Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens reproduktionsanstalt.

1920-05-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1920:69, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens reproduktionsanstalt.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

3

Nr 69.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1920 kl. V* 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till statens reproduktionsanstalt.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 190, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den nu vid lantmäteristyrelsen inrättade försöksanstalten

för reproduktion av kartor m. m. skall under namn av statens

reproduktionsanstalt från och med år 1921 inrättas för stadigvarande

drift i enlighet med av chefen för jordbruksdepartementet i statsrådsprotokollet

tillstyrkta grunder;

dels besluta, att arvodet till anstaltens föreståndare skall utgöra

10,000 kronor för år;

dels i riksstaten för år 1921 upptaga å inkomstsidan ett belopp

av 155,000 kronor under titel »inkomster av statens reproduktionsanstalt»

och å utgiftssidan ett anslag å samma belopp sålunda: »till upprätthållande

av statens reproduktionsanstalts verksamhet, förslagsanslag,

att i första hand direkt utgå av inkomster av reproduktionsanstalten»;

dels ock såsom kapitalökning för statens reproduktionsanstalt för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå av

andra statsinkomster än lånemedel.

Sedan riksdagen under åtskilliga år anvisat anslag å extra stat

till fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor, vilken verksamhet

bedrives vid eu hos lantmäteristyrelsen inrättad reproduktionsanstalt,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

framlade nämnda styrelse i skrivelse den 11 november 1916 förslag till

ordinarie stat för anstalten. Emellertid ansågs frågan om reproduktionsanstaltens

framtida ställning och om stat för densamma böra liänskjutas

till ytterligare utredning i samband med den utredning angående vissa

andra lantmäteriväsendet berörande frågor, som visat sig erforderlig.

Under det denna utredning pågått, hava fortfarande anslag å extra stat

— till belopp av 6,000 kronor årligen — anvisats för att i mån av

behov användas till bestridande av de utgifter för anstalten, som icke

kunde gäldas med dess egna inkomster.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

Efter att hava redogjort för ett av 1917 års lantmäterikommission

den 27 maj 1919 avgivet betänkande i ämnet och yttrande däröver av

lantmäteristyrelsen och statskontoret, har departementschefen för egen

del anfört följande:

»I likhet med myndigheterna anser jag tiden nu vara inne att giva

en fastare organisation och en ordnad ställning i budgeten åt den vid

lantmäteristyrelsen inrättade reproduktionsanstalten. Denna anstalts

verksamhet har företett en ganska stark utveckling, och, såsom utredningen

visar, finnes anledning antaga, att omfattningen av denna verksamhet

skall ytterligare ökas, bland annat såsom en följd av de bestämmelser

rörande kartkopiering, som innefattas i föreliggande förslag till

ny lantmäteritaxa. Utredningen synes mig till fullo ådagalägga fördelarna

av att för reproduktionsändamål hava att tillgå en statens egen

anstalt, vilket även av riksdagen erkänts genom att sedan länge årligen

anslag beviljats till anstaltens upprätthållande.

Lantmäterikommissionen har ansett anstalten icke böra organiseras

såsom ett ämbetsverk med viss av riksdagen godkänd stat, vari upptagas

avlöningar med bestämda belopp för ordinarie personal, utan bär

förordat, att anstalten måtte organiseras efter mer affärsmässiga grunder.

Personalens antal och avlöningar borde anpassas efter vad förhållandena

krävde och dess anställande borde ske under sådana former, att man

hade möjlighet att entlediga befattningshavare, som visat sig olämplig

för sin syssla. Denna åsikt, vari lantmäteristyrelsen och statskontoret

numera instämt, biträdes även av mig. Det är uppenbarligen för eu

anstalt av ifrågavarande slag, vilken är avsedd att utöva en tekniskt

industriell verksamhet lik den, som bedrives av enskilda företag i facket,

av stor vikt, att organisationen erhåller tillräcklig anpassningsförmåga

efter de växlingar, förhållandena kunna medföra. Då statskontoret i

visst avseende hänvisat till jämförelse med statens provningsanstalt, vill

jag därför framhålla, att olikhet mellan dessa anstalter bör äga rum

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69. 5

därutinnan, att under det provningsanstalten har fastställd ordinarie stat,

vilken upptager avlöningar för ordinarie befattningshavare, detta icke

bör äga rum beträffande reproduktionsanstalten. 1 avseende på den budgettekniska

behandlingen av anstaltens inkomster och utgifter — vartill

också statskontorets jämförelse inskränker sig — är jag emellertid fullt

ense med statskontoret, att förfaringssättet beträffande sagda provningsanstalt

nu kan i vissa avseenden läggas till grund. Jag återkommer

senare till denna fråga.

Såsom lantmäterikommissionen framhållit, utesluter emellertid icke

anstaltens organiserande från nu angivna synpunkter behovet av eu

plan för dess verksamhet och organisation.

I spetsen för hela anstalten bör uppenbarligen ställas en föreståndare.

Därjämte har ansetts böra vara å anstaltens kontorsavdelning

placerade ett manligt och ett kvinnligt biträde. Den närmaste ledningen

och tillsynen över anstaltens tryckeriavdelning skulle tillkomma eu

tryckeriföreståndare eller faktor. Dessa fyra befattningshavare skulle

anställas enligt grunder, som borde fastställas av Kungl. Maj:t, och har

lantmäterikommissionen i sådant avseende föreslagit personliga kontrakt

med viss uppsägningstid. För den övriga personalen å tryckeriet borde

såväl formen för anställandet som avlöningsförmånerna rättas efter vad

som gällde för motsvarande yrken inom enskild verksamhet. Dessa av

kommissionen framställda förslag finner jag välgrundade och ägnade

att bereda verksamheten vid anstalten erforderlig rörelsefrihet. Jag tillstyrker

ävenledes vad kommissionen föreslagit i fråga om arbetstiden å

tjänsterummet för kontorspersonalen och angående semester.

Kommissionen, som framhållit att personalen genom det föreslagna

anställningssättet erhölle en osäkrare ställning än statens ordinarie tjänstemän,

har föreslagit en avlöning av 9,000 kronor för föreståndaren och

betonat, att denne måste vara en skolad och driftig affärsman. Lautmäteristyrelsen

har föreslagit 12,000 kronor eller ock ett något lägre

belopp i förening med tantiem till viss procent å nettobehållningen av

anstaltens verksamhet. Statskontoret har hållit före, att den av lantmäteristyrelsen

sålunda föreslagna avlöningen vore större än som betingades

av befattningens vikt och den för dess skötande erforderliga kompetensen.

Det bör vidare uppmärksammas, att såväl kommissionen som,

efter vad det vill synas, även lantmäteristyrelsen förutsatt, att till de

föreslagna avlöningarna skulle komma vederbörliga tillskott genom till- *

fällig löneförbättring ävensom dyrtidstillägg. Statskontoret har häremot

framhållit, att, då personalens arvoden syntes skola årligen fastställas

av Kungl. Maj:t, någon tillfällig löneförbättring icke behövde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

här ifrågakomma, varemot dyrtidstillägg borde utgå liksom till statens

övriga tjänstinnehavare. Med inberäknande av det för en till 9,000

kronor uppgående avlöning nu bestämda tillskottet å 1,200 kronor genom

tillfällig löneförbättring kan alltså kommissionens förslag anses innebära

en effektiv avlöning för föreståndaren av 10,200 kronor förutom därå

utgående dyrtidstillägg.

För min del ansluter jag mig i avseende å föreståndarens avlöningsbelopp

närmast till kommissionen. I likhet med statskontoret

håller jag emellertid före, att tillfällig löneförbättring ej bör i detta fall

tillämpas. På grund härav bör den av kommissionen föreslagna avlöningen

höjas, dock ej till mera än jämt 10,000 kronor. Lägre avlöning

synes icke böra ifrågakomma för föreståndaren. Det är nämligen

för anstaltens verksamhet och utveckling av största betydelse,

att i spetsen för densamma erhålles en på ifrågavarande område verkligt

kvalificerad person. På hans duglighet, energi och affärsförmåga

vilar snart sagt anstaltens hela rörelse. Visserligen synas mig beaktansvärda

skäl kunna anföras för att låta någon del av avlöningen utgå

i form av tantiem, men då anstaltens verksamhet och det ekonomiska

resultatet av denna ännu ej vunnit tillräcklig stadga, torde svårigheter

möta att för närvarande meddela några bestämmelser angående en dylik

avlöningsform.

I viss analogi med vad som finnes bestämt i fråga om de affärsdrivande

verken synes beloppet av föreståndarens avlöning böra bestämmas

av riksdagen.

För de tre övriga härovan särskilt nämnda befattningshavare

skulle arvodena bestämmas av Kungl. Maj:t. Detta finner jag lämpligt.

Mot kommissionens förslag i avseende å de belopp, som från

1921 års början skulle fastställas, har jag ej annat att erinra än att

för det manliga kontorsbiträdet och faktorn torde böra göras tillägg

ungefär motsvarande tillskotten genom tillfällig löneförbättring för jämförliga

befattningshavare.

Den övriga personalens avlöningar skulle bestämmas av den myndighet,

som finge stj^relsen över anstalten sig anförtrodd. Detta finner

jag riktigt.

För all personal bör utgå dyrtidstillägg efter samma grunder som

för statens befattningshavare i allmänhet.

På av kommissionen anförda skäl anser jag överinseendet över

anstalten böra tillkomma lantmäteristyrelsen. Jag ansluter mig i huvudsak

till vad kommissionen anfört angående denna styrelses befogenhet.

Närmare regler torde böra meddelas genom instruktion.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

7

I likhet med statskontoret anser jag, att samtliga utgifter för anstalten,

alltså även för lokalhyra och dyrtidstillägg, böra uppföras att

bestridas av anstaltens medel liksom vid övrig av staten bedriven affärsverksamhet.

Beträffande statens provningsanstalt har visserligen icke

beräknats, att dyrtidstillägg skulle utgå av anstaltens inkomster, men

denna anstalt är också organiserad mera som ett ämbetsverk och har

personal å ordinarie stat.

I avseende å sättet för upptagande i budgeten av reproduktionsanstaltens

inkomster och utgifter ansluter jag mig till statskontoret.

Det återstår då att angiva dessa belopp. På begäran har jag från

lantmäteristyrelsen erhållit följande beräkning över anstaltens utgifter:

Avlöningar............................................................. kronor 110,000

Lokalhyra ................................................................. » 4,000

Värme, ljus och elektrisk energi ........................ » 11,000

Förbrukningsartiklar............................................... » 30,000

Nyanskaffning av maskiner och inventarier ... » 50,000

Summa kronor 205,000.

Avlöningarna till de fyra ovan särskilt nämnda befattningshavarna

kunna beräknas tillhopa till 22,200 kronor. För övrig mera stadigt

anställd personal har avlöningen efter visst belopp per vecka beräknats

till inalles omkring 36,000 kronor. Återstående beloppet, omkring

51,200 kronor, har ansetts erforderligt till dyrtidstillägg, ålderstillägg,

vikariatsersättning, övertidsarbete och tillfällig personal. Lokalhyran

har upptagits till det belopp, som synts böra påföras reproduktionsanstalten

för de lokaler, som för denna och för lantmäteriundervisningen

gemensamt förhyrts i Östermalms gamla läroverkshus.

Anstaltens inkomster hava av lantmäteristyrelsen beräknats till

155.000 kronor. Styrelsen har framhållit, att de föreslagna nyanskaffningarna,

vilkas kostnad utgjorde skillnaden mellan de beräknade inkomsterna

och utgifterna, hade naturen av kapitalökning. Jag har inhämtat,

att nyanskaffningen, vilken ansåges nödvändig dels för anstaltens

nuvarande verksamhet och dels för att möjliggöra dennas utvidgning

till att omfatta även blankettryck samt kartor i så stora upplagor som

20.000 å 30,000 exemplar, skulle avse bland annat en offsetpress, en

boktryckssnällpress med stilar, ett par digeltryckpressar, en stenslipningsmaskin,

litografiska stenar, en del böcker och kaster samt åtskilliga

möbler och andra inventarier.

Jag vill erinra, att lantmäteristyrelsens ovanintagna utlåtande den

11 oktober 1919, vari begärdes ett anslag å endast 20,000 kronor ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

Uiskottet.

över anstaltens inkomster, utgick från att tillskott genom tillfällig löneförbättring,

dyrtidstillägg och lokalhyra icke skulle bestridas av anstaltens

medel. Däremot antogs påtagligen, att vissa nyanskaffningar skulle

bekostas av inkomsterna. Jag finner styrelsens sista beräkning icke

giva anledning till någon anmärkning från min sida. Jag vill dock

framhålla, att det synes mig nödvändigt, att taxorna för reproduktionsarbetet

från anstalten höjas.

Då ifrågavarande anstalt ju i framträdande grad är avsedd för

statlig affärsverksamhet, bör den också budgettekniskt behandlas såsom

ett affärsdrivande verk. Dyrbarare maskin- och inventarieanskaffningar

och dylikt torde därför böra bestridas genom anslag till kapitalökning

liksom sker vid kommunikationsverken. Det bör utgå av andra statsinkomster

än lånemedel.

Det för kapitalökning till anstalten nu behövliga beloppet har icke

beräknats i förslaget till riksstat. Chefen för finansdepartementet lärer

komma att uppmärksamma, huruvida genom uppförandet av detta nya #

anslag i riksstaten någon ändring i inkomstberäkningen behöver vidtagas.»

Såsom framgår av departementschefens ovan intagna yttrande, avser

den nu föreliggande propositionen närmast att skapa vissa fastare former

för den verksamhet för fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor,

som sedan åtskilliga år bedrives vid en hos lantmäteristyrelsen

inrättad reproduktionsanstalt.

Utredningen ger också vid handen, att en sådan anordning är

betingad av den omfattning, verksamheten icke minst genom dess anlitande

i stor skala av vissa statens egna ämbetsverk och institutioner

numera erhållit och som kan antagas bliva än större bland annat

såsom en följd av de bestämmelser rörande kartkopiering, som innefattas

i av Kungl. Maj:t till innevarande års riksdag framställt förslag till ny

lantmäteritaxa.

Enligt förslaget skulle i spetsen för anstalten, vars verksamhet fördelas

på två avdelningar, en kontorsavdelning och en tryckeriavdelning,

anställas en föreståndare. Personalen å kontorsavdelningen skulle utgöras

av ett manligt och ett kvinnligt biträde. Den närmaste ledningen

och tillsynen över tryckeriavdelningen skulle tillkomma en tryckeriföreståndare

eller faktor. Dessa fyra befattningshavare skulle enligt förslaget

icke uppföras på ordinarie stat utan anställas genom personliga

kontrakt med viss uppsägningstid i syfte att såmedelst bereda anstalten

den rörelsefrihet, som med hänsyn till verksamhetens art vore önskvärd

och erforderlig. Med avseende å avlöningsförmånerna har föreslagits,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

9

att dessa för anstaltens föreståndare skulle bestämmas av riksdagen och

till ett belopp av 10,000 kronor. För de övriga tre nu nämnda befattningshavarna

vore enligt förslaget avlöningen avsedd att fastställas

av Kungl. Maj:t. Avlöningsbeloppen hava från 1921 års början beräknats

för det manliga kontorsbiträdet och faktorn såsom för tjänsteman i första

normalgraden eller till 4,000 kronor, vartill Skulle komma tillägg motsvarande

tillskotten genom tillfällig löneförbättring för jämförliga befattningshavare

och för det kvinnliga biträdet såsom för kvinnliga biträden

i tredje biträdesgl-aden eller till 2,400 kronor. För övrig erforderlig

personal å tryckeriet borde såväl formen för anställandet som avlöningsförmånerna

rättas efter vad som gällde för motsvarande yrken inom

enskild verksamhet och avlöningarnas belopp bestämmas av lantmäteristyrelsen,

vilken myndighet enligt förslaget skulle hava överinseendet

över anstalten i fråga. Dyrtidstillägg vore avsett att utgå till all

personal.

Utgifterna för anstalten har enligt ovannämnda yttrande beräknats

till sammanlagt 205,000 kronor, fördelade på sätt där angivits. Inkomsterna

hava beräknats till 155,000 kronor. Skillnaden mellan nämnda

belopp eller 50,000 kronor äro avsedda till nyanskaffningar för anstalten.

Utskottet, som till fullo uppskattar betydelsen av ifrågavarande

anstalts verksamhet, anser de av Kungl. Maj:t nu föreslagna anordningarna

vara välbetänkta och ägnade att ytterligare befordra anstaltens

utveckling. Någon erinran synes utskottet heller icke böra göras mot

de beräknade utgiftsbeloppen. Med avseende å departementschefens uttalande

att dyrtidstillägg vore avsett att utgå till all personal vid anstalten

vill utskottet framhålla, att enligt utskottets mening vid lönernas

bestämmande bör tillses, att dessas belopp jämte dyrtidstillägg icke

under några förhållanden överstiga de löner, som utgå på den allmänna

arbetsmarknaden. Med avseende på frågan, huru anstaltens inkomster

och utgifter lämpligast böra upptagas i riksstaten, har departementschefen

ansett, att anstalten borde budgettekniskt behandlas såsom ett

affärs drivan de verk och förty ovannämnda nyanskaffningar bestridas

genom anslag till kapitalökning. Denna uppfattning kan utskottet

emellertid icke dela, då den enligt utskottets mening icke torde stå i

överensstämmelse med av riksdagen antagna principer i fråga om riksstatens

uppställning. Utskottet håller sålunda före, att de för nyanskaffningar

avsedda medlen böra nppföras såsom anslag under riksstatens

nionde huvudtitel.

Under åberopande av det anförda och då vad departementschefen

Bihang till riksdagens -protokoll 1920. 10 scml. 28 höft. (Nr 68—70.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

i övrigt anfört ej ger anledning till någon utskottets erinran, hemställer

utskottet,

riksdagen

att riksdagen mä

dels i riksstaten för år 1921 upptaga å inkomstsidan

ett belopp av 155,000 kronor under titel »inkomster

av statens reproduktionsanstalt» och å utgiftssidan

ett anslag å samma belopp sålunda: »till upprätthållande

av statens reproduktionsanstalts verksamhet,

ordinarie förslagsanslag, att i första hand direkt

utgå av inkomster av reproduktionsanstalten»;

dels ock till nyanskaffningar vid anstalten å extra

stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

Stockholm den 11 maj 1920.

På jordbruksutskottets vägnar:

A ABY ERICSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 68.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:9a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 1 i texten