Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om minskning av antalet ledamöter i riksdagens kamrar.
1920-04-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1920:28, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om minskning av antalet ledamöter i riksdagens kamrar.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlutande Nr 28.
1
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1920 kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om minskning av
antalet ledamöter i riksdagens kamrar.
Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Strömberg, Schlyter, Johansson
i Kälkebo, K. J. Ekman, Thulin, Ljunggren*), von Geijer*), Modig,
Vindahl*), Magnusson i Tumhult, Janson i Kungsör, Hallén, Jansson
i Edsbäcken, Henrikson, Hansson i Gärda, Leander, Andersson i
Igelboda och Persson i Fritorp.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en i andra kammaren väckt motion, nr 20, av herr Leander, hemställes,
»det riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning,
huruvida och i vad mån medlemsantalet inom riksdagens båda kamrar
kan undergå minskning, samt om framläggande för riksdagen av det
förslag, vartill utredningen må föranleda».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet anser ej de i förevarande motion framlagda skälen för en
eventuell minskning av medlemsantalet inom riksdagens båda kamrar
övertygande. Sedan riksdagsmännens antal 1894 fastställdes till 150 i
första kammaren och 230 i den andra, har landets folkmängd och jämväl
de valberättigades antal betydligt tillväxt. Och även om det närvarande
medlemsantalet icke kan sägas vara oundgängligen behövligt
för riksdagens löpande arbete, torde dess bibehållande vara motiverat
in den synpunkten, att det är av stor vikt, att riksdagen så allsidigt
och fullständigt som möjligt avspeglar det väljande folkets stämningar
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 20 käft. (Nr 28—30.) 1212 20 1
Utskottets
yttrande.
2
.Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
och intressen. Då denna viktiga synpunkt icke kan vara förenlig med
en minskning av antalet ledamöter i riksdagens kamrar, finner sig utskottet
icke kunna biträda motionärens yrkande.
Utskottet får alltså hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 13 april 1920.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Reservationer:
1) av herr Clason;
2) av herrar Leander, Magnusson i Törnhult och Persson i Fritorp
vilka anfört:
Enligt en inom utskottets kansli utarbetad översikt ställer sig riksdagsmännens
antal i förhållande till invånareantalet i nedannämnda länder
på följande sätt.
Stat
1
Folk-
mängd
i
null.
Antal medlemmar i
Antal invånare per
medlem i
övro
kamm.
nedre
kamm.
hela
repr.
övre
kamin.
nedre
kamm.
hela
repr.
i
| Amerikas Förenta Stater ..................
92.0
96
435
531
958 300
210 400
173 200
! Belgien.........................................
7.6
120
186
306
63 300
40000
24 800
| Danmark .......................................
3.o
72
140
212
41 700
21 400
14 200
i Finland.........................................
3.s
—
—
200
—
—
16 500
j Frankrike.......................................
40. o
300
602
902
133 300
66 400
44 300
Grekland .......................................
4.8
—
—
332
—
—
14 200
1 Italien .........................................
36.1
383
508
891
94 300
71100
40 500
Nederländerna.................................
6.3
50
100
150
126 000
63 000
42 000
Norge ..........................................
2.5
—
—
126
—
—
19 800
I Portugal ......................................
6.0
71
164
235
84 500
36 600
25 500
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
3
Stat
Folk-
mängd
i
mill.
Antal medlemmar i
Antal invånare per
medlem i
övre
kamin.
nedre
kamm.
hela
repr.
övre
kamm.
nod ro
kamm.
hela
repr.
Rumänien.......................................
7.8
120
183
303
65 000
42 600
25 700
Schweiz..........................................
3.9
44
189
233
88 600
20000
16 700
Serbien...............
4.6
—
—
166
—
—
27 700
Spanien.........................................
20.5
320
417
737
64 100
49 200
27 800
Tyska Riket (enl. gamla förf.)............
67.8
—
—
397
—
—
170 800
Bayern (d:o)..............................
6.9
70
163
243
98 400
38000
28 300
Preussen (d:o).......
40.2
305
433
738
131 700
92 800
54 400
Saehsen (d:o) ...........................
4.8
47
91
138
102 000
52 400
34 800
Wiirtemberg (d:o) ....................
2.4
c: a 30
92
c:al22
80 000
26 500
20 000
Storbritannien....................
42.4
1
( 70000
Irland ..........................................
4.4
>c:a 700
707
c:al400
66 000
i 43000
j- 33 000
Ungern (gamla förf.).....................
21.2
384
453
837
55 300
46 900
25 400
Österrike (d:o).....................
29.2
281
516
797
104 100
56 700
36 700
Sverige: 1867........................
4.i
125
190
315
32 800
21 600
13 000
1896.................................
4.8
150
230
380
32 000
20 900
12 600
1914.................................
5.7
150
230
380
38 000
24 800
15 0001
Kursiverad siffra är antingen i författning fixerad eller ock genom särskild lag bestämd att utgöra
grunden för representantantalet.
Folkmängds uppgifterna gälla år 1914.
Såsom av ovanstående översikt framgår, håller sig Sverige med ett
större antal riksdagsmän i förhållande till sin folkmängd än de flesta
andra länder. Endast Danmark och Grekland ha ett något större antal.
Emellertid kan man icke säga, att de stater, som äga ett vida lägre
antal representanter i förhållande till sitt invånareantal, vanvårda sina
politiska angelägenheter eller att dessa skulle skötas bättre, om de hade
flere riksdagsmän. Vi anse alltså, att det ur såväl nyttans som sparsamhetens
synpunkt föreligger skäl för att åtminstone anställa en undersökning,
huruvida en minskning av riksdagsmännens antal lämpligen
skulle kunna äga rum, och ha på grund därav inom utskottet yrkat,
att motionen bort tillstyrkas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.