Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av vissa paragrafer i riksdagsordningen.

1920-03-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:21, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av vissa paragrafer i riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1920 kl. Va 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

om ändring av vissa paragrafer i riksdagsordningen.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Schlyter, Hellberg, Johansson i

Kälkebo*, K. J. Ekman, Thulin, Ljunggren, Vindahl, Larsén, Janson i

Kungsör, Zander, Hansson i Gärda, Leander, Persson i Tofta, Nilsson

i Antnäs *, Andersson i Igelboda och Persson i Fritorp* .

*Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion nr 2 har herr Karl Johan Ekman yrkat »att riksdagen ville —

utan rubbning i övrigt av grunderna för första kammarens sammansättning,

sådana dessa numera blivit genom den nya författningsreformen gestaltade

— för sin del antaga till vidare grundlagsenlig behandling bestämmelser,

som vederbörande utskott torde närmare formulera, av innehåll,

att första kammarens ledamotsantal ökas från 150 till 170 samt att

de sålunda nytillkomna 20 ledamöterna utses av Kungl. Maj:t bland kunniga,

erfarna, redliga och allmänt aktade män eller kvinnor, som minst tio

år varit verksamma i det allmännas tjänst såsom innehavare av tjänstebefattning

eller förtroendeuppdrag inom stat, kyrka eller kommun och i

övrigt äro till kammaren valbara, sålunda att två representanter utses för

universitet, akademier och högskolor, två för svenska kyrkans prästerskap,

två för de allmänna läroverken och folkskolorna, två för rikets domstolar,

två för förvaltande verk och myndigheter, två för rikets förs vars väsende,

två för näringsgrenar tillhörande industri och hantverk, två för näringsgrenar

tillhörande handel, sjöfart och samfärdsel, två för det större och

mindre jordbruket samt därmed likställda näringsfång och två för samhällsgynnande

verksamhet i övrigt.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

3

Med avseende å de skäl, som motioniiren åberopat för sin hemställan,

får utskottet hänvisa till motionen.

Enär det av motionären framlagda förslaget avser att i visst avseende Utskottets

ändra första kammarens sammansättning och sålunda rubba en av grund- yttrande.

valarne i den författningsreform, om vilken uppgörelse träffades vid 1918

års urtima riksdag, och då denna författningsreform ännu ej i alla delar

är genomförd, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 mars 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOK LAKSSON.

Reservation

av herr Ekman, Karl Johan, som anfört:

Att förstakammarproblemet i vårt land icke vunnit en tillfredsställande

slutgiltig lösning erkännes från olika håll. Så t. ex. yttrade vid debatten

i andra kammaren den 24 maj 1919 dåvarande chefen för justitiedepartementet,

statsrådet Eliel Löfgren bland annat följande: »På en viktig punkt

— den rör första kammarens bildande — ber jag emellertid som min

mening få säga, att frågans lösning med fog kan sägas lida av en viss

svaghet i sammanfogningen, den svaghet, som plägar karaktärisera de fall,

när en ny klut sättes på ett gammalt kläde.---Vad man beträffande

förstakammarproblemet nu kunnat göra har varit att bevara möjligheten för

framtiden att, därest man kan komma fram till en bättre lösning, vidtaga

densamma utan att vara prejudicerad av nu fattade beslut. Och både

från regeringshåll och i utskottet har också konstaterats, att inga hinder

därför finnas. Man kan sålunda hoppas, att förstakammarproblemet med

det snaraste får upptagas på allvar».

I förevarande motion har jag framlagt ett utarbetat förslag till lös
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

ning av den föreliggande frågan i en viss bestämd riktning. Det må

dock villigt erkännas, att även andra lösningar kunna tänkas. Då emellertid

tillräcklig anslutning till någon sådan lösning från samtliga förefintliga

politiska riktningar i vårt land icke så snart efter 1918 års uppgörelse

i författningsfrågan torde vara att påräkna, lärer någon utsikt icke

förefinnas att nu ernå positivt resultat. Jag finner mig därför föranledd

att tills vidare begränsa mig därhän att föreslå,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida

icke — utan rubbning i övrigt av grunderna för första

kammarens sammansättning, sådana dessa numera blivit

genom den nya författningsreformen gestaltade —

en sådan ombildning av första kammaren må kunna

äga rum, att säkerhet vinnes för att den högre sakkunskapen

på samhällslivets viktigare områden blir

allsidigt och på ett mera stadigvarande och självständigt

sätt än genom växlande val är möjligt i erforderlig

omfattning företrädd, ävensom för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.