Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder för tryggande av potatisodlingen i riket.

1920-04-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1920:61, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder för tryggande av potatisodlingen i riket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 61.

1

Nr 61.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1920 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående åtgärder för tryggande av potatisodlingen

i riket.

(2:a avd.)

I eu inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad

motion, nr 196, hava herrar Jeppsson och Jönsson i Fridhill hemställt,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t täcktes skyndsammast möjligt låta verkställa utredning

angående åtgärders vidtagande för tryggande av potatisodlingen inom

landet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan,

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

I förevarande motion framhålles, bland annat, att den glädjande

förbättring, som inträtt i livsmedelshänseende, medföra en stark minskning

i efterfrågan på matpotatis, samtidigt som de höga frakterna lagt

stora hinder i vägen för transport av potatis från södra Sverige till

Stockholm eller Norrland. Följden härav hade, anföra motionärerna,

blivit, att mången potatisodlare helt plötsligt funnit sig knappast kunna

bliva av med sin i produktionshänseende dyra skörd. Men det vore ej

endast för närvarande, som potatisodlaren hade anledning till bekymmer,

utan även potatisodlingens framtid tedde sig mörk. På grund av kända

förhållanden kunde befaras en minskad avsättning av potatissprit, och

därmed bleve också den framtida avsättningen av potatis till bränneriändamål

synnerligen ringa. Då dessutom den nuvarande konsumtionen

av potatismjöl icke motsvarade produktionen, hade man under normala

förhållanden att räkna med ett betydligt överskott av potatismjöl, varBihang

Ull riksdagens protokoll 1920. 10 samt. 23 käft. (Nr 61.) 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 61.

för man ej kunde påräkna någon ytterligare ökad avsättning av potatis

till detta ändamål. Men då man visste, att före kriget stora mängder

utländsk potatis importerats till Stockholm och Norrland, föreföll det

motionärerna, som om man skulle kunna ordna saken så, att södra

Sverige fyllde Stockholms och Norrlands behov av matpotatis. Åven

borde det enligt motionärernas förmenande kunna beredas ökad avsättning

för potatismjöl och andra potatisprodukter. Härigenom skulle man

således kunna finna avsättning för det potatisöverskott, som eljest komme

att sakna avsättningsmöjligheter.

Det nuvarande potatisöverskottet torde, enligt utskottets förmenande,

till en ej ringa del vara att tillskriva den energiska verksamhet för en

vidgad potatisodling, som särskilt under kristidens senare del ej minst

från statsmakternas sida utvecklats och som medfört en ej obetydlig

ökning av den för potatisodling använda jordvidden. På grund av den

numera ökade tillgången på andra livsmedel har den under kristiden

sålunda högt uppdrivna inhemska potatisskörden kommit att under innevarande

konsumtionsår överstiga efterfrågan å potatis inom landet.

Genom en minskning av potatisarealen till den före kristiden normalå

skulle sannolikt vid i övrigt oförändrade förhållanden ett jämviktsläge

ånyo kunna uppnås.

För att bereda avsättning för årets potatisöverskott torde inga

andra åtgärder behöva tillgripas än export, som för övrigt redan i viss

utsträckning ägt rum.

Att likväl, såsom motionärerna framhållit, potatisodlingens framtid

i vårt land icke ter sig ljus, beror framför allt på de framlagda

förslagen till en successiv inskränkning av brännvinstillverkningen av

potatis i riktning mot en framtida fullständig avveckling av densamma.

De av statsrådet och chefen för finansdepartementet tillkallade sakkunniga

för utredning av de med sulfitspritens användande till förtäringsändamål

sammanhängande spörsmål m. m. hava, såsom känt, i ett den 6

februari 1920 avgivet preliminärt betänkande, bland annat, föreslagit, att

av potatis och den för brännvinstillverkning av sådan vara oundgängligen

erforderliga kvantiteten grönmalt under tillverkningsåret 1920—1921 må

tillverkas högst 10,000,000 liter brännvin av normalstyrka. Då jordbruksbränneriernas

brännvinsproduktion närmast före världskriget i medeltal

utgjorde 35,000,000 liter brännvin av normalstyrka samt sulfitspritsakkunnigas

berörda förslag enligt deras mening endast skall utgöra det

första steget till begränsning och avveckling av potatisens användning till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 61.

3

bränning, måste enligt utskottets förmenande potatisodlarnas farhågor för

bristande avsättning å potatisen anses vara mycket förklarliga.

Under framhållande av att frågan om potatisbränningens betydelse

för jordbruket är av ganska invecklad beskaffenhet hava sulfitspritsakkunniga

i sitt ovanberörda preliminära betänkande uttalat, att de icke ansett

sig ännu kunna — utan ingående undersökningar rörande jordmånens

beskaffenhet, transportförhållandena med avseende å potatisen in. m. på

varje särskild plats — framkomma med slutligt yttrande och förslag

rörande ett fullständigt nedläggande av» jordbruksproduktbränningen,

varför de funnit -riktigast att för det närvarande endast inkomma med

ett på preliminär utredning byggt principuttalande jämte vissa för det

närmaste året avsedda förslag. De sakkunniga hava emellertid redan i

berörda preliminära betänkande framhållit, att enligt deras mening intet

tvivel kunde råda därom, att så länge spritframställning för förtäringsändamål

vore medgiven, sulfitspriten ur nationalekonomisk synpunkt

vore vida att föredraga framför jordbruksproduktspriten. Därvid hava

de sakkunnniga särskilt åberopat, att det visat sig möjligt att vid

rening av sulfitspriten erhålla en sådan renhetsgrad, att denna sprit för

förtäringsändamål måste anses likvärdig, med jordbruksproduktspriten,

att kostnaderna för framställning av sprit ur jordbruksprodukter för

närvarande måste beräknas till 1 krona 40 öre, respektive 1 krona 50

öre, beroende på potatispriset, medan tillverkningskostnaderna för sulfitspriten

endast uppginge till cirka 54 öre, allt för liter å 100 procent, samt

att sulfitspriten framställdes ur ett material, som hittills i regel såsom

en värdelös affallsprodukt fått bortrinna, medan jordbruksproduktsprit

nästan utan undantag framställdes ur för folkhushållningen värdefulla

råmaterial. Att jordbruksproduktspritens utträngande av sulfitspriten

skulle föra med sig vissa svårigheter för den hittills utövade brännerirörelsen

i de sydliga delarna av landet och jordbruket inom vissa distrikt

av dessa landsdelar syntes de sakkunniga visserligen obestridligt. Dessa

svårigheter skulle väsentligen uppstå i de lantbruksdistrikt, som hade

ett större överskott av potatis och som hittills huvudsakligen varit hänvisade

till att på grund av jordens beskaffenhet odla potatis. För andra

till bränning använda jordbruk salster kunde enligt de sakkunnigas mening

avsättning på annat sätt utan svårighet beredas. Utan förlust för jordbruket

skulle enligt deras mening jämväl avsättning för större delen

av bränneripotatisen efter hand kunna bei-edas dels genom utfodrande av

hästar och svin med potatis dels genom transport av potatisen till trakter,

där underskott å matpotatis förelåge. Inom några av de mest typiska

bränneridistrikten, där full avsättning på ovanberörda sätt icke kunde

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 61-

vinnas, torde emellertid enligt de sakkunnigas förmenande en partiell övergång

till odling av andra jordbruksprodukter få åvägabringas, därest all

potatisbränning upphörde. Det vore visserligen troligt, att detta icke

skulle kunna ske utan minskad avkastning och andra svårigheter för

en del enskilda jordbrukare. Då emellertid nationen i dess helhet

gjorde eu stor besparing genom övergången till den billigare tillverkningsmetoden,

vore det enligt de sakkunnigas mening klart, att sagda

svårigheter ur nationalekonomisk synpunkt måste anses mer än uppvägda.

Med hänsyn till att en alltför hastig nedläggning av jordbruksbränningen

likväl skulle bereda lantbruket vissa svårigheter, och då staten vid eu

reglering av tillverkningsrätten torde böra fästa ett visst avseende vid

den ställning, lantbruksbränningen hittills intagit, syntes det emellertid

de sakkunniga vara motiverat, att samtidigt som möjlighet öppnades

för sulfitspritens försäljning för förtäringsändamål en reglering företoges

av tillverkningen av jordbruksproduktsprit, i syfte att denna tillverkning

under ännu någon tid i viss utsträckning säkerställdes, men

begränsades i riktning mot en småningom skeende avveckling.

Det av sulfitspritsakkunniga uppgjorda förslaget till en provisorisk

reglering av brännvinstillverkningen har i allt väsentligt upptagits av

Kungl. Maj:t och -genom en den 19 mars 1920 avlåten proposition

nr 348 även förelagts riksdagen.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall av potatis och avfallsprodukter

vid tillverkning av stärkelse ur potatis samt den för brännvinstillverkning

av sådan vara oundgängligen erforderliga myckenheten malt under

vartderå av tillverkningsåren 1920—1921 och 1921—1922 endast få

tillverkas högst 10,000,000 liter brännvin av normalstyrka.

Vid anmälan i statsrådet av sulfitspritsakkunnigas preliminära författningsförslag

och betänkande uttalade chefen för finansdepartementet,

att enligt hans mening borde eu fortsatt inskränkning av brännvinstillverkningen

av jordbruksprodukter äga rum. Ur flera synpunkter

syntes honom nämligen en avveckling av nämnda tillverkning önskvärd.

Såväl den nationalekonomiska betydelsen av utnyttjandet av sulfitluten

som också hänsyn till det i sulfitspritindustrien nedlagda betydande

kapitalet, vilket torde betydligt överstiga värdet av jordbruksproduktbrännerierna,

talade enligt hans mening för, att eu avveckling av sistnämnda

brännerier komme till stånd. Den väsentligt lägre produktionskostnaden

för sulfitsprit i jämförelse med jordbruksproduktsprit vore

jämväl eu omständighet, som måste beaktas. Då härtill komme, att de

sakkunnigas utredning beträffande brännerinäringens betydelse lör jord
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 61.

5

bruket enligt departementschefens mening gåve vid handen, att en avveckling

av bränningen av potatis syntes kunna ske under en viss

övergångstid, hade departementschefen ansett, att utredningsarbetet borde

inriktas på att finna en form för avvecklingen, som, så långt det vore

möjligt, tillgodosåge de av potatisbränningens upphörande berörda intressena.

Denna utredning borde givetvis jämväl omfatta med avvecklingen

sammanhängande spörsmål, såsom t. ex. frågan om och i vad

män ersättning borde utgå.

Utan att ingå på sulfitspritsakkunnigas framställning och ovanberörda

kungl. proposition vill utskottet i detta sammanhang endast,

i anslutning till vad motionärerna anfört, framhålla den betydelse, en

utvecklad potatisodling enligt utskottets mening måste anses äga som

livsmedelsreserv. Att denna odlings fortvara i med hänsyn härtill önskvärd

omfattning äventyras, därest avsättningsmöjligheterna för potatis

inskränkas, är alltför uppenbart för att vidare behöva utvecklas. En

utredning, såsom motionärerna föreslagit, angående åtgärders vidtagande

för tryggande av potatisodlingen inom landet, synes utskottet därför

nödvändigtvis påfordras, däx-est de förslag, som framlagts till potatisbränningens

successiva inskränkning i riktning mot en framtida fullständig

avveckling, även förverkligas.

Huruvida i sulfitspritsakkunnigas uppdrag även ingår att verkställa

utredning i av utskottet nu angivet hänseende har synts utskottet

tveksamt. Enligt de sakkunniga lämnade direktiven bör visserligen vid

deras utredning beaktas å ena sidan, huruvida avsättningsmöjligheter

för sulfitsprit komma att förefinnas, därest brännvinstillverkning ur potatis

m. fl. jordbruksprodukter framdeles varder i större eller mindre

utsträckning tillåten, och å den andra sidan, huruledes, efter ett förbud

mot eller en kvantitetsbegränsning av tillverkningen ur dylika produkter,

andra avsättningsmöjligheter må kunna beredas för det i vissa landsdelar

uppkommande överskott å potatis och andra tidigare som råvaror

för brännvinstillverkning producerade jordbruksalster. Härmed torde

emellertid närmast åsyftas, att den åt sulfitspritsakkunniga lämnade utredningen

även skall taga sikte på de åtgärder, som böra vidtagas, för

att inskränkningen av jordbruksbränningen må kunna ske på ett sådant

sätt, att jordbruket, under övergångsperioden, därav beredes minsta

möjliga svårigheter. Någon utredning av vilka åtgärder, som böra vidtagas

för potatisodlingens uppehållande i den omfattning, densamma hade

under de normala förhållandena före kristidens inträde, synes däremot

icko hava uppdrugits åt sulfitspritsakkunniga. Att de sakkunnigas uppBihang

till riksdagens protokoll 1920. 10 sand. 23 käft. (Nr 61.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 61.

drag på nu angivna sätt begränsats synes för övrigt även framgå av

ovan återgivna uttalande av chefen för finansdepartementet.

Vid den av utskottet sålunda förordade utredningen synes i första

hand böra undersökas, vad som må kunna åtgöras till förhindrande av

att potatisodlingen till följd av potatisbränningens upphörande så minskas,

att vid mindre goda skördeår brist å potatis kan befaras uppstå.

Utredas bör emellertid därjämte även, om den potatisreserv, som genom

potatisbränningen otvivelaktigt garanterats landet och som genom potatisbränningens

tidvisa suspension ställts till konsumtionens förfogande, också

efter potatisbränningens avveckling må kunna, ehuru på andra vägar,

säkerställas.

Av de åtgärder till potatisodlingens tryggande i ovan antydda

omfattning, som kunna ifrågakomma, vill utskottet först och främst

framhålla möjligheten av fraktförhållandenas bättre ordnande. Härjämte

bör emellertid enligt utskottets mening även tagas under övervägande

om och i vad män som genom en ökad tillverkning av

potatismjöl och glykos samt export därav ävensom genom ökad utfodring

av svin med potatis odlingen därav må kunna i den önskvärda omfattningen

tryggas.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion

må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t täcktes skyndsammast möjligt låta verkställa

utredning angående åtgärders vidtagande för tryggande

av potatisodlingen inom landet i ovan antydda

omfattning samt därefter för riksdagen framlägga de

förslag, vartill en sådan utredning kan giva anledning.

Stockholm den 19 april 1920.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Närvarande: herrar greve Hamilton, Ericsson Aaby, Norin, Hellström, greve Wachtmeister,

Öberg, Johansson i Uppmälby, Lundström och Sävström, Dalberg,

Berge, Flognfält, Svensson i Eggelstad och Ericsson i Oberga.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:270 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående åtgärder för tryggande av potatisodlingen i riket. a1 i texten