Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående reglering av utgifterna för kapitalökning för år 1921 i vad, angår jordbruksärendena.

1920-03-17 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1920:35a, Utlåtande angående reglering av utgifterna för kapitalökning för år 1921 i vad, angår jordbruksärendena.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

.Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A.

1

Nr 85 A.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1920 kl. */» 12 f. m.

Utlåtande angående reglering av utgifterna för kapitalökning för

år 1921 i vad, angår jordbruksärendena.

(l:a avd.)

Med anledning av de till jordbruksutskottet hänvisade framställningar,

som röra utgifter för kapitalökning, får utskottet avgiva följande

yttrande och förslag.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

l:o) 1 den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen, jägmästa,- avdelning: utgifter för kapitalökning, i vad angår jordbruksdepartementet, bostäder

punkten 1, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande av

jägmästarbostäder i Porjus, Malmesjaurs, Malå, Bjurholms, Bjurbäckens,

östra Älvdalens, Västra Älvdalens, Västra Idre och Gullbergs revir

såsom kapitalökning för statens domäners fond för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 630,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa

till det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet i ämnet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Samma skäl, som förut anförts för anordnande på statens bekostnad

av jägmästarbostäder i sådana trakter av landet, där lämpliga bostadslägenheter

icke eljest stå jägmästarna till buds, föreligga givetvis

även beträffande de nu föreslagna bostäderna till åtta jägmästare i revir

i Norrland och övre Dalarna.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 15 höft. (Nr 35 A—35 B.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A.

Vad beträffar Gullbergs revir, som är beläget i Östergötland i

trakten mellan Boren och Roxen, har saken synts mig i viss mån tvek:

sam. Någon stad linnes visserligen icke inom revirets gränser, men

Motala och Linköping ligga ej särdeles långt därifrån med goda järnvägsförbindelser

till revirets centralpunkt Boresberg. Emellertid uppgives

svårighet förefinnas på grund av bostadsbrist att förhyra bostadslägenhet

i någon av dessa städer och det har för övrigt med styrka

framhållits, att det särskilt för detta revir skulle medföra betydande

olägenheter, ifall revirförvaltaren vore bosatt på jämförelsevis långt

avstånd därifrån. Den nuvarande tillförordnade revirförvaltaren hyr i

Borensberg eu mindre lägenhet i ett hus tillhörigt Motala kraftaktiebolag,

men denna lägenhet uppgives ej kunna få disponeras längre än

under den närmaste tiden, enär bolaget lär ämna upplåta densamma åt

en veterinär, som skall anställas därstädes. Lägenheten är för övrigt

för liten till jägmästarbostad, enär expeditionslokal där kan endast med

svårighet inrymmas. Möjlighet att å annat håll i Borensberg förhyra

bostad för jägmästare lär ej finnas. Under mer än ett år har jägmästaren

förut varit bosatt å annan ort inom reviret men har uppgivit,

att detta varit förenat med synnerliga olägenheter för tjänstens skötande.

Att det befunnits önskvärt, att revirförvaltaren är bosatt i Borensberg,

beror av beskaffenheten av kronans skogsskötsel i detta revir.

Huvudkomplexen av kronans skogstillgång i reviret utgöres av KungsNorrby

och Gullbergs kronoparker om tillhopa 9,440 hektar, belägna

norr om Motala ström. Dessa kronoparker besökas lättast från Borensberg,

enär allmänna och enskilda vägar därifrån leda genom desamma.

Vid Sjöbacka ångsåg, belägen 8 kilometer från Borensberg och tillhörigkronan,

försågas årligen omkring 40,000 stockar och denna verksamhet

kräver upprepad tillsyn från jägmästarens sida. Å kronans skogar i

reviret finnas 107 brukare och arrendatorer, för vilka Borensberg är den

lättast tillgängliga platsen. Åven för virkesspekulanter är Borensberg

lämpligt för personligt sammanträffande med revirförvaltaren. Där finnas

järnvägs- och kanalstation, skjutsstation, post- och telegrafstation, bankkontor

m. m., varjämte regelbundna torgdagar hållas. Lämplig tomt

att bebygga till jägmästarbostad finnes i omedelbar närhet av Borensberg

å Kungs-Norrby kronopark i östra kanten av samhället.

Med hänsyn till att den intensiva skogsskötsel, som i förening

med virkesförädling bedrives inom detta revir, torde kräva ett effektivt

personligt övervakande från revirförvaltningens sida och i betraktande

av de förefintliga svårigheterna att genom förhyrning erhålla en lämplig

och välbelägen revirförvaltarbostad, anser jag mig böra biträda förslaget,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A
-

3

att bostadsbyggnad även för denne jägmästare uppföres på kronans

bekostnad.

Mot kostnadsberäkningen för de nio nya bostäderna, slutande å

634,500 kronor, bar jag ej något att erinra.

För inköp av omförmälda tomt i Malåträsks by böra 4,000 kronor

anvisas å tilläggsstat, varom jag skall göra särskild hemställan. Återstoden,

630,500 kronor, bör anvisas för år 1921.»

Från jordbruksdepartementet har — under erinran att riksdagen lörlidet

år beviljat anslag till uppförande av bland annat en jägmästarbostad

inom Malå socken — meddelats, att i den domänstyrelsens framställning,

vilken legat till grund för Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

av förbiseende jämväl upptagits anslag till jägmästarbostad

i det numera jämlikt riksdagens medgivande i södra och norra Malå

revir uppdelade Malå revir.

Utskottet har icke något annat att erinra mot framställningen

i fråga än att av anledning som ovan nämnts anslag nu bör upptagas

för uppförande av allenast åtta nya jägmästarbostäder. Efter en i statsrådsprotokollet

till 70,500 kronor beräknad kostnad för varje sådan bostad

kan det erforderliga totalanslaget begränsas till 8 x 70,500 = 564,000

kronor.

Vad angår det i statsrådsprotokollet ifrågasatta inköpet av tomt

för uppförande av den jägmästarbostad i Malå socken, vartill riksdagen

förlidet år beviljade anslag, kan utskottet icke underlåta uttala, att det

varit önskvärt att samtidigt kommit till riksdagens kännedom, att medel

jämväl för inköp av särskild tomt för denna jägmästarbostad erfordrades.

Mot att för tomtinköpet nu anvisas det begärda beloppet 4,000 kronor

har utskottet dock intet att erinra. Med förmälan att utskottet kommer

att göra särskild hemställan om dess uppförande å tilläggsstat för år

1920 hemställer utskottet nu,

att riksdagen må för anordnande av jägmästarbostäder

i Porjus, Malmesjaurs, Bjurholms, Bjurbäckens,

Östra Älvdalens, Västra Älvdalens, Västra Idre och

Gullbergs revir såsom kapitalökning lör statens domäners

fond för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

564,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruks utskotta,ts utlåtande Nr 35 A.

Odling slån*

fonden.

T~tskottet.

Statens utläningstonder.

2:o) Kungl. Magt har vidare under punkt 2 av 1''örenäinnda avdelning

av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att från och med år 1921 tillsvidare ett belopp av 2,000,000 kronor

årligen må av Kungl. Magt disponeras såsom lån från odlingslånefonden;

dels ock såsom kapitalökning för samma fond för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

Vid 1883 års riksdag beslutades bildandet av eu fond med ändamål

att genom lån understödja odling av sänka trakter, och har denna

fond, benämnd odlingslånefonden, varit ullgänglig sedan år 1884. Enligt

av riksdagen lämnade medgivanden har till och med år 1918 ett belopp av

1,000,000 kronor årligen fått såsom lån disponeras från fonden. Vid

lagtima riksdagen år 1919 medgavs, att från och med samma år tillsvidare

lån från fonden finge av Kungl. Magt beviljas till ett belopp

av högst 1,500,000 kronor.

Under de senaste åren har riksdagen årligen såsom anslag till

kapitalökning anvisat vad som utöver till fonden inflytande kapital - inbetalningar ansetts vara erforderligt för mötande av det beräknade

utlåningsbehovet för året. För innevarande år har sålunda anvisats ett

anslag av 1,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i detta ärende hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört:

»Det är givet, att isynnerhet den inträdda starka stegringen i

arbetsprisen skall väsentligt öka kostnaden för de företag, till vilka lån

ur odlingslånefonden sökas, t och därmed ock behovet av lån. I betraktande

av penningvärdets fäll anser jag någon befogad erinran icke

kunna göras mot förslaget att från och med år 1921 det belopp, som

må årligen anvisas såsom lån från fonden, höjes till 2,000,000 kronor.

1 avseende på storleken av det belopp, som under förutsättningav

denna förändring bör för år 1921 tillföras fonden, delar jag statskontorets

uppfattning, att det kan lämpligen bestämmas till 1,200,000

kronor.»

Då utskottet icke har något att erinra mot ifrågavarande framställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

dels medgiva, att från och med år 1921 tillsvidare

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A.

5

ett belopp av 2,000,000 kronor åligen må av Kungl.

Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden;

dels ock såsom kapitalökning för samma fond för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000

kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

3:o) Under punkt 3 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att dels medgiva sådan

ändring i de för statens egnahemslänerörelse fastställda allmänna villkor

och bestämmelser, att tillämpas från och med år 1920, att maximivärdena

höjas för obebyggda jordbrukslägenheter till 15,000 kronor, för

bebj-ggda jordbrukslägenheter till 12,000 kronor och för bostadslägenheter

till 10,000 kronor; dels medgiva, att från och med år 1920 ett

belopp av 12,000,000 kronor må av Kungl. Maj:t årligen disponeras

såsom lån från egnahemslånefonden; dels ock såsom kapitalökning för

samma fond för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 9,500,000

kronor.

o .

Arliga maximiutlåningen från egnahemslånefonden var för åren

1918 och 1919 bestämd till 7,500,000 kronor men höjdes vid 1919 års

lagtima riksdag från och med år 1920 till 10,000,000 kronor. Såsom

kapitalökning för fonden har för är 1920 anvisats ett anslag av 6,500,000

kronor.

Maximivärdena å de lägenheter, till vilka lån må utgå, utgjorde

enligt beslut av 1918 års lagtima riksdag 12,000 kronor för obebyggd

jordbrukslägenhet, 9,000 kronor för bebyggd jordbrukslägenhet och

7,000 kronor för bostadslägenhet. Vid 1919 års lagtima riksdag höjdes

från och med är 1920 värdena å bebyggda jordbrukslägenheter och å

bostadslägenheter till respektive 10,000 och 8,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

»Det sätt, på vilket tidsförhållandena sedan i fjol utvecklat sig, gör,

att jag finner mig böra redan nu ifrågasätta ytterligare höjning i lägenheternas

maximivärden. Då förslaget om höjningar i vissa av värdena

i fjol framlades, trodde man sig icke sakna anledning antaga, att den

sedan någon tid pågående prisstegringen skulle avstanna samt till och

med gå tillbaka. Om ock detta verkligen skett beträffande vissa artiklar,

har det dock ingalunda i allmänhet inträffat i fråga om de prestationer

och förnödenheter, som krävas vid byggnadsarbete, utan torde bygg
-

Egnahems

la ne fonden

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 -1.

Motioner.

nadskostnaderna i sin helhet fortfarande vara stadda i stigning. Härtill

kommer, att erfarenheten sedan i fjol ådagalagt, att bostadsbristen är

väsentligt svårare och mer allmän, än man då trodde sig hava anledning

antaga. Åtgärder av skilda slag måste därför ofördröjligen vidtagas för

dess lindrande. Härvid torde särskilt kommunernas medverkan under

anlitande av egnahemslånefonden kunna komma i betraktande. Jag anser

därför fullt skäl föreligga för att redan från och med innevarande år

ytterligare höja berörda maximivärden och tillstyrker i sådant avseende

höjning av värdena å obebyggda jordbrukslägenheter till 15,000 kronor,

å bebyggda jordbrukslägenheter till 12,000 kronor och å bostadslägenheter

till 10,000 kronor.

I samband med dessa höjningar bör även det totala årliga utlåningsbeloppet

ökas från 10,000,000 till 12,000,000 kronor redan från

och med år 1920. Jag vill erinra, att till följd av de ändrade bestämmelser

angående egnahemslånerörelsen, som beslötos år 1919, ansökningstiden

för statslån från egnahemslånefonden för år 1920 har framskjutits

till det nyss förflutna årsskiftet och att Kungl. Maj:t ännu icke

fattat beslut angående de inkomna ansökningarna.

Enligt uppgift från statskontoret hade egnahemslånefonden vid

1919 års slut en odisponerad behållning av i runt tal 5,200,000 kronor.

Om härtill läggas dels 1920 års kapitalökningsanslag, 6,500,000 kronor,

och dels under samma år inflytande amorteringar, av statskontoret beräknade

till 1,400,000 kronor, blir för år 1920 tillgången 13,100,000

kronor. Om härav enligt det ovan ifrågasatta utvidgade medgivandet

statslån beviljas till belopp av 12,000,000 kronor samt till förvaltningsbidrag

åtgå omkring 300,000 kronor, uppstår till år 1921 en behållning

av 800,000 kronor.

Till detta belopp komma påräkneliga amorteringar under år 1921,

nu av statskontoret uppskattade till 2,000,000 kronor. Total tillgången

blir då 2,800,000 kronor, varifrån emellertid böra dragas förvaltningsbidrag

å ungefär 320,000 kronor, så att 2,480,000 kronor återstå. För

en utlåning även detta år av 12,000,000 kronor, kräves alltså ett kapitalökningsanslag

av 9,520,000 kronor, vilket torde kunna avjämnas till

9,500,000 kronor.»

I detta sammanhang, har utskottet till behandling förehaft följande

inom riksdagen väckta motioner nämligen

1) nr 99 i första kammaren av herr Sigfrid, vari hemställts, det

riksdagen måtte besluta,

1. att sådana lån, som utgå ur egnahemslånefonden till låntagare,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A.

7

som köpa obebyggda lägenheter för att därå uppföra egnahem, vare sig

för jordbruksändamål eller enbart bostadsändamål, utlämnas efter en

räntefot av 3.6 % och med eu amorteringstid, som gällde före 1920.

2. att maximigränsen för erhållande av lån höjes till:

för obebyggda jordbrukslägenheter ....................................... kronor 18,000

för » bostadslägenheter ......................................... » 12,000

för bebyggda jordbrukslägenheter.......................................... » 15,000

och för bebyggda bostadslägenheter....................................... » . 10,000.

2) nr 100 i första kammaren av herr Johansson i Kälkebo in. fl.,

lika lydande med nr 199 i andra kammaren av herr Ryherg in. fl., vari

hemställts,

dels att § 8 mom. 1 i de i riksdagens skrivelse nr 339 vid 1919

års lagtima riksdag givna allmänna villkor och bestämmelser för statens

egnahemslånerörelse sålunda ändras: »Egnahemslån — — — — över
stiger:

för obebyggd jordbrukslägenhet 20,000 kronor och för bebyggd

jordbrukslägenhet 15,000 kronor, samt för bostadslägenhet 8,000 kronor,

dock att, därest minskad byggnadsskyldighet, på sätt Kungl. Maj:t äger

att närmare bestämma, skulle vid egnahemslånets beviljande medgivas,

samma värde i fråga om obebyggd jordbrukslägenhet må nedsättas till

18.000 kronor, och att, därest låneförmedlaren finner vägande skäl

därför föreligga, lån må beviljas, även när obebyggd lägenhets värde ej

överstiger 25,000 kronor och bebyggd lägenhets ej 2U,000 kronor, såvida

lånebeloppen ej överstiga vad enligt eljest gällande allmänna regler må

som egnahemslån högst utbetalas. Lägenhet — — — — — obebyggd»

;

dels ock att §§ 17, 18 i samma skrivelse nr 339 sålunda ändras,

§ 17: »Körande — — — — förverkad; beträffande vilka byggnader

— — — — fullbordade, varvid skola till efterrättelse lända de föreskrifter

Kungl. Maj:t kan komma att, till Hedrande av byggnadsskyldigheten,

fastställa», och § 18: »1 det — — — — inträder, dock att,

beträffande tidpunkten för bestämda byggnaders fullbordande, Kungl.

Maj:t må medgiva skälig förlängning av sagda tid»;

3) nr 170 i första kammaren av herr Lind, vari yrkats, att riksdagen

måtte ändra Kungl. Maj:ts förslag å sid. 10 bil. till utgifter för

kapitalökning (bil. 2.) att i villkor för erhållande av lån från egnahemslånefonden

fastslås, att maximivärdet för bostadslägenheter skall vara

12.000 kronor i stället för av regeringen föreslagna 10,000 kronor;

4) nr 169 i första kammaren av herr Lind, vari hemställts, att

riksdagen ville besluta sådan ändring i gällande bestämmelser för statens

s. 8 Kontrollera mot PDF

tskottct.

8 •Jordbruksutskottet* utlåtande Nr 35 A.

egnahemslåneverksamhet, att låneförmedlare må äga att utlämna lån

för egna hem jämväl å sådant till stad hörande område, för vilket stadsplan

blivit fastställd;

5) nr 101 i första kammaren av herr Johansson i Kälkebo m. fl.,

likalydande med nr 200 i andra kammaren av herr Ryberg m. fl., vari

yrkats, att riksdagen måtte besluta,

att av överskottet å kristidsanslagen till nyodling och betesförbättring

anvisas två miljoner kronor till bildande av en särskild odlingslånefond

för utlåning till egnahemslåntagare på de i motiveringen till

sagda motion nr 199 angivna grunder; och

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utfärdande av närmare

föreskrifter rörande denna fonds användning för sagda ändamål.

o o

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Av de i ämnet väckta motionerna avse de under punkterna 1—3

härovan upptagna ändringar i maximivärdena å de lägenheter, till vilka

egnahemslån för närvarande kan utgå. Såsom framgår av departementschefens

ovanintagna yttrande till statsrådsprotokollet ingår jämväl i

Kungl. Majrts förevarande framställning förslag i sådant avseende. De

föreslagna maximivärdena framgå av nedanstående sammanställning:

: Nuvarande i

maximi- värde

Kungl.

Maj:ts för- j

slag.

Sigfrids

motion

1 Johanssons

och Rybergs

motion

Linds

motion

Obebyggd jordbrukslägenhet .

12,001)

15,000

18,000

20,000

Bebyggd »

10,000 ;

12,000

15,000

15,000

—

Obebyggd bostadslägenhet......

Bebyggd » ......

8,000 1

I

10,000

12,000

10,000

8,000

12,000 j

Her rar Johanssons och Rybergs motion avse därjämte att genom

vissa ändringar i gällande villkor för lån från egnahemslånefonden Kungl.

Maj:t skulle beredas möjlighet att utfärda vissa närmare bestämmelser

i syfte att minskad byggnadsskyldighet skulle kunna vid låns beviljande

medgivas och därvid maximivärdet beträffande obebyggd jordbrukslägenhet

nedsättas till 18,000 kronor ävensom att lån skulle kunna beviljas

även när obebyggd sådan lägenhets värde icke överstege 25,000 kronor

och bebyggd sådan lägenhets värde icke överstege 20,000 kronor.

I fråga om jordbrukslägenheternas maximivärden hava såväl Kungl.

Maj:t som samtliga motionärerna föreslagit höjning däri. Beträffande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A.

9

åter bostadslägenheterna ha herrar Johansson och Ryberg ansett det

nuvarande värdet böra bibehållas oförändrat, under det att Kungl. Maj:t

och de övriga motionärerna föreslagit höjning jämväl i detta värde.

Visserligen mana enligt utskottets mening rådande höga jordpris

och byggnadskostnadernas abnorma stegring till försiktighet med avseende

å igångsättande av eguahemsföretag i alltför stor omfattning,

icke minst med hänsyn till egnahemslåntagarna själva. För att emellertid

möjliggöra egnahemsrörelsens normala utveckling synes utskottet

eu höjning av maximivärdena såväl beträffande jordbruks- som bostadslägenheter

vara erforderlig. Härvid kan utskottet för sin del dock icke

gå längre än Kungl. Majrt föreslagit. Utskottet vill därjämte framhålla,

att ett frångående av Kungl. Maj:ts förslag givetvis borde föranleda

ändring i det av Kungl. Maj:t föreslagna kapitalökningsbeloppet,

varom utskottet i saknad av härför nödig utredning icke skulle äga

möjlighet att framställa förslag. Det av Kungl. Maj:t sålunda begärda

kapitalökningsanslaget föranleder icke någon utskottets erinran, liksom

ej heller det föreslagna årliga utlåningsbeloppet. Vad herrar Johansson

och Ryberg föreslagit i fråga om i vissa fall minskad byggnadsskyldighet

eller i övrigt kan utskottet icke biträda.

I herr Sigfrids motion har därjämte föreslagits, att egnahemslån

till inköp och bebyggande av obebyggda såväl jordbruks- som bostadlägenheter

borde utlämnas efter en räntefot av 3.f> procent och med den

amorteringstid, som gällde före år 1920.

Den till grund för motionen liggande tanken att särskilt söka

uppmuntra sådana egnahemsbyggare, som grunda nya egna hem, anser

utskottet äga fog. Denna kom även i viss mån till uttryck vid behandlingen

inom riksdagen förlidet år av frågan om statens egnahemslånerörelse.

I sin skrivelse härom, nr 339, framhöll riksdagen nämligen i

fråga om de lägenheter, för vilkas förvärvande egnahemslån borde

utgå, angelägenheten av att för statens egnahemsrörelse den principen

alltjämt måtte upprätthållas, att egnahemslån i främsta rummet utlämnades

för bildande av nya egna hem. Att emellertid — såsom motionären

nu ifrågasatt — i sådant syfte beträffande av honom åsyftade egnahemslån

nedsätta räntan till 3.6 procent finner utskottet icke tillrådligt, särskilt

som riksdagen så sent som förlidet år fastställde den nuvarande räntefoten.

Under framhållande av den stora bostadsbristen för närvarande i våra

samhällen och med erinran att enligt gällande bestämmelser egnahemslån

ej kan beviljas för bostadsbygge inom stads planlagda område förellihang

till riksdagens ''protokoll 1920. 10 samt. 15 höft. [Nr 35 A—35 B9 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A.

slås i herr Linds motion nr 169 sådan ändring i nämnda bestämmelser,

att lån må kunna utlämnas jämväl för dylikt eget hem.

I utlåtande nr 22 i anledning av en av herr Dahl vid 1916 års

riksdag i första kammaren väckt enahanda motion anförde utskottet,

att, därest en förändring i grunderna för statens egnahemslånerörelse i

av motionären angiven riktning skulle vidtagas, torde därför enligt utskottets

uppfattning krävas en utredning av alla på frågan inverkande

omständigheter. I detta avseende erinrade utskottet, att frågan om

ordnandet av den mindre bemedlade befolkningens bostadsfråga i hela

dess vidd alltsedan början av år 1912 vore föremål för utredning av

den s. k. bostadskommittén, vilken utredning icke syntes utskottet böra

genom nya lagstiftningsåtgärder i ämnet föregripas.

Med hänsyn till vad 1916 års jordbruksutskott sålunda anfört och

då resultatet av nämnda kommittés arbete, vilket arbete enligt vad utskottet

inhämtat numera avslutats, lär inom kort vara att förvänta,

anser sig utskottet böra avstyrka ifrågavarande motion.

Vad slutligen angår de likalydande motionerna nr 101 i första

kammaren av herr Johansson m. fl. och nr 200 i andra kammaren avherr

Ryberg in. 11. avse dessa bildande av en särskild odlingslånefond

för sådana egnahemslåntagare, vilkas jordbruk förutsätta avsevärda nvodlingar.

Utskottet vill här först erinra, att de s. k. egnahemssakkunniga

i sitt år 1914 avgivna betänkande framställt förslag i nämnda syfte.

I sitt yttrande till det vid proposition nr 106 vid 1919 års lagtima

riksdag angående vissa egnahemsväsendet berörande frågor fogade

statsrådsprotokollet, anförde departementschefen, att han visserligen fann

den till grund för nämnda sakkunnigas förslag liggande tanken att

lämna särskild hjälp åt den egnahemslåntagare, som uppodlar ny

mark, vara behjärtansvärd. Han hade emellertid icke blivit övertygad

om, att det vore lämpligt att kombinera en dylik särskild odlingshjälp

med själva egnahemslånerörelsen och att för detta ändamål anlita låneförmedlarnas

medverkan. Vid en närmare undersökning: angående det

förfaringssätt, som härvid borde komma till användning, visade sig

också, att detta bleve i hög grad invecklat. Det kunde för övrigt

enligt departementschefens mening knappast anses principiellt berättigat

att göra odlingskjälpens storlek beroende av det belopp, som skulle

betalas i ränta å erhållet egnahemslån. Vida riktigare vore väl, syntes

det honom, att låta odlingens omfattning och kostnad ensamma öva

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A,

11

inverkan i detta .hänseende. Departementschefen fann alltså sagda fråga

om odlingsunderstöd böra behandlas särskilt för sig.

Särskilt ur kolonisationssynpunkt synes utskottet goda skäl tala för

att staten bör uppmuntra de egnahemslåntagare, vilka i större utsträckningutföra

nyodlingar, genom att i någon form bereda dessa förmåner framför

»ivriga låntagare, ''fanken härpå bör därför enligt utskottets uppfattning

ingalunda uppgivms. Rörande formen för sådant understöds utgående

erbjuda sig olika möjligheter. Motionären har utgått ifrån, att odlingshjälpen

skulle lämnas såsom lån och att för sådant ändamål en särskild

lånefond borde uppläggas. Skulle det befinnas ändamålsenligt att i förevarande

fäll anlita lånevägen, torde i alla händelser lämpligheten att

bilda en helt ny fond kunna starkt ifrågasättas med hänsyn till de

redan nu befintliga båda nyodlingsfonderna (allmänna nyodlingsfonden

och norrländska nyodlingsfonden). Det synes då ligga närmare till hands

att vidtaga en utökning av de nuvarande nyodlingsfonderna eventuellt

genom såsom motionärerna föreslagit uppkommande överskott å de tillfälliga

nyodlingsanslagen och låta inom ramen av det sålunda tillagda

beloppet låneunderstöd med företrädesrätt utgå till nu ifrågavarande

kategori egnahemslåntagare. Såsom de egnahemssakkunniga föreslagit

kan ju även odlingshjälpeus utlämnande i form av rent understöd

genom premiering ifrågakomma, och skulle för sådant fall anslaget till

premiering av mindre odlingsföretag kunna i motsvarande mån utökas.

Aven andra former för statens medverkan i nu ifrågavarande avseende

torde emellertid kunna komma under bedömande, och enligt utskottets

mening bör vid den utredning, som utskottet här nedan kommer att förorda,

jämväl tagas i övervägande, om icke hjälp i någon form bör utgå

till förbättring av beteskulturen å lägenheter av ifrågavarande slag.

Beträffande frågan huruvida odlingshjälpon bör på sätt nämnda

sakkunniga ifrågasatt direkt anknytas till egnahemslånerörelsen synes

departementschefen haft göda skäl för den av honom på sätt ovan nämnts

hävdade uppfattningen.

För egen del vill utskottet i förevarande frågas nuvarande läge icke

intaga någon bestämd ståndpunkt vare sig i ena eller andra avseendet,

utan anser att spörsmålet bör, såsom departementschefen ock synes hava

förutsatt, bliva föremål för närmare undersökning, därvid bör utredas,

vilka åtgärder som från statens sida böra vidtagas för att underlätta

nyodling och betesförbättring å egnahemslägenheter, för vilkas förvärvande

lån erhållits från egnaliemslånefonden.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A.

1) att riksdagen må

A) med bifall till Kung!. Maj:ts förevarande framställning

och med avslag å motionerna nr 99, 100

och 170 i första kammaren samt nr 199 i andra kammaren
dels

medgiva sådan ändring i de för statens

egnahemslånerörelse fastställda allmänna villkor och

bestämmelser, att tillämpas från och med år 1920,

att maximivärdena höjas för obebyggda jordbrukslägenheter

till 15,000 kronor, för bebyggda jordbrukslägenheter

till 12,000 kronor och för bostadslägenheter

till 10,000 kronor;

dels medgiva, att från och med år 1920 ett

belopp av 12,000,000 kronor må av Kungl. Magt

årligen disponeras såsom lån från egnahemslånefonden;

dels ock såsom kapitalökning för samma fond

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 9,500.000

kronor;

B) i anledning av motionerna nr 101 i första

kammaren och nr 200 i andra kammaren i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning beträffande

vilka åtgärder, som från statens sida böra vidtagas

för att underlätta nyodling och betesförbättring å

sådana egnahemslägenheter, för vilkas förvärvande lån

erhållits från egnahemslånefonden;

2) att motionen nr 169 i första kammaren ej

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

komma att avgiva förslag.

J ordförme </- Ung sfonden.

[4-]

4:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 4 av förenämnda avdelning

av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för jordformedlingsfonden för år 1921 anvisa ett reservations
-

anslag av 500,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Till den vid 1907 års riksdag inrättade jordförmedlingsfonden

har riksdagen vid särskilda tillfällen anvisat anslag såsom kapitalökning,

senast för år 1915. I rikshu vild boken för år 1918 upptages denna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A.

13

ionds hela kapitaltillgång till 3,093,990 kronor 52 öre. Enligt uppgift

från statskontoret hade fonden vid utgången av år 1919 en odisponerad

kontant behållning av omkring 1,520,000 kronor. Fondens samtliga

kapitaltillgångar fä av Kungl. Maj:t disponeras för det avsedda ändamålet

utan begränsning till visst maximibelopp per år. Kapitalåterbetalningarna

å lån från fonden inflyta i allmänhet i mån av de inköpta egendomarnas

återförsäljning och kunna därför ej med visshet till tiden beräknas.

Det synes kunna förväntas, att ökad livaktighet på jordförmedlingens

område skall inträda. I viss mån torde de nya bestämmelser,

som år 1919 beslötos angående statslån till jordförmedling, komma att

härvid inverka, särskilt genom medgivandet att även kommuner må kunna

erhålla lån ur denna fond. Den allmänna bostadsbristen torde oek

gorå eu dylik ökad verksamhet sannolik och det är då önskvärt, att

denna fond tillföres ökad tillgång. Jag anser därför en kapitalökning

av 500,000 kronor böra anvisas för år 1921.»

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot ifrågavarande

framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom kapitalökning för jordförmedlingsfonden

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta

medlen torde statsutskottet framdeles komma att avgiva förslag.

5:o) Under punkt 5 av nu ifrågavarande avdelning av statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels godkänna

sådana ändringar i gällande allmänna villkor och bestämmelser för erhållande

och tillgodonjutande av lån från lånefonden för inköp av ädla

avelston, att från och med den dag under år 1920, som Kungl. Maj:t

bestämmer, tillämpas å lån, som utlämnas från och med år 1920, att

det högsta belopp, vartill hästavelslån för varje särskilt sto må beviljas,

höjes till 3,000 kronor, samt att det högsta belopp, för vilket låntagare

på grund av särskilda hästavelslån må samtidigt häfta i skuld, höjes

till 6,000 kronor; dels, vid bifall till förslaget om höjning av maximibeloppet

av hästavelslån, besluta, att det belopp, som årligen må av

fondens medel utlämnas såsom statslån, skall från och med år 1920

höjas till 200,000 kronor; dels ock, under samma förutsättning, såsom

kapitalökning för ifrågavarande lånefond för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Utskottet.

Lånefonden

■ 0r inköp

av ädla

ärelysten.

5.1

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

.Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A.

Utskottet.

Lånefonden för inköp av ädla avelsston inrättades enligt beslut av

1913 års riksdag. Från fonden må statslån tilldelas hushållningssällskap,

som förklarat sig villigt att till jordbrukare inom sällskapets

område utlämna hästavelslån för inköp av dylika avelsston och inom

vars område ädel hästavel bedrives samt goda förutsättningar för densamma

finnas. För lånerörelsen godkände samma riksdag enligt skrivelsen

nr 291 vissa allmänna villkor och bestämmelser, i vilka 1917 års

riksdag enligt skrivelsen nr 335 godkänt vissa ändringar. Högsta årsutlåningen

från fonden är numera bestämd till 150,000 kronor. Det

högsta belopp, vartill hästavelslån för varje särskilt sto må beviljas,

utgör nu 2,000 kronor. Låntagare må icke på grund av särskilda hästavelslån

samtidigt häfta i skuld till högre belopp än 5,000 kronor.

Angående lånevillkoren är kungörelse av Kungl. Maj:t utfärdad

den 4 juli 1913 (nr 226) med ändringar den 17 mars 1916 (nr 68) och

den 19 juni 1917 (nr 366).

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till berörda statsrådsprotokoll.

Då de föreslagna höjningarna äro föranledda av väsentliga stegringar

i priset på remonter, sedan motsvarande belopp senast bestämdes;

synes utskottet någon befogad invändning icke kunna göras däremot.

Det erforderliga kapitalökningsbeloppet är enligt förslaget avsett att

utgå av de s. k. hästförsäljningsmedlen, vilka enligt statsrådsprotokollet

lämna tillgång därtill.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

dels godkänna sådana ändringar i gällande allmänna

villkor och bestämmelser för erhållande och

tillgodonjutande av lån från lånefonden för inköp av

ädla avelsston, att från och med den dag under år

1920, som Kungl. Maj:t bestämmer, tillämpas å lån, som

utlämnas från och med år 1920,

att det högsta belopp, vartill hästavelslån för varje

särskilt sto må beviljas, höjes till 3,000 kronor, samt

att det högsta belopp, för vilket låntagare på

grund av särskilda hästavelslån må samtidigt häfta i

skuld, höjes till 6,000 kronor;

dels, vid bifall till förslaget om höjning av maximibeloppet

av hästavelslån, besluta, att det belopp, som år
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A.

15

ligen må av fondens medel utlämnas såsom statslån,

skall från och med år 1920 höjas till 200,000 kronor;

dels ock, under samma förutsättning, såsom kapitalökning

för ifrågavarande lånefond för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

komma att avgiva förslag.

6:o) Under punkt 6 av förenämnda avdelning av statsverkspropo- Kraftledsitionen

har Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för kraftledningslånefonden anvisa för år 1921 ett reservations- Vg i ''

anslag av 1,500,000 kronor.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning har 1918 års lagtima

riksdag dels beslutat, att en särskild fond skulle inrättas, benämnd

kraftledningslånefonden, från vilken lån finge intill ett belopp av 1,000,000

kronor årligen av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen gemensamt

beviljas ekonomiska föreningar för anläggande på landsbygden av distributionsnät

för elektrisk energi ävensom tillsvidare, intill dess en statslånefond

för vatt enkraftanläggningar kunde varda inrättad, till vissa

mindre lokala sådana anläggningar för distribution inom orten av elektrisk

energi, dels fastställt vissa huvudgrunder för ifrågavarande lånerörelse,

dels ock såsom kapitalökning för denna fond anvisat reservationsanslag

å 1,000,000 kronor för vartdera av åren 1918 och 1919.

Allmänna bestämmelser för lån från kraftledningslånefonden hava

sedermera fastställts av Kungl. Maj:t i kungörelse den 13 september

1918 (nr 718).

Vidare har 1919 års lagtima riksdag, likaledes på framställning

av Kungl. Maj:t, dels medgivit, att under år 1919 lån ur kraftledningslånefonden

finge beviljas intill ett belopp av 2,500,000 kronor, dels till

kapitalökning för denna fond å tilläggsstat för år 191.9 anvisat ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor, dels medgivit att från och med

år 1920 tillsvidare lån ur kraftledningslånefonden finge beviljas till ett

belopp av 1,500,000 kronor årligen, dels ock såsom kapitalökning för

denna fond anvisat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Genom kungörelse den 27 juni 1919 (nr 480) har Kungl. Maj:t,

i överenstämmelse med vad riksdagen i ämnet anfört, dels förordnat,

att lån från kraftledningslånefonden må i enlighet med vad som stadgas

i berörda kungörelse den 13 september 1918 beviljas även andra sammanslutningar

än ekonomiska föreningar, därest de av kommerskollegium

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A.

Motion.

Utskottet.

och lantbruksstyrelsen befinnas vara för ändamålet lämpligt organiserade

och icke avsedda till rena affärsföretag, dels ock förklarat, att bestämmelserna

i sagda kungörelse icke utgöra hinder för att lån från nämnda

fond må beviljas till redan utförd eller under byggnad varande anläggning.

Med hänsyn till beslut om inrättande från och med år 1920 axen

särskild vattenkraftslånefond har Kungl. Maj:t vidare förordnat, att

från och med år 1920 lån till vattenkraftanläggningar icke må beviljas

från kraftledningslånefonden.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion nr 229

av herrar Persson i Fritorp och Jönsson i Slätåker, vari hemställts,

att riksdagen i anledning av ovanberörda hemställan i statsverkspropopositionen

måtte besluta att såsom kapitalökning å kraftledningslånefonden

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000

kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser beviljande dels

för år 1921 av ett kapitalökningsbelopp av 1,500,000 kronor dels ock

för år 1920 av ett tilläggsanslag av 1,000,000 kronor för att därigenom

under detta år liksom för år 1919 kunna disponera ett belopp av 2,500,000

kronor.

Motionärerna åter föreslå, att tilläggsanslaget ökas till 3,000,000

kronor och åberopas i motionen härvid det stora belopp, till vilka ansökningar

om lån från fonden inkommit under år 1919.

Utskottet vill erinra, att de av Kungl. Maj:t begärda beloppen såväl

vad angår år 1920 som år 1921 fullständigt sammanfalla med de

belopp, som föreslagits av de ämbetsverk, kommerskollegium och lantbruksstyrelsen,

vilka närmast haft att utreda behovet av erforderliga

anslagsmedel till nu ifrågavarande ändamål. Med hänsyn härtill och

under framhållande särskilt att jämlikt riksdagens beslut förlidet år utlämnande

av lån från kraftledningslånefonden för mindre vattenkraftanläggningar

— för vilket ändamål enligt utredningen i ärendet under

år 1919 inkommit ansökningar till ett uppskattat belopp av 3,000,000

kronor — skall med vattenkraftslånefondens inrättande från och med år

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 Å.

17

1920 upphöra, anser sig- utskottet icke böra förorda högre anslag till

kapitalökning för år 1920 beträffande kraftledningslånefonden än det

av Kungl. Maj:t föreslagna. Likaså biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag

i fråga om medel till kapitalökning för år 1921.

I fråga om tilläggsanslaget kommer utskottet att göra särskild

hemställan. Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och med avslag å den i

ämnet väckta motionen såsom kapitalökning för kraftledningslånefonden

anvisa för år 1921 ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

komma att avgiva förslag.

7:o) Under punkt 7 av nu ifrågavarande avdelning av statsverks- Norrbottens

propositionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

till Norrbottens nybyggeslånefond för år 1921 anvisa ett reserva- r7.j

tionsanslag av 200,000 kronor.

I propositionen nr 139 till 1919 års lagtima riksdag framlade Kungl.

Maj:t förslag angående bland annat byggnadslån till innehavare av

sådana kronobyggen, som upplåtits vid disposition av överloppsmarker

nedanför odlingsgränsen inom Arjeplogs, Jokkmokks och Gällivare socknar

av Norrbottens län. Anledningen var, att särskild statshjälp befunnits

nödvändig för att dessa nybyggen skulle bliva vederbörligen

bebyggda. Länsstyrelsen i Norrbottens län hade beräknat totalkostnaden

för dessa byggnadslån till 458,000 kronor, att utgå med vissa belopp

under åren 1919 samt 1921 och 1922. Norrländska kolonisationskommittén

ansåg av närmare angiven anledning beloppet kunna nedsättas,

utan att dock se sig i tillfälle att angiva hur mycket, och tillstyrkte

för år 1919 ett anslag av 100,000 kronor. Jag anslöt mig i huvudsak

till kommitténs förslag beträffande byggnadslånen. I enlighet härmed

föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att inrätta en särskild fond för dessa

byggnadslån, benämnd Norrbottens nybyggeslånefond, samt att såsom

kapitalökning till fonden anvisa för år 1919 ä tilläggsstat ett reservationsanslag

av 100,000 kronor. Detta bifölls av riksdagen enligt skrivelsen

nr 319. Tillika godkände riksdagen enligt samma skrivelse vissa av

mig föreslagna allmänna villkor och bestämmelser för lån från fonden.

Kungörelse angående sagda lånevillkor är utfärdad den 19 juni

1919 (ur 394).

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 sand. 15 käft. (Nr 35 A—35 B.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A.

Utskottet.

Kolonisternas

kreatur sldnefond.

[8.]

Utskottet.

Beträffande utredningen i detta ärende tillåter sig utekottet hänvisa

till berörda statsrådsprotokoll.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Enär länsstyrelsen meddelat, att icke några byggnadslån behöft

utgå under år 1919, torde tidpunkten för utbetalande av första delen

av byggnadslånen komma att framskjutas. Enligt lånevillkoren skall

lånet utbetalas i fyra delar, allt efter som byggnadsarbetet fortskrider.

Länsstyrelsen i Norrbottens län beräknade på grund härav i handlingarna

till fjolårets proposition det för år 1921 erforderliga beloppet till

229.000 kronor. Med hänsyn härtill och då verkliga totalkostnaden

torde, såsom norrländska kolonisationskommittén framhållit, bliva något

lägre än länsstyrelsen beräknat, synes mig ett kapitalökningsanslag å

200.000 kronor "för år 1921 tillräckligt.»

Då utskottet icke har något att erinra emot ifrågavarande framställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom kapitalökning till Norrbottens

nybyggeslånefond för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

8:o) Kungl. Maj:t har slutligen under punkt 8 av förevarande avdelning

av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att dels besluta,

att en särskild fond, benämnd kolonisternas kreaturslånefond, skall inrättas,

från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, medel må

i mån av tillgång ställas till statens kolonisationsnämnds förfogande för

att utlämnas såsom lån till innehavare av kolonat, som under år 1918

eller därefter upplåtits å kronomark i de sex nordligaste länen; dels

besluta, att för denna lånerörelse skola gälla de av departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkta allmänna villkor och bestämmelser; dels

ock såsom kapitalökning för denna lånefond anvisa för år 1921 ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Den föreslagna lånefonden ingår såsom ett led i statens åtgärder

för Norrlands kolonisering. Den avser att underlätta kolonistens inköp

av en första mjölkko och såmedelst bereda nybyggaren möjlighet att över
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A.

19

vinna de svårigheter, som i början möta med avseende å anskaffning å

kolonatet av de oundgängligaste livsförnödenheterna.

Det framställda förslaget synes utskottet ägnat att befrämja det

betydelsefulla syftemål, som därmed avses. Med hänsyn härtill och då

såsom kolonisationskommittén enligt statsrådsprotokollet uttalat, några

betänkligheter med avseende å konsekvenserna icke torde möta, biträder

utskottet förslaget ''ifråga. Enligt detta skall sålunda en särskild fond,

benämnd kolonisternas kreaturslånefond, inrättas, från vilken fond, som

skall förvaltas av statskontoret, medel må i män av tillgång ställas till

statens kolonisationsnämnds förfogande för att till innehavare av kolonat,

som under år 1918 eller därefter upplåtits å kronomark i de sex nordligaste

länen, utlämnas såsom lån på följande villkor:

1) Kolonist äger för inköp av en första mjölkko av statsmedel erhålla

lån motsvarande tre fjärdedelar av kons värde, dock högst 600

kronor.

2) Ansökningar om sådant lån ställas till statens kolonisationsnämnd,

som prövar ansökningen och bestämmer lånebeloppets storlek. Lån utbetalas

av nämnden, som ock har att mottaga och redovisa föreskrivna

ränte- och avbetalningar å detsamma.

3) Som säkerhet för lånets återbetalande skall ställas vederhäftig

borgen eller annan säkerhet, som nämnden godkänner.

4) Lånet skall amorteras under loppet av fem år. A lyftat, oguldet

lånebelopp skall kolonisten erlägga fem procents årlig ränta från

lyftningsdagen.

5) Lån må av nämnden uppsägas till omedelbar återbetalning och

indrivas, därest med lånemedel anskaffat kokreatur vanvårdas eller ock

avyttras utan att annat sättes i stället, eller därest nämnden eljest finner,

att ändamålet med lånet uppenbarligen förfelas.

6) Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som kunna

erfordras för vinnande av det med ifrågavarande lån avsedda ändamålet.

De för ändamålet begärda anslagsbeloppen, 100,000 för år 1920

och 50,000 kronor för år 1921, giva ej anledning till erinran från utskottets

sida.

Med förmälan att utskottet kommer att göra särskild hemställan

om tilläggsanslaget för år 1920, hemställer utskottet nu,

att riksdagen må

dels besluta, att en särskild fond, benämnd kolo.

nisternas kreaturslånefond, skall inrättas, från vilken

fond, som skall förvaltas av statskontoret, medel må i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 35 A.

mån av tillgång ställas till statens kolonisationsnämnds

förfogande för att utlämnas såsom lån till innehavare

av kolon åt, som under år 1918 eller därefter upplåtits

å kronomark i. de sex nordligaste länen;

dels besluta, att för denna lånerörelse skola gälla

ovan intagna allmänna villkor och bestämmelser;

dels ock såsom kapitalökning för denna lånefond

anvisa för år 1921 ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

Stockholm den 17 mars 1920.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HA MILTON.

Närvarande: herrar greve Hamilton, Ericsson Aaby, Norm, Hellström, Träff, greve

Wachtmeister, Lindskog, Öberg, Johansson i Uppmälby, Sävström, Petters

son Olaus, Pettersson Ivar, Flognfölt. Igel och Ericsson i Arboga.

Reservation

under punkt 3)

av herrar ereve Hamilton och tyre ve Wachtmeister.

O O

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:143 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag såsom kapitalökning för kr af Hedning slånefonden m. m. s. 4 i texten
  2. Rskr. 1920:145 Skrivelse till Konungen i anledning av Kung!. Maj ds framställning om anslag för anordnande av jägmäst arkost åder m. m. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1920:99 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts framställning angående lånefonden för inköp av ädla avelsston. s. 5 i texten