. 57 och 58 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har i likhet med lantbruksstyrelsen ansett
medel böra för år 1921 finnas tillgängliga till oförändrat belopp för
främjande av undervisning i trädgårdsskötsel. Då emellertid det kunde
påräknas, att det till dylik undervisning för kvinnor avsedda beloppet
av 8,000 kronor komme att reserveras till år 1921, har högre anslag
än å 24,300 kronor icke synts honom erforderligt.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft tre Motioner.
inom andra kammaren väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner
nämligen
1) nr 133 av herr Brännström m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte för 1921 å extra stat anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande
ställa ett belopp av 78,000 kronor att användas såsotn bidrag med
3,000 kronor i avlöning åt en inom vart av rikets 26 hushållningssällskap
anställd konsulent med skyldighet att meddela undervisning i trädgårdsskötsel,
under villkor att övriga kostnader för vederbörande konsulenter
bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest samt på
de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
2) nr 201 av herr Brännström, vari hemställts, att riksdagen måtte
för år 1921 å extra stat anvisa ett anslag å 18,000 kronor, att ställas
till Kungl. Maj:ts förfogande till täckande av halva totalomkostnaden
för den genom hushållningssällskapens försorg föranstaltade premiering
av trädgårdar hos lägenhetsinnehavare och jordbrukare, vars åkerareal
icke överstiger 15 hektar.
3) nr 259 av herr Welin, vari hemställts, att riksdagen ville besluta
1) att till ettåriga kvinnliga kurser i trädgårdsskötsel å extra stat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor;
2) för beredande av stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid ifrågavarande kurser å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag
av 5,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,
hänvisas till motionerna.
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet intet
att erinra.
V ad angår de i ämnet väckta motionerna avser herr Brännströms
motion nr 133, att staten skulle i syfte att främja trädgårdskonsulentverksamheten
under viss förutsättning bidraga till avlönande av en inom vart
och ett av hushållningssällskapen anställd trädgårdskonsulent. Bidraget
skulle enligt motionärens mening utgå med 3,000 kronor för varje sådan
konsulent. Motionären förbiser icke, att i samband härmed större kvalifikationer
måste på sätt de s. k. trädgårdssakkunniga i sitt betänkande
den 16 mars 1918 framhållit ställas på ifrågavarande befattningshavare.
Utskottet vill först erinra därom, att då Kungl. Maj:t i proposition
nr 312 till 1919 års lagtima riksdag upptog vissa av nämnda sakkunnigas
förslag departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
anmärkte, att lantbruksstyrelsen i avgivet utlåtande ansett icke alla av
de av de sakkunniga framställda förslag kunna samtidigt komma till
utförande och att vissa förslag tarvade ytterligare utredning. Bland de
senare var jämväl frågan om statsbidrag till anställande av trädgårdskonsidenter
ävensom spörsmålet om anordnande av högre undervisning
i trädgårdsskötsel. Utskottet har sig ock bekant, att ej heller senare
något utlåtande i dessa frågor avgivits av lantbruksstyrelsen.
Ett bifall till motionärens ifrågavarande framställning skulle med
hänsyn till att någon undervisningsanstalt för utbildande av så kvalificerade
trädgårdskonsulenter, som i motionen tydligen synes vara avsett, icke
finnes i vårt land leda därtill att knappast något hushållningssällskap
skulle komma i åtnjutande av det ifrågasatta statsbidraget eller ock .att
samtliga hushållningssällskap finge del av statsbidraget utan avseende
därå, huruvida befattningarna ifråga verkligen komme att innehavas av
personer med den avsedda högre kompetensen. I betraktande härav
och då för övrigt ifrågavarande spörsmål på sätt ovan nämnts för närvarande
torde ligga under bedömande av lantbruksstyrelsen, kan utskottet
icke biträda motionärens förslag.
Rörande därefter den av herr Brännström väckta motionen nr 201
ifrågasättes däri anvisande av särskilt statsanslag till premiering av vissa
mindre trädgårdar hos lägenhetsinnehavare och jordbrukare. Motionären
åberopar därvid den av staten understödda premieringen av mindre
jordbruk, och framhåller, hurusom enligt hans mening något liknande
borde göras jämväl för att uppmuntra den mindre trädgårdsodlingen.
I anledning härav vill iitskottet först framhålla, att enligt gällande
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
23
grunder för den över hela landet bedrivna småbrukspremieringen det
ankommer på vederbörande att vid premieringens verkställande taga
behörig hänsyn jämväl till förekommande trädgårdsodling och att sålunda
en statsunderstödd premiering av mindre trädgårdar redan för
närvarande äger rum.
Med hänsyn härtill och då jämväl nu förevarande spörsmål tillhöra
de frågor, beträffande vilka förslag framställts av ovannämnda trädgårdssakkunniga
och varom utlåtande är att förvänta från lantbruksstyrelsen,
kan utskottet icke heller biträda herr Brännströms nu ifrågavarande
framställning.
Vad slutligen beträffar herr Welins motion, vilken avser anvisande
av statsbidrag för anordnande av ettåriga kvinnliga kurser i trädgårdsskötsel
ävensom till stipendier åt vissa elever vid sådana kurser, väcktes
av samme motionär vid 1919 års lagtima riksdag en motion med enahanda
hemställan ifråga om anslag till kvinnliga kurser i trädgårdsskötsel.
Däremot framställdes icke då förslag om anvisande av medel
till elevstipendier.
'' I över motionen avgivet utlåtande nr 71 hemställde utskottet om
avslag å densamma, vilken hemställan bifölls av båda kamrarna. I sin
motivering anförde utskottet, att utskottet av den i motionen lämnade
framställningen icke övertygats om behovet och lämpligheten av kursers
anordnande speciellt i det av motionären angivna syftet. Det ville ock
synas utskottet, som om detta skulle kunna tillgodoses genom den undervisning-,
som för närvarande meddelades särskilt vid lantmanna- och lånthushållsskolor.
Med hänsyn härtill, och då för övrigt någon närmare utredning
i ärendet icke förelåg, kunde utskottet icke biträda motionärens förslag.
Utskottet anser den förlidet år sålunda uttalade uppfattningen
fortfarande äga fog. Den praktiska utbildningen, varpå jämväl enligt
motionärens mening huvudvikten torde böra läggas men vilken på
grund av vissa omständigheter icke synes motionären kunna bliva
nöjaktigt tillgodosedd genom undervisningen i trädgårdsskötsel vid lantmanna-
och lanthushållsskolorna, borde för det med ifrågavarande undervisning
avsedda syftet enligt utskottets förmenande kunna vinnas genom
anställning någon tid hos enskilda större trädgårdsodlare.
Då emellertid anordnande av ifrågavarande undervisning i av
motionären antydd riktning i en del fall torde hava visat sig fylla
ett visst behov, förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t i samband med
prövningen av de s. k. trädgårdssakkunnigas förslag jämväl skall
hava sin uppmärksamhet riktad på det av motionären nu framförda
spörsmålet.
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Mapts
förevarande framställning och med avslag å de i ämnet
väckta motionerna till undervisning i trädgårdsskötsel
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av
24,300 kronor.
ökat under- 20:o) 1 punkt 15 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för bere
\''mannaskolor
dande av ökat understöd för läsåret 1920—1921 åt lantmannaskolor anvisa
för läsåret å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag av 60,000 kronor, att med
1921. högst 15 procent av sådan skola eljest enligt gällande bestämmelser
(extra anslag.) tillkommande understöd av statsmedel'', särskilt dyrtidstillägg till lärarL
personalen icke inräknat, utgå oberoende av huruvida inom orten till
skjutes
däremot helt eller delvis svarande belopp.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
ökat under- 2fl:o) I punkt 16 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
beredande av ökat understöd för läsåret 1920—1921 till lanthushållsskolor
för skolor anvisa å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag å 25,000 kronor,
1920-1921 att med- bög8t 15 Procent av sådan skola eljest enligt gällande bestämtra
nl \ melser tillkommande understöd av statsmedel, särskilt dyrtidstillägg till
6x^1 ans &g. lärarpersonalen icke inräknat, utgå oberoende av huruvida inom orten
L ‘J tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Höjda stipen- 22:o) Under punkt 17 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dtervid\ägZer för beredande av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlantbruks-
lade elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter under läsåret 1920
—1921 å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 30,000
staiter. kronor.
(extra anslag.) _ Over denna framställning kommer utskottet att framdeles under
[17.] riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
25
23:o) Under punkt 18 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter å extra stat
för år 1921''anvisa ett reservationsanslag av 14,800 kronor.
Sedan under en följd av år statsbidrag till utbildningskurser för
kontrollassistenter anvisats av Kungl. Maj:t från anslaget till undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar, hava dylika bidrag
från och med år 1911 årligen anvisats av riksdagen. Beloppet har
från och med år 1914 utgjort 14,800 kronor.
Den 28 februari 1914 utfärdade Kungl. Maj:t nytt reglemente för
de med statsmedel understödda utbildningskurser för kontrollassistenter
(nr 24).
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 61—63 i statsrådsprotokollet.
Det av riksdagen för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget har,
som ovan nämnts, från och med år 1914 utgått med 14,800 kronor.
Då detta belopp av Kungl. Maj:t äskades hos riksdagen, beräknades,
att årligen skulle anordnas 12 undervisningskurser med ett sammanlagt
elevantal av 380, motsvarande i medeltal 32 elever för kurs. För varje
kurs skulle utgå ett grundanslag av 600 kronor jämte ett statsbidrag
av 20 kronor för varje elev. Då härtill komme en av eleverna erlagd
avgift av 10 kronor per elev, skulle sammanlagda inkomsten för en
dylik kurs om 32 elever uppgå till 1,560 kronor, därav 1,240 kronor i
statsbidrag.
Ifrågavarande framställning avser icke någon höjning av det för
år 1920 utgående anslagsbeloppet för ifrågavarande ändamål. Däremot
förutsättes nu en ökning av grundanslaget till varje kurs från 600 till
900 kronor och av statens elevbidrag från 20 till 30 kronor. Vidare
skulle elevernas personliga undervisningsavgift höjas från 10 till 15
kronor.
Enligt dessa regler skulle för en kurs om 20 elever inkomsterna
bliva: grundanslag1 900 kronor, statens elevbidrag 600 kronor och
elevernas avgifter 300 kronor eller tillhopa 1,800 kronor, därav 1,500
kronor statsbidrag. För beräknade 15 kurser skulle statsutgiften bliva
22,500 kronor.
Nu angivna förhöjningar i statsbidrag och elevavgifter har departementschefen
ansett böra tillämpas redan från och med år 1920. Med
hänsyn till förefintlig behållning å anslaget, krävas emellertid enligt vad
departementschefen anfört icke härtill särskilda anslagsmedel för år 1920,
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 12 käft. (Nr 24 A—24 B.) 4
Utbildning skurser
för
kontrollassistenter.
(extra anslag.)
[18.]
TJtshottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
26.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utbildning skurser
för
ladugårds förmän
och svinskötare.
(extra anslag.)
[19.J
Utbildning
kurser för
kvinnliga
ladugårdsskötare
i
Norrland och
Dalarna.
(extra anslag.)
[20.]
Jordbruks
konsulenter.
(extra anslag.)
[21.]
och även för år 1921 har anslaget ansetts kunna begränsas till det förut
vanliga beloppet.
Då förevarande framställning icke föranleder någon Erinrar, från
utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må i liKu.eu med- vau skett för aren
1914—1920 till anordnande av utbiidningskurser för
kontrollassistenter å extra siat för är 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 14,800 kronor.
24:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj ts under punkt
19 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skel t för år
1920 för anordnande- av utbiidningskurser för ladttgårdsförmän
och svinskötare å extra stat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 30,000 krono».
25:o) 1 enlighet med Kungl. Majrts under punkt 20 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1918—1920 till anordnande av utbiidningskurser för
kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna å
extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 7,000 kronor.
20:o)■ Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
21 gjorda framställning får utskottet hemställa,
att riksdagpn må i likhet med vad skett för år
1920 å extra stat för år 1921 anvisa, att av Kungl.
Maj:t i man av behov användas, såsom bidrag till anställande
av jordbrukskonsulenter ett reservationsanslag
av 130,000 kronor,
under villkor att övriga kostnader för konsulenterna
bestridas av landsting, hushållningssällskap eller
eljest samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t må
finna gott föreskriva.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
27
27:o) Under punkt 22 har Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen att å
•extra stat för år 1921 anvisa, att av Kungl. Maj:t i mån av belmv användas,
såsom bidrag till anställande av vandringsrättare ett reservationsanslag
av 72,000 kronor, under villkor att övriga kostnader för
vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest
.samt på de villkor i övrigt, Kungl. JM a j :t kan finna gott föreskriva.
För ar 1912 anvisade riksdagen första gången anslag å extra stat
såsom bidrag till avlönande av vandringsrättare i Dalarna och Norrland
under vissa villkor. Därefter har anslag beviljats för anställande av
vandringsrättare även i övriga delar av landet och anslagens belopp
hava småningom ökats för att bereda statsbidrag till ökat antal dylika
befattningshavare. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag har
riksdagen på extra stat för vartdera av åren 1919 och 1920 anvisat såsom
bidrag till anställande av vandringsrättare utan begränsning till vissa
landsdelar reservationsanslag av 48,000 kronor under samma villkor som
bestämdes för 1912 års anslag. Anslaget är beräknat för 80 vandringsrättare.
Enligt kungörelsen den 1 november 1912 (nr 295) utgår till hushållningssällskap
statsbidrag till avlönande av vandringsrättare med belopp,
motsvarande högst hälften av den summa, vartill kostnaderna uppgått.
Ett maximibelopp är emellertid stadgat, vilket efter riksdagens hörande
höjdes genom kungörelse den 27 juni 1919 (nr 479) från 600 till 900
kronor från och med samma år. På grund av förefintliga besparingar
å tidigare års anslag var emellertid ökning av anslaget på grund av
denna höjning icke för år 1920 behövlig.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 67 i statsrådsprotokollet.
Enligt vad departementschefen anfört, är någon besparing till år
1921 å föregående års anslag för ifrågavarande ändamål icke att
påräkna. Med hänsyn härtill påkallar den av 1919 års lagtima riksdag
medgivna ökningen av statsbidragets maximibelopp från 600 till 900
kronor för 80 vandringsrättare en höjning av det totala anslagsbeloppet
från 48,000 till 72,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må å extra stat för år 1921 anvisa,
att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas,
såsom bidrag till anställande av vandringsrättare ett
reservationsanslag av 72,000 kronor,
under villkor att övriga kostnader för vandrings
-
Vandrings
rättare.
(■extra anslag.)
[22.]
Utskottet.
Utbildnmgskurser
i beteskultur
och
ängsskötsel.
(extra anslag.)
[23.]
Vt skottet.
Stipendiat i
boskapsskötsel
och mejerihushållning
m. m.
(extra anslag.)
[24.]
28 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
rattarna bestridas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.
28:o) Under punkt 23 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel å
extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 4,000 kronor.
Till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel
har riksdagen å extra stat för vartdera av åren 1919 och 1920 anvisat
reservationsanslag av 2,000 kronor.
Enligt de av Kungl. Makt den 25 april 1919 utfärdade bestämmelserna
för dessa kurser skola de pågå i åtta dagar, varav två för
exkursioner. Statens utgifter äro beräknade till 150 kronor till arvode
åt kursens föreståndare, 600 kronor till kost och logi åt eleverna, 700
kronor till arvoden samt resekostnads- och traktamentsersättniDgar åt
föreläsare, 150 kronor till biljettlösen för exkursionerna samt 400 kronor
till övriga omkostnader.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 68 i statsrådsprotokollet.
\ .
Förevarande'' framställning avser dels ökning av anslaget för år
1920 med 2,000 kronor, dels ock ett för år 1921 till 4,000 kronor förhöjt
belopp. Då utskottet i likhet med departementschefen anser, att
tillfälle bör beredas att till ifrågavarande kurser mottaga ökat antal
elever och då, enligt vad utredningen i ärendet givit vid handen, för
sådant ändamål den begärda anslagsökningen redan från och med innevarande
år är av behovet påkallad, tillstyrker utskottet beviljandet av
anslagen i fråga.
Med förmälan att utskottet beträffande tilläggsanslaget kommer
att göra särskild hemställan hemställer utskottet nu,
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
i beteskultur och ängsskötsel å extra stat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 4,000
kronor.
29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 24 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må i enlighet med vad under en
följd av år ägt rum till utbildande av en stipendiat
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
29
i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m. å extra
stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst 1,500
kronor.
30:o) Under punkt 25 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
såsom statsbidrag åt Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa.
vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor anvisa å extra stat för år (extra anslag.)
1921 ett förslagsanslag, högst 12,000 kronor. [25.]
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
31:o) Under punkt 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Lanthushåiisåsom
statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig
ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning å skolans lånt- (extra angllg)
gård Brogård å extra stat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst [26.]
11,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
32:o) Under punkt 27 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till stat för stuteriöverstyrelsen, att tillämpas från och
med år 1921, ävensom de villkor och bestämmelser, vilka av honom
föreslagits för åtnjutande av de å samma stat för ordinarie befattningshavare
upptagna avlöningar; dels förklara, att en var, som med eller
efter ingången av år 1921 tillträder ordinarie befattning i stuteriöverstyrelsen,
skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och
bestämmelser; samt att, därest innehavaren av sekreterarbefattningen i
stuteriöverstyrelsen icke före den 1 december 1920 anmäler, att han
vill övergå till den nya avlöningsstaten såsom ledamot och byrådirektör
samt underkasta sig de för åtnjutande av avlöning såsom sådan stadgade
villkor och bestämmelser, han skall varda bibehållen vid honom
enligt nu gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom,
i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit honom; dels ock, vid bifall härtill höja ordinarie
Stuteriöver
styrelsen.
(ordinarie
anslag.)
[27.]
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
reservationsanslaget till liästavelns förbättrande från 388,800 kronor med
7,300 kronor till 396,100 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 75—83 i statsrådsprotokollet.
Utgifterna för stuteriöverstyrelsen bestridas från den del av det
ordinarie anslaget till liästavelns förbättrande, som är av reservationsanslags
natur. Den av 1909 års riksdag fastställda staten för denna
styrelse med däri beträffande expensanslaget vid 1914 års förra riksdag
och 1917 års riksdag vidtagna höjningar är av följande utseende:
Lön
Kr.
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Kr.
Orts- til lägg
Kr.
Summa
Kr.
| Styrelsens chef, arvode..................
j Anmärkning: År chefen bosatt utan- för huvudstaden, åligger honom
att för detta arvode själv bekosta
de resor, som av honom företagas
för inställelse till tjänstgöring i
styrelsen, samt för hemresa efter
sådan tjänstgöring, varemot för de
tjänsteresor, som i övrigt av honom
företagas, han äger uppbära sär- skild rese- och traktamentsersätt- ning.
6,000
1
l
1 ledamot, arvode ......................
— ''
—
—
500
1 > » .......................
Anmärkning: Ledamot, som liksom
chefen må vara bosatt utom huvud- staden, äger utöver arvodet uppbära
rese- och traktamentsersättning för
de av uppdraget föranledda resor.
500
1
[
|
1
1
/Efter 5 år kan lönen höjas med
1 sekreterare ...........................
Till vikariatsersättning och extra
3,600
j
1,800
400
5,800
) 500 kronor och efter 10 år
| med ytterligare 500 kronor.
biträde ....................................
Till vaktmästares avlöning och ex-
600
penser m. m...........................
—
—
—
2,000
Summa
—
—
- ''
15,400
Det föreliggande omorganisationsförslaget innebär först sådan förändring
i fråga om de båda ledamotsbefattningarna inom styrelsen, att
för framtiden innehavarna av dessa skola intaga ställning av fullmäktige
och i sådan egenskap endast deltaga i behandlingen av fackfrågor,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
31
där deras sakkunskap kan vara av särskilt värde. Arvodet till en var
av lull mäktige skulle såsom hittills utgå med 500 kronor. Vidare
skall sekreteraren hos styrelsen (andra normalgraden) enligt samma förslag
uppflyttas i en mellangrad mellan andra och tredje normalgraderna,
i samband'' varmed han skulle erhålla ställning av byrådirektör och ledamot
av styrelsen. Avlöningen i den föreslagna mellangraden är 6,800
kronor med ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem år. Härjämte
skulle å styrelsens stat uppföras dels en tjänsteman av första lönegraden
med en avlöning av 4,0UO kronor jämte tre ålderstillägg å 500 kronor
efter fem, tio och femton år, å vilken skulle överflyttas vissa av de
arbeten, som nu åvila sekreteraren, dels ett kvinnligt biträde av första
lönegraden med en avlöning av 1,600 kronor. Slutligen föreslås »att
posten till vikariatsersättniug och extra biträde» höjes med 200 kronor
till 800 kronor, och posten »till vaktmästares avlöning och expenser»
med 500 kronor till 2,500 kronor. Ökningen i staten blir sammanlagt
7,300 kronor.
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Det framlagda förslaget till stat för stuteriöverstyrelsen, att tilllämpas
från och med år 1921 är av följande lydelse:
Lön
Kr.
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Kr.
Orts-
tillägg
Kr.
Summa
Kr.
Styrelsens chef, arvode..................
Anmärkning: År chefen bosatt utan- för huvudstaden, åligger honom
att för detta arvode själv bekosta
de resor, som av honom företagas
för inställelse till tjänstgöring i
styrelsen, samt för hemresa efter
sådan tjänstgöring, varemot för de
tjänsteresor, som i övrigt av honom
företagas, han äger uppbära sär- skild rese- och traktamentsersätt- ning.
6,000
1 fullmäktig, arvode.....................
—
—
—
500
1 » » .....................
Anmärkning: Fullmäktig, som lik- som chefen må vara bosatt utom
huvudstaden, äger utöver arvodet
uppbära rese- och traktaments- ersättning för de av uppdraget
föranledda resor.
500
Byrådirektör och ledamot ............
4,200
2,000
600
6,800
Notarie.......................................
2,200
1,500
300
4,000
Kvinnligt biträde i första lönegraden
1,100
300
200
1,600
Till vikariatsersättning och extra
800
_
_
_
Till vaktmästares avlöning och ex-
penser m. m............................
—
—
—
2,500
Summa
—
—
—
22,700
|Eft er 5 år kan lönen höjas med
^ 600 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10 år
med ytterligare 500 kronor
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kronor.
Efter 5 år kan avlöningen
höjas med 200 kronor, efter
10 år med ytterligare 200
kronor och efter 15 år med
• än ytterligare 200 kronor,
skolande av varje ålderstillägg
100 kronor tillhöra
lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
33
Utskottet biträder förslaget och hemställer,
att riksdagen må
dels godkänna ovan intagna förslag till stat för
stuteriöverstyrelsen, att tillämpas från och med år
1921, ävensom de villkor och bestämmelser, vilka av
departementschefen föreslagits för åtnjutande av de å
samma stat för ordinarie befattningshavare upptagna
avlöningar;
dels förklara,
att en var, som med eller efter ingången av år
1921 tillträder ordinarie befattning i stuteriöverstyrelsen,
skall vara pliktig att underkasta sig ovan berörda
villkor och bestämmelser; samt
att, därest innehavaren av sekreterarbefattningen
i stuteriöverstyrelsen icke före den 1 december 1920
anmäler, att han vill övergå till den nya avlöningsstaten
såsom ledamot och byrådirektör samt
underkasta sig de för åtnjutande av avlöning såsom
sådan stadgade villkor och bestämmelser, han skall
varda bibehållen vid honom enligt nu gällande ordinarie
stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom,
i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
honom;
dels ock, vid bifall härtill höja ordinarie reservationsanslaget
till hästavelns förbättrande från 388,800
kronor med 7,300 kronor till 396,100 kronor.
Ordinarie anslagstiteln »hästavelns förbättrande», kommer vid bifall
härtill att erhålla följande uppställning:
reservationsanslag ..............................kronor 396,100
friheter, förslagsanslag .................. » 1,070 kronor 397,170.
33:o) Under punkt 28 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva,
dels att i villkoren för åtnjutande av de i staterna för hingstdepåerna
vid Strömsholm och Flyinge för ordinarie befattningshavare
upptagna avlöningsförmåner må införas bestämmelse, att vid Strömsholms
hingstdepå anställda beridare och bokhållare samt vid Flyinge
hingstdepå anställda beridare, bokhållare och veterinär må, då sådant
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 12 käft. (Nr 24 A—24 B.) 5
Ströimholmt
och Flyinge
hingstdepåer
(ordinarie
anslag.)
: 28.]
34
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
Madra personal
vid
Flyinge
hingstdepå.
extra anslag.)
r 29.1
kan ske utan hinder för tjänstens behöriga uppehållande, under eu tid
av högst en månad årligen åtnjuta semester med bibehållande av samtliga
dem enligt gällande stat tillkommande avlöningsförmåner, under
villkor i övrigt att vederbörande befattningshavare själv såväl drager
försorg om att kompetent, av vederbörande depåchef godkänd vikarie
under ledighetstiden uppehåller hans tjänst som ock därunder åt vikarien
hyresrätt upplåter eller eljest anskaffar erforderlig bostad å depån;
dels ock att till avlönande av dylik vikarie må från anslaget till hästavelns
förbättrande utgå ett belopp, motsvarande ordinarie tjänstinnehavarens
tjänstgöringspenningar under semestertiden.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 88—92 i statsrådsprotokollet.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva,
dels att i villkoren för åtnjutande av de i staterna
för hingstdepåerna vid Strömsholm och Flyinge för
ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner
må införas bestämmelse, att vid Strömsholms hingstdepå
anställda beridare och bokhållare samt vid Flyinge
hingstdepå anställda beridare, bokhållare och veterinär
må, då sådant kan ske utan hinder för tjänstens behöriga
uppehållande, under eu tid av högst en månad
årligen åtnjuta semester med bibehållande av samtliga
dem enligt gällande stat tillkommande avlöningsförmåner,
under villkor i övrigt att vederbörande befattningshavare
själv såväl drager försorg om att kompetent,
av vederbörande depåchef godkänd vikarie under
ledighetstiden uppehåller hans tjänst som ock därunder
åt vikarien hyresfritt upplåter eller eljest anskaffar
erforderlig bostad å depån;
dels ock att till avlönande av dylik vikarie må
från anslaget till hästavelns förbättrande utgå ett belopp,
motsvarande ordinarie tjänstinnehavarens tjänstgöringspenningar
under semestertiden.
34:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
39 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad ägt rum för
åren 1911—1920 till extra personal vid Flyinge hingst
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
35
depå å extra stat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag,
högst 4,630 kronor.
35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 30 gjorda fram- Åtgärder /anställning
hemställer utskottet, inhemska
o 7 | häst stammar.
att riksdagen må i likhet med vad senast för år (extra anslag.)
1920 ägt rum å extra stat för år 1921 anvisa ett • J
reservationsanslag av 20,000 kronor att under de villkor,
Kungl. Maj:t må bestämma, utgå för tillvaratagande
och utveckling av sådana i Sverige förekommande
s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen
»inhemska häststammar».
36:o) Under punkt 31 har Kungl. Maj:t föi’eslagit riksdagen att stamdoksf»- till understödjande av stamboksföring rörande hästar under de villkor,
Kungl. Maj:t må bestämma, å extra stat för år 1921 anvisa ett reserva- (extra ansla?
tionsanslag av 10,000 kronor. [31.]
För understödjande av stamboksföring rörande hästar har Kungl.
Maj: t från och med år 1914 disponerat av riksdagen å extra stat anvisade
anslag. Behovet har städse beräknats till 10,000 kronor, men på
grund av uppkommen behållning behövdes ej nytt anslag för år 1916
och för åren 1917, 1918 och 1919 kunde av samma anledning anslagsbeloppet
nedsättas. Någon odisponerad behållning å anslaget vid 1919
års utgång fanns icke, sedan det för år 1919 tillgängliga beloppet
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 mars 1919 disponerats sålunda:
till styrelsen för hingstuppfödningsanstalten å Vången för
upprättande och förande av rasstambok för nordsvenska
hästar ................................................................. kronor 3,500
» Skånes stuteribokstyrelse
dels för upprättande och förande av rasstambok
för ädla hästar inom Malmöhus län och Kristianstads
län ....................................................................... » 2,000
dels ock för upprättande och förande av rasstambok
för ardennerhästar inom dessa två län ......... » 1,500
> styrelsen för stamboks förening en för svenska ardennerhdsten
såsom bidrag till förande av nämnda förenings
rasstambok för ardennerhästar inom landet » 3,000
eller tillhopa kronor 10,000-
36
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
Resestipendier
åt legitimerade
veterinärer.
[32.]
För år 1920 har riksdagen för ändamålet å extra stat anvisat ett
reservationsanslag av 10,000 kronor.
Kungörelse angående statsbidrag för ifrågavarande ändamål är
utfärdad den 24 oktober 1913 (nr 275).
Departementschefen har av skäl, som av honom anförts i statsrådsprotokollet
vid 1919 års statsverksproposition, funnit anslagsbeloppet
böra fortfarande bestämmas till 10,000 kronor. Han anförde till nämnda
protokoll, att det visserligen vore antagligt, att för år 1920 medelsbehovet
komme att överstiga det dittills vanligen beräknade årsbeloppet,
men då Kungl. Maj:t torde kunna från hästavelsfondens avkastning, i
i den mån den av riksdagen ställdes till Kungl. Maj:ts förfogande, bereda
tillgång till de erforderliga ökade medlen, anslaget icke syntes böra
bestämmas högre än till 10,000 kronor.
Utskottet delar departementschefens uppfattning och hemställer
därför,
att riksdagen må till understödjande av stamboksföring
rörande hästar under de vilkor, Kungl. Maj:t
må bestämma, å extra stat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 10,000 kronor.
37:o) Under punkt 32 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva,
att det belopp, som enligt beslut av 1904 års riksdag må av förslagsanslaget
till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar
bland husdjuren årligen utgå till resestipendier åt legitimerade
veterinärer, från och med år 1921 höjes från 2,200 kronor till högst
4,400 kronor.
Riksdagen medgav på Kungl. Maj:ts förslag år 1904, att av ordinarie
förslagsanslaget till förekommande och hämmande av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren ett årligt belopp av 2,200 kronor finge
under de villkor Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva utgå till resestipendier
åt legitimerade veterinärer.
Enligt av Kungl. Maj:t i förevarande avseende den 28 oktober
1904 meddelade bestämmelser (Svensk författningssamling nr 51 s. 2)
skola stipendierna utgöras av ett större å 1,200 kronor och två mindre
å 500 kronor. Stipendiaterna äro skyldiga att vistas utrikes, för det
större stipendiet under tre månader och för de mindre stipendierna en
månad.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
37
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 96 och 97 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Att, såsom ifrågasatts, i besparingssyfte såsom regel sätta minimitiderna
för utrikesvistelsen kortare än tre månader för det större stipendiet
och en månad för de mindre stipendierna synes mig icke lämpligt, då ju
dessa stipendier äro avsedda att bereda veterinärerna verkligt värdefulla tillfällen
att fördjupa sina kunskaper och utvidga sin erfarenhet, vilket ju sedermera
bör komma landets husdjursskötsel och med denna sammanhängande
näringar till godo. Emellertid bör det givetvis bero på Kungl. Maj:t
att meddela dispens från sagda tidsbestämmelser.
Enär emellertid de ifrågavarande stipendiebeloppen numera måste,
åtminstone i vissa fall, anses alltför låga, beroende på till vilket land
resan ställes, anser jag det nödvändigt, att möjlighet beredes att höja
desamma. Mot att i sådant avseende beloppens fördubbling bestämmes
såsom maximum, har jag ej något att erinra. Själva stipendiebeloppen
torde inom dessa maxima höra bestämmas av Kungl. Maj:t med hänsyn
till de särskilda förhållanden, som råda i det land, stipendiaten skall
besöka. Därest vid eventuellt inträdande ändrade förhållanden en sänkning
av maximibeloppen blir möjlig, bör frågan därom upptagas till
särskild prövning.»
Då förevarande framställning icke föranleder någon erinran från
utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det belopp, som
enligt beslut av 1904 års riksdag må av förslagsanslaget
till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar
bland husdjuren årligen utgå till resestipendier
åt legitimerade veterinärer, från och med år 1921
höjes från 2,200 kronor till högst 4,400 kronor.
38:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
33 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för år
1920 till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur
å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst
1,500 kronor.
Utskottet
Karantänsanstalten''
Haparanda
för husdjur.
''extra anslag. !
133.]
38
Jordl>ruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Ändringsarbeten
vid
karantdnsanstalten
i
Haparanda
för husdjur.
?xtra anslag).
[34.;,
39:oj Under punkt 34 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för verkställande vid karantänsanstalten i Haparanda för husdjur av
ändrings- med flera arbeten i huvudsaklig överensstämmelse med byggnadsstyrelsens
förslag å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 98 och 99 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Jag torde få erinra, att jämlikt o § 3 mom. i kungörelsen den 9
december 1898 (nr 127) angående vad i kttagas bör till förekommande
av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket det vid införsel sjöledes
av nötboskap, får, getter och andra idisslande djur ävensom djur,
tillhörande hästsläktet, samt svin, åligger djurets ägare, innan djuret
må föras i land, att förete intyg av vederbörande veterinär att hinder
icke möter för djurets inställande i karantänsanstalt å lossningsorten.
Finnes redan förut i karantänsanstalten djur, må sådant intyg icke av
veterinären meddelas, såvida icke ägaren av nämnda djur lämnat sitt
samtycke därtill, att det till införsel avsedda djuret må i karantänsanstalten
intagas. Enligt 2 § 2 mom. uti kungörelsen den 19 maj
1916 (nr 152), med bestämmelser att iakttagas vid införsel landvägen
från Norge eller Finland av vissa levande djur skall sagda bestämmelse
äga motsvarande tillämpning vid införsel landvägen över Haparanda av
djur av ovan uppräknade slag. Då ifrågavarande karantänsanstalt inrymmer
endast ett stall, kan, därest djurägare av berörda orsak vägrar
karantänsbehandling av till införsel avsett djur, detta missförhållande
ur veterinärhygienisk synpunkt medföra stora vådor. Denna olägenhet
förvärras därav, att stallet numera är mer än förr upptaget, enär till
förekommande av införande i riket av hästsjukdomen rots karantänstiden
för hästar utsträckts från 24 till 48 timmar samt den av samma
orsak föreskrivna undersökningen med mallein kan kräva till och med
mer än två dagar.
De för undanröjande av berörda olägenheter på initiativ av medicinalstyrelsen
nu av byggnadsstyrelsen föreslagna anordningarna med
isolerade avdelningar samt därav föranledda erforderliga inrednings- och
ändringsarbeten inom och vid anstalten ävensom inledandet av elektriskt
ljus tillstyrkas av mig. Mot kostnadsberäkningen, slutande på en summa
av 19,300 kronor, har jag ingen annan erinran att göra än att beloppet,
såsom medicinalstyrelsen föreslagit, torde böra med hänsvn till oförutsedda
omständigheter avrundas uppåt till 20,000 kronor.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
39
Då utskottet funnit de föreslagna anordningarna i karantänsänstalten
vara av behovet påkallade och det beräknade beloppet för deras utförande
ej föranleder någon utskottets erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må för verkställande vid karantänsanstalten
i Haparanda för husdjur av ändrings- med
flera arbeten i huvudsaklig överensstämmelse med byggnadsstyrelsens
förslag å extra stat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
40:o) Under punkt 35 har Kung!. Magt föreslagit riksdagen att
till avelscentra ''för nötboskap å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 36,000 kronor.
År 1902 begärde lvungl. Maj:t första gången hos riksdagen anslagtill
bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap, och anvisade
riksdagen för vart och ett av åren 1903—1910 medel för detta
ändamål.
År 1908 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om
anordnande av förnyad tävlan för utseende av dylika centra. Riksdagen
anvisade för dessa tävlingar jämte upprätthållande av de vid dem utsedda
avelscentra anslag å extra stat för vart och ett av åren 1909—1915.
År 1913 framlade Kungl. Maj:t förslag till riksdagen om anordnande
av ytterligare tävling av ifrågavarande slag. Kostnaderna
för denna tävling jämte upprätthållande av de vid densamma utsedda
avelscentra beräknades till 122,000 kronor, varav 27,000 kronor skulle
tagas från avkastningen av fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns
förädling samt återstående 95,000 kronor beräknades skola av
riksdagen anvisas med visst belopp för vart och ett av åren 1914—1920,
därav 12,000 kronor för sistnämnda år. Riksdagen har ock för vart
och ett av åren 1914 —1920 anvisat de sålunda beräknade beloppen.
Avelscentra vid denna tävling hava utsetts den 12 maj 1916 i
fråga om besättningar av ayrshireras ocli den 22 september 1916 i
fråga om besättningar av fjällras.
År 1918 gjorde Kungl. Maj:t i propositionen nr 101 framställning
till riksdagen om beviljande av medel för anordnande av nya avelscentertä
vlin gar beträffande fjällras och ayrshireras. Kostnaderna härför
beräknades till i runt tal 177,000 kronor, vilket belopp skulle täckas dels
med 40,000 kronor från avkastningen av fonden av hornboskaps- och
fåravelns förädling, dels ock genom anslag av riksdagen å 137,000
kronor enligt följande fördelning å de särskilda åren. nämligen 25,000
Utskottet.
Avelscentra
för nötboskap.
(extra anslag:.)
r.35 .i
40
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
kronor för år 1919, 20,000 kronor för vart och ett av åren 1920 och 1921
samt 18,000 kronor för vart och ett av åren 1922—1925. Riksdagen
har för vartdera av åren 1919 ocli 1920 anvisat de för dessa år beräknade
beloppen.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 101 —105 i statsrådsprotokollet.
utskottet. Enligt lör riksdagen för år 1918 framlagd plan för nja avelscen
tertävlingar
beträffande fjällras och avrshireras beräknades att kostna- *
derna härför skulle såsom ovan nämnts täckas bland annat genom anslag
av riksdagen å 137,000 kronor, varav 25,000 kronor för 1919,
20,000 kronor för vart och ett av åren 1920 och 1921 samt 18,000
kronor för vart och ett av åren 1922—1925.
Förevarande framställning avser nu dels en höjning av det för år
1921 beräknade anslaget med 16,000 kronor, dels ock ett tilläggsanslag
för år 1920 å 18,000 kronor. Kostnadsökningen vad angår år 1921 är
föranledd dels och huvudsakligast av den inträdda stegringen i resekostnader,
dels av anställandet av två överassistenter och dels därav att
kostnader för trycksaker m. in. upptagits å detta år. Beträffande tillläggsanslaget
för innevarande år är detta med undantag av överassistentavlöningar
å tillhopa 4,500 kronor samt ett förut till pris beräknat
belopp å 6,000 kronor ävensom några mindre belopp till telefon m. m.,
avsett uteslutande till bestridande av resekostnads- och traktamentsersättningar.
Då de begärda ökade anslagsbeloppen torde vara för ändamålet
erforderliga, tillstyrker utskottet beviljande av desamma.
Beträffande tilläggsanslaget för år 1920 kommer utskottet att i särskilt
utlåtande göra hemställan härom.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må till avelscentra för nötboskap
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 36,000 kronor.
Främjande av 4i:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 36 gjorda fram
ställning
hemställer utskottet,
Norrbottens
Un- att riksdagen må på sätt skett för åren 1907—
(extra anslag.) 1920 till främjande av nötboskapsaveln inom Norr
[3^-]
bottens län anvisa å extra stat för år 1921 ett för
slagsanslag,
högst 5,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
41
42:o) Under punkt 37 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Förekomma».
till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen demå^dehl™
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 86,000 kronor. tuberkeUjuk
Riksdagen
har för varje år från och med 1898 anvisat anslag å nmZattllv.
extra stat till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos extra an3, .
nötkreaturen. Anslagens belopp hava växlat allt efter behovet för året [37.1
och tillgången på besparade medel för ändamålet. På 1920 års stat
har riksdagen för ifrågavarande ändamål uppfört ett reservationsanslagav
110,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 107 och 108 i statsrådsprotokollet.
Enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen beräknas ut- vt,kottet.
gifterna såväl för innevarande år som för år 1921 till 113,500 kronor.
Till år 1921 beräknas emellertid uppstå eu behållning å tidigare anslagför
ändamålet å omkring 27,500 kronor. Med hänsyn härtill begäres
nu för år 1921 ett anslag av 86,000 kronor.
Utskottet biträder förslaget och hemställer,
att riksdagen må till förekommande och hämmande
av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen å extra
stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 86,000
kronor.
43:o) Under punkt 38 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till åtgärder för höjande av landets svinavel å extra stat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 75,000 kronor.
Till åtgärder för höjande av landets svinavel har riksdagen anvisat
å extra stat för vart och ett av åren 1912—1914 ett anslag av 30,000
kronor, för vartdera av åren 1915 och 1916 ett anslag av 40,000
kronor, för år 1917 ett anslag av 50,000 kronor samt för vart och ett
av åren 1918—1920 ett anslag av 65,000 kronor.
Kungl. Maj:t har i ämnet utfärdat dels reglemente för den med
statsmedel understödda svinpremieringen inom riket den 19 oktober
1911 (nr 120), dels kungörelse samma dag (nr 120) angående statsanslag
till åtgärder för höjande av landets svinavel, dels kungörelse
den 16 mars 1917 (nr 89) angående ändrad lydelse av § 10 i nyssnämnda
reglemente, dels ock kungörelse den 7 september 1917 (nr
609) angående ändrad lydelse av § 2 i samma reglemente m. in., varjämte
genom beslut den 7 mars 1919 förordnats om förlängd giltighet
av provisorisk föreskrift för premiering av svin inom avelsförening.
Åtgärder för
svin aveIn s
höj and-.
(pxt.ra anslag:.;
[38.1
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 12 käft. (Nr 24 A—24 B.) 6
42
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Vt skottet.
Avkastning sbedömning
angående
ave issvin.
(extra anslag.)
[39.1
Jämlikt ovanberörda kungörelse angående statsanslag- till åtgärder
för höjande av landets svinavel 5:o a) utgår till hushållningssällskap i
fråga om svinpremiering bidrag av statsmedel med högst så stort belopp,
som hushållningssällskapet eller vederbörande landsting, vart för
sig eller i förening, för premieringen under året tillskjutit.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 109—111 i statsrådsprotokollet.
Framställningen in,nebär en ökning av anslaget för innevarande
år med 10,000 kronor. Då anslagsökningen är avsedd för mötande av
för året motsedda krav och utskottet i likhet med departementschefen
finner angeläget vara, att vederbörliga anspråk å statsbidrag må kunna
utan reduktion tillgodoses hemställer utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot den begärda anslagsökningen,
att riksdagen må till åtgärder för höjande av
landets svinavel å extra stat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 75,000 kronor.
44:o) Under punkt 39 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anordnande av avkastningsbedömning angående avelssvin å extra
stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 112—118 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Den nu förevarande frågan synes mig vara av stor betydelse- för
främjande av landets svinavel. Svinskötseln är eu binäring till jordbruket,
som framför allt lämpar sig för de mindre jordbrukarna. Men
även för lägenhetsägare och arbetarbefolkningen i allmänhet på landsbygden
är hållandet av hushållsgrisar en ekonomisk faktor att räkna
med. Intet bör därför underlåtas, som kan bidraga till att höja svinskötseln
och göra den ekonomiskt lönande. Här liksom vid nötboskapsaveln
gäller det att få utrönt, vilka raser och stammar, som under våra förhållanden
giva den största avkastningen och bäst förmå att omsätta
fodret i värdefulla produkter. Med hänsyn till svinskötselns natur
måste bedömningen av svinstammarnas avkastning och deras därav
följande olika avelsvärde anordnas på ett från liknande bedömningar
beträffande exempelvis nötboskapen väsentligt avvikande sätt. Det nu
framlagda förslaget i sådant hänseende synes mig lämpligt. Det grundar
sig också på flera års erfarenhet från liknande anordningar i Danmark.
Jag vill därför tillstyrka, att förslaget genomföres och att försöken
anordnas i huvudsak på det sätt professor Hansson i sitt yttrande
föreslagit. Försöken skola stå under ledning av centralanstaltens för
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
43
jordbruksförsök husdjursavdelning och medlen ställas till anstaltens förfogande.
Mot den nu framlagda kostnadsberäkningen finner jag icke anledning
till erinran.»
Jämväl utskottet håller före, att anordnande av avkastningsbedömning
beträffande avelssvin torde vara av betydelse för främjande av
svinaveln inom landet. Utskottet vill därför för sin del biträda för
slaget om anvisande av statsbidrag för detta ändamål. Det begärda
beloppets storlek ger ej anledning till erinran. Av statsrådsprotokollet
framgår, att bedömningens anordnande är avsedd att ske genom upprättande
på lämplig plats i landet av en central försöksstation. Detta
svnes ock av utredningen i ärendet att döma vara lämpligt.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må för anordnande av avkastningsbedömning
angående avelssvin å extra stat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
45:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 40 gjorda framställning
får utskottet hemställa,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
åren 1918—1920 till fåravelns befrämjande å extra
stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 35,000
kronor.
46:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 41 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
aren 1909—1920 till fjäderfäavelns befrämjande anvisa
å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av
20,000 kronor.
47:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 42 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för år
1920 till biskötselns befrämjande å extra stat för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor.
Ut skottet.
Fåravelns befrämjande.
(extra anslag.)
[40.]
Fjäderfä
aveUis
befrämjande.
(extra anslå?. >
rdi.i
Biskötselna
befrämjande.
(extra anslå?.
[42.]
44
''Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Rtdskap>- pr övning sanstaltcr.
(extra anslå".
43.1
iskottet.
48:o) Under punkt 43 har Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att
till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och Aluarp å
, extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst 50,000 kronor.
Riksdagen har för vart och ett av åren 1908—1920 anvisat medel
till maskin- och redskapsprovningsanstalter vid Ultuna och Alnarp. För
år 1920 utgår detta anslag med 31,500 kronor. Därjämte har riksdagen
för vart och ett av åren 1918—1920 såsom personligt ålderstillägg till
föreståndaren för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld
under viss förutsättning anvisat 500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 120—126.
Förslaget innebär en ökning i utgifterna för ifrågavarande ändamål
för år 1920 från 32,000 kronor till 50,000 kronor. Anslagsökningen
är först föranledd av ifrågasatt förstärkning av anstalternas fasta personal.
Sålunda skulle för att möjliggöra provningar i större omfattning
och deras snabbare utförande en överassistent och en montör anställas
vid lantbruksavdelningen vid Alnarp. Vidare föreslås uppflyttning av
föreståndare och överassistent till löneställning lika med motsvarande
befattningshavare vid centralan stalten för jordbruksförsök, dock med
minskning motsvarande ordinarie befattningshavares avgift till egen
pensionering. Montörsarvodet är enligt förslaget höjt från 1,500 kronor,
till 2,500 kronor. Till skrivbiträde och kontorslokal in. in. har departementschefen
såsom ny post beräknat 3,900 kronor. Till tryckningskostnader
in. in. har upptagits ett med 2,000 kronor förhöjt belopp.
Totalsumman av utgifterna uppgår till 60,000 kronor, enligt föl
-
jande beräkning:
a) Provningsanstalterna ............................................................... kr. 19,000
b) Föreståndarens arvode ............................................. kr. 7,200
D:o resekostnadsersättning ............ :» 2,400 » 9 600
Overassistentens å lantbruksavdelningen arvode kr. 5,200
l):o d:o resekostnadsersättning » 800 » 6,000
Overassistentens å mejeriavdelniugen arvode....................... » 5,200
Montörens å Ultuna arvode utom bostad............ kr. 2,500
D:o d:o resekostnadsersättning ...... » 600 » 3,100
Montörens å Alnarp arvode .................................. kr. 3,000
D:o d:o resekostnadsersättning ...... » 200 » 3,200
c) Tryckning och bindning av meddelanden............................. » 8,000
d) Allmänna omkostnader .............................................................. » 2,000
e) Skrivbiträde och kontorslokal med eldning, belysning in. m. » 3,900
Summa kronor 60,000.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
45
Till bestridande av dessa utgifter har departementschefen, förutom
statsanslag, upptagit inkomst av provningsavgifter och genom försäljning
av meddelanden till ett belopp av 10,000 kronor, vadan alltså det behövliga
statsanslaget beräknats till 50,000 kronor.
Utskottet vill erinra därom, att riksdagen i sin skrivelse förlidet
år angående regleringen av utgifterna under ifrågavarande huvudtitel i
motsvarande punkt framhöll angelägenheten av, att resultaten av redskapsprovningarna
bringades till mera allmän kännedom bland landets
jordbrukare.
Den nu föreslagna utvidgningen av anstalternas organisation ger
så mycket mindre anledning till någon erinran från utskottets sida, som
enligt utskottets uppfattning densamma torde vara ägnad att befordra
det ovannämnda av riksdagen uttalade önskemålet. Då ej heller förslaget
i övrigt föranleder någon utskottets erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultima och Alnarp å extra stat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000
kronor.
49:o) Under punkt 44 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Kemiska
såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets atationeroch
näringarnas behov — inom de orter, där landsting eller hushåll- (extra4“s|ag->
ningssällskap, vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller
hyresmedel för. kemist och assistent än även avlöning till dessa och
1 aboratorietj än aren ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov -—
å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst 64,000 kronor,
att utgå till varje station med 6,000 kronor, med rätt för Kung]. Maj:t
att efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fäll för ifrågavarande
ändamål disponera återstoden av anslaget.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 131 och f32 i statsrådsprotokollet.
Såsom bidrag till underhåll av kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behov har under eu lång följd av år anvisats anslag å
extra stat. Dessa anslag hava under senare år till och med år 1918
utgått med högst 6,000 kronor till eu var av åtta stationer eller tillhopa
högst 48,000 kronor och anvisats under villkor, att landsting eller
hushållningssällskap, vart för sig eller i iörening, förbundit sig att upp
-
46
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
Kemi.skväxtbiologisk
anstalt inom
Norrbottens
län.
(extra anslag.)
r 45."
råtta laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad
eller hyresmedel för kemist och assistent än även avlöning till dessa
och laboratoriet] än aren ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets
underhåll samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov.
För vartdera av åren 1919 och 1920 hava för ändamålet anvisats
under enahanda villkor såsom förslagsanslag, högst, 64,000 kronor att
utgå till varje station med 6,000 kronor, med rätt för Kung]. Maj:t att
efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall bevilja ytterligare
bidrag med högst 2,000 kronor.
1 anslagsbeloppet för år 1921 ifrågasättes icke någon förändring.
Däremot föreslås, att maximibegräusningen i det nu beträffande varje
station utgående tilläggsanslaget bortfaller och till Kungl. Mapts förfogande
att i män av omständigheterna fritt disponeras ställes det belopp av
16,000 kronor, som återstår, sedan 6,000 kronor tilldelats eu var av de
åtta stationerna. Då härigenom obestridligen vinnes, att statsunderstödet
bättre kan lämpas efter behovet, bär utskottet icke något att
erinra mot en sådan anordning.
I enlighet härmed hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till underhåll av
åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behov — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta
jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent än
även avlöning till dessa och laboratoriet]änaren ävensom
de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp av böcker och inventarier för stationens
behov — å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 64,000 kronor,
att utgå till varje station med 6,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att efter prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall för ifrågavarande
ändamål disponera återstoden av anslaget.
50:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 45 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
år 1920 såsom bidrag till underhåll av kemisk-växt
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
47
biologiska anstalten inom Norrbottens län — under
villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll
med sammanlagt minst 13,450 kronor — å extra
stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,
22,300 kronor.
51:o) Under punkt 46 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst 75,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 134—137 i statsrådsprotokollet.
Kiksdagen har å extra stat för varje år från och med år 1890
anvisat statsanslag till understöd åt svenska mosskulturföreningen. För
är 1920 utgår anslaget med ett belopp av 73,000 kronor.
Den föreslagna anslagsökningen av 2,000 kronor är föranledd av
tillämnad lönereglering för föreningens tjänstemän ävensom för bestridande
av ökade resekostnader.
Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot det begärda anslagsbeloppet
och hemställer därför,
att riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen
å extra stat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 75,000 kronor.
52:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
47 gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
under samma punkt innehåller hemställer utskottet,
att riksdagen må å extra stat för år 1921 såsom
särskilda förslagsanslag, högst, anvisa
dels till driftkostnader vid en av svenska mosskulturföreningen
anordnad försöksgård å myrjord i Jämtland
9,000 kronor,
dels och till driftkostnader vid en försöksgård
å myrjord vid Al träsk i Norrbottens län under ledning
av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå 5,000
kronor, eller tillhopa 14,000 kronor.
Svenska mosskulturföreningen.
(extra anslag.)
[46.]
TJtskottet.
Försöksgårdar
d myrjord
i Norrland.
»extra anslag.)
[47.]
48
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Frökontroll - anstalter.
(extra anslag.)
[48.1
Befordrande
av inhemsk
fröodling.
(extra anslag. )
[49.]
Sve.ru/es
tädesförcnini/.
(extra anslag.)
■ f 50.1
53:o) I överensstämmelse med Kung!. Maj:ts under punkt 48
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
åren 1887—1920 å extra stat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst 10,000 kronor att — med högst
1,000 kronor för varje anstalt — användas till understöd
åt sådana frökontroll anstalter, som av landsting''
eller hushållningssällskap, vart för sig eller i
förening, understödjas med minst samma belopp som
statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig
de villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder
och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl.
Maj:t
54:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
49 gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
till ifrågavarande huvudtitel sid. 139—140 innehåller hemställer
-utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till åtgärder
för befordrande av den inhemska odlingen av frö av
vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter å extra stat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 10,000
kronor, noo.ö?
55:o) Under punkt 50 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
å extra stat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer 87,600 kronor; dels till inrättande av en filial i södra delen av
Kalmar län 2,000 kronor; dels ock till uppehållande av verksamheten
vid nyssnämnda filial samt föreningens sju äldre filialer vid Ultima, i
Östergötland, Västergötland, Värmland, Västernorrland och Jämtland
samt i Luleå i genomsnitt 12,000 kronor för varje filial eller tillhopa
96,000 kronor, eller sålunda inalles 185,600 kronor.
Sedan en följd av år har Kungl. Maj:t årligen såsom bidrag till uppehållande
av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet
anvisat 15,000 kronor att utgå från ordinarie anslaget till befrämjande
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. Därjämte hava av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
49
riksdagen anvisats anslag å extra stat ock kar riksdagen sålunda anvisat
för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, kögst, dels till uppehållante
av nämnda förenings praktiskt vetenskapliga verksamket samt
lör ledning av oek samarbete med föreningens filialer 72,600 kronor,
dels ock till uppehållande av verksamketen vid envar av föreningens
sju filialer vid Ufinna, i Östergötland, Västergötland, Värmland, Västernorrland
ock Jämtland samt i Luleå 8,700 kronor, tillköpa 60,900 krono!-,
eller sålunda inalles 133,500 kronor.
Anslaget till utsädes föreningens egen praktiskt vetenskapliga verksamket
samt till ledning av och samarbete med filialerna föreslås till
enahanda belopp som för år 1920 eller 72,600 kronor. Under erinran
att Kungl. Maj:t sedan länge därjämte anvisat till föreningen årligen
ett anslag av 15,000 kronor från ordinarie anslaget till befrämjande av
jordbruk ock lantmannanäringar, men att detta anslag numera visat sig
otillräckligt för mötande av befogade krav å detsamma, ifrågasätter departementschefen
att nämnda belopp å 15,000 kronor nu upptages i det
extra anslaget. Detta anslag skulle sålunda komma att uppgå till
87,600 kronor.
Vad sålunda föreslagits föranleder icke någon utskottets erinran.
Icke keller har utskottet något att erinra mot att anslaget till en var
av de nuvarande sju filialerna, nu upptaget till 8,700 kronor, ökas till
12,000 kronor. Största ökningarna hänföra sig till höjning av föreståndarens
avlöning och stegrade arbetskostnader, resekostnader och
dylikt.
1 det föreliggande förslaget begäres därjämte anslag för inrättande
av en utsädesföreningens filial i södra delen av Kalmar län. Såsom i
statsrådsprotokollet erinrats var denna fråga föremål för motion inom
andra kammaren (nr 124) vid 1919 års lagtima riksdag. Jordbruksutskottet
avstyrkte motionen och framhöll därvid först, att garanti
från hushållningssällskapets sida icke lämnats rörande tillhandahållande
av loge och lada. Vidare anförde utskottet, att frågan om plats för
filialen icke vore utredd, vilket riksdagen ansett önskvärt, då anslag
till filialer tidigare beviljats. Utskottet förklarade sig slutligen anse,
att beträffande ifrågavarande landsdel sådana skiljaktiga förhållanden
med avseende å klimat och jordmån i jämförelse med övriga sydligare
delar av landet icke förelåge, som motiverade upprättandet av en ny
filial därstädes. Utskottets avstyrkande hemställan godkändes av bägge
kamrarna, men andra kammaren uteslöt därvid ur motiveringen deri
sista här ovan återgivna punkten.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 saml. 12 haft. (Nr 2-1 A.) 7
Utskvtiet.
50
Jordbrukutskottets utlåtande Nr 24 A.
Linodlingens
befrämjande.
(extra anslag.)
[51.]
Ehuru utskottet fortfarande av enahanda anledning, som ovan nämnts,
ställer sig i viss mån tveksamt till frågan om inrättande av en särskild
filial för södra Kalmar län och Gottland, har utskottet likväl med hänsyn
till de skäl, som härför anförts i det av Kungl. Maj:t nu framställda,
av lantbruksstyrelsen tillstyrkta förslaget och då de hinder av
mera formell natur, som förlidet år bidrogo till utskottets avstyrkande av
den då motions vis gjorda framställningen, numera undanröjts, icke velat
motsätta sig, att medel till föreslaget belopp för ändamålet i fråga
beviljas.
Härvid vill emellertid utskottet — under erinran om utsädesföreningens
i statsrådsprotokollet återgivna uttalande att redan med de tre
grenstationerna i Norrland, två i Svealand samt eu i vartdera av övre
Götalands två förnämsta produktionscentra föreningens arbetsnät onekligen
syntes vara . ganska fullständigt och ändamålsenligt fördelat —
uttala, att med tillkomsten av den nu föreslagna filialen behovet av
filialer till Sveriges utsädesförening måste anses fullt ut tillgodosett och
att följaktligen den organisation av sådana filialer, som under senare år
pågått och vartill riksdagen gång efter annan beviljat anslag, därmed
bör anses definitivt avslutad.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning å extra stat för år 1921 såsom
särskilda förslagsanslag, högst, anvisa
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av
och samarbete med föreningens filialer 87,600 kronor;
dels till inrättande av en filial i södra delen av
Kalmar län 2,000 kronor;
dels ock till uppehållande av verksamheten vid
nyssnämnda filial samt föreningens sju äldre filialer
vid Ultuna, i Östergötland, Västergötland, Värmland,
Västernorrland och Jämtland samt i Luleå i genomsnitt
12,000 kronor för varje filial eller tillhopa 96,000
kronor, eller sålunda inalles 185,600 kronor.
56:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
51 gjorda framställning hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
51
att riksdagen må i likhet med vad skett för år
1920 till åtgärder för främjande av linodling och linberedning
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 16,000 kronor.
57:o) Under punkt 52 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Höjande av
till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket på extra stat för år j0r^Zklt.
1921 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor. (extril ^,8^
Alltsedan år 1901 har riksdagen anvisat medel å extra stat till [52.]
åtgärder för höjande av det mindre jordbruket.
Under en följd av år till och med år 1917 ställdes årligen 270,000
kronor till förfogande. För år 1918 anvisades för ändamålet tillhopa
256,000 kronor och för vartdera av åren 1919 och 1920 400,000 kronor.
Anslaget har karaktär av reservationsanslag.
Kungl. Maj:t har den 19 oktober 1911 (nr 116) utfärdat dels förnyat
reglemente för med statsmedel understödda åtgärder till höjande
av det mindre jordbruket, dels ock kungörelse angående statsanslag till
dylika åtgärder. I omförmälda reglemente hava ändringar vidtagits den
1 november 1912 (nr 286), den 24 oktober 1913 (nr 273) och den 11
juli 1918 (nr 580). Genom kungörelse sistnämnda dag (nr 581) har
momentet 4:o av nyssberörda kungörelse erhållit ändrad lydelse.
Åtgärderna till höjande av det mindre jordbruket bestå i bland
annat dels premiering av mindre jordbruk, varvid utdelas penningpris
och premielån, dels bidrag åt kontrollföreningar, dels ock premiering
av mindre odlingsföretag. Bidragen av statsmedel i fråga om premiering
utgå till penningpris intill 50 kronor för varje premie. Premieringsnämnden
skall enligt reglementet bestå av tre medlemmar, av vilka
ordföranden och en ledamot utses av hushållningssällskapet för sällskapets
hela område och den tredje utses av någon underavdelning av sällskapet
samt tjänstgör blott inom denna avdelnings område. Dock kan
med lantbruksstyrelsens medgivande den tredje medlemmen uteslutas.
Hushållningssällskap äger bestämma om dagtraktamente och resekostnadsersättning
åt premieringsnämnds ordförande och ledamöter. Till
kontrollförening utgår statsbidrag dels med 200 kronor till organisationskostnader,
under villkor att hushållningssällskap beviljar bidrag så
avpassat, att medlemmarnas egna kontanta årstillskott belöpa sig till
omkring en krona för ko, samt dels med årsbidrag, motsvarande
högst 50 öre per ko tillhörande sådan föreningsmedlem, som äger högst
25 kor under villkor av lika bidrag från orten. Sistnämnda statsbidrag
utgår blott under de fyra eller beträffande föreningsmedlem i Norrland
52
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
Ordnad bokföring
vid
mindre jordbruk.
(extra anslag.)
[53.]
eller . Dalarna, som äger högst 10 kor, under de åtta första åren han
tillhör kontrollförening. Till premiering av mindre odlings företag utgå
högst 250 kronor till varje dylikt premium, under villkor att övriga
kostnader för denna premiering bestridas av hushållningssällskapen.
Utredningen återfinnes å sid 153—160 i statsrådsprotokollet.
Någon förändring av beloppet av innevarande års anslag föreslås
icke. Däremot förutsättas vissa jämkningar med avseende å
grunderna för statsbidragets utgående. Sålunda skulle bidragen till pris
vid småbrukspremiering, vilka för det nuvarande utgå med högst 50
kronor för varje pris, kunna uppgå för första pris till ISO kronor, för
andra pris till 100 kronor och för tredje pris till 50 kronor. Vidare
innebär förslaget, att bidrag av statsmedel skall lämnas till halva den
egentliga resekostnaden — icke dagtraktamenten — för ordförandens
och den för hela området gemensamma ledamotens premieringsresor,
och är sådant bidrag avsett att utgå även vid premiering av mindre
odlingsföretag. Departementschefen har härvid framhållit, att härigenom
något prejudikat icke kunde anses givet i fråga om resekostnader vid
annan premiering. Slutligen ifrågasattes beträffande statsbidrag till
kontrollföreningar en höjning av maximibidraget till 1 krona 50 öre
per ko och år, fortfarande under villkor av minst lika ortsbidrag, varjämte
organisationsbidraget till sådana föreningar skulle höjas till 400
kronor. Samtidigt skulle det, nuvarande villkoret, att hushållningssällskap
skall hava lämnat ett så stort bidrag, att föreningsmedlemmarnas
kontanta årstillskott belöper sig till omkring 1 krona per ko, utgå.
Ehuru de föreslagna ändringarna äro avsedda att tillämpas redan
under innevarande år, är enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen
tilläggsauslag för detta år ej erforderligt på grund av förefintlig behållning
å äldre anslag. Av samma anledning har det begärda beloppet
för år 1921 begränsats till det nuvarande eller 400,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot det föreliggande
förslaget, hemställer,
att riksdagen må till åtgärder för höjande av
det mindre jordbruket å extra stat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
58:o) Under punkt 53 har Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen dels
medgiva, att av det å extra stat för år 1920 anvisade förslagsanslaget å
15,000 kronor såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bok
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
53
Röring'' vid mindre jordbruk ett till 9,000 kronor förhöjt belopp må av
Kung!. Maj:t, användas till åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar
angående jordbruk; dels ock å extra stat för år 1921 för
enahanda ändamål anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor, ävensom
medgiva, att Kungl. Maj:t må härav använda högst 9,000 kronor till
åtgärder för åstadkommande av dylika räntabi]itetsberäkningar.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 163—164 i statsrådsprotokollet.
Såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid
mindre jordbruk har riksdagen för vart och ett av åren 1912—1920
anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor. För varje år från och
med år 1916 har riksdagen tillika medgivit, att Kungl. Magt må härav
använda högst 5,000 kronor till åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar
angående jordbruk.
Enligt puukt 4:o 3) i kungörelsen den 31 december 1915 (nr 599)
angående statsbidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföringvid
mindre jordbruk utgår statsbidrag för ifrågavarande ändamål för
varje bokföringsbyrå såsom bidrag till kostnaden för upprättande av
räkenskapsutdrag efter verkställda bokslut, i deri mån de till åtgärder
för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar anslagna medel därtill
lämna tillgång, med 5 kronor för räkenskapsutdrag beträffande jordbruk,
för vilket byrån åtnjuter statsbidrag till bokföringskostnaden, samt
med 15 kronor för räkenskapsutdrag rörande annat jordbruk.
Departementschefen har i ärendet för egen dei anfört följande:
»Lantbruksstyrelsen synes mig hava anfört goda skäl för höjningav
de nuvarande statsbidragsbeloppen till räkenskapsutdrag efter verkställda
bokslut från respektive 5 och 15 kronor, allteftersom bokföringsbyrån
åtnjuter statsbidrag till själva bokföringskostnaden eller icke, till
respektive 15 och 25 kronor. Om denna höjning tillkommer det Kungl.
Maj:t att besluta. Enligt lantbruksstyrelsens beräkning skulle emellertid
härigenom föranledas eu stegring i utgifterna till räntabilitetsberäkningar
från det av riksdagen hittills medgivna beloppet av 5,000 kronor till
9,000 kronor. Då jag delar lantbruksstyrelsens åsikt, att de höjda
bidragen böra utgå redan under år 1920, bör riksdagens medgivande inhämtas
att till dylika räntabilitetsberäkningar använda utav det för innevarande
år av 1919 års lagtima riksdag anvisade förslagsanslaget ett
till 9,000 kronor höjt belopp. För år 1921 bör anslag för ordnad bokföring
vid mindre jordbruk fortfarande utgå med 15,000 kronor med
enahanda användningsrätt i fråga om 9,000 kronor.r
54
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
Smörprov
ningar.
(extra anslae:.)
[54.]
Utskottet har för sin del icke funnit något att invända mot att
såsom föreslagits till förenämnda räntabilitetsberäkningar användes utav
det av riksdagen för år 1920 anvisade förslagsanslaget ett till 9,000
kronor höjt belopp, ävensom att samma medgivande lämnas beträffande
anslaget för år 1921, vilket föreslagits till oförändrat belopp.
I anslutning härtill hemställer utskottet,
att riksdagen må
dels medgiva, att av det å extra stat för år
1920 anvisade förslagsanslaget å 15,000 kronor såsom
bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring
vid mindre jordbruk ett till 9,000 kronor förhöjt
belopp må av Kungl. Maj:t användas till åtgärder
för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående
jordbruk;
dels ock å extra stat för år 1921 för enahanda
ändamål anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor,
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav använda
högst 9,000 kronor till åtgärder för åstadkommande
av dylika räntabilitetsberäkningar.
59:o) Under punkt 54 har Kuugl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till statsbidrag till fortgående smörprovningar å extra stat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor, att i mån av behov av
Kungl. Maj:t för ändamålet disponeras.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 1G5—166 i statsrådsprotokollet.
Under en följd av år har Kungl. Maj:t till smörprovningar i
Malmö och Göteborg anvisat statsbidrag från ordinarie anslaget till befrämjande
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar, vilket bidrag
under senare åren intill 1918 utgått med 15,000 kronor årligen.
Med hänsyn till av förhållandena förorsakade inskränkningar i smörprovningarnas
verksamhet beviljades för vartdera året 1918 och 1919
från nämnda anslag allenast ett belopp av 10,000 kronor.
Såsom ökat statsbidrag till dessa smörprovningar har därjämte
riksdagen, på framställning av Kungl. Maj:t, för vart och ett av åren
1906—1920 anvisat å extra stat 10,000 kronor, varjämte ytterligare
beviljats för varje av åren 1910—1919 6,000 kronor till anställande
av särskilda undersökningar av vattenhalten i svenskt exportsmör. De
av riksdagen sålunda för åren 1918—1920 anvisade anslagen hava reservationsanslags
natur.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
55
Anslagsbeloppets höjning är föranlett därav, att av anledning, som
redan tidigare anförts, det anslag, som hittills utgått till smörprovningar
från ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och
lantmannanäringar, nu upptagits i ifrågavarande extra anslag.
Utskottet, som icke funnit anledning till invändning mot förevarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må till statsbidrag till fortgående
smörprovningar å extra stat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 25,000 kronor, att i mån av behov
av Kungl. Maj:t för ändamålet disponeras.
60:o) Under punkt 55 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av
myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar av riket än
Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling
av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet
för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord, å extra
stat för år 1921 anvisa under benämning »allmänna avdikningsanslaget»
ett reservationsanslag av 900,000 kronor, med iakttagande att av samtliga
för år 1920 tillgängliga medel högst 150,000 kronor må utgå till
avdikning av sådan mark, vai''s torrläggning avser endast minskning av
frostländighet för närliggande bygd.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 168 i statsrådsprotokollet.
Riksdagen har sedan flera år ställt medel till Kungl. Majrts förfogande,
under benämning »allmänna avdikningsanslaget», till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar
och vattenavtappningar inom andra delar av riket än Norrland
och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget vore uppodling
av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet
för närliggande bygd, samt bestämt, att härav högst 150,000
kronor för år finge utgå till avdikning av sådan mark, vars torrläggning
avsåge endast minskning av frostländighet för närliggande bygd.
För innevarande år har anvisats för detta ändamål ett belopp av
800,000 kronor, vilket ansetts motsvara behovet av härtill disponibla
medel för året.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»I betraktande av de av lantbrukstyrelsen anförda omständigheter,
anser jag medel böra för år 1921 anvisas för tillgodoseende av ett till
1,000,000 kronor höjt statsbidragsbehov. Då emellertid av Kungl.
CUkotlet.
Allmänna
avdiknings
anslaget.
(extra anslag.)
[55.]
56
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
Tilläggsbidrag
till vitsa med
bidrag från
norrländska
avdikninytanslaget
understödda
företag.
extra anslag.)
[56.]
Maj:t under år 1919 från detta anslag anvisats bidrag å allenast 705,000
kronor i runt tal, har till år 1920 balanserats en behållning av nära
100.000 kronor. Enär 1920 års anvisningar väl icke höra överskrida
800.000 kronor, kommer denna behållning att kvarstå till år 1921 och
sänker behovet av nytt anslag till 900,000 kronor.»
Utskottet biträder den av departementschefen uttalade meningen
och hemställer därför.
att riksdagen må till understödjande medelst
statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar
och vatten avtappningar inom andra delar av
riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet
med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller
äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för
närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord,
å extra stat för år 1921 anvisa under benämning »allmänna
avdikningsanslaget» ett reservationsanslag av
900,000 kronor, med iakttagande att av samtliga för
år 1920 tillgängliga medel högst 150,000 kronor må
utgå till avdikning av sådan mark, vars torrläggning
avser endast minskning av frostländighet för närliggande
bygd.
film) Under punkt 56 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska avdikningsanslaget
understödda företag å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst 1,000,000 kronor; dels ock godkänna av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkta ändringar och tillägg beträffande
de för åtnjutande av dylikt tilläggsbidrag av riksdagen år 1919 godkända
bestämmelserna.
Utredningen återfinnes å sid. 169—171 i statsrådsprotokollet.
För tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska avdikningsanslaget
understödda företag bär riksdagen anvisat dels å tilläggsstat
för år 1919 och dels å extra stat för år 1920 förslagsanslag å
högst 1,000,000 kronor för vartdera året.
Kungörelse angående bestämmelser för omförmälda tilläggsbidrag
har utfärdats den 27 juni 1919 (nr 465) i överensstämmelse med det i
statsrådsprotokollet vid fjolårets statsverksproposition framlagda förslaget
med iakttagande av utav riksdagen vidtagen jämkning.
Jordbruksutskottets utlåtande Ur 24 A.
57
I detta sammanhang- har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion nr 49 av
herr Nilsson i Antnäs, vari hemställts, att riksdagen ville besluta sådan
ändring i Kungl. Maj:ts kungörelse nr 465 år 1919, att tilläggsbidrag
till med statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget understödda
företag må med sina motsvarande delar utbetalas efter samma grunder
som det ordinarie statsbidraget.
Någon förändring i anslagsbeloppet lör år 1921 ifrågasättes ej och
tillstyrkes därför anslaget för detta år till enahanda belopp som för år 1920.
Däremot har såväl Kung]. Maj:t som motionären framställt förslagtill
vissa förändringar i gällande villkor för anslagets utgående.
Då anslag för ifrågavarande ändamål år 1919 för första gången
beviljades, begränsades tilläggsbidragen till att utgå å statsbidrag, som
lyftes på grund av besiktning senast år 1920.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär nu, att tilläggsbidrag
må utgå jämväl å den del av för år 1921 beviljat bidrag, som
lyftes enligt vederbörligt intyg, avgivet på grund av besiktning, som
verkställts under år 1921. Härjämte föreslås sådan ändring av ifrågavarande
bestämmelser att därav tydligt framgår, att tilläggsbidrag ej
må utgå å statsbidrag, som beviljats till lösen av vatten- och fiskeverk
eller annan dylik förmån, som omnämnes i 3 kap. av lagen om dikning
och annan avledning av vatten den 20 juni 1879.
Mot nu angivna av Kungl. Maj:t föreslagna förändringar har utskottet
intet att erinra.
Vad angår den i ämnet väckta motionen så gäller såsom motionären
jämväl erinrat enligt ovanberörda kungörelse i fråga om utbetalande av
tilläggsbidrag, att sådant bidrag utbetalas av statskontoret på framställning
av lantbruksstyrelsen i den mån därtill anvisade medel lämna tillgång
och där så ske kan i samband med utbetalande av sista delen av
tidigare beviljat statsbidrag. Detta stadgande torde med andra ord
innebära, att tilläggsbidrag endast utgår till sådant företag, som blivit i
vederbörlig ordning utfört.
Under framhållande av angelägenheten för de bidragssökande att
efter hand under arbetets utförande i samband med de olika delarna av
det tidigare beviljade anslaget utfå däremot svarande del av tilläggsanslaget
ifrågasätter motionären sådan ändring i gällande bestämmelser,
att tilläggsbidrag må få utgå i enlighet med grunderna för det tidigare
beviljade anslaget.
Utskottet anser syftet med motionen värt beaktande. Motionärens
förslag skulle emellertid enligt utskottets mening i vissa fall kunna leda
Bihang till riksdagens protokoll 1920. JO taml. 12 käft. (24 A—24 B.) 8
Motion.
Ut skot tet.
58
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
därhän, att tilläggsanslag komme att — till förfång för dem, som under
visst år slutfört sitt arbete — tagas i anspråk för företag, som aldrig
bleve fullt utförda. Det förhållandet kunde nämligen slutligen inträffa,
att tillgängliga medel visade sig otillräckliga för fyllande av behovet av
tilläggsanslag beträffande redan utförda företag, vilka givetvis i första
hand bort tillgodoses. Vidare torde enligt vad utskottet från vederbörligt
håll inhämtat den av motionären föreslagna författningsändringen påfordra
upprättande av tilläggskontrakt och ställande av nya säkerhetsförbindelser
beträffande tilläggsanslagen, vilket skulle medföra tidsutdräkt
och besvär icke minst för de bidragssökande själva samt hava till följd
kostnader för såväl staten som de enskilda företagarna.
Nu antydda konsekvenser av tilläggsbidrags utbetalande på sätt
motionären ifrågasatt torde också hava uppmärksammats och beaktats
vid avfattningen av nu ifrågavarande bestämmelse. Utskottet håller med
hänsyn härtill före, att bestämmelsen ifråga bör oförändrad bibehållas.
Emellertid vill utskottet erinra, att, enligt vad som från lantbruksstyrelsen
meddelats, av beviljat statsbidrag i allmänhet brukar — med
stöd av mom. 7 i kungörelsen den 28 juli 1916 nr 377 — innehållas
mellan 20 och 30 procent, intill dess arbetet blivit vederbörligen avsynat
och godkänt, så vida icke Kungl. Maj:t med avseende å särskilda förhållanden
prövat annorlunda förordna.
Det med motionärens förslag avsedda praktiska syftet synes utskottet
under sådana förhållanden till väsentlig del kunna vinnas därigenom
att beträffande företag, som kunna förväntas bliva berättigade till
tilläggsbidrag, av det till företaget tidigare beviljade anslaget, redan innan
arbetet blivit vederbörligen avsynat och godkänt, utbetalas större del än på
sätt ovan framhållits för närvarande plägar ske och i vissa fall intill i det
närmaste hela beloppet, givetvis under förutsättning att vederbörande myndighet
så anser lämpligt och Kungl. Maj:t icke finner skäligt annorlunda
förordna.
Något hinder härför synes utskottet heller icke böra möta, alldenstund
enligt ovan åberopade författningsrum endast någon del av statsbidraget
bör innestå, intdl dess arbetet är vederbörligen avsynat och godkänt.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och med avslag å den av
herr Nilsson i Antnäs i ämnet väckta motionen
dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från
norrländska avdikningsanslaget understödda företag å
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,
1,000,000 kronor;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
59
dels ock godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkta ändringar och tillägg beträffande
de för åtnjutande av dylikt til läggsbidrag av
riksdagen år 1919 godkända bestämmelserna.
62:o) Under punkt 57 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
för tilläjrgsbidrag till vissa med bidrag från allmänna avdikningsanslaget
understödda företag å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst 210,000 kronor; dels ock godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkta ändringar och tillägg beträffande de för åtnjutande
av dylikt tillläggsbidrag av riksdagen år 1919 godkända bestämmelserna.
Kungl. Maj:t framlade till 1919 års lagtima riksdag förslag rörande
tilläggsbidrag även till vissa med bidrag från allmänna avdikningsanslaget
understödda företag. Det erforderliga medelsbehovet härför beräknades
uppgå till i avrundat tal 660,000 kronor. Riksdagen anvisade
härav för åren 1919 och 1920 tillhopa 400,000 kronor.
1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion nr 84 av
herr Anderson i Knapasjö, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
om sådan ändring i Kungl. Maj:ts kungörelse nr 465 år 1919, att tilläggsbidrag
till med statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget understödda
företag må med sina motsvarande delar utbetalas efter samma grunder
som det ordinarie statsbidraget.
Mot beloppet av det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget har utskottet
intet att erinra.
Rörande bestämmelserna för tilläggsanslags utgående från allmänna
avdikningsanslaget hava däri dels av Kungl. Maj:t och dels i den väckta
motionen förändringar föreslagits i enahanda hänseenden, som i fråga
om norrländska avdikningsanslaget.
Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt
anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och med avslag å den i
ämnet väckta motionen
dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från
allmänna avdikningsauslaget understödda företag å
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,
210,000 kronor;
dels och godkänna av departementschefen i stats
-
Tilläggsbidrag
till vissa med
bidrag från
allmänna avdikningsanslaget
understödda
företag.
(extra anslag.)
[57.J
Motion.
Utskottet.
60
''Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
rådsprotokollet tillstyrkta ändringar och tillägg beträffande
de för åtnjutande av dylikt tilläggsbidrag av
riksdagen år 1919 godkända bestämmelserna.
Lindrig av 63:o) Under punkt 58 har Kungl. Makt föreslagit riksdagen att i
<icr för kaik. buldan pa den proposition angående anslag till lindring av fraktkost(•ifra
anslag.) naderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för
[58.] jordbrukets behov, som Kungl. Majrt må komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål å extra stat för år 1921 beräkna ett anslag
av 2,000,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Främjande
av landsbygdens
elektrifiering.
(extra anslag.)
[59.]
64:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 59 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1918—1920 för främjande av en planmässig organisation
och utveckling av landsbygdens elektrifiering å
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,
100,000 kronor.
för * la °ndsbyq- 65:o) 1 överensstäm melse med Kungl. Maj:ts under punkt 00 gjorda
dens elektri framställning och med förmälan att utskottet icke funnit anledning till
firning. erinran mot vad departementschefen till statsrådsprotokollet anfört rörande
föreslagen jämkning uti ifrågavarande statskonsulents arbetsuppgifter
LoU.j hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1918—1920 för anställande av en statskonsulent för
landsbygdens elektrifiering ävensom till rit- och skrivbiträden
åt densamme samt expenser å extra stat för
år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.
Upplyftning averksamhet
angående
försäljning*- föreningar
m. m.
61
(extra anslag.)
[61.]
_ 66:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts under punkt
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1919 och 1920 till främjande av upplysningsverksamhet
rörande föreningar för ordnande av avsättningen av
lantmannaprodukter ävensom beträffande jordbrukskasserörelsen
å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 10,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
(il
Fiskeri väsen de t.
67:o) Under punkt 62 kar Knngl. Maj:t föreslagit riksdagen, dels statens fitkcgodkänna
sådan ändring i staten för statens fiskeriadmiuistration, att nad™"l>tra‘
tillämpas från och med år 1921, att i stället för 2 liskeristipendiater, (-01.dinarie
arvoden 3,000 kronor, uppföras två fiskeristipendiater, en var med arvode anslag.)
av 2,500 kronor och med anteckning för bägge, att arvodet kan efter [62.]
5 år höjas med 500 kronor, till följd varav statens slutsumma kommer
att höjas från 42,300 kronor med 2,000 kronor till 44,300 kronor; dels
vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till statens fiskeriadministration
från 42,300 kronor med 2,000 kronor till 44,300 kronor; dels ock medgiva,
att förenämnda arvodesförhöjningar efter viss tids tjänstgöringmå
utgå från nionde huvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg.
Ordinarie anslagstiteln »fiskerinäringens understöd» bestämdes av
1918 års lagtima riksdag till ett belopp av 140,000 kronor. Härav utgå
42,300 kronor till statens fiskeriadmiuistration och 65,000 kronor till
fiskeri administrationen och fiskets befrämjande i de särskilda orterna,
under det att återstående beloppet, 32,700 kronor, är ställt till Kungl.
Maj:ts förfogande.
Den vid nämnda riksdag godkända staten för statens fiskeriadministration
upptager bland annat 3,000 kronor till arvode åt två
fiskeristipendiater. 1 detta hänseende skedde icke i den nya staten
någon ändring i förutvarande förhållanden.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 177 — 185 i statsrådsprotokollet.
Den begärda anslagsökningen, 2,000 kronor, föranledes av förslaget utskottet.
om höjning av arvodet till två fiskeristipendiater från 1,500 kronor till 2,500
kronor. Härjämte skulle arvodet kunna efter fem år höjas med 500 kronor.
I likhet med departementschefen anser utskottet den omständigheten,
att ifrågavarande stipendiaters verksamhet numera blivit väsentligen
förändrad, så att de redan från början i avsevärd utsträckningtagas
i anspråk för uppgifter, som eljest tillkomma övriga tjänstemän
vid statens fiskeriadministration, utgöra ett vägande skäl för att stipendiaternas
arvoden nu ökas. Med hänsyn härtill och då enligt vad av
statsrådsprotokollet framgår en sådan arvodesförhöjning ej torde lägga
hinder i vägen för de anordningar i avseende å statens lokala fiskeri_
administration, varom särskilda sakkunniga torde komma att framställa
förslag, tillstyrker utskottet den föreslagna höjningen, vilken synes utskottet
lämpligt avvägd.
62
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Fiskeriadministrationen
och
fiskets befrdröjande
i
de särskilda
orterna.
(ordinarie anslag).
[63.]
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
dels godkänna sådan ändring i staten för statens
liskeriadministration, att tillämpas från och med år
1921, att i stället för 2 fiskeristipendiater, arvoden
3.000 kronor, uppföras två fiskeristipendiater, en var
med arvode av 2,500 kronor och med anteckning för
bägge, att arvodet kan efter 5 år höjas med 500 kronor,
till följd varav statens slutsumma kommer att
höjas från 42,300 kronor med 2,000 kronor till 44,300
kronor;
dels vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till
statens fiskeriadministration från 42,300 kronor med
2.000 kronor till 44,300 kronor,
dels ock medgiva, att förenämnda arvodesförhöjningar
efter viss tids tjänstgöring må utgå från nionde
huvudtitelns förslagsanslag till ålderstiliägg.
Vid bifall härtill kommer ordinarie anslagstiteln »fiskerinäringens
understöd» att undergå motsvarande förhöjning.
(38:o) Under punkt 63 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja
det under ordinarie anslagstiteln »fiskerinäringens understöd» uppförda
anslag till »fiskeriadmiuistrationen och fiskets befrämjande i de särskilda
orterna» från 65,000 kronor med 40,000 kronor till 105,000 kronor med
rätt för Kungl. Maj:t att på de villkor, Kungl. Magt kan finna gott föreskriva,
därav anvisa 30,000 kronor till insamlande av primäruppgifter
för fiskeristatistik.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 186—190 i statsrådsprotokollet.
Såsom i nästföregående punkt erinrats ingår i ordinarie anslagstiteln
»fiskerinäringens understöd» ett belopp av 65,000 kronor till
liskeriadministrationen och fiskets befrämjande i de särskilda orterna.
Redan 1904 års riksdag uppförde under denna anslagstitel ett
anslag av 30,000 kronor såsom bidrag till hushållningssällskap och
landsting för fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande i de särskilda
orterna. Då ifrågavarande anslag emellertid visade sig otillräckligt
för bestridande av därmed avsedda utgifter och medel ansågos böra
beredas jämväl till insamlande av primäruppgifter för fiskeristatistik,
höjde 1912 års riksdag ifrågavarande anslag med 35,000 kronor eller,
till ovan angivna belopp av 65,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
63
att, på de villkor Kung]. Maj:t kunde finna gott föreskriva, därav anvisa
20.000 kronor till insamlande av berörda primäruppgifter.
Kungl. Maj:t har beträffande användningen av ifrågavarande, till
den lokala< fiskeriadministrationen och fiskeristatistiska uppgifter avsedda
anslag ut''färdat kungörelse den 28 november 1912 (nr 296), däri vissa
ändringar sedermera vidtagits genom kungörelse den 19 maj 1917 (nr 242).
Statsbidrag må icke utgå med större belopp än som motsvarar, vad
beträffar insamlande av primäruppgifter för fiskeristatistik, tre, fjärdedelar
av de för sådant ändamål inom orten använda medel och, vad
angår fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande, hälften av de
medel, som använts för dessa ändamål inom orten.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört huvudsakligen
följande:
»Vad angår förhöjning av det till insamlande av primäruppgifter
för fiskeristatistik avsedda beloppet från nuvarande 20,000 kronor till
30.000 kronor finner jag eu sådan höjning välbehövlig. Enligt gällande
bestämmelser förutsättes, att av de för ändamålet inom orten använda
medlen tre fjärdedelar böra kunna påräknas täckta av statsmedel.
Då det nu tillgängliga beloppet ej lämnar tillgång härtill, uppstår
helt naturligt obenägenhet hos de bidragslämnande att — såsom
tidsförhållandena nödvändiggöra — höja sina anslag, enär de icke
kunna påräkna mot eget bidrag svarande statsbidrag. Då därjämte förbättring
av statistiken är av behovet högeligen påkallad, synes anslagsökningen
för ändamålet icke kunna göras mindre än den av myndigheterna
föreslagna, 10,000 kronor, om tillfredsställande resultat skall
kunna förväntas.
Vad därefter angår den nu med 45,000 kronor utgående del av
statsanslaget till fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande i orterna,
som avser andra ändamål än statistiken, har densamma såsom av de av
lantbruksstyrelsen lämnade uppgifterna framgår redan under en följd av
år varit otillräcklig. Då mot det inom orten tillskjutna beloppet bör
enligt gällande bestämmelser kunna påräknas ett lika stort belopp av
statsmedel och då de inom orterna för ändamålet utgivna medlen redan
för år 1918 överstego 125,000 kronor och för följande åren påräknas
än större, framstår härav en höjning av anslaget med 20,000 kronor
såsom oavvislig.
Vad slutligen vidkommer de av lantbruksstyrelsen ifrågasatta
anslagsökningarna för befrämjande av vissa, hittills icke medelst bidrag
från detta anslag understödda åtgärder, nämligen till studieresor för
fiskare samt till premiering av välskötta fiskerier in. m., med 5,000
64
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
kronor till vartdera ändamålet, finner jag mig med tanke på de resultat,
som vunnits genom motsvarande åtgärder på jordbruksområdet, böra
tillstyrka, att medel göras tillgängliga härför. Mot de föreslagna
beloppen har jag ingen erinran. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit
bör statsbidrag till dessa bägge nya ändamål icke i något fall utgå med
större belopp, än som motsvarar hälften av de medel, som inom orten
använts för ändamålet.»
Den äskade anslagslörhöjningen, 40,000 kronor, är föranledd av
ökning i anslaget till insamlande av primäruppgifter för fiskeristatistik
från nuvarande 20,000 kronor till 30,000 kronor eller sålunda med 10,000
kronor ävensom ökning av den nu med 45,000 kronor utgående delen avstatsanslaget
till fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande i orterna,
som avser andra ändamål än statistiken, till 65,000 kronor eller sålunda
med 20,000 kronor. Dessutom ingår i anslagsförhöjningen bidrag med
5.000 kronor till vartdera av två, hittills icke medelst bidrag från
förevarande anslag understödda åtgärder, nämligen till studieresor för
fiskare samt till premiering av välskötta dammhushållningar och insjöfisken
på sötvattenfiskets område samt av fiskberedning, såsom strömmingssaltning
och rökning, på saltsjöfiskets område.
De begärda anslagsbeloppen föranleda icke någon utskottets erinran.
Med instämmande i vad departementschefen anfört i fråga om storleken
av ortsbidraget till sistnämnda två ändamål hemställer utskottet,
att riksdagen må höja det under ordinarie anslagstiteln
»fiskerinäringens understöd» uppförda anslag till
»fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande i de
särskilda orterna» från 65,000 kronor med 40,000 kronor
till 105,000 kronor
med rätt för Kungl. Maj:t att på de villkor,
Kung!. Maj:t kan finna gott föreskriva, därav anvisa
30,000 kronor till insamlande av primäruppgifter för
fiskeristatistik.
Vid bifall härtill komitier ordinarie anslagstiteln »fiskerinäringens
understöd» att undergå motsvarande förhöjning.
69:o) Under punkt 64 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
utöver de i punkterna 62 och 63 föreslagna ökningar å tillhopa 42,000
kronor av anslagstiteln »fiskerinäringens understöd», nu upptagen till
140.000 kronor, höja denna anslagstitel med ytterligare 8,000 kronor
eller till 190,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
65
Departementschefen har till statsrådsprotokollet härom anfört följande:
»Såsom
förut omförmälts är den del av ordinarie anslagtiteln »fiskerinäringens
understöd», som icke anvisats till statens fh-keriadministration
eller till fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande i de särskilda
orterna, ställd till Kungl. Maj:ts förfogande att användas för ändamålet.
Denna del uppgår nu till 32,700 kronor.
Allt eftersom livaktigheten på fiskerinäringens område stegrats och
penningvärdet sjunkit liar denna andel visat sig väl knappt tillmätt.
Jag har förut meddelat, att för vartdera av åren 1919 och
1920 anvisats från denna anslagsdel ett belopp av 3,000 kronor till två
extra fiskeristipendiater. En viss höjning av dessa arvoden torde böra
beräknas, vilket även utgör ett skäl för anslagets ökning.
Då jag förut tillstyrkt höjning av anslaget till statens fiskeriadministration
till 44,300 kronor och av anslaget till fiskeriadministrationen
och fiskets befrämjande i de särskilda orterna till 105,000 kronor,
anser jag anslagstiteln i sin helhet böra bestämmas till 190,öOO kronor,
varigenom den till Kungl. Maj:ts förfogande stående delen skulle bliva
40,700 kronor.»
Den begärda ytterligare förhöjningen i anslagstiteln »fiskerinäringens
understöd» med 8,000 kronor föranleder ingen utskottets erinran.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må utöver de i punkterna 67 och
68 tillstyrkta ökningar å tillhopa 42,000 kronor av
anslagstiteln »fiskerinäringens understöd», nu upptagen
till 140,000 kronor, höja denna anslagstitel med ytterligare
8,000 kronor eller till 190,000 kronor.
70:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
65 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för år
1920 såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
och hållande av föredrag i navigation in. m. för
bohuslänska fiskare, under förutsättning att av Göteborgs
och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting
eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 1,850
kronor, å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 1,550 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 sand. 12 höft. (Nr 24 A — 24 B.) 9
Utskottet.
Undervisningskurser
i
navigation för
bohuslänska
-fiskare.
(extra anslag,)
[65.]
66
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
södra 71:o) Under punkt 66 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
fiskeriförening understöd åt södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för år 1921
(extra anslag) såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa dels såsom bidrag till för[66.
] eningens upplysningsverksamhet 8,500 kronor, dels ock såsom bidrag
till föreningens fiskeribiologiska undersöknings- och fiskodlingsverksamhet
18,500 kronor, eller tillhopa 27,000 kronor.
Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande
verksamhet har riksdagen för varje år från och med år 1908
på extra stat anvisat anslag. För år 1920 hava sålunda anvisats dels
såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,500 kronor och
dels såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings- och
fiskodlingsverksamhet 13,500 kronor eller tillhopa 22,000 kronor.
Utredningen i'' ärendet återfinnes å sid. 195—196 i statsrådsprotokollet.
Vtskoltet.
Den begärda anslagsförhöjningen till föreningens fiskeribiologiska
undersöknings- och fiskodlingsverksamhet från nuvarande 13,500 kronor
till 18,500 kronor eller sålunda med 5,000 kronor är föranledd av ökade
omkostnader för försöksverksamheten.
Anslagsäskandet föranleder icke någon utskottets erinran, och utskottet
hemställer fördenskull,
att riksdagen må till understöd åt södra Sveriges
fiskeriförening å extra stat för år 1921 såsom särskilda
förslagsanslag, högst, anvisa
dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet
8,500 kronor;
dels ock såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska
undersöknings- och fiskodlingsverksamhet
18,500 kronor eller tillhopa 27,000 kronor.
Hydrografisk- 72:o) Under punkt 67 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
underlik- utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omningar
av de givande haven å extra stat för år 1921 såsom särskilda reservationsSVgZ9andT''
anslag anvisa dels till omkostnader för de av svenska hydrografiskhaven.
biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna 35,000 kronor;
(extra anslag.) dels ock till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en internatioT67.
] nell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium 5,100 kronor,
eller tillsammans 40,100 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
användas för de avsedda ändamålen.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
67
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 197—198 i statsrådsprotokollet.
För utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de
Sverige omgivande haven har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag anvisat
medel å extra stat för vart och ett av åren 1901—1920. Under
år 1920 utgår anslaget i likhet med näst föregående år med 34,100
kronor, därav 5,100 kronor till täckande av Sveriges andel i kostnaden
för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium
och 29,000 kronor till omkostnader för de av svenska hydrografiskbiologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna.
Förslaget innebär en ökning av anslaget för innevarande år med
6,000 kronor i posten omkostnader för kommissionens egna arbeten.
Densamma är föranledd av ökade utgifter för extra arbetshjälp, tryckning,
reparationer, byra för båtar, motorolja och bränsle samt kemikalier.
Härjämte ifrågasättes ett tilläggsanslag för innevarande år till
belopp av 15,700 kronor för ersättande av förslitna fiskredskap.
Då såväl anslagsförhöjningen för år 1921 som tilläggsanslaget
torde vara av behovet påkallade, föranleder förslaget härom ingen erinran
från utskottets sida.
I fråga om tilläggsanslaget kommer utskottet att göra särskild
hemställan.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må till utförande av hydrografiskbiologiska
undersökningar av de Sverige omgivande
haven å extra stat för år 1921 såsom särskilda reservationsanslag
anvisa
dels till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna
35,000 kronor;
dels ock till täckande av Sveriges andel i kostnaderna
för en internationell hydrografisk-biologisk
centralanstalt med laboratorium 5,100 kronor; eller
tillsammans 40,100 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande användas för de avsedda ändamålen.
73:o) Under punkt 68 har Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen att till
underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för hydro
-
Utskoltei.
Underhållsoch
driftkostnad
för
opaginerad Kontrollera mot PDF
<58
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Skulerat grafi8k-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven, å
(extra anslå») ex^ra s*at för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 94,000 kronor,
ra» i Utredningen i ärendet återfinnas å sid. 200—203 i statsrådspro
L
''J tokollet.
För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken
har fartyget Skagerak sedan år 1905 varit i verksamhet. Riksdagen
har för varje år å extra stat beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad
för nämnda fartyg. För år 1918 uppgick detta anslag till 56,000
kronor, varav dock 10,000 kronor voro avsedda att utgå förskottsvis
under år 1917.
Den 22 januari 1918 medgav Kungl. Maj:t, att sistnämnda belopp
av 10,000 kronor finge, så långt det försloge, användas till ersättande
av förskott för sillrekognosceringar under hösten 1917. Då emellertid
de därefter för år 1918 för fartyget tillgängliga medlen, 46,000 kronor,
redan under de första månaderna av året i stor utsträckning tagits i
anspråk för sillrekognosceringar, visade sig beredandet av ytterligare
medel för samma ändamål oundgängligen nödvändigt. På grund härav
föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till ytterligare underhålls- och driftkostnad
för fartyget under år 1918 å tilläggsstat för samma år anvisa
ett reservationsanslag av 35,000 kronor. Riksdagen biföll detta förslag.
För år 1918 stodo alltså till förfogande anslag till belopp av sammanlagt
81,000 kronor.
För år 1919 beviljade 1918 års lagtima riksdag, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag, för ändamålet å extra stat ett reservationsanslag
av 46,000 kronor. Sedan länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som
har överinseendet över fartyget, anhållit om beredande av ytterligare
anslag å 40,000 kronor för underhålls- och driftkostnad för fartyget
under år 1919, anvisade sistnämnda års lagtima riksdag med bifall till
Kungl. Majrts framställning härom å tilläggsstat för samma år det sålunda
äskade beloppet. De för år 1919 anvisade medlen uppgingo alltså
inalles till 86,000 kronor.
För år 1920 har riksdagen för nu ifrågavarande ändamål anvisat
å extra stat ett reservationsanslag av 98,000 kronor. Ökningen av
anslaget har orsakats av att seglationstiden för fartyget ansetts böra
utsträckas från 5 till 7 månader, av vilken tid skulle anslås 5 månader
till sillrekognosceringar och 2 till övriga arbeten av betydelse för vetenskapen
och fiskerinäringen att utföras i huvudsak under annan tid av
året än då ^ sillrekognosceringarna påginge samt å andra delar av det
Sverige omgivande vattenområdet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
69
Beträffande befäl och manskap å fartyget har från början varit
bestämt, att befälhavaren och förste maskinisten skulle vara anställda
för helt år, varemot den övriga delen av besättningen under de första
åren av fartygets verksamhet till huvudsaklig del utgjorts av manskap
från flottan. Sedan emellertid erfarenheten visat, att användande av
civil besättning, vartill början gjordes år 1909, medförde vissa fördelar,
har Kungl. Maj:t vid ^anordnande av de senare årens anslag medgivit,
att civil besättning och underbefäl å fartyget finge förhyras.
Det föreslagna anslaget är beräknat för en seglationstid för fartyget
av såsom för år 1920 7 månader. Anslagets belopp har undergått
en minskning med 4,000 kronor i jämförelse med det för innevarande
år bestämda.
Då anslagsäskandet icke föranleder någon utskottets erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad
för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven,
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 94,000 kronor.
74:o) Under punkt 69 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget Skagerak å extra
stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 14,000 kronor.
Det för hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt för tillsyn och bevakning av Sveriges havsfisken
avsedda fartyget Skagerak har årligen från och med år 1906 försäkrats
mot sjöfara hos sjöförsäkringsaktiebolaget Gauthiod. Till och med år
1917 avsåg försäkringen ett värde av 130,000 kronor, motsvarande ursprungliga
anskaffningskostnaden. Medel till försäkringspremien för
sagda år anvisades av riksdagen med 5,200 kronor för år.
Av skäl som anfördes i statsrådsprotokollet vid 1918 års statsverksproposition,
ansågs försäkringsbeloppet böra höjas till 480,000
kronor. För detta belopp har fartyget varit försäkrat under åren 1918
och 1919.
För gäldande av premien härför har riksdagen på Kungl. Maj:ts
förslag anvisat, jämte ett tilläggsanslag för år 1918, för vartdera av
åren 1919 och 1920 ett anslag å 14,400 kronor.
Utskottet.
Försäkring
av fartyget
Skagerak.
(extra anslag.)
[69.]
70
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
TJtakottet.
Underhillsoch
driftkostnad,
för
fartyget
Ey strå salt.
(extra anslag.)
[70.J
Enligt statsrådsprotokollet har fartyget, vars anskaffningskostnader
för närvarande torde uppgå till 400,000 kronor, försäkrats för innevarande
år mot en premie av 14,000 kronor.
Försäkringspremien för år 1921 beräknas till samma belopp som
för innevarande år.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot framställningen
och hemställer,
att riksdagen må till bestridande av kostnader
för försäkring av fartyget Skagerak å extra stat för
år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 14,000 kronor.
75:o) Under punkt 70 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt å extra stat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 18,500 kronor.
Till underhålls- och driftkostnad för fiskeriadministrationens fartyg
Eystrasalt har riksdagen anvisat anslag å extra stat för varje år från
och med år 1909. För 1919 och de närmast föregående åren beräknades
dessa kostnader till 10,000 kronor om året. För år 1920 har anslaget
begränsats till 15,000 kronor. Anslaget har reservationsanslags natur.
Efter att hava redogjort för av lantbruksstyrelsen gjord framställning
om anslagsäskande för ändamålet för år 1921, vari styrelsen bland
annat anfört, att sedan fartygets värde år 1918 ansetts böra höjas från
25,000 kronor till 40,000 kronor, den årliga kostnaden för dess sjöförsäkring
stigit till 1,400 kronor, motsvarande 3 Va procent av värdet,
varvid dock en procent eller 400 kronor skulle återbetalas i händelse
någon skada ej inträffat, har departementschefen för egen del i ärendet
anfört följande:
»I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att kostnaden för fartygets
försäkring, vartill hittills medel av Kungl. Maj:t anvisats från
anslaget till fiskerinäringens understöd, hädanefter bör utgå från det
anslag, som må anvisas för fartygets underhålls- och driftkostnader, samt
att sistnämnda kostnader för år 1921 böra beräknas till 18,500 kronor.
Om dén nytillkomna utgiften å 1,400 kronor frånräknas, är detta
belopp endast 2,100 kronor högre än det för år 1920 anvisade, och
denna ökning beror till största delen av höjning i besättningens arvoden.
Kostnaden för fotogen m. m. har däremot beräknats högst väsentligt
mindre än i fjol.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A. 71
Utskottet delar departementschefens Uppfattning att försäkringskostnaden
för fartyget hädanefter bör utgå från det för underhålls- och
driftkostnader för fartyget anvisade anslaget. Då anslagsökningen 3,500
kronor med frånräknande av den nytillkomna utgiften för fartygets sjöförsäkring,
1,400 kronor, beror av höjning i besättningens arvoden med
2,100 kronor, föranleder anslagsäskandet icke någon utskottets erinran.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad
för fartyget Eystrasalt å extra stat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 18,500 kronor.
76:o) Under punkt 71 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för stationerande under vintermånaderna 1920—1921 av ett armerat
ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd
vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 207—209 i statsrådsprotokollet.
Under en följd av år var tidigare ett armerat ångfartyg under
vintrarna stationerat vid bohuslänska kusten för upprätthållande av
ordning under pågående vintersillfiske och för att på olika sätt bistå
fiskarena. Särskilt anslag härtill anvisades av riksdagen årligen för
tiden till och med vintern 1915—1916, med undantag endast för vintern
1911—1912, då riksdagen i stället medgav, att vissa besparingar finge
användas för ändamålet.
Under åren 1912—1913 och 1914—1918 har emellertid icke någon
dylik vinterexpedition utrustats. Därför begärdes intet nytt anslag för
tiden 1917—1920, utan har riksdagen på Kungl. Majrts förslag medgivit
användande av erforderliga belopp utav den behållning, som uppstått
å redan beviljade anslag för samma ändamål.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Då stationerandet under en del av vintern av ett armerat ångfartyg
huvudsakligen vid rikets västra kuster men vid behov även vid
andra delar av rikets kuster visat sig vara till stort gagn samt den
neutralitetsvakt av flottan upphört, som under krigsåren gjort ett dylikt
fartygs stationerande obehövligt, liar Kungl. Maj:t såsom ovan nämnts
förordnat om återupptagandet av dylik bevakningstjänst under vissa
tider av vintrarna 1918—1919 och 1919—1920. Härigenom hava de
förut besparade medlen åtgått.
Utskottet.
Ett armerat
ångfartygs
stationer ande
vid rikets
kuster.
(extra anslag.)
[71.]
72
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
SkogsMg
skolan.
(ordinarie
anslag.)
[72.]
För vintern 1920—1921 torde dylik bevakning även böra anordnas och
härtill kräves alltså nytt anslag. Ifall såsom lantbruksstyrelsen föreslagit
ett belopp av 60,000 kronor disponeras till detta ändamål samt härav
10,000 kronor beräknas till utrustnings- och avrustningskostnad, skulle
återstående 50,000 kronor räcka till 89 dagars eller ungefär 3 månaders
expedition med en dagkostnad av 563 kronor. Om stenkolspriset beräknas
till 150 kronor för ton och dagkostnaden härigenom sänkes till
538 kronor, medför detta ej större förändring än att medlen räcka i
ytterligare fyra dagar. Därest i anslutning till de beräkningar, som
ligga till grund för under fjärde huvudtiteln begärda anslag till flottan,
kolpriset beräknas till allenast 140 kronor för ton samt jämväl oljepriset
sättes lägre än i ovanberörda kalkyl, utsträckes tiden med tre å
lyra dagar. Jag anser längre expeditionstid än sålunda angivits ej böra
nu beräknas och vill därför förorda ett anslag av 60,000 kronor.
Liksom förut bör proviantkostnaden under expeditionen bestridas
av medel under femte huvudtiteln.
Jag har i detta ärende samrått med chefen för sjöförsvarsdepartementet
och inhämtat, att han delar min uppfattning i frågan.»
Då förevarande framställning icke föranleder någon utskottets erinran,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för stationerande under vintermånaderna
1920 — 1921 av ett armerat ångfartyg vid
rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd
vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
Skogsväsendet.
77:o) Under punkt 72 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till stat för skogshögskolan, att tillämpas från och med år
1921, dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till nämnda högskola
från 139,050 kronor med 85,750 kronor till 224,800 kronor.
Den vid 1914 års senare riksdag godkända staten för skogshögskolan
med däri åren 1917, 1918 och 1919 av riksdagen godkända
ändringar har följande utseende:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr
73
Lön
Tjänst- göri res- pen- ningar
Orts-
tillägg
Särskilt
arvode
Summa
Rektor ..............................
1,000
1,000
1 professor .......................
5,000
2,500
—
—
7,500
3 professorer........................
15.000
7,500
—
—
22,500
Anm. Förestående 4 professu- rer omfatta vardera ett av följande
ämnesområden: 1) skogsskötsel;
2) skogsuppskattning och skogs- indelning; 3) skogsteknologi med
byggnads, och avdikningslära; 4)
skogsbotanik med allmän botanik.
; 1 lektor i skogsskötsel m. m.
3,000
1,900
5,800
1 » i skogsteknologi m.m.
3,900
1,900
—
—
5,800
1 överassistent.....................
—
—
5,500
5,500
1 trädgårdsmästare och pre- parator...........................
1,300
750
150
2,200
t port- och planteringsvakt...
900
550
150
—
1,600
1 vaktmästare och maskinist
1,100
650
150
—
1,900
Arvoden åt extra lärare ......
—
—
_
13,400
13,400
Amanuensarvode..................
—
—
—
1,800
1,800
Till kamrerargöromålens be- stridande .......................
1,000
1,000
Till biblioieksgöromålens be- stridande .....................
2,000
2,000
Resestipendier åt lärare.........
—
—
—
—
550
Stipendier åt elever vid högre
kursen ...........................
3,000
Dito dito vid lägre dito ......
—
—
—
—
600
Anslag till praktiska övningar
vid högre kursen .........
29,000
Dito dito dito vid lägre dito
—
—
—
—
6,650
Expenser ...........................
—
—
—
—
27,000
Styrelsens för skogshögskolan
och statens skogsförsöks- anstalt rese- och traktaments- ersättning samt Övriga ut- gifter för styrelsen............
1,500
Summa
—
_
140,300
Efter 5 år kan lönen höjas
/med 600 kronor.
1 Efter 5 år kan lönen höjas
(med 500 kronor och efter
ilo år med ytterligare 500
J kronor.
Efter 3 år kan lönen höjas
med 100 kronor, efter 6 år
med ytterligare 100 kronor
och efter 9 år med än ytterligare
100 kronor.
Anmärkningar.
a) Därest professor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 900 kronor årligen.
b) » lektor » » » » » » » 500 » »
c) Därest överassistenten åtnjuter fri bostad och vedbrand, skola å arvodet avdragas 500 kronor årligen.
d) Därest trädgårdsmästaren och preparatorn eller vaktmästaren och maskinisten åtnjuter bostad med bränsle,
eventuellt med bränsle och lyse, skall av lönen avstås för bostad med bränsle 300 kronor samt för lyse 25
kronor för år. I de fall, då dylik befattningshavare åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme men
icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den icke
kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma
det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum.
k) Port- och plantcringsvakten åtnjuter utöver den kontanta avlöningen fri bostad med bränsle,
f) Till vaktmästaren och maskinisten skall utöver den honom tillkommande ordinarie avlöning utgå ett belopp
av 200 kronor för år till avlönande av biträde vid honom åliggande portvakts- m. fl. göromål.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 12 höft. (Nr 24 A —24 B.) 10
Utskottet.
74 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
På grund av bostadsavdrag för vissa befattningshavare, beräknade
till 1,250 kronor, upptages anslaget till allenast 139,050 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 213—233 i statsrådsprotokollet.
I jämförelse med den nuvarande staten utvisar den föreslagna nya
staten en ökuing av 85,400 kronor. Denna ökning fördelar sig på sätt
framgår av följande sammanställning:
1 lektor i botanik.................................................................... kronor 5,600
Arvoden åt extra lärare ........................................................... » 3,050
Kamreraregöromålens bestridande ........................................ » 3,000
Biblioteksgöromålens bestridande............................................ » 400
Resestipendier åt lärare ........................................................... » 450
Stipendier åt elever vid högre kursen ................................ » 1,000
» » » » lägre » ................................ » 400
Anslag till praktiska övningar vid högre kursen............... » 39,650
» » » » » lägre » y> 10,000
Expenser........................................................................................ » 21,850
Summa kronor 85,400
Vissa av dessa ökningar äro föranledda av uppförande å ordinarie
stat av sådana belopp, som förut beviljats såsom extra anslag. Så är
förhållandet med anslaget till lektorn i botanik ävensom i fråga om anslagen
till arvoden åt extra lärare samt praktiska övningar vid den
högre och den lägre kursen vid högskolan till den del dessa anslag på
grund av elevantalets ökning beviljats å extra stat. Slutligen gäller
detsamma beträffande ett belopp å 10,000 kronor av expensanslaget.
Med hänsyn till det i anmärkning e) under den nya staten omförmälda
tillskottsbelopp till vaktmästaren och maskinisten samt då portoch
planteringsvakten åtnjuter fri bostad utöver avlöningen, har bostadsavdraget
nu ej synts departementschefen böra beräknas högre än
900 kronor och anslaget alltså bliva 224,800 kronor, eller 85,750 kronor
mer än det nuvarande.
Behovet av de begärda ökade anslagsmedlen synes ådagalagt genom
utredningen i ärendet. Likaså har utskottet funnit bärande skäl vara
anförda för att på sätt föreslagits vissa å extra stat för närvarande utgående
medel nu upptagas i den ordinarie staten.
Utskottet hemställer följaktligen,
att riksdagen må
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
framlagda förslaget till stat för skogshögskolan,
att tillämpas från och med år 1921;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
75
■dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget
till nämnda högskola från 139,050 kronor, med 85,750
kronor till 224,800 kronor.
78:o) Under punkt 73 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående ny stat för statens skogsförsöksanstalt,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål beräkna eu höjning i ordinarie anslaget till denna anstalt
från 81,650 kronor, med 21,900 kronor till 103,550 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
79:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 74
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1919 och 1920 till personligt ålderstillägg åt extra
läraren vid skogshögskolan, docenten filosofie doktorn
Gösta Grönberg, därest han fortfarande med gott vitsord
tjänstgör såsom sådan lärare, å extra stat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 500 kronor.
80:o) Under punkt 75 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till diverse behov vid skogshögskolan å extra stat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 45,100 kronor.
På extra stat för år 1920 har riksdagen till diverse behov vid
skogshögskolan anvisat ett reservationsanslag av 75,200 kronor, vilket
enligt sammanställning i statsrådsprotokollet vid statsverkspropositionen
år 1919 var avsett att utgå till följande ändamål med nedannämnda,
till sagda slutsumma avrundade belopp:
Extra lektor i botanik .............................................................. kronor 5,600
Ökat arvode till extra lärare i tjänsteexpedition m. in. » 360
» » » » » i agronomi.............................. )> 160
Assistent i skogsindelning in. m.......................... » 1,050
» i skogsteknologi in. in. ........................................ » 700
Jägmästarkursens praktiska övningar...................... » 30,080
Forstmästarkursens » » .................................... » 8,092
Expenser vid högskolan ........................................................... » 21,180
» » Garpenberg ...................................................... » 6,700
Reparationer vid Malingsbo ................................................... » 800
Telefonledning vid Bjur fors............................................. »_400
Summa kronor 75,122.
Statens skogsförsöksanstalt.
(ordinarie anslag.
)
[73.]
Personligt
ålderstillägg
till extra
läraren O.
Grönberg.
(extra anslag.)
[74.]
Diverse behov
vid skogshögskolan.
(extra anslag.)
[75.]
76
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
Därjämte Lava å extra stat för år 1920 såsom särskilda anslag
anvisats dels 6,200 kronor till ett docentstipendium å 5,000 kronor och
till studieunderstöd åt sådana studerande, som vid högskolan ägna sig
åt skogsvetenskaplig forskning, dels ock 500 kronor till personligt
ålderstillägg åt extra läraren, filosofie doktorn Gösta Grönberg.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 213—233 i statsrådsprotokollet.
Förslaget innebär att å extra stat för år 1921 skulle uppföras för
diverse behov vid skogsbögskolan ett anslag av 45,100 kronor, varjämte
begäres ett tilläggsanslag för år 1920 för samma ändamål av 24,800
kronor. De olika anslagsposterna fördela sig på följande sätt:
å tilläggsstat å extra stat
för år 1920. för år 1921.
Kronor Kronor
Förberedande kursens praktiska övningar:
Hantlangningskostnader......................................... — 2,000
ökade assistentarvoden, dagtraktamenten......... 2,342 —
Jägmästarkursens praktiska övningar .......................... 4,819 5,250
Forstmästarkursens praktiska övningar........................ 2,060 590
Expenser................................................................................. — 10,000
Arvodesförhöjningar åt extra lärare............................. 2,500 —
Arvodesförhöjning till kvinnlig biblioteksamanuens 400 —
Studieunderstöd vid vetenskaplig forskning............... — 1,200
Docentstipendier å 5,000 kr.......................................... — 10,000
Assistent i skogsindelning in. m................................ ISO 1,200
d i skogsteknologi m. m................................ 100 800
Inköp av utländsk litteratur............................................ 4,000 —
Möblering i lärarrum ...................................................... 1,*700 —
Stängsel vid norra Brunnsviken................................... 3,700 —
Inredning av assistentbostad vid Garpenberg............ — 5,720
Vattenledning vid Garpenberg ....................................... — 1,600
Instrument för förberedande kursen............................. — 2,000
Underhållsarbeten vid Bjurfors....................................... — 650
Barack vid Rörström ......................................................... — 4,000
Inredning vid Björnhyttan m. m.................................. 3,000 —
Summa kronor 24,771 45,010.
Dessa belopp hava avjämnats till resp. 24,800 och 45,100 kronor.
Anslag till studieunderstöd vid vetenskaplig forskning och till ett
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
77
docentstipendium hava förut upptagits och behandlats under särskild
punkt i huvudtiteln. Det har emellertid nu ansetts lämpligare att anslag
för dessa ändamål framdeles ingå bland anslagen å extra stat till
diverse behov vid högskolan, i samband varmed medel begäres till två
docentstipendier. Förslaget i nu angivna del föranleder icke någon
erinran från utskottets sida. Beträffande övriga ifrågasatta anslag har
utskottet funnit utredningen i ärendet hava ådagalagt behovet av dessa,
varför någon invändning i detta avseende icke med skäl torde kunna
göras.
Beträffande anslagen å tilläggsstat för år 1920 kommer utskottet
att göra särskild hemställan därom.
Utskottet hemställer därför nu,
att riksdagen må till diverse behov vid skogshögskolan
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 45,100 kronor.
81:o) Under punkt 76 har Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen att Diverse behov
för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för år ^ogsf&raiks1921
anvisa ett reservationsanslag av 81,200 kronor. anstalt.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva (extra anslag.)
utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen '' [76.]
anmäla.
82:o) Under punkt 77 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Speeiaiu»derför
specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring ‘andTdenorri
huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen Iram- Ondska skolagda
plan å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av
20,000 kionor. . _ (extra anslag.)
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 265 och 266 i statsråds- [77.]
protokollet.
För 1916 års riksdag anmälde Kungl. Maj:t eu plan till specialundersökningar
rörande de norrländska skogarnas föryngring. Planen
innefattade, att dessa undersökningar skulle pågå under 15 år med början
den 1 april 1916. Under do första 5 åren borde samtliga försök utläggas
och de krävde då mycket arbete. Under de följande 5 åren, då
de egentliga resultaten kunde förväntas, krävde försöksytorna blott eu ''
viss tillsyn samt smärre revideringar och kompletteringar. Under den
sista 5-årsperioden borde vtorna fullständigt revideras och resultaten
78
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
bearbetas för publicering. Det beräknades, att utöver ett belopp i engångsutgift
skulle åtgå per år under första perioden 19,000 kronor,
under andra perioden 7,300 kronor och under tredje perioden 14,700
kronor. Under andra perioden skulle tillkomma viss utredning angående
skogsdikningars resultat, medförande en kostnad av 20,000 kronor. Dåvarande
departementschefen ansåg icke något vara för tillfället att
erinra beträffande detta program jämte kostnadsberäkning men framhöll,
att desamma icke borde fastlåsas för framtiden utan borde kunna jämkas
efter inträdande förhållanden. Anslag för ändamålet hava därefter årligen
anvisats. För år 1917 anvisades 38,900 kronor, däri inbegripet
engångskostnader, och medgavs att härav 19,900 kronor Unge utgå
redan år 1916. För år 1918 anvisades 19,000 kronor enligt planen, men
på grund av ökade resekostnader, dagtraktamenten och hantlangningskostnader
måste därefter å tilläggsstat för samma år anvisas ytterligare
4,600 kronor. För år 1919 anvisades å extra stat 23,600 kronor. Icke heller
detta belopp befanns sedermera tillräckligt och därför anvisades 2,100
kronor å tilläggsstat. För innevarande år har anvisats ett extra anslag
av 26,400 kronor, sålunda beräknat:
Arvode till försöksledaren ......................................................... kronor 7,300
» » skogsbiträdet.......................................................... » 2,500
Resekostnader................................................................................. * 5,500
Hantlangning, hägnader, expenser m. m.......................... » 11,100
Summa kronor 26,400.
Av statsrådsprotokollet framgår att, då år 1921 blir ett övergångsår
för ifrågavarande undersökningar och dessas fullföljande rönt inverkan
av vissa opåräknade omständigheter såsom att försöksylor skadats av
skogseld eller vattenflöde, frösådden felslagit eller att försöksytorna av
andra anledningar misslyckats, den år 1916 framlagda kostnadsberäkningen
ej kan utan jämkning följas, även om erforderligt tillägg göres
för prisstegringar och ökade arvoden. Med beräknande att kostnaderna
skulle utgå under halva året efter samma grunder som för år 1920 och
alltså utgöra 13,200 kronor samt under andra hälften av året enligt
planen men med erforderlig ökning på grund av dyrtiden och sålunda
uppgå till 6,500 kronor föreslås för år 1921 ett anslag av 20,000 kronor.
Då ej heller utskottet funnit anledning till erinran mot det framlagda
förslaget till kostnadernas beräknande, hemställer utskottet,
att riksdagen må för specialundersökningar rörande
de norrländska skogarnas föryngring i huvudsaklig
Jordbruksutskottets utlutande Nr 21 A.
79
överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen
framlagda plan å extra stat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 20,000 kronor.
83:o) Under punkt 78 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att vmidningsför
anordnande vid skogshögskolan av en utbildningskurs i flottning flytning
och flottledsbyggnader å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, (-extra anälag
högst, 10,000 kronor. [7g_j
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 266—271 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Flottledernas anordnande och flottningens bedrivande äro av synnerligen
stor betydelse för ett gott och vinstgivande resultat av skogshanteringen
i stora delar av vårt land och även i flera andra avseenden,
exempelvis rörande vattenhushållningen. Själva flottningsarbetets praktiska
bedrivande torde lämpligast inhämtas genom erfarenhet vid utövandet
av dylikt arbete. Den därutöver för förmän och arbetsledare
nödiga utbildningen torde böra bibringas vid skogsskolor eller liknande
undervisningsanstalter. Däremot synes ett verkligt behov förefinnas
för anordnandet av en för egentligt flotteingsbefäl avsedd undervisning.
Någon sådan finnes för närvarande icke. Den undervisning i flottningskunskap,
som meddelas vid skogshögskolans ordinarie kurser, kan icke
bliva så ingående, som detta speciella fack kräver. Om än vid tekniska
högskolan nödiga kunskaper kunna inhämtas i själva vattenbyggandets
teknik, innefattar detta ämne — i och för sig för flottningsändamål i
regel onödigt vidlyftigt — dock blott en del av flottningsverksamheten
och eu kurs vid denna högskola drager för övrigt lång tid. För närvarande
torde även flottningsbefälet huvudsakligen hava genom praktik
erhållit sin kunskap i yrket. Det synes då vara en välbetänkt åtgärd
att genom anordnandet av kortare men för ändamålet tillräckliga och
lämpliga kurser underlätta förvärvandet av nödiga kunskaper på detta
viktiga område. Jag tillstyrker därför förslaget därom. .
Kurserna synas böra förläggas till skogshögskolan. Enligt min
mening kan det icke vara behövligt att anordna dylika kurser varje år
utan allenast med vissa mellantider allt efter som behovet kommer att
utvisa. I avseende å deras anordnande finner jag det av skogshögskolans
styrelse framlagda förslaget vara ägnat att kunna i huvudsak godkännas.
Måhända komma vid förslagets bringande i verkställighet ändringar att
Utskottet.
80 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
visa sig påkallade och böra då kunna vidtagas. Närmare föreskrifter
angående kurserna torde framdeles böra utfärdas av Kungl. Maj:t.
Vad kostnaderna för den nu föreslagna kursen beträffar finner
jag dem icke vara för högt upptagna. Det har ifrågasatts, att av
kursdeltagarna skulle utkrävas viss undervisningsavgift. Jag finner detta
förslag hava goda skäl för sig. Om än en kurs av ifrågavarande slag
är av betydelse för det allmänna och om än kursdeltagarna måste själva
bekosta sina resor och uppehållet i huvudstaden, så beredes dem dock
genom kursen en kompetens, som bör sätta dem i tillfälle att erhålla
jämförelsevis väl avlönade befattningar. Understundom torde ock måhända
deras kurskostnader åtminstone delvis bestridas av institutioner,
trävarubolag eller andra, som hava intresse av deras utbildning. Eu
måttlig kursavgift synes mig därför icke vara oskälig. Avgiftens belopp
torde böra efter närmare utredning bestämmas av Kungl. Mäj:t.
Det har föreslagits, att i kursen skulle kunna antagas intill 40
elever. Det torde emellertid icke vara skäl att i avseende på beräkningen
av inkomster genom kursavgifter räkna med maximiantalet.
Då själva kurskostnaden upptagits till 10,840 kronor, torde avgifterna
icke böra beräknas sänka det behövliga anslaget härtill mer än till 8,000
kronor. Då härtill komma 2,000 kronor i engångskostnad, skulle anslaget
i sin helhet bliva 10,000 kronor.»
Förevarande framställning avser anslag för ett ändamål, för vilket
hittills icke anslag anvisats av statsmedel, nämligen anordnande av utbildningskurser
i flottning och flottledsbyggnader vid skogshögskolan.
Utskottet håller i likhet med departementschefen före, att ett anordnande
av en dylik för egentligt flottningsbefäl avsedd undervisning är
en välbetänkt och av behovet påkallad åtgärd. Vidkommande såväl
planen för anordnandet av de föreslagna kurserna som kostnadsberäkningen
därför har utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen härutinnan tillstyrkt.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må för anordnande vid skogshögskolan
av en utbildningskurs i flottning och flottledsbyggnader
å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 10,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
81
84:o) Under punkt 79 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition angående den lägre skogsundervisningen ningen och
och skogshushållning i allmänhet, som Kungl. Maj.t må komma att skogshushåUavlåta
till riksdagen, i det ordinarie anslaget till nämnda ändamål ''"^ntet.
beräkna en förhöjning från 178,000 kronor med 32,000 kronor till (orainario
210,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under L''*-J
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
85:o) Under punkt 80 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Anordnande
till anordnande av kap- och klyvverk vid vissa skogsskolor å extra stat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst 14,700 kronor. statens skogs
Utredningen
i ärendet återfinnes å sid. 274 i statsrådsprotokollet. skolor
°
(extra anslag.)
I det till fortsättningsskolan vid Kloten å extra stat för år 1920
beviljade anslaget ingår bland annat medel till anordnande av ett kap- utskottet.
och ''klyvverk därstädes. Utskottet tillstyrker nu, att såsom föreslagits,
kap- och klyvverk inrättas jämväl vid skogsskolorna vid Bispgården,
Bjurfors, Grönsinka, Hällnäs och Kolleberga. Då utskottet icke funnit
anledning till erinran mot kostnadsberäkningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till anordnande av kap- och
klyvverk vid vissa skogsskolor å extra stat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst 14,700 kronor.
86:o) Under punkt 81 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Fortsättningsi
avbidan på den proposition angående anslag till fortsättningsskolan
vid Kloten, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, ^extrl 8nalag_j
för detta ändamål å extra stat för år 1921 beräkna ett anslag av [81.]
27,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 sand. 12 käft. (Nr 24 A—24 B.) 11
82
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Tillsyn &
enskildas skogar
i lappmarkemasamt
Surna och Idre
socknar.
(ordinarie
anslag.)
[82.]
Tillsyn å enskildas
skogar
i Västerbottens
och Norrbottens
läns kustland.
(ordinarie
anslag.)
[83.]
Skogsvård d
enskildas skogar
i Västerbottens
och
Norrbottens
län samt
Sårna och
ldre socknar.
(extra anslag.)
[84.J
87 :o) Under punkt 82 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående anslag för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkei’na samt Sårna och Idre socknar, som Kungl. Maj:t
må komma att avlåta till riksdagen, beräkna en förhöjning i det för
detta ändamål anvisade ordinarie anslag från 500,000 kronor med
150,000 kronor till 650,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
88:o) Under punkt 83 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående anslag för tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, som Kungl. Maj:t
må komma att avlåta till riksdagen, i nämnda anslag beräkna en
förhöjning från 347,000 kronor med 103,000 kronor till 450,000
kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
89:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 84 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
åren 1918—1920 för främjande av skogsvård å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens län
samt Sårna och Idre socknar å extra stat för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av 98,000 kronor,
att av Kungl. Maj:t i mån av tillgång tilldelas vederbörande
hushållningssällskap under förutsättning, att
landsting och hushållningssällskap tillsammans eller
ettdera av dem till ändamålet bidragit med belopp,
motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget, samt
under villkor dels att anslag från sålunda av statsmedel
och från orten anvisade medel icke må utgå
till bolag, dels ock att vederbörande hushållningssällskap
skall vara skyldigt att efter årets utgång till
vederbörande länsstyrelse avgiva redogörelse över användningen
av samtliga för ändamålet erhållna bidrag.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
83
90:o) Under punkt 85 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att skogsvårdens
till skogsvårdens befrämjande å extra stat för ar 1921 anvisa ett re- ^ ^
Bervationsanslag av 150,000 kronor. rg5 i
För vart och ett av åren 1897—1920 har riksdagen beviljat anslag
på extra stat för skogsodlingens befrämjande. Detta anslag nedsattes
vid 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag från 100,000 kronor till
90,000 kronor i samband med anvisandet av särskilt anslag till främjande
av skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens län
samt Sårna socken med Idre kapellan
Vidare
har riksdagen för varje år från och med år 1905 anvisat
anslag å extra stat till bestridande av kostnaderna för uppehållande av
skogs vårdsstyrelsernas verksamhet. Detta anslag utgick för vart och
ett av åren 1905—1909 med ett belopp av 60,000 kronor, men höjdes
från och med år 1910 till 67,500 kronor, _ sedan eu ny skogsvårdsstyrelse
för Gottlands läns landstingsområde inrättats.
Då riksdagen i punkten 92 av skrivelsen nr 9 A den 12 juni
1919 anmälde sitt beslut om dylikt anslag för år 1920, uttalade emellertid
riksdagen, att det syntes med skäl kunna ifrågasättas, huruvida särskilt
bidrag för skogsodlingens befrämjande borde utgå till alla skogsvårdsstyrelser,
oberoende av beloppet av de skogsvårdsavgift^ de uppbure.
Det ville nämligen synas riksdagen, som om åtminstone vissa av skogsvårdsstyrelserna,
med hänsyn till de ekonomiska resurser pa grund av
inflytande skogsvårdsavgifter, med vilka dessa numera torde vara utrustade,
skulle vara i stånd att utan hjälp av statsmedel i önskvärd
omfattning verka för skogsodlingens främjande. Då riksdagen ansåge
ifrågavarande spörsmål böra bliva föremål för Kungl. Maj:ts bedömande,
hade riksdagen emellertid icke velat ifrågasätta anslagets indragning
eller någon sänkning däri.
Enligt det föreliggande förslaget skulle berörda båda anslag sam- utskottet.
manslås till ett anslag för skogsvårdens befrämjande. Vidare vore
detta anslag avsett att utgå efter vissa särskilda grunder. Dessa hava
i statsrådsprotokollet sammanfattats sålunda:
För varje skogsvårdsstyrelse uträknas för den senaste period av
tre år, för vilken uppgifter finnas tillgängliga, medeltalen av dels
styrelsens inkomster utom statsbidrag och ortsbidrag, dels ock dess
utgifter. Från inkomstmedeltalet avdrages ett belopp av 10,000 kronor.
Av det belopp, varmed utgiftsmedeltalet må överskjuta det sålunda leducerade
inkomstmedeltalet, må hälften i nedåt avjämnat hundratal kronor,
dock högst 3,500 kronor, tilldelas skogsvårdsstyrelsen såsom grundan
-
84
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Lantmäteri‘
äsendei.
(ordinarie och
extra anslag.)
[Sfi.]
Lantmäteri
undervis
ningen.
(extra anslag.)
[87.]
slag. Till skogsvård sstyrelsen i Gottlands läns landstingsområde skall
likväl städse utgå ett grundanslag av 7,500 kronor. För vad av nämnda
utgiftsöverskott återstår, sedan grundanslaget fråndragits, må statsbidrag
kunna ytterligare utgå, dock icke med högre belopp än bidrag, som av
landsting och hushållningssällskap eller ettdera av dem för året tilldelats
skogsvårdsstyrelsen, och icke i något fall med mer än 20,000 kronor.
Den av Kungl. Magt nu föreslagna sammanslagningen av ifrågavarande
båda anslag synes utskottet välbetänkt och lämplig. Mot det
begärda anslagets storlek, som med 7,500 kronor understiger de förut
beviljade anslagens sammanlagda belopp, har utskottet intet att erinra,
liksom ej heller mot de för anslagets utgående ifrågasatta grunderna.
I anslutning till det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till skogsvårdens befrämjande
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.
Lantmäteriväsendet.
91:o) Under punkt 86 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition angående vissa under rubriken »lantmäteriväsendet»
i riksstaten ingående anslag, som Kungl. Mäj:t må komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål beräkna anslag, dels å ordinarie
stat till belopp av 1,618,500 kronor, dels ock å extra stat till belopp
av 95,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
92:o) Under punkt 87 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra stat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 41,500 kronor.
Utredning i ärendet återfinnes å sid. 294—295 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till av Kungl. Maj:t gjorda framställningar har riksdagen
för vart och ett av åren 1911 —1920 ställt medel till Kungl. Maj:ts förfogande
att användas till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av lantmäteristyrelsen
Jordbrukfutskottels utlåtande Nr 24 A.
85
den 6 november 1909 framställt, i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
den 8 april 1910 närmare angivet förslag. För de senaste åren
har anslaget varit bestämt till 39,800 kronor.
I förevarande framställning föreslås en höjning av det för ifrågavarande
ändamål för innevarande år utgående anslaget med 1,700 kronor
eller till 41,500 kronor. Anslagsökningen är föranledd av, att gottgörelse
synts böra beredas de lärare och assistenter, vilka leda fältövningarna
vid den geodetiskt-rättsliga kursen jämväl för de särskilda
utgifter, som äro förenade med uppehållet å annan plats än hemorten
under övningarna. Utskottet finner icke anledning till erinran mot det
begärda anslaget och hemställer fördenskull,
att riksdagen må till lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande å extra stat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 41,500 kronor.
93:o) Under punkt 88 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen å extra stat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 295—296 i statsrådsprotokollet.
Till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen har
riksdagen på extra stat anvisat för vartdera av åren 1914 och 1915 ett
anslag av 5,000 kronor samt för vart och ett av åren 1917 —1920 ett
anslag av 3,500 kronor eller tillhopa 24,000 kronor.
Till huvudsaklig grund för dessa beslut har legat en av lantmäteristyrelsen
den 15 mars 1912 avlåten skrivelse, däri styrelsen på grundvalen
av verkställd utredning beräknade, att för ifrågavarande ändamål
erfordrades ett sammanlagt belopp av 33,500 kronor, utöver vad som
för samma ändamål kunde bliva tillgängligt av det årliga belopp av
det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., som genom Kungl. Maj:ts beslut den 28
januari 1910 bestämts för vart och ett av lantmäterikontoren i länen.
På grund av uppkomna behållningar ansågs anslaget kunna för
åren 1917—1919 nedsättas till 3,500 kronor.
Såsom av redogörelsen vid punkten XI i. propositionen nr 355 till
1919 års lagtima riksdag framgår, beräknade lantmäteristyrelsen i skrivelse
den 21 september 1918 den totala kostnaden för ifrågavarande
arbete till 52,500 kronor samt ansåg anslaget böra höjas utöver vad
Utskottet.
Inbindning av
handlingar i
lantmäterikontoren
i
länen.
(extra anslag.'')
[88.]
86
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
Anskaffande
för lantmäterikontoret
i
Karlstad av
kopior uv vissa
kartor m. m.
(extra anslag.)
[89.]
Anskaffande
för lantmäterikontoren
i
länen av kopior
av kartor
m. m. angående
statens
järnvägars
jordområden.
(extra anslag.)
[90.]
som beviljats de senare åren. Med hänsyn härtill och då en stark prisstegring
inträtt för arbeten av nu ifrågavarande slag, fann jag mig böra
tillstyrka anslagets ökning till 5,000 kronor för år 1920.
1 samma proposition framlades förslag till ändringar i organisationen
av lantmäteristaten och till nya lönestater för lantmäteripersonalen.
Riksdagen, som icke fann sig kunna godkänna sistnämnda förslag, ansåg
svårighet möta för avgörande, i vad män övriga i propositionen framställda
förslag stode i samband med nyssnämnda frågor, och beviljade
därför för nu ifrågavarande ändamål allenast 3,500 kronor i enlighet
med 1919 års riksstat.
I sitt yttrande till statsrådsprotokollet erinrar departementschefen,
att totalkostnaden för arbetet i likhet med föregående år av lantmäteristyrelsen
beräknats till 52,500 kronor, varav 24,000 kronor hittills anvisats.
Med hänsyn till bland annat den starka prisstegring, som inträtt
för arbeten av ifrågavarande slag, har emellertid ökning av det
för innevarande år utgående anslaget ansetts behövlig. Denna har av
departementschefen beräknats till 1,500 kronor.
Utskottet tillstyrker det begärda anslaget och hemställer,
att riksdagen må till inbindning av handlingar
i lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
94:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 89 gjorda
framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad som skett
senast för innevarande år för anskaffande för lantmäterikontoret
i Karlstad av kopior av vissa kartor
med tillhörande handlingar å extra stat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
95:o) Under punkt 90 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior av
kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 12,200 kronor.
För anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior
av kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden har riksdagen
anvisat anslag å extra stat med 7,000 kronor för vartdera av åren 1917
och 1918 samt med 8,500 kronor för vartdera av åren 1919 och 1920.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 299—30Li statsrådsprotokollet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
87
I förevarande framställning föreslås en Röjning för år 1921 av det utskottet.
för ifrågavarande ändamål nu utgående anslaget med 3,700 kronor eller till
12,200 kronor. Anslagsökningen är föranledd av att dels den nu vid arbetet
anställde lantmätaren ansetts böra komma i åtnjutande av förböjning i
avlöningen med 1,000 kronor, dels därav att för tre kvinnliga rit- och
skrivbiträden, vilka för år 1919 kunnat beredas en arvodesförhöjning av
300 kronor genom uppkommen besparing, beräknas ett ytterligare belopp
av 900 kronor. Dessa biträdens avlöning uppgår härigenom till 1,800
kronor för år. Härjämte har upptagits anslag för avlöning med 1,800
kronor av ytterligare ett fjärde dylikt biträde.
För innevarande år har dessutom ifrågasatts tilläggsanslag å tillhopa
2,300 kronor, varav, då förenämnde lantmätare ansetts böra redan
från den 1 juli 1920 komma i åtnjutande av förberörda ökning i sitt
arvode, till arvodesökning åt denne 500 kronor, till arvodesförhöjning
för förenämnda tre biträden 900 kronor, samt till ett halvt års arvode
till det nya biträdet 900 kronor.
De begärda anslagsbelöppen föranleda icke någon erinran från utskottets
sida.
Rörande tilläggsanslaget kommer utskottet att göra särskild hemställan
om dess uppförande å tilläggsstat för innevarande år. Under
erinran härom hemställer utskottet nu,
att riksdagen må för anskaffande för lantmäterikontorens
i länen räkning av kopior av kartor m. m.
angående statens järnvägars jordområden å extra stat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 12,200 kronor.
96:o) Under punkt 91 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Åtgärder t*r
till åtgärder för skifteslagsindelning i vissa delar av Kopparbergs län adntngTvissa
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor, detar av
I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har x<w“^*er3*
riksdagen för utarbetande på statsverkets bekostnad i huvudsaklig över- ^extra
ensstämmelse med de i lantmäteristyrelsens utlåtande den 12 november [91. :
1918 angivna grunder av förslag till indelning i skifteslag av vissa
delar av Kopparbergs län, i den mån vederbörande kommuner efter från
dem inhämtat yttrande genom beslut å kommunalstämma eller i annan
av Kungl. Maj:t föreskriven ordning förklarat sig icke hava något att
däremot erinra, på extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.
Av de beräkningar, som legat till grund för detta beslut och som
88
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
emellertid framhållits vara. endast approximativa, framgår, att man
utgått ifrån, att arbetet i fråga lämpligen borde fördelas på fyra år och
att årskostnaden beräknats till ovan angivna belopp.
utskottet. Såsom framgår av ovanstående har beräknats, att ifrågavarande
arbete skulle utföras under loppet av fyra år med en årskostnad av
60,000 kronor. Under erinran att anslag för första gången beviljats
för år 1920 hemställer utskottet,
att riksdagen må till åtgärder för skifteslagsindelning
i vissa delar av Kopparbergs län å extra stat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
Rikets allmänna kartverk.
Rikets ati- 97:o) Under punkt 92 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
männa^art- fr^n Qgp me(j £r 1921, med uteslutande ur avlöningsstaten för rikets
. .'' allmänna kartverk , av tre kvinnliga ritare med för dem i staten bestämda
|0r slag.) aD" avlöningar, i samma stat uppföra tre kvinnliga ritare med avlöning i
[92.] likhet med kvinnliga biträden av tredje graden, dels vid bifall härtill
höja bestämda anslaget till rikets allmänna kartverk från 210,845 kronor
med 1,200 kronor till 212,045, dels medgiva, att kvinnlig ritare vid
kartverket, som från och med år 1921 befordras till kvinnlig ritare av
tredje graden därstädes, må för ålderstillägg i denna befattning tillgodoräkna
sig den tid, varunder hon med fast anställning varit sysselsatt
med reproduktionsarbete för kartverkets räkning, dels ock höja
förslagsanslaget till ålderstillägg vid rikets allmänna kartverk från 29,455
kronor med 11,700 kronor till 41,155 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 304—305 i statsrådsprotokollet.
Ordinarie anslaget till rikets allmänna kartverk upptages i årets
riksstat sålunda:
avlöningar, bestämt anslag..................... kronor 210,845
ålderstillägg, förslagsanslag.................. )> 29,455
kartarbeten m. m., reservationsanslag » 201,800
Summa kronor 442,100.
I avlöningsstaten för kartverket upptagas 8 kvinnliga ritare med
avlöning såsom kvinnliga biträden i andra normalgraden. Samtliga
dessa sysselsättas vid kartverkets avdelning för ekonomiska och stomkar
tearbeten.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
89
Den äskade förhöjningen med 1,200 kronor i det bestämda anslaget
till kartverket är föranledd av att av de åtta i kartverkets stat uppförda
kvinnliga ritarna tre ansetts böra erhålla avlöning lika med kvinnliga
biträden i tredje normalgraden. Dessa ritare vore avsedda för det
mera kvalificerade reprod it ktionsarbetet. Med hänsyn till den utbildning
och yrkesskicklighet, som av statsrådsprotokollet att döma torde
erfordras av dessa befattningshavare och svårigheten att rekrytera tjänsterna
biträder utskottet förslaget i fråga. Ej heller finner utskottet
anledning till erinran mot, att de nuvarande kvinnliga reproduktionsritarna
få för ålderstillägg i den nya graden tillgodoräkna sig den tid,
de varit sysselsatta med reproduktionsritningsarbete.
Vad vidkommer den begärda anslagsökningen med 11,700 kronor
av å kartverkets stat upptagna anslaget till ålderstillägg finner utskottet
behovet härav ådagalagt genom utredningen i ärendet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
dels från och med år 1921, med uteslutande ur
avlöningsstaten för rikets allmänna kartverk av tre
kvinnliga ritare med för dem i staten bestämda avlöningar,
i samma stat uppföra tre kvinnliga ritare
med avlöning i likhet med kvinnliga biträden av
tredje graden,
dels vid bifall härtill höja bestämda anslaget till
rikets allmänna kartverk från 210,845 kronor med
1,200 kronor till 212,045 kronor.
dels medgiva, att kvinnlig ritare vid kartverket,
som från och med år 1921 befordras till kvinnlig
ritare av tredje graden därstädes, må för ålderstillägg
i denna befattning tillgodoräkna sig den tid, varunder
hon med fäst anställning varit sysselsatt med reproduktionsarbete
för kartverkets räkning,
dels ock höja förslagsanslaget till ålderstillägg vid
rikets allmänna kartverk från 29,455 kronor med 11,700
till 41,155 kronor.
De under anslagstiteln »rikets allmänna kartverk» upptagna ordinarie
anslagen skulle då utgöras av:
avlöningar, bestämt anslag.................... kronor 212,045
ålderstillägg, förslagsanslag ................. » 41,155
kartarbeten m. m., reservationsanslag » 201,800
Summa kronor 455,000.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. JO samt. 12 häft. (Nr 24 A—24 B.) 12
Utskottet.
90
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
JHverse behov 98:o) Under punkt 93 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
ma»naCÄor!-'' för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å extra stat för år 1921
verk. anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
(extra anslag.) Jämte det riksdagen år 1918 godkände nya stater för rikets all
[93.
| männa kartverk samt höjde de ordinarie anslagen till detta verk, anvisade
riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag å extra stat för
år 1919 ett reservationsanslag av 16,000 kronor för diverse behov vid
kartverket. Sedan med anledning av inträdda höjningar i biljettpris
och ekjutstaxor höjning av de till resekostnader beräknade beloppen
visat sig erforderlig, anvisade riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag härom dels å tilläggsstat för år 1919 ett anslag av 4,000 kronor
dels ock för år 1920 å extra stat ett anslag av 20,000 kronor.
utskottet. Förslaget innebär en ökning av anslaget för innevarande år med
5,000 kronor.
Då anslagsökningen är föranledd av de ytterligare höjningar i
järnvägarnas biljettpriser, som sedan beviljandet av 1920 års anslag ägt
rum ävensom därav, att anslaget till bränslekostnader torde komma att
visa sig otillräckligt, giver anslagsökningen icke anledning till någon
utskottets erinran.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må för diverse behov vid rikets
allmänna kartverk å extra stat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 25,000 kronor.
Namngransk■ 99:o) 1 överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 94
mng. gjorda framställning hemställer utskottet,
''extva anslag.)
[94.] att riksdagen må i likhet med vad under en
följd av år ägt rum till bestridande av kostnader för
namngranskning för rikets allmänna kartverks behov
å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,
3,000 kronor.
utgivande av 100:o) Under punkt 95 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
kartå^over s^som bidrag till kostnaderna för utgivande av ekonomisk karta över
Hallands lan. Hallands län bevilja ett anslag av 56,000 kronor och därav å extra
(extra anslag.) stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 8,000 kronor.
[95.]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
91
Upprättande av den karta över Hallands län, till vars utgivande
statsbidrag nu begäres, ingår på sätt framgår av statsrådsprotokollet
såsom ett led i de ekonomiska kartarbeten, vilka sedan länge bedrivits
på statens bekostnad och som år 1910 börjat i Malmöhus län och sedan
fortsatt, förutom i förstnämnda län, i Västmanlands, Blekinge och Kristianstads
län. Vidare ger statsrådsprotokollet vid handen, att ekonomiska
kartor i skalan 1 : 20,000 redan äro utgivna över Malmöhus och Västmanlands
län samt större delen av Blekinge län, varvid kostnaderna
bestritts antingen av vederbörande landstiug eller av medel, som tillhandahållits
av vederbörande hushållningssällskap. Kostnaden för utgivandet
av ifrågavarande karta över Halland var liksom övriga förenämnda
kartor ursprungligen avsedd att helt bestridas utan hjälp av
statsmedel. Utredningen utvisar emellertid, att kostnaderna härför numera
stigit till sådan grad, att dessa med 56,000 kronor överstiga för
ändamålet påräkneliga inkomster. Det är statsbidrag till detta belopp,
som nu begäres.
Då det såsom departementschefen framhållit jämväl i icke ringa
grad torde vara ett statsintresse, att utgivning av ifrågavarande
karta kommer tillstånd, och då detta på grund av angivna förhållanden
icke lärer låta sig göra utan bidrag av statsmedel, biträder utskottet
förslaget om anvisande av medel lör ändamålet. Storleken av det
begärda anslaget ger ej anledning till erinran liksom ej heller dess utgående
såsom föreslagits under loppet av sju år med 8,000 kronor årligen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna
för utgivande av ekonomisk karta över Hallands län
bevilja ett anslag av 56,000 kronor och därav å extra
stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av
8,000 kronor.
Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska
u ndersöknin gar.
101:o) Under punkt 96 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels höja den i staten för Sveriges geologiska undersökning upptagna
anslagspost till nattlig bevakning från 324 kronor med 110 kronor
till 434 kronor, varigenom statens slutsumma kommer att uppgå till
109,090 kronor; dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till
Utskotta.
Sveriges
geologiska
undersökning.
(Ordinarie
anslog.)
[96.]
Utskottet.
Fältarbeten
m. m.
(extra anslag).
[97.]
92 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Sveriges geologiska undersökning från 108,730 kronor med 110 kronor
till 108,840 kronor.
I ordinarie staten för Sveriges geologiska undersökning finnes
upptaget ett belopp av 324 kronor till nattlig bevakning. Utgifterna
för detta ändamål äro gemensamma för naturhistoriska riksmuseet och
geologiska undersökningen sålunda, att museet betalar 82 procent och
undersökningen 18 procent därav.
I förenämnda för riksmuseet och undersökningen gemensamma
utgifter för nattlig bevakning har en ökning från 1,800 kronor till 2,400
kronor ansetts erforderlig för beredande av ökade avlöningsförmåner åt nattvakten.
Mot den på undersökningen härav belöpande andel, utgörande
108 kronor, vilket belopp för jämnande av statens slutsumma föreslagits
böra höjas till 110 kronor, har utskottet icke funnit anledning till erinran,
under förutsättning att av Kungl. Maj:t äskad ökning av den
å ordinarie stat under åttonde huvudtiteln för naturhistoriska riksmuseet
under avdelning »Bestämt anslag för avdelningarna vid Frescati» uppförda
anslagsposten till nattlig bevakning av riksdagen beviljas med ett belopp
av 492 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må under angiven förutsättning
dels höja den i staten för Sveriges geologiska undersökning
upptagna anslagspost till nattlig bevakning
Irån 324 kronor med 110 kronor till 434 kronor, varigenom
statens slutsumma kommer att uppgå till
109,090 kronor;
dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget
till Sveriges geologiska undersökning från 108.730
kronor med 110 kronor till 108,840 kronor.
102:o) Under punkt 97 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till Sveriges geologiska uudersöknings fältarbeten m. m. å extra stat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 107,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 318—319 i statsrådsprotokollet.
Det å extra stat utgående anslaget till Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten m. m. anvisades av 1918 års lagtima riksdag för
år 1919 med ett belopp av 72,700 kronor.
Då till följd av den alltjämt fortgående prisstegringen det sålunda
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
93
anvisade anslaget visade sig otillräckligt för bestridandet av de därmed
avsedda utgifterna, anvisade riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning
ett anslag av 19,800 kronor å tilläggsstat för år 1919, vadan för året
fanns inalles tillgängligt ett belopp av 92,500 kronor.
För år 1920 beräknades enahanda belopp, som anvisats för år
1919, vara erforderligt, och blev detta belopp, 92,500 kronor, av 1919
års lagtima riksdag anvisat att utgå å extra stat.
Förslaget innebär en ökning av anslaget för innevarande år med
15,000 kronor. Härjämte har ifrågasatts ett tilläggsanslag för år 1920
å 5,000 kronor. Hå anslagsförhöjningen är föranledd av den inträdda
väsentliga stegringen av tryckningskostnader samt höjningarna av järnvägs-
och ångbåtsbiljettpriser, frakter och dylikt, föranleder framställningen
icke någon utskottets erinran.
Med förmälan att utskottet kommer att göra särskild hemställan
om uppförande av tilläggsanslaget å tilläggsstat för innevarande år,
hemställer utskottet nu,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten m. m. å extra stat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 107,500 kronor.
103:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 98 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år till expenser för Sveriges geologiska
undersökning å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.
104:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 99 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år för anställande av en vaktmästare vid
Sveriges geologiska undersöknings museum å extra
stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,865
kronor.
Utskottet.
Ökade medel
till expenser
m. m.
(extra anslag.)
[98.]
Vaktmästare
vid Sveriget
geologiska
undersöknings
museum.
(extra anslag.*
[99.j
94
Jordbruksutskottets utlåtande År 24 A.
Praktiek-geologisk
undersökning
i
Jämtlands och
Yästtrbottens
län.
(extra anslag.)
[100.]
105:o) Under punkt 100 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för fortsättande av den genom Sveriges geologiska undersöknings försorg
anordnande praktisk-geologiska undersökningen av fjälltrakterna
i nordligaste delen av Jämtlands län och Västerbottens län, förnämligast
för utredning av därvarande malmförekomster, å extra stat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 9,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 321—323 i statsrådsprotokollet.
Till anordnande genom Sveriges geologiska undersöknings försorgav
en praktisk-geologisk undersökning av fjälltrakterna i nordligaste
delen av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast för utredning
av därvarande malmförekomster, enligt en för 1918 års lagtima
riksdag framlagd plan har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag anvisat
för år 1918 14,000 kronor och för vartdera av åren 1919 och 1920
8,500 kronor eller tillhopa 31,000 kronor. Planen upptog en beräknad
kostnad av 27,000 kronor, men till följd av inträdda fördyringar hava
anslagen för åren 1919 och 1920 måst bliva för vartdera året 2,000
kronor högre än som beräknats.
För år 1919 anslogs emellertid för undersökningar av nu ifrågavarande
slag å tilläggsstat ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
Härav belöpte 2,000 kronor å sagda prisfördyring för de förut planerade
arbetena, under det att 58,000 kronor avsågo nya arbeten, nämligen
närmare undersökningar av de under sommaren 1918 upptäckta
och för kronans räkning inmutade kisförekomsterna vid Stekenjokk inom
Vilhelmina socken samt för efterforskande av andra malmförekomster
inom samma trakter.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Då 1919 års undersökningar bekräftat förefintligheten vid Stekenjokk
av en kismalmanledning av betydande mäktighet, synes mig ömkligt,
att denna förekomst blir noggrannare undersökt, vilket lämpligen
sker genom diamantborrning. För detta ändamål ävensom för försvarsarbeten
å vissa inmutningar samt mätningar och blottningar å andra
kismalmanledningar i samma trakt anses ett belopp av 70,000 kronor
erforderligt. Då av fjolårets anslag 37,000 kronor återstå disponibla,
skulle nytt anslag å 33,000 kronor erfordras. Häremot har jag ej något
att invända.
Ej heller framställningen om ökning med 1,000 kronor för år
1920 av det till arbetena enligt den ursprungliga planen anvisade anslaget
för samma år föranleder någon erinran från min sida.
Framställningen innefattar även en ytterligare utveckling av planen
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
95
i syfte att jämväl den återstående nordligaste delen av Västerbottens läns
fjälltrakter skall bliva undersökt på nu ifrågavarande sätt. Då givetvis
möjlighet föreligger att i dessa, i malmgeologiskt hänseende blott föga
kända trakter upptäcka avsevärda malmförekomster samt då genom en
dylik utsträckning av arbetena dessa skulle omfatta hela länets fjällbygd
och resultaten sålunda bilda ett avslutat helt samt i förening med geologiska
undersökningens ordinarie arbeten i länets nedre delar möjliggöra
framställandet av en geologisk karta över länet i dess helhet, vill
jag för min del tillstyrka en sådan utsträckning. För år 1921 har
härtill begärts ett anslag å 9,500 kronor, vilket belopp jag tillstyrker.
De bägge belopp å tillhopa 34,000 kronor, som tarvas för fullföljande
under år 1920 av de förut begynta arbetena, böra utgå å tillläggsstat.
»
Utskottet anser att skäl tala för att på sätt föreslagits medel
beredas för att möjliggöra en utveckling av planen för ifrågavarande
undersökningar till jämväl den återstående nordligaste delen av Västerbottens
läns fjälltrakter. Det härför begärda anslaget å 9,500 kronor
för år 1921 ger ej anledning till någon utskottets erinran.
Dessutom ifrågasättes ett tilläggsanslag å 34,000 kronor. Härav
äro 33,000 kronor jämte förefintlig reservation å 1920 års anslag å
37,000 kronor avsedda för närmare undersökning genom diamant borrning
av vid Stekenjokk påträffad kismalmanledning ävensom för försvarsarbeten
i vissa inmutningar samt mätningar och blottningar å
andra kismalmanledningar i samma trakt. Återstående 1,000 kronor
beräknas erforderliga för den allmänna rekognosceringen enligt 1918
års plan.
Utredningen i ärendet synes utskottet giva vid handen, att även
det begärda tilläggsanslaget bör beviljas.
Härom kommer emellertid utskottet att göra särskild hemställan.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må för fortsättande av den genom
Sveriges geologiska undersöknings försorg anordnade
praktisk-geologiska undersökningen av fjälltrakterna i
nordligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens
iän, förnämligast för utredning av därvarande
malmförekomster, å extra stat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 9,500 kronor.
Utskottet.
96
Jordbruksutslwttets utlåtande Nr 24 A.
Undersökningar
av
torvmarker i
södra Suerige.
(extra anslag.)
[101].
106:o) Under punkt 101 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för fortsättande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering
av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,
dels, i samband därmed och inom samma område, en rekognoscering
av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med det av torvkommittén framlagda förslag, på extra stat för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av 132,500 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet anvisade 1917
års riksdag å extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av 60,000
kronor för påbörjande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst
linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna
dels, i samband därmed och inom samma område, en rekognoscering av
mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med det av torvkommittén framlagda förslag. Tillika medgav riksdagen,
att av det sålunda anvisade anslaget ett belopp av 30,000 kronor finge
förskottsvis utanordnas under år 1917.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställningar i ämnet har riksdagen
därefter för dessa torvundersökningar anvisat såsom särskilda reservationsanslag
å tilläggsstat för år 1918 18,000 kronor, å extra stat för
år 1919 85,000 kronor, å tilläggsstat för samma år 23,100 kronor och
å extra stat för år 1920 124,000 kronor. Inalles hava sålunda hittills
för ändamålet anvisats 310,100 kronor. Det för år 1920 anvisade be
-
loppet beräknades sålunda:
Fältarbeten för ledaren, biträdande torvgeologen och
extra geologer ..................................................................... kronor 93,100
Arvoden till biträdande torvgeologen samt till kemist... » 7,000
Arvoden till tillfälliga biträden vid bearbetningen av
undersökningsmaterialet .................................................. » 7,800
Materiel och expenser för bearbetningen.......................... » 5,200
Ordnande och utställande av torvmarksregistret pied en
del av torvproven m. m. i skåp jämte kortsystem ... » 11,850
Summa kronor 124,950,
som avjämnades nedåt med 950 kronor till 124,000 kronor.
Utredning i ärendet återfinnes å sid. 326—328, vartill utskottet
tillåter sig hänvisa.
Efter att hava redogjort för en av Sveriges geologiska undersökning
den 15 september 1919 gjord framställning om anslag för dessa
arbetens fortsättande har departementschefen för egen del i ärendet
anfört följande:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
97
»Det för fältarbeten för ledaren, biträdande torvgeologen och extra
geologer äskade beloppet, 107,500 kronor, har beräknats sålunda. Enligt
kostnadsberäkningen för år 1920 upptogs samma post till 93,100 kronor.
Från denna summa bär avräknats det belopp av 950 kronor, med
vilket den för år 1920 beräknade totalkostnaden avrundades nedåt. Nu
tillkomma dels 10,500 kronor för bestridande av arvodesökning till de
extra geologer, vilka överföras från linjeinventeringen till torvmarksrekognosceringen,
ävensom för anställande av ytterligare två extra förrättningsmän,
dels ock 4,800 kronor för kostnadsökningar, föranledda
av förhöjning av biljettpris, frakter och skjutslegor. Summan blir då
107,450 kronor, som avjämnats till 107,500 kronor.
Varken mot denna höjning i den framlagda kostnadsberäkningen
för år 1921 eller mot den där ävenledes föreslagna ökningen med 5,000
kronor av posten till arvoden åt tillfälliga biträden vid materialets bearbetning
eller mot övriga poster, som nu upptagits med oförändrade
belopp, har jag någon erinran att göra. Ej heller har jag något att
erinra mot att för bestridande av kostnadsökning för höjda biljettpris,
frakter och skjutslegor för innevarande år göres tillgängligt ett belopp
av 4,600 kronor.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot nu ifrågavarande
framställning, vilken även innefattar anvisande av ett tilläggsanslag
för år 1920 av 4,600 kronor, kommer att göra särskild
hemställan beträffande sistnämnda anslag.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må för fortsättande av dels en förrådsstatistisk
undersökning medelst linjeinventering av
torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,
dels, i samband därmed och inom samma område, en
rekognoscering av mossmarkerna närmast trafiklederna,
allt i huvudsaklig överensstämmelse med det av torvkommittén
framlagda förslag, på extra stat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 132,500 kronor.
107:o) Under punkt 102 har Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen att
för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt å extra
stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 138,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 330—346 i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 12 höft. (Nr 24 A—24 B.) 13
Utskottet.
Diverse behov
vid statens
mcteorclofliskhydrografiska
anstalt.
(extra anslag)
[102.]
98
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
För diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
har riksdagen beviljat dels på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 85,000 kronor, dels ock å tilläggsstat för samma år ett belopp
av 21,800 kronor.
Anslagen beräknades enligt följande uppställning:
För år 1919. För år 1920.
Väderlekstjänst...................................................... kronor 8,800 29,000
Resekostnader m. m........................................ » 3,000 21,000
Utgivande av publikationer............................. » 10,000 26,000
Underhåll av stationer och utrustning......... » — 9,000
Summa kronor 21,800 85,000
Anslaget till väderlekstjänst för år 1920 fördelar sig på följande sätt:
Till observatörer ........................................................................ kronor 7,700
För telegram ................................................................................ x> 12,400
» tryckning och distribuering av väderleksrapporter
och kartor ...................................................................... » 3,000
» kopiering av äldre synoptiska kartor ........................ » 1,800
Till observatoriets vaktmästare för''särskilda observationer
och hjälp med distribuering ....................................... » 700
För biträde vid väderlekstjänstens aftontjänstgöring ...... » 2,400
» observationer medelst pilotballonger ........................... » 1,000
Summa kronor 29,000.
Nu förevarande framställning avser först anslag till väderlekstjänst
enligt följande sammanställning:
Tilläggsan- Anslag å
slag för år extra stat
1920. för år 1921.
Kronor Kronor
Till observatörer......................................................... 3,850 11,550
Telegramkostnader och trådlös mottagningsstation.
..................... 6,600 11,500
Tryckning och distribuering av väderleksrapporter
och kartor.................................................. 1,000 4,000
Kopiering av äldre synoptiska kartor.................. — 1,800
Observatoriets vaktmästare för särskilda observationer
och hjälp med distribuering.............. . — 700
Biträde vid väderlekstjänstens aftontjänstgöring — 2,400
Observationer medelst pilotballonger..................... 1,250 5,500
Särskild väderlekstjänst sommartiden .................. 10,000 10,000
Summa kronor 22,700 47,450.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
99
Vad särskilt angår telegramkostnaderna ingår däri kostnaden för
inrättande av en egen radiostation vid ifrågavarande anstalt för mottagande
av trådlösa telegram från utlandet. Utredningen i ärendet ger
vid handen, att dessa kostnader härigenom kunna i betydlig mån nedbringas,
varjämte anstalten till stor del bleve oberoende av telegrafverkets
övriga telegramtrafik. Den sist upptagna anslagsposten, vilken
nu förekommer för första gången, är avsedd att säkerställa den särskilda
väderlekstjänst till jordbrukets fromma, som pågått sedan år 1918, men
som visat sig svår att ekonomiskt grunda uteslutande på abonnemangsavgifter.
Utskottet har icke något att erinra mot att anslaget till väderlekstjänst
upptages till föreslagna belopp.
Framställningen avser vidare höjning av anslagsposten för utgivande
av publikationer med 9,000 kronor redan från 1920 på grund
av ökade tryckningskostnader. Såväl behovet härav som önskvärdheten
att medel på sätt föreslagits beredas för biblioteket, solstrålningsmätningar,
vindmätningar samt till resekostnads- och traktamentsersättning till
styrelsens ledamöter, för vilka sistnämnda ändamål särskilda anslag ej
tidigare anvisats, synes utskottet framgå av utredningen i ärendet.
Utskottet biträder därför Kung]. Maj:ts förevarande framställning jämväl
i nu angiven del. Slutligen har utskottet icke funnit skäl till erinran
mot att ökade medel till expenser till föreslagna belopp anvisas.
En sammanfattning av samtliga i förevarande framställning begärda
anslag ställer sig sålunda:
Tillskott i expensmedel för år 1919 och 1920
» » )> » » 1921 ..................
Väderlekstjänst...........................................................
Resekostnader in. m................................................
Utgivande av publikationer ....................................
Underhåll av stationer och utrustning.................
Bibliotek......................................................................
Solstrålningsmätningar ............................................
Vindmätningsapparater ............................................
Resekostnads- och traktamentsersättning åt styrelsens
ledamöter ...................................................
Tilläggsan-
Anslag å
slag för &r
extra stat
1920.
för år 1921
Kronor
Kronor
16,000
—
—
6,000
22,700
47,450
—
21,000
9,000
35,000
—
9,000
—
12,000
—
2,000
—
5,000
1,000
1,000
Summa kronor 48,700 138,450.
Anslaget för år 1921 har avjämnats till 138,500 kronor.
100
Pegelscationcrnas
föibättring.
(extra anslag)
[103.]
Utskottet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Rörande tilläggsanslaget för år 1920 kommer utskottet att göra
särskild hemställan. *
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må för diverse behov vid statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt å extra stat för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av 138,500 kronor.
108.o) hinder punkt 103 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till pegelstationernas förbättring å extra stat ''för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 25,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 347—348 i statsrådsproto
lv
O liO T •
Eftei att hava redogjort för chefens för statens meteorologisky
rografiska anstalt till styrelsen för nämnda anstalt den 13 september
1919 daterad framställning angående anslag för ändamålet i fråga har
departementschefen för egen del anfört följande:
);Då fullt säkra vattenståndsiakttagelser medelst orubbade peglar
äio nödvändiga^ för de viktiga beräkningar, som läggas till grund vid
r.®|Spring av våra sjöar och vattendrag, vid byggande i vatten m. fl.
tillfällen,, äi det av stor betydelse, att de pegelstationerna nu vidlådande
svåra biisterna måtte avhjälpas. Då med hänsyn till beloppets storlek
meteoiologisk-hydrografiska anstaltens övriga anslag uppenbarligen icke
beieda tillgång till bestridande av kostnaderna härför, svnes särskilt
anslag böra anvisas. Mot den beräknade kostnaden, inalles 75,000
kronoi att fördelas under tre år, har jag ingen erinran att göra, och
torde nu för ändamålet böra hos riksdagen såsom reservationsanslagäskas
25,000 kronor å tilläggsstat för innevarande år samt 25,000 kronor
å extra stat för år 1921.»
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot i förevarande
framställning äskade anslag. Med förmälan att utskottet kommer att
gorå särskild hemställan om tilläggsanslag för innevarande år får utskottet
nu hemställa,
att riksdagen må till pegelstationernas förbättring
a extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
101
109:o) Under punkt 104 liar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till bestridande av omkostnader för anordnande av stormvarningar vid
rikets kuster på extra stat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst,
38,000 kronor samt att medgiva, att vad av föregående års av riksdagen
beviljade anslag för sagda ändamål vid 1920 års slut icke blivit taget i
anspråk må under år 1921 av Kungl. Maj:t för ändamålet användas.
Sedan år 1905 hava genom lantbruksstyrelsens försorg efter samråd
med föreståndaren för meteorologiska centralanstalten stormvarningar
blivit offentliggjorda å lämpliga platser vid rikets västra kust och sedermera
även å landets sydkust. Kostnaderna för dessa stormvarningar
hava under de första åren bestritts av medel, som för varje år blivit
av Kungl. Maj:t anvisade från handels- och sjöfartsfonden. För år 1913
anvisades sålunda för ifrågavarande ändamål ur nämnda fond ett belopp
av 5,900 kronor. Utöver detta från handels- och sjöfartsfonden utgående
belopp, som år 1914 höjts till 6,000 kronor, har riksdagen för
sagda och följande år å extra stat beviljat erforderliga medel till bestridande
av dels anläggnings- och dels driftkostnader för anordnande
av stormvarningar vid rikets hela kust. Vidare har riksdagen från.och
med år 1914 årligen medgivit, att vid respektive års slut befintliga besparingar
å av föregående års riksdag beviljade anslag för ifrågavarande
ändamål finge under nästföljande år av Kungl. Maj:t för samma ändamål
användas.
På därom i 1912 års statsverksproposition gjord framställningbeviljade
samma års riksdag på extra stat för år 1920 under sjunde
huvudtiteln ett förslagsanslag å högst 48,500 kronor till bestridande av
drift- och anläggningskostnader för anordnande av stormvarningar vid
rikets kuster samt medgav, att vad av 1919 års av riksdagen beviljade
anslag för sagda ändamål vid samma års slut icke blivit taget i anspråk
finge under år 1920 av Kungl. Maj:t för ändamålet användas.
Stormvarningsverksamheten, som alltsedan slutet av år 1914 i
stort sett legat nere, bär på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 24
januari 1919 nu ånyo upptagits.
Den 16 maj 1919 förordnade Kungl. Maj:t, att överinseendet
över stormvarningsväsendet, som dittills omhänderhafts av lantbruksstyrelsen,
skulle från och med den 1 juli sagda år överflyttas till statens
meteoroiogisk-hydrografiska anstalt, vilken från samma dag räknat skulle
hava att genom sina tjänstemän utöva den närmare uppsikten över
storm var n i ngos t ationern a.
Anordnande
av stormvarningar
vid
rikets kuster.
(extra anslag.)
[104.]
102
■Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
Meteorologiska
telegram
från Färöarna
och
Island.
(extra anslag.)
[105.]
Departementschefen har erinrat, att det vid den nya fördelningen
av regeringsärendena mellan departementen ansetts riktigast, att frågan
om anslag till stormvarningsväsendet hädanefter handlägges genom
jordbruksdepartementets försorg och att anslaget uppföres under sagda
departements huvudtitel.
Omkostnaderna för stormvarningsväsendet hava för år 1921 beräknats
på följande sätt:
Underhållskostnader.................................... kronor 8,000
Arvoden till stationsföreståndarna ......... u 19,000
Telegramkostnader ................................... » 9,000
Extra biträden och expenser .................. » 5,000
Inspektionsresor ........................................ j> 3,000
Summa kronor 44,000.
Under förutsättning att såsom hittills bidrag med 6,000 kronor
lämnas ur handels- och sjöfartsfonden begäres anslag å riksstaten till
belopp av 38,000 kronor. Häremot har utskottet intet att erinra och
hemställer därför,
att riksdagen må till bestridande av omkostnader
för anordnande av stormvarningar vid rikets kuster
på extra stat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 38,000 kronor samt att medgiva, att vad av
föregående års av riksdagen beviljade anslag för sagda
ändamål vid 1920 års slut icke blivit taget i anspråk
må under år 1921 av Kungl. -Maj:t för ändamålet användas.
110:o) Under punkt 105 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska centralanstaltens förseende
med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna och Island
beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 3,000 kronor.
Riksdagen har år 1900 för meteorologiska centralanstaltens förseende
med dagliga meteorologiska telegram under tjugu års tid från
Färöarna och Island beviljat ett anslag av 144,000 kronor. Härav har
hittills anvisats 46,838 kronor. I anledning av uppkomna besparingar
behövde anvisning icke ske för åren 1917 och 1918, och för år 1919
inskränktes anslaget till 2,500 kronor. För innevarande år hava anvisats
4,400 kronor. Anslaget har använts till abonnemang å dylika tele
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
103
gram för 6,000 francs för år hos det store nordiske telegrafselskab i
Köpenhamn. Under krigsåren har emellertid telegrafering ej kunnat ske
utan meddelandena försänts postledes.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran. Utskottet
hemställer därför,
att riksdagen må av det utav 1900 års riksdag
för meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga
meteorologiska telegram från Färöarna och Island
beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 3,000 kronor.
lll:o) Under punkt 106 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna vid naturvetenskapliga
stationen i Abisko samt för publicerande av dylika iakttagelser vid
nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisa å extra stat för år
1921 ett reservationsanslag av 13,000 kronor.
Till fortsättande av de sedan år 1905, först i Vassijaure och därefter
i Abisko genom en enskild naturvetenskaplig kommitté bedrivna
och bekostade meteorologiska iakttagelserna anvisade riksdagen på Kungl.
Maj:ts förslag å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 3,150
kronor, varav avsågos 2,400 kronor för observatörens avlöning, instrumentens^
underhåll m. m. samt 750 kronor för iakttagelsernas bearbetning.
A tilläggsstat för samma år hava därefter anvisats ytterligare
900 kronor. För år 1920 har för enahanda ändamål anvisats ett reservationsanslag
å extra stat av 10,000 kronor, av vilka beräknats
3,000 kronor till arvode åt observatören, 1,200 kronor till iakttagelsernas
bearbetning, 300 kronor till instrumentens underhåll m. m. och
5,500 kronor för iakttagelsernas utgivning av trycket.
Förslaget innebär en ökning av anslaget för innevarande år med
3,000 kronor. Denna ökning är föranledd av stegrade omkostnader på
grund av dyrtiden.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot framställningen
i fråga, hemställer,
att riksdagen må till fortsättande av de meteorologiska
iakttagelserna vid naturvetenskapliga stationen
i Abisko samt för publicerande av dylika iakttagelser
vid nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisa
å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av
13,000 kronor.
Utskottet.
Meteorologiska
iakttagelser
i
Abisko m. m
(extra anslag.)
[106.]
Utskotiet.
104
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Geofysisk station
i samarbete
med R.
Amundsen.*>■
;polarexpedition.
(extra anslag.)
[107.]
Utskottet.
Meteorolog
giska observationer
&
Pårtetj&kko.
(extra anslag.)
[108.]
112:o) Under punkt 107 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anordnande av en geofysisk station i samarbete med Roald
Amundsens polarexpedition anvisa å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag
av 15,800 kronor.
Utredning i ärendet återfinnes å sid. 360—363 i statsrådsprotokollet.
Förevarande framställning avser deltagande från Sveriges sida i
upprättande och vidmakthållande av geofysiska stationer för samarbete
med Roald Amundsens polarexpedition. Vidkommande Sverige skulle
enligt förslaget iakttagelserna förläggas till Abisko naturvetenskapliga
station. Kostnaderna härför hava av departementschefen beräknats för
tiden 1 juli 1920—30 juni 1921 till 23,800 kronor och för tiden 1 juli
1921—30 juni 1922 14,200 kronor. Sammanlagda kostnaden uppgår
sålunda till 38,000 kronor. Härav skulle 14,350 kronor belöpa på år
1920, 15,800 kronor på år 1921 och 7,850 kronor på år 1922.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att Sverige icke
bör underlåta att medverka vid ifrågavarande företag.
Mot de begärda anslagens belopp har utskottet icke funnit anledning
till erinran.
Beträffande anslaget för år 1920 kommer utskottet att göra särskild
hemställan om dess uppförande å tilläggsstat för samma år.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må för anordnande av en geofysisk
station i samarbete med Roald Amundsens polarexpedition
anvisa å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag
av 15,800 kronor.
113:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 108 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för år
1920 av det år 1919 beviljade anslaget av 26,250
kronor för bestridande av vissa kostnader för tryckning
av meteorologiska observationer å Pårtetjåkko anvisa
å extra stat för år 1921 såsom reservationsanslag ett
belopp av 8,750 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
105
114:o) Under punkt 109 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar för den hydrografiska
undersökningen av Sveriges färskvatten anvisa å extra stat för
år 1921 ett reservationsanslag av 12,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 364—366 i statsrådsprotokollet.
Till de i den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
ingående, genom Sveriges geologiska undersökning utförda hydrogeologiska
specialundersökningarna hava för varje år från och med år 1908
anvisats anslag å extra stat. Beloppet utgjorde först 3,000 kronor men
har för år 1920 höjts till 5,000 kronor på grund av inträdda prisstegringar.
Anslaget är numera betecknat som reservationsanslag.
Framställningen avser en höjning av anslaget för år 1921 med
7,000 kronor för möjliggörande av utvidgning enligt av chefen för
Sveriges geologiska undersökning framlagt program av planen för de
hydrografiska specialundersökningarna.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot framställningen
i fråga, hemställer utskottet,
att riksdagen må till utförande av hydrogeologiska
specialundersökningar för den hydrografiska
undersökningen av Sveriges färskvatten anvisa å extra
för år 1921 ett reservationsanslag av 12,000 kronor.
V eterinärväsendet.
115:o) Under punkt 110 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels godkänna sådana ändringar i staten för veterinärhögskolan, att
tillämpas från och med år 1921, att där uppföres en sjukvårdare vid
medicinska avdelningen med 1,100 kronor lön, 650 kronor tjänstgöringspenningar
och 150 kronor ortstillägg jämte tre ålderstillägg å 100
kronor efter respektive 3, 6 och 9 år samt att de i staten vid fodermarsken
å medicinska avdelningen förekommande orden »tillika hundskötare»
uteslutas; i följd varav statens slutsumma höjes från 225,400
kronor med 1,900 kronor till 227,300 kronor; dels vid bifall härtill höja
ordinarie anslaget till veterinärhögskolan från 198,200 kronor med 1,600
kronor till 199,800 kronor; dels ock förklara, att för åtnjutande av den för
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 12 höft. (Nr 24 A—24 B.) 14
Hydrogeologiska
specialundersOkr.
ingar.
(extra anslag.)
[109.J
Uiskottet.
Veterinär
högskolan.
(ordinarie anslag.
;
[no.]
106
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
ovanbemälde sjukvårdare upptagna avlöning skola i tillämpliga delar
gälla nuvarande avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare å högskolans
stat ävensom de särskilda villkor, som fastställts beträffande
vaktmästare och med dem likställda befattningshavare, med tillägg att
den, som med år 1921 utnämnes till innehavare av förenämnda sjukvårdarbefattning,
skall äga att för åtnjutande av löneförhöjning genom
ålderstillägg räkna sig tillgodo den tid, han därförinnan innehaft stadig
anställning med likartade göromål vid veterinärhögskolan.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 367—368 i statsrådsprotokollet.
r
Under anslagstiteln »veterinärundervisningen)) finnes å 1920 års
stat upptaget ett ordinarie anslag till veterinärhögskolan till belopp av
198,200 kronor. Den vid 1918 års lagtima riksdag godkända staten
för högskolan med däri år 1919 vidtagna ändringar slutar visserligen
på 225,400 kronor, men på grund av dels att för fria bostäder av
dragits
tillhopa 7,200 kronor, dels ock att av högskolans stallar och
smedja m. m. ansetts kunna beräknas en årlig nettoinkomst av 20,000
kronor,^har anslaget satts 27,200 kronor lägre än staten.
Utskottet har icke kunnat undgå att ställa sig i viss mån tveksamt
till att, såsom föreslagits, i högskolans stat nu uppföra en sjukvårdare
jämväl för den medicinska avdelningen, då nu gällande stat
fastställts så sent som år 1918. Bärande skäl torde nämligen böra förutsättas
hava då förelegat för att i nu ifrågavarande avseende bibehålla
skillnaden mellan denna avdelning och den kirurgiska, för vilken senare
en sjukvårdarebefattning redan från och med år 1915 finnes uppförd å
ordinarie stat.
Oaktat dessa betänkligheter har utskottet dock med hänsyn till vad i
ärendet anförts icke velat motsätta sig förslaget i fråga. Avlöningen för
den föreslagna befattningen har upptagits till 1,900 kronor. Då emellertid
befattningshavaren enligt gällande bestämmelser har att avstå för
bostad och bränsle 300 kronor, blir den erforderliga anslagsökningen
1,600 kronor.
\idkommande
att i avseende å ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han förut med
likartade göromål tjänstgjort vid högskolan, ävensom beträffande vad
i övrigt i framställningen föreslagits har utskottet ej heller funnit anledning
till erinran häremot.
Utskottet hemställer alltså,
Jordbruksutskottet utlåtande Nr 24 A.
107
att riksdagen må
dels godkänna sådana ändringar i staten för
veterinärhögskolan, att tillämpas ''från och med år
1921, att där uppföres en sjukvårdare vid medicinska
avdelningen med 1,100 kronor lön, 650 kronor tjänstgöringspenningar
och 150 kronor ortstillägg jämte tre
ålderstillägg å 100 kronor efter respektive 3, 6 och
9 år samt att de i staten vid fodermarsken å medicinska
avdelningen förekommande orden »tillika hundskötare»
uteslutas; i följd varav statens slutsumma
höjes från 225,400 kronor med 1,900 kronor till
227,300 kronor;
dels vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till
veterinärhögskolan från 198,200 kronor med 1,600
till 199,800 kronor;
dels och förklara, att för åtnjutande av denförovanbemälde
sjukvårdare upptagna avlöning skola i tillämpliga
delar gälla nuvarande avlöningsvillkor för ordinarie
befattningshavare å högskolans stat ävensom de särskilda
villkor, som fastställts beträffande vaktmästare
och med dem likställda befattningshavare, med tillägg
att den, som med år 1921 utnämnes till innehavare av
förenämnda sjukvårdarbefattning, skall äga att för åtnjutande
av löneförhöjning genom ålderstillägg räkna
sig tillgodo den tid, han därförinnan innehaft stadig anställning
med likartade göromål vid veterinärhögskolan.
Anslagstiteln »veterinärundervisningen» är i 1920 års riksstat upptagen
med ett belopp av 206,700 kronor. Vid bifall till framställningen
i förestående punkt kommer denna summa att ökas till 208,300 kronor.
116:o) Under punkt 111 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för beredande av personligt ålderstillägg å 1,600 kronor till en var av
prosektorn vid veterinärhögskolan Erik Agduhr samt laboratorerna vid
samma högskola Nils Olof Engfeldt och Gerhard Carl Ebbe Forssell,
därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap,
anvisa å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 4,800 kronor.
1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft eu i andra
kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion nr 188 av herr
Personliga
arvodesförhöjningar
för
vissa befattningshavare
vid veterinär
högskolan.
(extra anslag.)
[in.]
Motion.
108
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A .
Vt skottet.
Diverse behov
vid veterinärhögskolan
.
(extra anslag. ;
[112-]
Sjöblom, vari liemställts, att ladugårdsförmannen vid veterinärhögskolan
Anders Erik Gustavsson må utan hinder därav, att han först från och
med 1917 antagits till ordinarie innehavare av nämnda befattning, för
åtnjutande av ålderstillägg till lönen såsom sådan tillgodoräkna sig förutvarande
tjänstgöring vid veterinärinstitutet och veterinärhögskolan
från och med den 1 januari 1913, under villkor att han vidkännes
pensionsavdrag med skillnaden mellan vad han i sådant avseende bort
erlägga, därest han med ingången av år 1915 övergått till ordinarie innehavare
av sagda befattning och vad han verkligen erlagt.
Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet intet
att erinra.
Vidkommande herr Sjöbloms motion anser utskottet motionären
hava visst fog för sin framställning. Då emellertid denna fråga torde
vara ett spörsmål av beskaffenhet att först böra bliva föremål för Kungl.
Maj:ts bedömande, har utskottet icke ansett sig nu böra tillstyrka motionärens
framställning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och med avslag å den av
herr Sjöblom väckta motionen för beredande av personligt
ålderstillägg å 1,600 kronor till en var av
prosektorn vid veterinärhögskolan Erik Agduhr samt
laboratorerna vid samma högskola Nils Olof Engfeldt
och Gerhard Carl Ebbe Forssell, därest han fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, anvisa
å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag;, högst,
4,800 kronor.
117:o) Under punkt 112 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till diverse behov vid veterinärhögskolan å extra stat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 115,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid 370—373 i statsrådsprotokollet.
I den vid 1918 års lagtima riksdag godkända, nu gällande staten
för veterinärhögskolan finnes i likhet med i den förut gällande staten
för högskolan upptaget ett anslag å 60,000 kronor för bränsle, belys
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
109
ning, renhållning m. in. Då på grund av under senare år inträffade
högst avsevärda prisstegringar å bränsle och övriga för högskolans drift
erforderliga materialier detta anslag visat sig otillräckligt för täckande
av de med detsamma avsedda utgifterna, hava på framställning av styrelsen
för högskolan beviljats ytterligare medel för ändamålet. Sålunda
anvisade 1918 års lagtima riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts därom
framställda förslag å tilläggsstat för år 1918 — förutom ett belopp av
30.000 kronor för täckande av förskott under år 1917 — ett belopp av
115.000 kronor. I det för diverse behov vid veterinärhögskolan å extra
stat för år 1919 anvisade reservationsanslaget av 71,000 kronor ingick
för ifrågavarande ändamål ett belopp av 35,000 kronor, varjämte å tilläggsstaten
för samma år anvisats ett reservationsanslag av 80,000 kronor och
alltså för detta år tillhopa 115,000 kronor eller samma belopp, som för år
1918 varit tillgängligt för ändamålet. För år 1920 har för ifrågavarande
utgifters bestridande enahanda belopp beräknats och ingår i det till diverse
behov vid högskolan för detta år å extra stat av riksdagen anvisade
reservationsanslaget av 133,500 kronor. Vid beviljandet av sistnämnda
belopp har riksdagen i skrivelse nr 337 den 12 juni 1919 anfört,
bland annat, följande. Riksdagen, som inhämtat, att för år 1918 för
bestridande av allenast bränslekostnader tagits i anspråk i runt tal
75.000 kronor, kunde icke underlåta erinra, att riksdagen år 1918, då
fråga förevar om anvisande av extra anslag till bränsle m. m. vid veterinärhögskolan,
uttalade, att det kunde ifrågasättas, huruvida icke genom
iakttagande av större ekonomisering, omsorg och sparsamhet i fråga om
uppvärmning av högskolans lokaler nämnda kostnader skulle kunna åtminstone
i någon mån nedbringas. Med hänsyn härtill hade riksdagen
icke kunnat undgå finna det anmärkningsvärt, att för åren 1919 och
och 1920 ifrågasattes anslag till belopp till och med något överstigande
det för år 191.8 tillgängliga. Av inhämtade uppgifter framginge, att å
de för år 1918 tillgängliga medlen ett saldo uppstått å i runt tal 27,000
kronor. Denna omständighet i förening med det förhållandet, att ytterligare
prisfall å bränsle så småningom syntes vara att förvänta, kunde
enligt riksdagens uppfattning utgöra visst skäl för eu nedsättning av
de för ifrågavarande ändamål föreslagna anslagsbeloppen. Med hänsyn
emellertid till anslagens angivna egenskap av förslagsanslag, högst, och
då en viss osäkerhet på bränslemarknaden fortfarande gjorde sig gällande,
hade riksdagen icke velat ifrågasätta någon sänkning i de för åren 1919
och 1920 begärda anslagen.
Under hänvisning till vad riksdagen sålunda anfört har Kungl.
Utskottet.
Diverse behov
vid statens
veterinärbakteriologiska
anstalt.
(extra anslag.)
[113.]
110 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Maj:t vid anmälan av riksdagens beslut i ämnet den 27 juni 1919 anbefallt
styrelsen för veterinärhögskolan tillse, huruvida icke genom iakttagande
av större ekonomisering, omsorg och sparsamhet i fråga om
uppvärmning av högskolans lokaler kostnaderna för bränsle måtte kunna
nedbringas.
Av den nu lämnade utredningen syntes departementschefen framgå,
att vederbörande vid veterinärhögskolan sökt under de senaste åren nedbringa
bränsleutgifterna vid högskolan så mycket, som skäligen kunnat
ske utan allvarligt men för högskolans verksamhet och för den i högskolans
byggnader bosatta personalen.
Då behov av ökade medel till högskolans allmänna utgifter givetvis
komme att föreligga även för år 1921 samt förhållandena icke syntes
göra någon nedsättning i det för de tre senaste åren härtill anvisade
anslagsbeloppet av 115,000 kronor tillrådlig, har departementschefen
ansett detta belopp böra beredas för samma år.
Utskottet har för egen del icke funnit anledning till erinran mot
förevarande framställning och hemställer därför,
att riksdagen må till diverse behov vid veterinärhögskolan
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 115,000 kronor.
118:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 113 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år å extra stat för år 1921 anvisa
till förstärkning av den i staten för statens
veterinärbakteriologiska anstalt upptagna anslagspost
till belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. m.
ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor,
till förstärkning av den i samma stat upptagna
anslagspost till beredning av tuberkulin och sera m. m.
ett reservationsanslag av 6,000 kronor,
samt till bestridande av en del av kostnaderna
för utövande av bakteriologisk köttkontroll ett reservationsanslag
av 2,900 kronor
eller tillhopa 12,900 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
in
119:o) Under punkt 114 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Lumveterinäi
avbidan på den proposition angående lönereglering för länsveterinärer, rernårstipcn™~
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, i ordinarie an- diater.
slaget till länsveterinärer och veterinärstipendiater beräkna en förhöjning (ordinarie
från 86,500 kronor med 86,500 kronor till 173,000 kronor. q 14^1
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under L
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
diverse.
120:o) Under punkt 115 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen Åidentuiagg.
att i avbidan på den proposition angående höjning av ordinarie för- (ordinarie
slagsanslaget till ålderstillägg, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta
till riksdagen, i detta anslag beräkna en förhöjning från 140,000 kronor 1 •-*
med 110,000 kronor till 250,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
121:o) Under punkt 116 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att jordbmksfrån
och med år 1921 under nionde huvudtiteln uppföra å ordinarie stat kommissioner.
till bestridande av kostnader för jordbrukskommissioner ett förslagsanslag
av 15,000 kronor. [116.]
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 378 i statsrådsprotokollet.
Enligt lagen den 25 juni 1909 angående uppsikt å vissa jordbruk
i Norrland och Dalarna samt numera även i Värmland skall i varje län,
som beröres av lagen, finnas en av Kungl. Maj:t tillsatt jordbrukskommission
av ordförande och två-ledamöter. Reglemente för jordbrukskommissionerna
är utfärdat den 27 januari 1911 (nr 8). Genom cirkulärskrivelse
samma dag (bill. nr 13) har dels förklarats, att ordförande
och ledamöter i jordbrukskommission skola äga att för närvaro vid
sammanträde med kommissionen ävensom för nödiga, av uppdraget
112
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Ut$kottet.
Jordfärmtd
Ungsbyråer.
(extra anslag.)
'' [H7.]
föranledda resor erhålla ersättning enligt tredje klassen i resereglemente!,
dels medgivits, att synemän enligt 4 § i lagen samt de, vilka
enligt reglementet förordnas att besiktiga utförandet av föreskrivna
arbeten, skola erhålla rese- och traktamentsersättning efter vissa grunder,
dels till varje ordförandes förfogande ställts 300 kronor årligen till
bestridande av löpande utgifter för kommissionen, dels ock länsstyrelserna
bemyndigats att på framställning förordna nödigt rättegångsbiträde
åt kommissionerna mot ersättning, som Kungl. Maj:t ville på
anmälan i varje fall bestämma. Berörda expensbelopp å 300 kronor
skulle utanordnas från nionde huvudtitelns anslag till skrivmaterialier,
expenser, ved m. m. samt rese- och traktamentsersättningarna från
samma huvudtitels anslag till rese- och traktamentspenningar. Ersättning
för rättegångsbiträden har i vissa fall av Kungl. Maj:t anvisats
från nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»I likhet med statskontoret anser jag lämpligt, att ett särskilt anslaguppföres
å riksstaten för kostnader för jordbrukskommissionerna. Då
dessa kommissioner äro en genom allmän lag reglerad, bestående institution,
synes anslaget böra upptagas såsom ordinarie. Det bör givetvis
vara förslagsanslag. Med hänsyn till beloppet av hittillsvarande utgifter
av natur att framdeles böra bestridas från anslaget anser jag anslagsbeloppet
böra sättas till 15,000 kronor, varvid emellertid bör framhållas,
att det kan visa sig nödvändigt att vidtaga förändring i de år 1911
fastställda expensbeloppen m. m.»
Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet
hemställer fördenskull,
att riksdagen må från och med år 1921 under
nionde huvudtiteln uppföra å ordinarie stat till bestridande
av kostnader för jordbrukskommissioner ett
förslagsanslag av 15,000 kronor.
122:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 117 gjorda
framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 26,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
113
123:o) Under punkt 118 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Jordbiuksstai
avbidan på den proposition angående anslag till insamlande av jord- tl,ttkenbruksstatistiska
uppgifter genom lokalundersökningar, som Kungl. Maj:t (ex‘ra “8l®e-)
må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för
år 1921 beräkna ett anslag av 80,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
124:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 119 gjorda Befrämjande
framställning hemställer utskottet, fram
-
uti riksdagen må, i likhet med vad skett för
innevarande år, å extra stat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 29,000 kronor, att av Kungl.
Maj:t användas till befrämjande av avsättningen i
främmande länder av alster av svenska lantbruket och
dess binäringar samt fiskerinäringen.
mande länder
av alster av
svenska lånt
bruket och dess
binäringar
samt fiskennäringen.
(extra anslag.)
[119.]
125:o) Under punkt 120 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att intematiotill
bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella .ne}1?
o n OrUKSlHStlt litet
lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för år 1921 anvisa ett reserva- i Rom.
tionsanslag av 7,000 kronor. • (extra anslag.)
För bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internatio- [120.]
nolla lantbruksinstitutet i Rom hava av riksdagen anvisade medel stått
till Kungl. Maj:ts förfogande från och med år 1907. För år 1920 har
härtill å extra stat anvisats ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
För år 1921 har beräknats ett medelsbehov av 10,000 kronor, utskottet.
Med hänsyn till uppkommen behållning å tidigare för ändamålet beviljade
anslag har departementschefen emellertid ej ansett nytt anslag
för 1921 behövligt till högre belopp än 7,000.kronor.
Framställningen ger ej anledning till någon utskottets erinran.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till bestridande av kostnaden
för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet
i Rom å extra stat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 7,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 sand. 12 höft. (Nr 24 A—24 11.) 15
114
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Understöd åt
föreningar för
jordbrukskredit.
(extra anslag.)
[121.]
Berberisbuskens
utrotande.
(extra anslag.)
[122.]
Utgifter för
naiurskyddsändamål.
extra anslag.)
[123.]
126:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majrts under punkt 121 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år till understöd åt föreningar för jordbrukskredit
å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag
av 35,000 kronor.
127:o) 1 enlighet med Kungi. Maj:ts under punkt 122 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
åren 1919 och 1920 till berberisbuskens utrotande i
de trakter av landet, där den förekommer i större
mängd, å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst 15,000 kronor, att utgå i den män motsvarande
belopp av enskilda, kommuner, landsting eller
hushållningssällskap för ändamålet tillskjutes och i övrigt
på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl. Magt
må äga föreskriva.
128:o) Under punkt 123 har Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att
å extra stat för år 1921 såsom särskilda reservationsanslag anvisa dels
till bestridande av kostnader för nationalparker 2,600 kronor, dels ock
till gäldande av resekostnader och övriga utgifter för vetenskapsakademiens
förvaltning av naturskyddsärenden 3,800 kronor, eller tillhopa
6,400 kronor.
Enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen hava vissa kronan
tillhöriga områden blivit avsatta till nationalparker‘ jämlikt lagen därom
den 25 juni 1909. De områden, som nu utgöra dylika parker, benämnas
Abisko, Sarjeks, Stora Sjöfallets, Päljekaise, Sonfjällets, Hamra,
Garphyttans, Ängsö, Gottska Sandöns och Dalby söderskogs nationalparker.
Enligt reglementet den 22 december 1911 rörande nationalparkernas
förvaltning (nr 156) skola nationalparkerna stå under vetenskapsakademiens
vård. I detta avseende åligger det akademien bland annat
att, där så anses nödigt, å marken utmärka nationalparks gränser,
att genom uppsatta anslag lämna beskrivning över parken, att hålla
kartor i mindre skala över parken tillgängliga för allmänheten, att, i
den mån tillgängliga medel tillåta, anställa personal för tillsyn och be
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
115
vakning- av parken utöver vad som sker genom vederbörande personal
vid skogsstaten samt att låta upprätta särskild karta över parken, angivande
växtlighetens nuvarande beskaffenhet, för att skeende förändringar
må kunna bedömas. Beträffande några nationalparker äger akademien
under vissa förutsättningar medgiva rätt till jakt och till fiske med krok
samt till att där för resandes härbergerande eller för underlättande av
resor eller vetenskaplig forskning uppföra byggnad eller vidtaga annan
erforderlig åtgärd ävensom att för dylikt ändamål använda å parken
befintlig skog samt andra naturalster. För sålunda lämnade medgivanden
äger akademien bestämma viss avgift, som tillfaller vederbörande nationalparks
kassa. Dessa kassor stå under akademiens förvaltning och få användas
till bestridande av kostnaderna för parken. Akademien skall årligen
till Kung!. Maj:t inkomma med förslag till stat för varje nationalpark.
Jämlikt lagen den 25 juni 1909 angående naturminnesmärkens
fredande skall hos vetenskapsakademien föras ett riksregister över naturminnesmärken,
vilka blivit enligt lagen fridlysta genom beslut av
vederbörande länsstyrelse. Över ansökning om fridlysning skall, där ej
akademien själv gjort ansökningen, dess yttrande inhämtas. Akademien
skall även i vissa fall avgiva yttrande i fråga om upphävande av fridlysning.
Därest sådant upphävande sker, bör akademien låta, innan
skada tillfogas naturminnesmärket, utföra den vetenskapliga undersökning
å området, som må finnas önsklig.
Kostnaderna för ifrågavarande ändamål hava hittills i regel bestritts
med medel från nionde huvudtitelns allmänna besparingar. Då emellertid
såsom departementschefen framhållit behovet av anslag för detta
ändamål måste anses konstant och anlitande av besparingarna därför
enligt hans mening bör undvikas, ifrågasättes nu anvisande av ett särskilt
anslag.
Mot vad sålunda föreslagits har utskottet intet att erinra och hemställer
därför,
att riksdagen må å extra stat för år 1921 såsom
särskilda reservationsanslag anvisa
dels till bestridande av kostnader för nationalparker
2,600 kronor,
dels ock till gäldande av resekostnader och övriga
utgifter för vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden
3,800 kronor eller tillhopa 0,400 kronor.
Utskottet.
116
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Beredande av 129:o) Under punkt 124 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
^ind^beLel * avbidan på den proposition angående anslag för år 1921 för beredande
lades levnads- av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor, som Kungl. Magt
villkor. raå komma at£ avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för
(eXtI|2*4 sag^a ar beräkna ett anslag av 2,000,000 kronor.
’ över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Odimgserga- 130:o) Under punkt 125 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
msation. till bestridande av kostnaderna för odlingsorganisationen å extra stat
(eTl25]ag'') är 1921 anvisa ett förslagsanslag av 600,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 396—401 i statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 92 den
19 februari 1918 samt i ämnet väckta motioner anvisade riksdagen till
bestridande av kostnaderna för en odlingsorganisation i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen tillstyrkt förslag särskilda förslagsanslag
med 800,000 kronor å tilläggsstat för år 1918 och 800,000
kronor å extra stat för år 1919.
Därjämte anvisades till kostnader för dagtraktamenten och resekostnadsersättningar
till vissa förrättningsmän vid företag, till vilka lån
ur dräneringsfonden utginge, förslagsanslag av 200,000 kronor å tilläggsstat
för år 1918 och 260,000 kronor å extra stat för år 1919.
För år 1920 ansågs sistnämnda anslag böra sammanslås med anslaget
till odlingsorganisationen, och då av vissa anledningar utgifterna
från anslaget antogos komma att stiga, höjdes anslaget för år 1920 till
1.150.000 kronor, fortfarande såsom förslagsanslag.
Instruktion för odlingsorganisationen är utfärdad den 16 april
1918, nr 196, med ändring den 13 juni 1919, nr 337.
Riksdagen har jämväl såsom bidrag till utförande av nyodlingar
och betesförbättringar, vilka ske under medverkan av odlingsorganisationen,
anvisat reservationsanslag av 8,800,000 kronor å tilläggsstat för
år 1918, 7,350,000 kronor å extra stat för år 1919 och 3,600,000 kronor
å extra stat för år 1920, tillhopa 19,750,000 kronor. I den för 1918
års riksdag framlagda planen beräknades dessa kostnader till inalles
20.250.000 kronor. Enligt denna plan återstår att anvisa 500,000
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
117
Jämväl har riksdagen för inrättande av eu dräneringsfond såsom
kapitalökning anvisat reservationsanslag med 3,000,000 kronor å tillläggsstat
för år 1918 samt med respektive 6,000,000 och 5,000,000
kronor för åren 1919 och 1920, tillhopa 14,000,000 kronor, som utgått
av tillfälliga lånemedel. Planen för denna fonds användning framlades
i propositionen nr 357 den 23 april 1918 och godkändes i huvudsak
av riksdagen enligt skrivelsen nr 370 den 12 juni 1918.
Departementschefen har till statsrådsdepartementet anfört följande:
»En av de organisationer, som inrättats med anledning av den av
kriget förorsakade kristiden, är statens odlingsorganisation. Fråga
uppstår nu om avveckling av denna organisation. Det är emellertid
tydligt, att de utfästelser, staten gjort, böra infrias och härvid komma
för odlingsorganisationens del i betraktande anslaget till nyodlings- och
betesförbättringar samt dräneringsfonden.
Bidrag från nämnda anslag hava enligt kungörelsen den 16 april
1918, nr 197, utfästa dels till nyodlingsarbeten, som senast under våren
1921 första gången besås med säd till mogen skörd eller användas till
sättning av potatis eller, beträffande Norrland och Dalarna, användas
till frambringande av annan gröda, dels ock till betesförbättringar, som
avslutas senast under år 1920. Sista delen av beviljat statsbidrag
utbetalas först efter det arbetet avsynats och godkänts. Dessa arbeten
kräva alltså, såsom statens odlingskommittc även framhållit, att odlingsorganisationen
bibehålies i verksamhet åtminstone under förra hälften
av år 1921.
Vad dräneringsfonden angår föreskrives i kungörelsen den 20 juni
1918, nr 461, visserligen icke någon yttersta tid för beviljande av lån
ur densamma, men i propositionen nr 357 vid 1918 års lagtima riksdag,
då denna fonds inrättande föreslogs, förutsattes icke, att dess verksamhet
skulle utsträckas längre än till och med år 1920. Då nu krigstillståndet
upphört och kristidsåtgärderna böra avvecklas, förefinnes enligt min
mening icke något skäl att bibehålla den nuvarande utlåningen från
denna fond utöver år 1920. Huruvida fondens verksamhet bör fortsättas
under någon förändrad form, varvid eu sammanslagning med den äldre
täckdikningslånefonden och förändring av lånevillkoren för sistnämnda
fond kunna komma i betraktande, är en fråga, varom odlingskommittén
förmält sig hava inlett undersökning, och torde jag måhända bliva i
tillfälle att under riksdagens lopp underställa denna fråga Kungl. Maj:ts
prövning. I varje fall bör icke odlingsorganisationen såsom sådan
bibehållas in på år 1921 för beviljande av nya lån ur den nuvarande
dräneringsfonden. Däremot komma vissa åtgärder för äldre lån att
118
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
fortfarande påkrävas, synnerligast då det bestämda arbetet icke hinner
utföras redan före 1920 års utgång. Odlingskommittén har meddelat,
att den anselt sig förhindrad att bevilja lån till företag, som icke ansetts
bliva färdiga till avsyning senast under år 1921. Detta anser jag riktigt,
men härav följer också, att odlingsorganisatkmen behöver för dessa
arbetens skull upprätthållas under år 1921 åtminstone i viss omfattning.
Då hittills av riksdagen anvisats reservationsanslag å tillhopa
19.750.000 kronor till njmdlings- och betesförbättringar, men härav till
mitten av år 1919 endast 7,045,092 kronor disponerats samt denna
verksamhet icke längre synes vara lika livlig som då den först sattes
i gång, och då därjämte statsbidragen allt mera sjunka ju senare
arbetena igångsättas, är det påtagligen icke erforderligt att anvisa återstående
500,000 kronor av det ursprungligen beräknade beloppet. Med
all säkerhet kommer i stället en väsentlig besparing att uppstå å de
redan anvisade medlen. Odlingskommittén har nu ifrågasatt, att av
denna besparing 1 miljon kronor skulle överföras till dräneringsfonden.
Då med all sannolikhet de redan till fonden avsatta medlen bliva tillräckliga
för lånebehovet under år 1920 och med hänsyn i övrigt till de
av lantbruksstyrelsen framhållna omständigheterna anser jag mig icke
böra biträda detta förslag.
Vad därefter angår det belopp, som för år 1921 erfordras för
uppehållande av odlingsorganisationen, har detsamma av odlingskommittén
upptagits till 600,000 kronor, motsvarande för ett halvt år kostnaderna
under år 1920. Kommittén har emellertid, med förmälan att för år
1918 uppstått eu behållning å 250,000 kronor, yttrat, att det sålunda
besparade beloppet bleve behövligt för odlingsorganisationens avveckling
under år 1921. Detta låter sig dock ej göra, enär anslaget var förslagsanslag.
Huruvida detta kommitténs yttrande innebär, att kommittén
ansett de verkliga kostnaderna under år 1921 böra beräknas större än
600.000 kronor, framgår icke, men då även anslaget för år 1921 givetvis
bör bliva förslagsanslag, saknar jag anledning att tillstyrka högre belopp
än det sistnämnda.»
Utskottet instämmer med departementschefen i hans ovanstående
yttrande och hemställer i anslutning härtill,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna
för odlingsorganisationen å extra stat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag av 600,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
119
131:o) Under punkt 126 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till beredande av odlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet åt innehavare
av krononybyggen, vilka upplåtits vid disposition av överloppsmarker
nedanför odlingsgränsen inom Arjeplogs, Jokkmokks och Gällivare
socknar av Norrbottens län, å extra stat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag av 50,000 kronor.
1 proposition nr 139 till 1919 års lagtima riksdag framlade Kungl.
Maj:t förslag angående bland annat odlingsbidrag till innehavare av
vissa krononybyggen i Norrbottens län. Anledningen var, att särskild
statshjälp befunnits nödvändig för att dessa nybyggen, nämligen sådana
som upplåtits vid disposition av överloppsmarker nedanför odlingsgränsen
inom Arjeplogs, Jokkmokks och Gällivare socknar, skulle bliva vederbörligen
odlade. Riksdagen biföll enligt skrivelse nr 319 Kungl. Maj:ts
förslag och anvisade sålunda till beredande av odlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet
åt innehavare av nämnda krononybyggen ej mindre
å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 50,000 kronor än även
å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 10,000 kronor.
Kungörelse angående villkor för erhållande och tillgodonjutande
av ifrågavarande odlingsbidrag har utfärdats den 19 juni 1919 (nr 395)
i överensstämmelse med grunder, som framlagts för och godkänts av
riksdagen. Enligt dessa bestämmelser skall, därest vid nybygget ej
linnes 2 hektar odlad mark, odlingsbidrag med 250 kronor för hektar
utgå för odling av vad som brister i nämnda areal. Hälften kan
enligt vissa regler utgå i förskott och andra hälften, då odlingen
fullbordats. Länsstyrelsen i Norrbottens län hade beräknat hela kostnaden
för statens odlingsbidrag till 133,000 kronor, vilket belopp på
närmare angivna grunder av norrländska kolonisationskommittén ansågs
kunna nedsättas till 122,400 kronor. Härav ansåg kommittén omkring
50,000 kronor behöva tagas i anspråk under år 1919 och omkring 10,000
kronor under år 1920. Återstoden skulle efter hand bliva behövlig under
de följande åren.
Efter att hava redogjort för av länsstyrelsen i Norrbottens län i
skrivelse den 17 november 1919 gjord framställning rörande medelsbehovet
för år 1921, vari länsstyrelsen meddelat, att några odlingsbidrag
icke syntes komma att tagas i anspråk under år 1919, varemot anslag
i stället behövdes för år 1921 till belopp av 50,000 kronor, har departementschefen
för egen del i ärendet anfört, att då det för år 1920 anvisade
anslaget vore förslagsanslag, något tilläggsanslag för detta år icke vore
behövligt, även om utgifterna från anslaget under året på grund av
Odlingsbidrag
till vissa lera*
nonybyggare t
Norrbottens
län.
(extra anslag.)
[126.]
120
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Utskottet.
Undersökning
av staten tillhörigamossar.
(extra anslag.)
[127.]
Kolonisation
å vissa
kronoparker.
(extra anslag.)
[128.]
uppskovet med utbetalandet av första delen av odlingsbidragen bleve
stolle än som beräknats. Vidkommande anslaget för år 1921 har departementschefen
icke funnit något att erinra mot det av länsstyrelsen föreslagna
beloppet, 50,000 kronor.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran.
Utskottet hemställer fördenskull,
att riksdagen må till beredande av odlingsbidrag
utan återbetalningsskyldighet åt innehavare av krononybyggen,
vilka upplåtits vid disposition av överloppsmarker
nedanför odlingsgräusen inom Arjeplogs, Jokkmokks
och Gällivare socknar av Norrbottens län, å
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av
50,000 kronor.
132:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
127 därom gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1918—1920 för undersökning av staten tillhöriga mossar
i huvudsaklig överensstämmelse med den för 1916 års
riksdag framlagda plan å extra stat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 9,500 kronor.
133:o) Under punkt 128 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
medgiva, att upplåtelser av kolonat å Hamra kronopark i Gävleborgs län,
Aborrträsklidens kronopark i Västerbottens län samt Ljusåtraktens, Vakslidens,
Siksjö och Pite kronoparker ävensom en del av Djupsjö kronopark
i Norrbottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse med
norrländska kolonisationskommitténs nu framlagda förslag, dels ock såväl
för anordnande av dessa kolonat som ock för fullföljande av de åren
1918 och 1919 beslutade kolonisationerna å vissa kronoparker i Norrland
anvisa å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag av 748,000 kronor.
För 1918 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t i proposition nr
198 förslag till kolonisation å vissa kronoparker i övre Norrland. Med bifall
till detta förslag har riksdagen, enligt vad som anmälts i skrivelsen
nr 173, dels medgivit, att upplåtelser av kolonat å Rönnlidens, Luspbergets
och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt Djupsjö
kronopark i Norrbottens län finge ske i huvudsaklig överensstämmelse
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
121
med norrländska kolonisationskommitténs förslag med av departementschefen
i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet tillstyrkta jämkningar,
dels ock för anordnande av dessa kolonat anvisat såsom förslagsanslag
ej mindre å tilläggsstat för år 1918 150,000 kronor än även å
extra stat för år 1919 225,000 kronor.
Enligt kommitténs beräkningar skulle kostnaderna för kolonisationen
å dessa fyra kronoparker uppgå till 801,800 kronor samt för kolonisationsarbetets
ledning till 63,100 kronor eller tillhopa 864,900 kronor,
vilka borde fördelas på fyra år.
Vid anmälan den 3 maj 1918 av riksdagens nyssnämnda skrivelse
har Kungl. Maj:t tillsatt en särskild nämnd av tre personer för handhavande
av ledningen av ifrågavarande kolonisationsförsök. Därefter
har Kungl. Maj:t den 11 juli 1918 fastställt bestämmelser att tjäna
såsom instruktion för nämnden vid ifrågavarande kolonisationsverksamhet.
För fullföljande av ifrågavarande kolonisation beräknade kolonisationsnämnden
i skrivelse den 13 september 1918, att för år 1920 skulle
erfordras ett belopp av 320,000 kronor.
Norrländska kolonisationskommittén avgav därefter förslag jämväl
till nya kolonisationsåtgärder å vissa kronoparker i Gävleborgs, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, vilka kolonisationsförsök kommittén
beräknade skola draga en kostnad av sammanlagt 744,700 kronor. Härtill
skulle enligt kolonisationsnämndens beräkningar komma för ökade förvaltningskostnader
för nämnden 31,900 kronor. Inalles beräknades för
såväl de äldre som de nyare kolonisationsförsöken å tilläggsstat för år
1919 166,750 kronor och för år 1920 170,000 kronor.
Med anledning härav föreslog Kungl. Maj:t 1919 års lagtima
riksdag ej mindre uti punkten 126 under nionde huvudtiteln av statsverkspropositionen
att dels medgiva, att upplåtelser av kolonat å Hamra
kronopark i Gävleborgs län, Ansjö kronopark i Jämtlands län, Aronsjökullarnas
samt östra och Västra .lörnsmarkens kronoparker i Västerbottens
län ävensom Ångeså kronopark i Norrbottens län finge ske i huvudsaklig
överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs sistnämnda
förslag, dels ock såväl för anordnande av dessa kolonat som ock för
fullföljande av den år 1918 beslutade kolonisationen å Rönnlidens,
Luspbergets och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt Djupsjö
kronopark i Norrbottens län anvisa å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag
av 490,000 kronor, än även uti punkten 51 under tilläggsstatens
för år 1919 nionde huvudtitel att för anordnande av kolonat å vissa
kronoparker i Norrland å tilläggsstat för . år 1919 anvisa ett förslagsBihang
till riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 12 höft. (Nr 24 A -24 11.) 16
122
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
anslag av 167,000 kronor, till vilket belopp den beräknade kostnaden
av 166,750 kronor avjämnats.
Ifrågavarande förslag vnnno riksdagens bifall. Vid anmälan därav
den 4 april 1919 förordnade Knngl. Maj:t bland annat, att ledningen
av jämväl de beslutade nya kolonisationsföretagen skulle handhavas av
statens kolonisationsnämnd.
Departementschefen har anfört följande:
»Vad först beträffar det år 1918 beslutade kolonisationsföretaget,
beräknades totalkostnaderna därför till 864,900 kronor. Härav hava
anvisats å tilläggsstat för samma år 150,000 kronor och å extra stat
för år 1919 225,000 kronor, varjämte av det för år 1920 å extra stat
anvisade anslaget härtill avsågos 320,000 kronor. Inalles hava alltså
för denna kolonisering anvisats 695,000 kronor, vadan 169,900 kronor
av den beräknade kostnaden skulle återstå. Nu har kolonisationsnämnden
för år 1921 ej ifrågasatt högre anslag än 145,000 kronor,
ehuru nämnden utgått från att kolonisationsarbetet skulle vara slutfört
under samma år. Då anslaget fortfarande bör hava förslagsanslags
natur, har jag ej något att erinra mot att anslaget sättes till detta
belopp.
Den år 1919 beslutade koloniseringen beräknades draga en totalkostnad
av 776,600 kronor. Härav hava anvisats å tilläggsstat för år
1919 167,000 kronor och i det extra anslaget för år 1920 ingick härtill
ett belopp av 170,000 kronor, tillhopa 337,000 kronor. Nu föreslås
att ytterligare anvisa 252,000 kronor. Under framhållande att även
detta anslag bör vara förslagsanslag, vill jag tillstyrka, att detta belopp
nu äskas av riksdagen.
Kolonisationskommittén har nu framlagt förslag till fortsättning av
koloniseringsarbetet och i sådant avseende föreslagit, att å kronoparkerna
Ljusåtrakten med Djupsjö i Bodens, Vaksliden i Västra Arvidsjaurs,
Siksjö i Södra Arvidsjaurs och Pite i Piteå revir, samtliga inom Norrbottens
län, Aborrträskliden i Lycksele revir av Västerbottens län samt
Hamra i Hamra revir av Gävleborgs län skulle upplåtas tillsammans ett
antal av högst 136 kolonat, av vilka högst 49 av en större typ med
en areal odlingsmark av omkring 15 hektar och högst 87 av en mindre
typ med en areal odlingsmark av omkring 5 hektar. Vid kolonatens
upplåtelse skulle lända till efterrättelse de av Kung!. Maj:t och riksdagen
år 1919 ifråga om därvid beslutade kolonisationsförsök fastställda
grunder med vissa ändringar och tillägg.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
123
Antalet kolonat, som genom statens försorg anses böra bebyggas,
föreslås inalles till högst 61.
Åt sådan kolonist, som själv helt bebygger kolonatet, föreslås böra
liksom förut utgå byggnadshjäp med 3/4 av det belopp, vartill byggnadskostnaderna
beräknas uppgå, dock högst 4,500 kronor. Nu föreslås, att
denna byggnadshjälp skall utbetalas med 10 procent mot vederbörlig
borgen eller annan godkänd säkerhet, då upplåtelsen kommit till stånd,
med 30 procent så snart manbyggnaden kommit under tak, 20 procent
då uthusbyggnaden i sin helhet kommit under tak, 20 procent
då återstående arbeten på mangårdsbyggnaden utförts samt enahanda
procent, då uthusb}rggnaden är fullbordad. Aidare föreslås, att, byggnadshjälpen
med undantag av förut omförmälda 20 procent må få utbetalas
i mån av arbetets fortgång,* dock med innehållande av viss del av
respektive belopp, till dess motsvarande arbete i dess helhet blivit fullbordat.
De kolonat, som äro avsedda att bebyggas genom statens försorg,
utgöras allenast av sådana av mindre typ. På kronoparken Pite anser
kommittén, att kolonisterna själva böra bebygga alla där upplåtna lägenheter,
enär det borde kunna förväntas att, då den för upplåtande
avsedda delen av parken är rätt välbelägen intill odlade bygder,
särskilt bondsöner med goda förutsättningar för att med tillhjälp av
sina anhöriga själva kunna ordna byggnadsfrågau skola uppträda som
spekulanter å dessa kolonat.
Det sålunda av kommittén framlagda förslaget biträder jag. De
jämkningar i upplåtelse villkoren, som nu föreslagits, synas mig ägnade
att gagna och befordra koloniseringsarbetet. Med anledning av domänstvrelsens
erinringar vill jag framhålla, att kolonisationsnämnden, vilken
bör omhänderhava ledningen även av denna kolonisering, givetvis bör,
såsom kommittén ock förordat, äga befogenhet att verkställa de jämkningar
och kompletteringar, som må kunna visa sig erforderliga beträffande
kolonatens antal och lägenheternas omfattning. Åven maximiantalet
kolonat av den större, resp. mindre typen torde icke böra definitivt
fastslås, men torde det böra bero av Kungl. Maj:t att medgiva avvikelse
härutinnan.
I likhet med kommittén anser jag, att de nya reglerna för bygguadshjälpens
utgående böra tillämpas även för äldre kolonat.
Den nu föreslagna nya koloniseringen har beräknats draga eu kostnad
av 1,060,100 kronor förutom kolonisationsnämndens egna, ökade kostnader
å 159,400 kronor, tillhopa 1,219,500 kronor. Dessa kostnader
synas mig anmärkningsvärt höga. Särskilt vill jag i avseende å nämndens
124
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Vtikottet.
egna kostnader framhålla nödvändigheten av att utgifterna inskränkas
så mycket som möjligt. 1 saknad av närmare utredning angående beräknandet
av nämndens kostnader och då anslaget ju bör bliva förslagsanslag,
har jag dock ej funnit mig böra föreslå någon nedsättning av
de begärda beloppen.
Av de sålunda beräknade kostnaderna föreslås nu att anvisa å
tilläggsstat 303,300+35,580 = 338,880 kronor samt å extra stat för år
1921 308,500+42,580 = 351,080 kronor. Beloppen torde böra avjämnas
till resp. 339,000 och 351,000 kronor.
Inalles stadie sålunda böra anvisas å tilläggsstat för innevarande
år 339,000 kronor samt å extra stat för år 1921 145,000+252,000+
351,000 = 748,000 kronor.» .
Det år 1918 beslutade kolonisationsföretaget har beräknats draga
en kostnad av 864,900 kronor. Då hittills anvisats tillhopa 695,000
kronor återstår 169,900 kronor. För slutförande av detta företag begäres
nu 145,000 kronor. Kostnaden, för den år 1919 beslutade koloniseringen
upptogs till 776,600 kronor. Härav hava anvisats 337,000
kronor. Nu föreslås för fortsättande av företaget anvisande av ytterligare
252,000 kronor. Slutligen skulle enligt det nu föreliggande
förslaget koloniseringsarbetet utsträckas att omfatta vissa ytterligare
kronoparker, varför totalkostnaden beräknats till 1,060,100 kronor, vartill
komme kolonisationsnämndens egna ökade kostnader å 159,400
kronor. För detta koloniseringsarbete begäres dels å tilläggsstat för
år 1920 339,000 kronor, varav cirka 35,000 kronor för administration
o. d., dels ock för år 1921 351,000 kronor, varav cirka 42,000 kronor
till administration o. d. Beträffande de för själva kolonisationsföretagen
beräknade kostnaderna bär utskottet intet att erinra. Däremot har utskottet
i likhet med departementschefen funnit administrationskostnaderna
anmärkningsvärt höga. Efter tagen del av utskottet tillhondakomna
uppgifter rörande det närmare beräknandet av nämnda kostnader har
utskottet visserligen icke velat motsätta sig beviljandet av de för detta
ändamål begärda beloppen, men vill kraftigt understryka nödvändigheten
av att dessa utgifter inskränkas i största möjliga grad.
Av de begärda anslagen belöpa sig sålunda 339,000 kronor på år
1920 och 748,000 kronor på år 1921.
De av departementschefen ifrågasatta jämkningarna i upplåtelsevillkoren
eller vad av honom i övrigt anförts, ger ej anledning till
någon erinran från utskottets sida.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
125
Med förmälan att utskottet kommer att göra särskild''hemställan
beträffande tilläggsanslaget hemställer utskottet nu,
att riksdagen må
dels medgiva, att upplåtelser av kolonat å Hamra
kronopark i Gävleborgs län, Aborrträsklidens kronopark
i Västerbottens län samt Ljusåtraktens, Vakslidens,
Siksjö och Pite kronoparker ävensom en del av Djupsjö
kronopark i Norrbottens län må ske i huvudsaklig
överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs
nu framlagda förslag,
dels ock såväl för anordnande av dessa kolonat
som ock för fullföljande av de åren 1918 och 1919
beslutade kolonisationerna å vissa kronoparker i Norrland
anvisa å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag
av 748,000 kronor.
134:o) Under punkt 129 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående förhöjning av ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, som Kungl. Maj:t må
komma att avlåta till riksdagen, i detta anslag beräkna en höjning
från 710,000 kronor med 290,000 kronor till 1,000,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att -framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
135:o) Under punkt 130 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
höja ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialler och expenser, ved
m. m. från 150,000 kronor med 100,000 kronor till 250,000 kronor.
Ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved
m. m., bestämdes av 1917 års riksdag till 150,000 kronor.
Anslagsökningen, 100,000 kronor, är föranledd av att det hittills
utgående anslagsbeloppet numera visat sig otillräckligt. Den föreslagna
ökningen föranleder ingen utskottets erinran.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. in. från
150,000 kronor med 100,000 kronor till 250,000 kronor.
Rese- och
traktamentepenningar.
(ordinarie
anslag.)
[129.]
Skrivmaterialier
och expenser,
ved
m. m.
(ordinarie
anslag.)
[130.]
Utekottet.
Kostnader för
kommittéer
in. m.
(ordinarie
anslag.)
[131-]
V/skottet.
Extra
lönetillägg.
(extra anslag.''
[132.]
TJtskottet.
126 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
136:o) Under punkt 131 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
höja ordinarie förslagsanslaget till kostnader för kommittéer, kommissioner
och utredningar genom sakkunniga från 150,000 kronor med 250,000
kronor till 400,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 423—424 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört, att den utgiftsökning
i anslagstiteln — för år 1919 beräknad till 650,000 kronor
— som inträtt i jämförelse med den till grund för anslagets bestämmande
år 1918 lagda beräkningen till väsentlig del förklaras av de sedan
dess ökade kommittéarvodena och reseersättningarna ävensom av prisstegringar
å tryckning, skrivmaterialier och övriga expenser för dessa
utredningar, samt några av kristiden särskilt föranledda utredningar. Mot
den föreslagna ökningen av anslaget finner utskottet icke anledning till
erinran.
Utskottet hemställer fördenskull,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget
till kostnader för kommittéer, kommissioner och utredningar
genom sakkunniga från 150,000 kronor med
250,000 kronor till 400,000 kronor.
137:o) Under punkt 132 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet över tinansärenden
för den 7 januari 1920 angivna grunder av extra lönetillägg för år
1921 åt en del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet lydande
stater å extra stat för år 1921 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp
av 1,000 kronor.
Liknande framställningar hava av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
gjorts beträffande andra departement underlydande verk och
stater.
I anledning härav har riksdagen, jämlikt redan fattat beslut, för
beredande av extra lönetillägg för år 1921 åt en del tjänstemän och
betjänte under andra huvudtiteln på extra stat för år 1921 anvisat
särskilt förslagsanslag att utbetalas enligt de i ovannämnda statsrådsprotokoll
angivna grunder.
I anledning av Kungl. Maj.-ts under ifrågavarande punkt gjorda
framställning och i överensstämmelse med vad riksdagen sålunda beslutat
hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
127
att till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 7 januari 1920
angivna grunder av extra lönetillägg för år 1921 åt
en del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet
lydande stater å extra stat för år 1921 anvisa såsom
förslagsanslag ett belopp av 1,000 kronor.
138:o) Under punkt 133 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
höja förslagsanslaget till tryckningskostnader från 32,356 kronor med
16,539 kronor till 48,895 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 425.)
Utskottet, som icke har något att erinra mot den föreslagna anslagshöjningen,
hemställer,
att riksdagen må höja förslagsanslaget till tryckningskostnader
från 32,356 kronor med 16,539 kronor
till 48,895 kronor, dock att i anslaget må få göras
den ändring, som till jämnande av huvudtitelns slutsumma
kan visa sig erforderlig.
139:o) 1 avseende å de i nu gällande riksstat under nionde huvudtiteln
uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt omnämnda,
har någon förändring icke ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under nionde
huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för år 1921 upptagas med oförändrade
belopp.
Stockholm den 1 mars 1920.
Trycknings
kostnader.
(ordinarie
anslag.)
[133.]
Övriga ordinarie
anslag.
På jordbruksutskottets vägnar:
RAOUL IIAMILTON.
128
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Närvarande: vid punkterna 1—64
Hrr greve Hamilton, Ericsson Aaby, Norm, Hellström, Elisson, greve
Wachtmeister, Lindskog, Nilsson i Tånga, Öberg, Sjöblom, Lundström,
Sävström, Dalberg, Pettersson Olaus, Flognffllt och Ericson i
Oberga.
samt vid punkterna 56—139
Hrr greve Hamilton, Ericsson Aaby, Norin, Hellström, Elisson, greve
Wachtmeiser, Lindskog, Öberg, Sjöblom, Lundström, Sävström, Dalberg,
Pettersson Olaus, Flognfält, Svensson i Eggelstad och Ericson
i Oberga.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
129
Tabell över anslagen under riksstatens för år 1921 nionde
huvudtitel. Jordbruksdepartementet.
1
1
Ordinarie
1
Extra i Ordinarie
Extra
anslag
anslag i anslag
anslag
Kronor
Kronor \ Kronor
Kronor
1
!
A. Departementet.
i
Departementschefen .......................................
17,000
2
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
114,800
3
Egnahemsavdelning inom jordbruksdepartementet,
1
förslagsanslag, högst .................................|
1
22,000!
Säger för departementet!..............
..............j 131,800
22,000
4 1
i
I
B. Lantbruksstyrelsen.
|
1
..............| 106,100
!
C. Lantbruksakademien.
i
1
Lantbruksakademiens sekreterare .....................
5,600
9
Lantbruks- och fiskerimuseum, reservationsan-
slag ....................................................
13,000
3
Lantbruksakademiens tidskrift, reservationsan-
slag ......................................................
6,000
4
Lantbruksakademiens bibliotek, reservationsan-
slag .........................................................i
5,000
Säger för lantbruksakademien!..............
..............1 29,600
1). Lanthushållningen.
......
-
l
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lånt-
mannanäringar........................ .................
1 1 580,500
2
Ogräsens bekämpande, reservationsanslag ......
Lantbruksingenjörer och deras biträden:
10,000
3
Lantbruksingenjörer och deras biträden ........
1 10,800
4
Assistenter hos lantbruksingenjörer, förslags-
68,Ö0<)
anslag, högst ..........................................
1 Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bibant/ till riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 12 höft. (Nr 24 A 24 11.) 17
130
Jordbruksutskottets ut låtande Nr 24 A.
5 a i
5 b j
i 5 e !
! ®l
i
t 7 |
8 i
9 |
10 j
i ii i
12 |
13!
14
. 15 j
16
17 !
18 1
19
20
! 21
22
23
24
Ordinarie | Extra i Ordinarie | Extra
anslag ! anslag ! anslag j anslag j
j Kronor | Kronor | Kronor j Kronor j
| | j i
Undervisningsanstalter:
Undervisningsanstalter för jordbruk och lånt-,
mannanäringar:
Bestämt anslag:
Lantbruksinstituten m. in.......... 480,650
Förslagsanslag:
Understöd åt lantmannaskolor
........................ 400,000
Understöd åt lanthushållsskolor
........................ 175,000
Understöd åt elever vid
lägre lantbruksundervis
,
ningsanstalter ............ 100,000
Alderstillägg åt föreståndare
och lärare vid lantbruksskolor
............... 8.000 683,000 j 1,163,65o|
''
21,000
100,000;
8,000
Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultima,,
förslagsanslag, högst ..............................
Lärlingsbyggnad vid Öl Urna, reser vat ionsanslag
Reparationsarbeten vid Ultuna, reservationsanslag
.................................................
Arbetarbostad vid Alnarps trädgård, reservationsanslag
.....................................! 25,000!
Restaurationsbyggnad vid Alnarp, reservationsanslag
......................................... 320,000
Trädgårdsskolorna vid Adelsnäs och i Härnösand,
förslagsanslag, högst........................ 15,000
Undervisning i trädgårdsskötsel, reservations
anslag
.................................................. 24,300
Okat understöd åt lantmannaskolor, förslags
„
anslag ...................................................; ‘60,000:
Ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag
..................................................! ‘25,000 i
Höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruks
undervisningsanstalter,
förslagsanslag......... ! ‘30,000
Utbildningskurser för kontrollassistenter, reservationsanslag
.........*.......................... 14,800:
Utbildningskurser för ladugårdsförmän in. fl.,
reservationsanslag ................................. * 36,000!
Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare
i Norrland och Dalarna, reservationsanslag 7,000
Jordbrukskonsulenter, reservationsanslag ...... 150,000!
Vandringsrättare, reservationsanslag ..........., 72,000!
Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel,
reservationsanslag ................................. 4,000:
Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning
in. m , förslagsanslag, högst ........ | 1,500*
Lanthushållningsskolan vid Rimforsa, förslagsanslag,
högst .......................................... 1 12,000;
Lanthushållningsskolan å Brogård, förslagsanslag,
högst ............................................;__ I 1 11,0001 1,163,650
936,600;
1 Av Kungl. Magt föreslaget belopp, yaröver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
131
25 a
'' 25 b
26 ;
i 27
; 28
29 i
30
31
32
33 ‘
31
35
36
37
38 j
: 39 |
40
41
42
43 !
44
^ 45 |
46
47
48 i
49
396,100
Hästaveln:
Hästavelns förbättrande:
Reservationsanslag ...............
Förslagsanslag:
Friheter.................................... 1,070
Extra personal vid Flyinge hingstdepå, förslags
anslag,
högst ..........................................
Åtgärder för inhemska häststammar, reservationsanslag
...........................................
Stamsbokföring rörande hästar, reservationsanslag.
.......................................................
Boskapsskötsel m. m.:
Förekommande och hämmande av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur,
_ förslagsanslag, högst .............................
Ändringsarbeten vid karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur, reservationsanslag........
län, förslagsanslag, högst ..................
Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen, reservationsanslag
Höjande av landets svinavel, reservationsanslag
Avkastninggbedömning rörande avelssvin, re
servationsanslag ....................................
Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ■■■
Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag
Biskötselns befrämjande, reservationsanslag
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid
Ultima och Alnarp m. m., förslagsanslag, högst
Kemiska stationer m. m.:
Kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behov, förslagsanslag, högst .........
Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens
län, förslagsanslag, högst ......
Befrämjande av mossodlingar:
Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag,
högst .............................................
Försöksgårdar å myrjord i Norrland, förslagsanslag,
högst .........................................
Befrämjande av fröodlingen:
Understöd åt frökontrollanstalter, förslagsan
slag, högst ........................................
Befordrande av inhemsk fröodling, reserva
tionsanslag ...........................................
Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högsi
Linodlingens främjande, reservationsanslag ...
Mindre jordbruket:
Höjande av det mindre jordbruket, reserva
tionsanslag ..........................................
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie! Extra
anslag ! anslag
Kronor
Kronor
Kronor 1 Kronor
397,170
4,630
i ''
1 ■
20,000
• i
______
10,000
89T,170| 34,630
50,000
1,500
l
20,000
36,0001
5,000
86,000
75,000
15.000
35.000
20.000
12,000
-
50,0001 305,500
50,000
64,000
22,300
86,300
75,000
1
■
1
14,000
89,000
10,000
10,000
185,600
205,600
16,000
400,000
132
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
■
:
50
51
52
53
54
55
56
57
58
1
Främjande av ordnad bokföring vid mindre jord-!
bruk, förslagsanslag.................................
Fortgående smörprovningar, reservationsanslag
Vattenavtappningar m. m.:
Allmänna avdikningsanslaget, reservationsanslag.
........................................................I
Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska
avdikningsanslaget understödda före-!
tag, förslagsanslag, högst ........................
Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från all-i
männa avdikningsanslaget understödda företag,
förslagsanslag, högst ........................
Lindring av fraktkostnader vid transport å järnväg
av kalk m. m. för jordbrukets behov ......
Landsbygdens elektrifiering:
Landsbygdens elektrifiering, förslagsanslag,
högst .....................................................I
Statskonsulent för landsbygdens elektrifieringj
m. m., förslagsanslag, högst .....................
Upplysningsverksamhet angående försäljnings
föreningar,
förslagsanslag, högst ..................I
Säger för lanthushållningen!.
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie) Extra
anslag j anslag
Kronor j Kronor
- -
15,000
415,000;
25,000
900,000
1,000,000
j 210,000
2,110.000
j
'' 2.000.000
100,000
15,000
115,000)
i
1
10,000)
2,302,120) t1,471,630)
■
E. Fiskeriväsendet.
1
2
3 !
I
4
o
i
8 |
Fiskerinäringens understöd .............................
Undervisningskurser i navigation för bohuslänska!
fiskare, reservationsanslag...........................j
Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag,
högst ........................................................
Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:
Hydrografisk-biologiska undersökningar av de
Sverige omgivande haven, reservationsanslag.
................................................
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skage
rak,
reservationsanslag .........................
Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsanslag,
högst .............................................
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eyslra
salt,
reservationsanslag ...........................
Ett armerat ångfartygs stationerande vid rikets
kuster, reservationsanslag ..........................
Säger för fiskeriväsendet!
190,000
1,550
|
27,000
''
40,100
94,000;
I 14,000)
148,100
! I
18,500
1 :
60,000
I..............| 190,000
255,150
1 Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
133
Ordinarie
1
Extra j Ordinarie
1
Extra j
.
anslag
anslag j anslag
anslag 1
Kronor
Kronor | Kronor
Kronor
F. Skogsväsendet.
, • i
''* ? I
1
Skogsuudervisning m. m.:
1
Skogshögskoian och stålens skogs försöksanstalt
1 328,350
2
Personligt ålderstillägg åt extra läraren G. Grön-
berg, förslagsanslag, högst .....................
500!
3
Diverse behov vid skogshögskolan, reservations•
i •
anslag .................................................
45,100^
4
Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt,
i ■
reservationsanslag ..............................
•
1 81,200''
5
Specialundersökningar rörande de norrländska
'' |
skogarnas föryngring, reservationsanslag
20,000
6
Utbildningskursi flottning, förslagsanslag, högst
10,000
7
Den lägre skogsundervisningen och skogshus-
!
hållning i allmänhet .................................
’ 210,000
8
Kap- och klyvverk vid statens skogsskolor, för-
1
slagsanslag, högst....................................
14,700
9
Fortsättningsskolan vid Kloten .....................
127,000. 538350
198,500:
Skogsvård m. m.:
10
Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt
Särna och Idre socknar..............................
1 650,000
11
Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och
Norrbottens läns kustland ...................
1 450,000
12
Skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens län samt Särna och Idre
i
socknar, reservationsanslag .....................
98,000!
13
Skogsvårdens befrämjande, reservationsanslag
150,000; 1,100,000
248,000
14
Släckning av skogseld, förslagsanslag ............
| 50,000
Säger för skogsväsendet
..
..............1 1,688,350
446,500
G. Lantmäteri väsendet.
Lantmäteriväsendet:
1
Lantmäteriväsendet......................................
1 1,618,500
2
Diverse behov för lantmäteriväsendet ............
1 95,000;
3
Lantmäteriundervisningen, reser vationsanslag\
41,500!
4
Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i
länen, reservationsanslag ...................
5,000
5
Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad
av kopior utav vissa kartor m. m.. reserva-
.
tionsanslag ............................................
10,000:
(i
Kopior av kartor m. m. angående statens järn-
vägars jordområden, reservationsanslag......
12,200 1,618,500
163,700
7
Åtgärder för skifteslagsindelning i Kopparbergs
1 1
lön. reservationsanslag ..............................
60,000
Säger för lantmäteriväsendet............
............. 1,618,500
223,700
1 Av Kung]. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att
avgivas.
134
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
Ordinarie
j
Extra Ordinarie
Extra
anslag
anslag anslag
anslag
Kronor
Kronor i Kronor
Kronor
H. Rikets allmänna kartverk.
Rikets allmänna kartverk:
■
1 a
Bestämt anslag .........................................
212,045
lb
Förslagsanslag .........................................
41,155
1 C
Reservationsanslag ....................................
201,800
j 455,000
2
Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, re-
servationsanslag .......................................
25,000
3
Namngranskning för rikets allmänna kartverks
! :
behov, förslagsanslag, högst ........................
3,000
4
Utgivande av ekonomisk karta över Hallands län.
reservationsanslag ..................................
8,000
Säger för rikets allmänna kartverk).............
!
..............j 455,000
30,000
I. Geologiska samt meteorologiska och
hydrografiska undersökningar.
1
1
Sveriges geologiska undersökning:
1
Sveriges geologiska undersökning.................
108,840
2
Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten
m. m., reservationsanslag .......................
107,500
3
Expenser för Sveriges geologiska undersökning,
reservationsanslag ...............................
25,000''
4
Vaktmästare vid Sveriges geologiska undersök-
-
nings museum, förslagsanslag, högst .........
1,865:
ö
Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands
och Västerbottens län, reservationsanslag ..
9,500
6
Undersökningar av torvmarker i södra Sverige,
reservationsanslag .................................
.
132,500: 108,840
276,365
Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:
Bestämt anslag:
7a
Avlöningar .............................. 99,500
Reservationsanslag:
7b
Arvoden åt observatörer...... 40,000
7c
Expenser ......................... 8,000 48,000
147,500
8
Diverse behov vid statens meteorologisk-hydro-
grafiska anstalt, reservationsanslag...........
138,500
9
Pegelstationernas förbättring, reserva ionanslag
25,000’
10
Stormvarningar vid rikets kuster, förslagsan-
slag, högst ............................................
38,000
11
Meteorologiska telegram från Färöarna och
Island, reservationsanslag ........................
3,000
12
Meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m., re-
servationsanslag ........................
13,000
13
Geofysisk station i samarbete med Roald Amund-
sens polarexpedition, reservationsanslag ...
15,800
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 24 A.
135
14
15
Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, re- servationsanslag ....................................
Hydrogeologiska specialundersökningar, reser- vationsanslag .........................................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag i
Kronor
.... ..... _
8,750
12,000
147,500
254,050
Säger för geologiska samt meteorologiska och
hydrografiska undersökningar ...............
256,340
530,415
4 a
4 b
5
Sa
8 1)
1
J. Veterinärväseudet.
Veterinär undervisningsanstalter:
Veterinärundervisningen ........................
Personliga arvodesförhöjningar för vissa befattningshavare
vid veterinärhögskolan, förslags
anslag,
högst .......................................
Diverse behov vid veterinärhögskolan, reservationsanslag
.........................................
Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
Bestämt anslag:
Avlöningar m. m........................ 61,000:
Reservationsanslag :
Beredning
Förstärkning av anslagsposten till belysning,''
bränsle in. m., förslagsanslag, högst .........j
Förstärkning av anslagsposten till beredning
av tuberkulin och sera in. m-, reservationsanslag
...............................................|
Kostnader för utövande av bakteriologisk kött-!
kontroll, reservationsanslag .....................!
V eterinärstaten:
Bestämt anslag.
Länsveterinärer och veterinärstipendiater......j
Förslagsanslag :
Distriktsveterinärers avlönande ..................
208,800
4,800
115,000
208,300
77,000
4.000
6.000
2,900
17,000
173,000;
146,0001
. | 319,000
Säger för veterinärväsendetj....
K. Diverse.
Ålderstillägg. förslagsanslag
ljälp '' ''
Odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
in. fl., förslagsanslag ..............................
3 Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag
I | Ersättning till hushållningssällskapen för till stats1
verket indragna brännvinsförsäljningsinedel ...
5 I Jordbrukskommissioner, förslagsanslag ............
6 ! Jordlöi medling sby råer för egnahemsrörelsen, re
servationsanslag
.......................................
604,300
1 250,000 j
25.000
38.000
2,100,000
15.000
119,800
12,900
132,700
i 26,000
1 Av Kung!. Ma,j:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att,
avgivas.
136
Jordbruks utskottet* utlåtande Nr 24 A.
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
| Ordinarie ] Extra
[ anslag j anslag
Kronor i Kronor
Insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter ge-i
nom lokalundersökningar..............................j
Befrämjande av avsättningen i främmande länderi
av alster av svenska lantbruket m. m., förslags-,
anslag, högst ........................................j
Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reserva-j
tionsanslag ................................................
Understöd åt föreningar för jordbrukskredit, förslagsanslag
...............................................
Berberisbuskens utrotande, förslagsanslag, högst
Kostnader för nationalparker, reservationsanslag
Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskydds
ärenden,
reservationsanslag .......................
Beredande av lindring i de mindre bemedlades
levnadsvillkor .............................................
Odl desorganisation, förslagsanslag.................
Odlingsbidrag till vissa krononybyggare i Norrbottens
län, förslagsanslag...........................
Undersökning av staten tillhöriga mossar, reservationsanslag
.............................................
Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
.....................................................|
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,,
förslagsanslag...........................................-
Extra utgifter, reservationsanslag ............
Extra lönetillägg, förslagsanslag ..................
Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............
Säger för diverse!.............j
Ordinarie
anslag
Extra j
anslag j
Kronor
Kronor j
1 80,000
29,000
7,000
35,000:
15,000
2,600
r
3,800
12,000,000
600,000
50,000
‘1,000,000
9,500
748,000
250.000
400.000
20,000
48,895
1,000
4,146,895
3,606,900
Summa!..............j..............! 11,589,005! 11,724,995
1 Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att
avgivas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (5)
5 kopplingar.
- Rskr. 1920:9a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 1 i texten
- Rskr. 1920:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel. s. 1 i texten
- Rskr. 1920:65 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad organisation av statsdepartemenlen i råd densamma rör jordbruksdepartementet. s. 3 i texten
- Rskr. 1920:67 Skrivelse till Konungen i anledning av utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjord framställning angående åtgärder för höjande av det mindre jordbruket. s. 1 i texten
- Rskr. 1920:68 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till anordnande av utbildningskurser för kontrolla s. 3 i texten