Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring av kommunallagarnas bestämmelser rörande sättet för fattande av beslut om beviljande av anslag till nya ändamål m. m.

1920-03-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:25, Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring av kommunallagarnas bestämmelser rörande sättet för fattande av beslut om beviljande av anslag till nya ändamål m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1920 kl. 3 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion

om ändring av kommunallagarnas bestämmelser rörande

sättet för fattande av beslut om beviljande av anslag till

nya ändamål m. m.

Närvarande: Herrar Olason, Schlyter, Johansson i Kälkebo*, K. J. Ekman, Thulin,

Ljunggren, von Geijer, Modig, Larsén, Almkvist *, Hallén *, Zander, Hansson

i Gärda, Leander, Kahlström *, Persson i Tofta, Nilsson i Antnäs *,

Hansson i Sölvesborg *, llunefors och Persson i Fritorp *.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion nr 151 har herr Lindhagen hemställt, »att riksdagen—för möjliggörande

av nyskapningar i kommunalpolitiken — ville antingen för sin

del besluta eller ock hos regeringen begära förslag till sådana ändringar i

gällande kommunallagar, att kvalificerad majoritet icke vidare erfordras för

beviljande av anslag till nya ändamål eller behov, samt att för sådant fall

må med vanlig majoritet beviljas anslag, även om medlen skola anskaffas

genom upplåning ».

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin hemställan, får

utskottet hänvisa till motionen.

Vid den år 1918 vidtagna genomgripande reformen av den kommu- Utskottets

nalä rösträtten utsträcktes kommunalförordningarnas bestämmelser om två yttrande.

tredjedelars majoritet vid beslut rörande kommunernas ekonomiska angelägenheter

till ytterligare en del fall av ifrågavarande art. Dittills hade

erfordrats dylik majoritet vid beslut om

avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 19 käft. (Nr 25—27.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 25.

eller inköp av sådan egendom, där ej inköpet avser genomförande av fastställd

stadsplan eller tomtindelning;

beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden för

erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen.

I anslutning till förslag, utarbetade av särskilt tillkallade sakkunniga,

upptog Kungl. Maj:t i proposition till urtima riksdagen 1918 angående

ändrad lydelse i vissa delar av kommunallagarna bestämmelser om utsträckning

till vissa fall av stadgandena rörande två tredjedelars majoritet.

De sålunda föreslagna bestämmelserna godkändes av riksdagen, vadan sagda

majoritet numera kräves även för beslut avseende

beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt,

men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i kommun, där

högsta kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital och arbete

överstiger 9 kronor;

höjande av visst, under det löpande året utgående anslag, då höjningen

skulle utgöra:

l:o) mer än 25 % i kommun, där högsta kommunalskatten över
stiger

9 kronor men icke 12 kronor för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete;

2ro) mer än 15 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger

12 kronor men icke 15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete;

3:o) mer än 10 % i kommun, där högsta kommunalskatten över
stiger

15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete.

Det särskilda utskott, som vid sagda riksdag hade frågan om den kommunala

rösträttsreformen till behandling, yttrade rörande de framlagda förslagen

om införande av kvalificerad majoritet för utgifter i sådana kommuner,

där skattetrycket nått viss höjd, att utskottet funne desamma »väl

grundade och ägnade att i sin mån skapa betingelser för en sund och

besinningsfull verksamhet på det kommunala området». Då sålunda 1918

års riksdag väsentligen utsträckt användningen av kvalificerad majoritet

vid beslut angående kommunala utgifter, och då konstitutionsutskottet finner

de 1918 till stöd för denna utsträckning anförda skälen fortfarande äga

giltighet, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka ett förslag, som skulle

gå i direkt motsatt riktning.

På grund härav får utskottet hemställa,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

3

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 mars 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Reservation

av herrar Thulin och Ljunggren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.