Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om omläggning av den s. k. nöjesskatten till en landstingsskatt.

1920-03-18 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:13, Utlåtande i anledning av väckt motion om omläggning av den s. k. nöjesskatten till en landstingsskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstit it tion sutskottets utlutande. Nr 13.

1

Är 18.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1920 kl. ’/« 1 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

omläggning av den s. k. nöjesskatten till en landstingsskatt.

Närvarande: herrar Clason, Strömberg, Schlyter, Johansson i Kälkebo, K. J. Ekman,

Thulin, Ljunggren von Geijer*), Almkvist*), Hallén*), Zander, Henrikson*),

Hansson i Gärda, Leander, Persson i Tofta, Hansson i Sölvesborg,

Runefors och Persson i Fritorp.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en i andra kammaren väckt motion, nr 144, av herr Erlansson

m. fi., hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse anhålla, det Kungl. Maj:t.

täcktes låta utreda och för riksdagen framlägga förslag till sådana förändringar

i nuvarande förordning angående den så kallade nöjesskatten,

att inkomsterna därav må utgå i form av landstingsskatt.

Beträffande den förebragta motiveringen hänvisar utskottet till

motionen.

Förslag om nöjesskattens utgående i form av landstingsskatt framfördes,

såsom motionärerna framhålla, inom konstitutionsutskottet vid

föregående års riksdag. Av flera skäl stannade emellertid utskottet vid

att tillstyrka nöjesskatten i den form, som i Kungl. Maj:ts proposition

föreslagits, nämligen såsom en till primärkommunerna utgående skatt.

1 sin motivering härför framhöll utskottet särskilt, att den föreslagna

skatteformen, såsom ny och oprövad i vårt land, borde göras fakultativ,

och att detta blott kunde ske genom att bestämmanderätten över densamma

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 12 höft. (Nr 13—14.) 1

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

utövades av primärkommunerna. Mot skattens utgående i form av landstingsskatt

talade även, anförde utskottet, »det förhållande, att skattens

anordning såsom landstingsskatt skulle medföra, att de för indrivningav

skatten och för uppbörden därav nödiga kontrollåtgärderna svårligen

skulle kunna anordnas på ett så enkelt och litet kostsamt sätt, som

torde vara nödigt, för att utgifterna därför icke skulle komma att taga

i anspråk eu oproportionerligt stor del av inflytande skattemedel».

Slutligen anfördes beträffande denna fråga i utskottets utlåtande:

»Utskottet vill ingalunda bestrida, att det kan framdeles befinnas lämpligt

att låta en nöjesskatt ombildas så, att vissa därigenom uppkommande

intäkter även skulle komma landstingen och staten till del. Eu

sådan omläggning av skatten förutsätter emellertid med nödvändighet,

att man på området vinner ökad erfarenhet. Just genom att genomföra

skatten i den föreslagna formen skulle man vinna tillfälle att inhämta

en sådan erfarenhet, varigenom en framdeles skeende förändring

av densamma skulle kunna underlättas.»

Dessa av 1919 års konstitutionsutskott framförda synpunkter synas

fortfarande äga full giltighet. Den erfarenhet av huru nöjesskatten i

sin nuvarande form verkar, som måste vara en ovillkorlig förutsättning

för upptagandet av frågan om en sådan omläggning av densamma som

den av motionärerna föreslagna, har ännu ej vunnits. Åven om utskottet

liksom föregående år ej ställer sig obetingat avvisande mot tanken på

en omläggning av nöjesskatten i sådan riktning, att därigenom uppkommande

intäkter icke'' skulle uteslutande tillfalla vederbörande kommun,

kan utskottet alltså icke för närvarande tillstyrka frågans upptagande.

På grund härav får utskottet alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 mars 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KonstxtuHonsutskoHets utlåtande Nr US.

Reservationer:

1) av herrar Johansson i Kälkebo, Ekman, K. •/., Henrikson, Persson

i Tofta och Bunefors, som ansett,

att riksdagen måtto i skrivelse till Knngl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida icke i förordningen den 30 maj 1919

om rätt för kommun att upptaga särskild avgift vid vissa offentliga

uöjestillställningar må kunna införas bestämmelse därom, att viss del

av denna avgift skall tillgodokomma landstinget att för länets gemensamma

behov användas, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kan föranleda;

2) av herr Zander mot motiveringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.