Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av vissa paragrafer i riksdagsordningen.
1920-03-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1920:21, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av vissa paragrafer i riksdagsordningen.
Dokumentets text
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1920 kl. Va 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
om ändring av vissa paragrafer i riksdagsordningen.
Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Schlyter, Hellberg, Johansson i
Kälkebo*, K. J. Ekman, Thulin, Ljunggren, Vindahl, Larsén, Janson i
Kungsör, Zander, Hansson i Gärda, Leander, Persson i Tofta, Nilsson
i Antnäs *, Andersson i Igelboda och Persson i Fritorp* .
*Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom första kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion nr 2 har herr Karl Johan Ekman yrkat »att riksdagen ville —
utan rubbning i övrigt av grunderna för första kammarens sammansättning,
sådana dessa numera blivit genom den nya författningsreformen gestaltade
— för sin del antaga till vidare grundlagsenlig behandling bestämmelser,
som vederbörande utskott torde närmare formulera, av innehåll,
att första kammarens ledamotsantal ökas från 150 till 170 samt att
de sålunda nytillkomna 20 ledamöterna utses av Kungl. Maj:t bland kunniga,
erfarna, redliga och allmänt aktade män eller kvinnor, som minst tio
år varit verksamma i det allmännas tjänst såsom innehavare av tjänstebefattning
eller förtroendeuppdrag inom stat, kyrka eller kommun och i
övrigt äro till kammaren valbara, sålunda att två representanter utses för
universitet, akademier och högskolor, två för svenska kyrkans prästerskap,
två för de allmänna läroverken och folkskolorna, två för rikets domstolar,
två för förvaltande verk och myndigheter, två för rikets förs vars väsende,
två för näringsgrenar tillhörande industri och hantverk, två för näringsgrenar
tillhörande handel, sjöfart och samfärdsel, två för det större och
mindre jordbruket samt därmed likställda näringsfång och två för samhällsgynnande
verksamhet i övrigt.»
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
3
Med avseende å de skäl, som motioniiren åberopat för sin hemställan,
får utskottet hänvisa till motionen.
Enär det av motionären framlagda förslaget avser att i visst avseende Utskottets
ändra första kammarens sammansättning och sålunda rubba en av grund- yttrande.
valarne i den författningsreform, om vilken uppgörelse träffades vid 1918
års urtima riksdag, och då denna författningsreform ännu ej i alla delar
är genomförd, får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 mars 1920.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOK LAKSSON.
Reservation
av herr Ekman, Karl Johan, som anfört:
Att förstakammarproblemet i vårt land icke vunnit en tillfredsställande
slutgiltig lösning erkännes från olika håll. Så t. ex. yttrade vid debatten
i andra kammaren den 24 maj 1919 dåvarande chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Eliel Löfgren bland annat följande: »På en viktig punkt
— den rör första kammarens bildande — ber jag emellertid som min
mening få säga, att frågans lösning med fog kan sägas lida av en viss
svaghet i sammanfogningen, den svaghet, som plägar karaktärisera de fall,
när en ny klut sättes på ett gammalt kläde.---Vad man beträffande
förstakammarproblemet nu kunnat göra har varit att bevara möjligheten för
framtiden att, därest man kan komma fram till en bättre lösning, vidtaga
densamma utan att vara prejudicerad av nu fattade beslut. Och både
från regeringshåll och i utskottet har också konstaterats, att inga hinder
därför finnas. Man kan sålunda hoppas, att förstakammarproblemet med
det snaraste får upptagas på allvar».
I förevarande motion har jag framlagt ett utarbetat förslag till lös
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
ning av den föreliggande frågan i en viss bestämd riktning. Det må
dock villigt erkännas, att även andra lösningar kunna tänkas. Då emellertid
tillräcklig anslutning till någon sådan lösning från samtliga förefintliga
politiska riktningar i vårt land icke så snart efter 1918 års uppgörelse
i författningsfrågan torde vara att påräkna, lärer någon utsikt icke
förefinnas att nu ernå positivt resultat. Jag finner mig därför föranledd
att tills vidare begränsa mig därhän att föreslå,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida
icke — utan rubbning i övrigt av grunderna för första
kammarens sammansättning, sådana dessa numera blivit
genom den nya författningsreformen gestaltade —
en sådan ombildning av första kammaren må kunna
äga rum, att säkerhet vinnes för att den högre sakkunskapen
på samhällslivets viktigare områden blir
allsidigt och på ett mera stadigvarande och självständigt
sätt än genom växlande val är möjligt i erforderlig
omfattning företrädd, ävensom för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.