Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund.
1920-05-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1920:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
1
Nr 71.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1920 kl. ]/s 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund.
(l:a avd.)
I en till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 184, har Kungl. Maj:t, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för samma dag, föreslagit riksdagen
att såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund för främjande
av dess verksamhet anvisa å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, 15,000 kronor att utgå under villkor, att förbundet visar sig
hava från annat håll för ändamålet under året mottagit understöd å minst
lika stort belopp.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till statsrådsprotokollet.
Departementschefen har för egen del, bland annat, anfört följande:
»De uppgifter, jordbrukarungdomens förbund satt sig före att söka
främja, äro för hela vårt land men i första hand för dess jordbrukande
befolkning och jordbruket självt av synnerligen stor betydelse. Det är
ägnat att framkalla allvarliga bekymmer ur många synpunkter, att
jordbruksbefolkningen icke blott relativt utan även absolut taget visar
en stark tendens att minskas. I viss mån torde en sådan förändring
visserligen vara betingad av en naturlig utvecklingsgång, bland annat
av att stadsmannanäringarna torde äga avsevärt starkare förmåga av
expansion än jordbruksnäringen. Men det kan icke förbises, att den
så mycket omtalade flykten från landet i stor utsträckning kan hänföras
till andra, mera psykologiska orsaker, vilka ur viss synpunkt ibland betecknats
med uttrycket »tråkigheten på landsbygden». Dessa motiv få
icke underskattas. Om man vill söka förebygga, att inflyttningen från
landsbygden till städerna och stadsliknande samhällen sker i raskare
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 10 saml. 29 käft. (Nr 71—73.) 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
Utskottet.
tempo än förhållandena i själva verket påkalla och att städerna fyllas med
en befolkning, vilken kanske icke där kan finna sin utkomst, under det
att jordbruket lider av brist på arbetskraft, bör man icke underlåta att
så gott sig göra låter avhjälpa den jordbrukande landsbygdens underlägsenhet
i nyss antydda avseende. Man måste på sätt och vis flytta
de företräden städerna i nämnda hänseenden äga —''i den mån de äro
sunda och förädlande — ut på landet.
Det sätt, på vilket jordbrukarungdomens förbund gripit sig an
med sin uppgift, synes utvisa öppen blick för både mål och medel. Då
förbundet för att främja anslutningen icke kräver någon avgift av sina
aktiva medlemmar, är det givet, att behovet av penningmedel utifrån
skall bliva stort. Visserligen bör det icke vara uteslutet, att förbundets
lokalavdelningar kunna i någon män bereda sig inkomster genom upptagande
av en mindre avgift vid av dem anordnade föredrag, musikaliska
underhållningar, idrottstävlingar m. m., men dessa inkomster torde
i varje fall bliva ganska obetydliga och icke täcka omkostnaderna. I
betraktande av ovan anförda, såväl sociala som jordbruksekonomiska
synpunkter, anser jag därför statetn böra med ett bidrag understödja
föreningens verksamhet.))
Såsom i statsrådsprotokollet jämväl erinrats var frågan om anslag
till jordbrukarungdomens förbund redan förlidet år föremål för riksdagens
behandling i anledning av en inom andra kammaren väckt motion.
I sitt över motionen avgivna utlåtande nr 29 uttalade utskottet,
att det ansåg åtgärder, som vore ägnade att verka till höjande av jordbrukarungdomens
andliga utveckling och till densammas bevarande vid
jordbruket, värda beaktande. Att såsom motionärerna föreslagit i detta
syfte då bevilja statsbidrag till nämnda sammanslutning kunde utskottet
emellertid icke tillstyrka av den anledningen, att utskottet saknade närmare
kännedom om förbundet ifråga och med hänsyn till den korta tid
detsamma varit i verksamhet tillräcklig erfarenhet om dess arbete icke
kunnat vinnas. Härtill komme, att utskottet av principiella skäl ställde
sig tveksamt i fråga om beviljande av anslag till enskilda föreningar,
då någon utredning från Kung!. Maj:t i ärendet icke förelåge. Utskottet
hemställde därför om avslag å motionen, vilket också blev riksdagens
beslut.
Utskottet kan icke undgå finna, att de betänkligheter, som på sätt
ovan nämnts förra året uttalades mot beviljande av statsbidrag till
ifrågavarande förening i viss mån fortfarande äga fog. Visserligen föreligger
en av Kungl. Maj:t verkställd utredning i ärendet, som ger ut
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71. 3
skottet möjlighet att taga någon närmare kännedom om förbundet. Å
andra sidan torde den ytterligare erfarenhet om dess verksamhet, som
kunnat vinnas under den korta tid, som förflutit sedan riksdagen förlidet
år behandlade frågan, icke kunna tillmätas allt för stor betydelse
för densammas bedömande.
Med hänsyn emellertid till det obestridligen behjärtansvärda mål,
som förbundet satt sig före, och då av utredningen i ärendet synes
framgå, att förbundet för uppehållande av sin verksamhet icke torde
kunna påräkna några inkomster annat än genom upptagande vid av
föreningen anordnade föredrag och dylikt av vissa mindre avgifter, har
utskottet icke velat motsätta sig, att statsbidrag till av Kungl. Maj:t
föreslaget belopp och under angivet villkor beviljas förbundet'' i fråga.
Utskottet förutsätter härvid givetvis, att" förbundet i likhet med andra statsunderstödda
sammanslutningar underkastas erforderlig statlig kontroll.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens
förbund för främjande av dess verksamhet
anvisa å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, 15,000 kronor att utgå under villkor, att förbundet
visar sig hava från annat håll för ändamålet
under året mottagit understöd å minst lika stort belopp.
Stockholm den 11 maj 1920.
• På jordbruksutskottets vägnar:
A ABY ERICSSON.
Reservation:
av herrar Träff, Johanson i Uppmälby, Såvström, Ericsson i Arboga
och Ber ge, som yrkat avslag å Kung!. Maj:ts ifrågavarande framställning.
Särvaremde ■ se ullAtande nr 73.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:9a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 1 i texten