Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, jämte tvä inom riksdagen väckta motioner.

1920-02-19 · 17 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:3, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, jämte tvä inom riksdagen väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1920 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54

och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den

21 mars 1862, jämte tvä inom riksdagen väckta motioner.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Strömberg, Sehlyter, Hellberg, K.

J. Ekman, Ljunggren, von Hofsten,* Larsén, Magnusson i Törnhult,

Janson i Kungsör, Jansson i Edsbäcken, Zander,* Henrikson,* Hansson

i Gårda, Leander, Kahlström och Hansson i Sölvesborg.*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat

en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 12, med

bär nedan infört förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i

förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

I sammanhang med propositionen har utskottet jämväl till behandling

lörehaft en inom första kammaren väckt motion, nr 181, av herrar

Träff och Almkvist, samt en inom andra kammaren väckt motion, nr 276,

av herrar Björklund och Vennerström med instämmande i vissa delar av

herr C. 0. Johanson, vilka motioner väckts i anledning av Kungl. Maj:ts

omförmälda proposition samt blivit till utskottet hänvisade.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 saml. 3 käft. (Nr 3)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Utskottets Det i den kungliga propositionen nr 12 framlagda förslaget till regle
yfirande.

rjno. av förvaltningen i städer under landsrätt är i huvudsak av samma

Kungl. innehåll som det förslag, vilket i Kung!. Maj:ts proposition nr 278 vid

MpoÅtim°~ föregående års riksdag avgavs. Såsom där framhölls är frågan om magistratsförvaltningens

ordnande i städer under landsrätt av icke oväsentlig

Betydelse för kommunalförvaltningen, till följd saväl av att städerna under

landsrätt redan nu utgöra ett förhållandevis tämligen stort antal, som ock

av att denna stadstyp synes komma att för framtiden erhålla allt större

omfattning. Utskottet, som förra gången, då frågan var före, hemställde

om bifall till den kungliga propositionen, med vissa av utskottet föreslagna

ändringar, har intet att erinra mot det i årets proposition framlagda

förslaget om ändring av §§ 54 och 56 i K. F. om kommunalstyrelse

i stad 1862, i vilket förslag hänsyn tagits såväl till utskottets som

till vissa andra inom riksdagen gjorda anmärkningar mot fjolårets förslag.

Beträffande motiveringen hänvisar utskottet dels till sitt utlåtande nr 30

vid 1919 års riksdag’, dels till det vid propositionen fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över civilärenden den 19 december 1919.

Reglements
förslagen.

Vid den kungl. propositionen finnas fogade förslag till reglementen

1) för stadsstyrelse med kommunalborgmästare;

2) för stadsstyrelse utan kommunalborgmästare; samt

3) för stadsstyrelse med kommunalborgmästare och lagfaren kommunalrådman.

Vissa av de i dessa reglementen införda bestämmelserna skola enligt det

framlagda förslaget vara av konstitutiv natur, d. v. s. icke kunna i särskilda

fall utan riksdagens hörande ändras; detta gäller stadgandena om obehörighetsgrunder

för kommunalrådman och kompetensvillkor för kommunalborgmästar-

och kommunalrådmanstjänst, kommunalradmans rätt till avsägelse,

oförenlighet mellan ledamotskap av stadsstyrelse och stadsfullmäktiguppdrag,

om val av kommunalborgmästare och kommunalrådmän

jämte därtill hörande bestämmelser, om avlöning, om jäv mot ledamot av

stadsstyrelse, om uppdelningen av stadsstyrelsens beslutanderätt mellan

kommunalborgmästaren och styrelsen samfällt, om stadsstyrelsens befattning

med stadens polisväsen samt om besvär över stadsstyrelsens beslut.

Utskottet är i fråga om den berörda karaktären av dessa bestämmelser

fullt ense med vad Kungl. Maj:t i propositionen sålunda uttalat. Uppgift

om vilka dessa bestämmelser äro skall enligt förslaget inryckas i den sista

paragrafen i varje särskilt reglemente, något som kan innebära en gagnelig

upplysning för de berörda'' städernas stadsfullmäktige, som hava att

föreslå ändringar i respektive reglementen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konxtitutionsutskottetx utlåtande Nr .7. 3

Vad innehållet i ifrågavarande reglementen beträffar, hava i ovannämnda

motioner föreslagits vissa ändringar; och. har utskottet dels på

grund av det i de båda likalydande motionerna anförda, dels på grund

av inom utskottet väckta förslag, beslutat föreslå riksdagen att uttala sig

för de ändringar i berörda reglementen, vilka framgå av här vid utlåtandet

fogade bilagor A, B och C.

Beträffande förslaget till reglemente för stadsstyrelse med kommunalborgmästare

anser utskottet i likhet med motionärerna, att bestämmelserna

i § 3 angående kompetensvillkoren för kommunalborgmästare tarva ett förtydligande,

så att tvekan icke kan råda därom, att även längre tids verksamhet

i kommunala värv skall kunna meritera till erhållande av sådan

tjänst. Mot samma paragraf hava motionärerna vidare anmärkt, att genom

de föreslagna bestämmelserna om dispens för borgmästarkandidat, som icke

avlagt juridisk examen, sådana grupper av befolkningen, vilka ej äga majoritet

i stadsfullmäktige, uteslutits från att såsom kandidater framföra

kommunalt erfarna lekmän, för vilka de hava förtroende. Motionärerna

föreslå för den skull, att städerna måtte få rätt att utan föregående prövning

från Kung]. Maj:ts sida av vederbörandes kompetens på förslag till

borgmästartjänst uppföra de kommunalmän, som städerna själva pröva vara

härtill skickade. Utskottet, som gillar, vad motionärerna anmärkt mot att

endast en majoritet inom stadsfullmäktige skall kunna göra framställning om

dispens, anser emellertid ur flera synpunkter fördelaktigt, att kompetensfrågan

definitivt avgöres före valet, så att den icke sedermera i besvärsväg

må kunna dragas under Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet hemställer

därför, att de av motionärerna framförda synpunkterna måtte på

det sätt beaktas, att redan en tredjedel av stadsfullmäktiges i omröstningen

härom deltagande ledamöter må äga rätt att hos Kungl. Maj:t göra

sådan framställning, varom här är fråga.

Den i § 6 stadgade fatalietiden av 30 dagar för sökande till kommunalborgmästarbefattning

synes vara väl knappt tilltagen. Utskottet föreslår

därför dess förlängande till 60 dagar.

Mot det i § 15 införda stadgandet, att stadsfullmäktige skulle äga

besluta att låta med val av kommunalborgmästare anstå under en tid

av tre år, hava inom utskottet allvarliga betänkligheter yppat sig. Då

borgmästaren även i stor utsträckning utövar statsfunktioner, har ansetts,

att stadsfullmäktige icke utan Kungl. Maj:ts godkännande borde kunna

fatta beslut om anstånd med tjänstens återbesättande under så lång tid,

som här föreslagits. Vidare har anmärkts, att stadgandet i allmänhet icke

kan vara ägnat att befrämja det därmed avsedda ändamålet — att giva

£>''tadsst lidelse

med

Icommunalborgmustnre.

tf -7.

tf 6.

tf In.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

de kommunala myndigheterna möjlighet att pröva eu viss innnehavares

lämplighet för tjänsten och först efter vunnen erfarenhet tillsätta befattningen

eller tilläventyrs göra ett ombyte — då utsikten till anställning

på försök såsom tillförordnad kommunalborgmästare i allmänhet icke lär

locka dugliga personer att aspirera på platsen. Då enligt utskottets mening

fog icke kan frånkännas de sålunda framkomna anmärkningarna mot

stadgandet i fråga och behovet av ett sådant stadgande torde minskas,

om städerna i enlighet med de av utskottet föreslagna ändringarna i § 3

erhålla vidgad möjlighet att besätta borgmästareänsten med för städernas

invånare välkända kommunalmän, föreslår utskottet, att hela paragrafen

utgår. Utskottet vill emellertid betona, att härmed icke avsetts att utesluta

möjlighet för Kungl. Maj:t att på framställning av stadsfullmäktige

förordna om anstånd med borgmästarval, när i särskilda fall sådant kan

finnas ändamålsenligt.

Under betonande av det lämpliga i att stad, som till borgmästare

utsett en kommunalman utan juridisk examen, erhåller den juridiska sakkunskapen

företrädd på en sekreterarplats inom stadsstyrelsen, hava motionärerna

föreslagit införande i reglementet av bestämmelser om val av

sekreterare. Då reglementsförslaget icke lägger hinder i vägen för en sådan

anordning som den motionärerna här tänkt sig, har utskottet ansett,

att det framlagda normalreglementet ej bör tyngas med detaljbestämmelser

av denna art. Endast på en punkt synes en jämkning i reglementet böra

vidtagas. Enligt utskottets mening bör nämligen för det fall, att stadsfullmäktige

besluta inrättande av en lagfaren sekreterartjänst, dennas innehavare

tillsättas av stadsfullmäktige och icke av stadsstyrelsen. Bestämmelse

härom torde böra införas i andra stycket av § 25. Inrättas sådan

tjänst, står det naturligtvis staden fritt att på den lagfarne sekreteraren

överflytta icke blott de av motionärerna berörda, i § 31 mom. 1 av förslaget

till reglemente för stadsstyrelse med kommunalborgmästare och lagfaren

kommunalrådman angivna åligganden, utan jämväl exempelvis de i

§ 36 av nu förevarande reglementsförslag omförmälda ombudsmannagöromålen,

därest detta skulle befinnas ändamålsenligt.

Motionärerna hava yrkat, att slutorden i § 34 »ävensom i andra

ärenden av natur att påkalla ett omedelbart avgörande» måtte utgå. Såvitt

utskottet kan finna, är det icke fullt klart, huruvida meningen varit, att

även i § 33 avsedda ärenden av större vikt eller principiell innebörd skulle

kunna handläggas av kommunalborgmästaren ensam, när de påkallade ett

omedelbart avgörande, eller om detta endast skulle gälla »andra frågor än

dem som enligt § 33 ankomma å stadsstyrelsen samfällt». År den förra,

tolkningen riktig, delar utskottet motionärernas betänkligheter mot bestäm
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

5

melsen i fråga; skall densamma åter tolkas på det senare sättet, är den

överflödig. Utskottet anser för den skull, att bestämmelsen till undvikande

av missförstånd och missbruk bör ur paragrafen utgå.

Motionärerna hava vidare yrkat strykning i § 37 av orden »mot § 37.

särskilt arvode». Utskottet anser för sin del, att hela paragrafen är överflödig

och utan skada kan ur reglementet utgå.

De av motionärerna i §§ 19, 20 och 31 föreslagna ändringarna be-#§i9,xoori,

röra samtliga sådana stadganden, vilka äro av mindre vikt. Då de städer, 31- som det önska, kunna erhålla jämkningar i dessa paragrafer utan riksdagens

hörande, har utskottet ansett anledning saknas att göra något uttalande

angående deras innehåll.

I § 17 hava motionärerna föreslagit införande av en bestämmelse $r 17.

om att av borgmästarens fasta lön hälften skulle utgå av statsmedel, men

att återstoden skulle gäldas av staden. Till motivering för detta yrkande

hava motionärerna anfört:

»1 propositionen framhålles bl. a. å sid. 10, att stadsstyrelsens uppgifter

till större delen äro av statlig natur. Det är också tydligt, att när en tidigare

landskommun eller del därav erhåller stad srättigheter, åtskilliga göromål

överflyttas från statens tjänstemän å kommunalborgmästaren. Man frågar sig då,

vad anledningen kan vara till att staden ensam skall bekosta avlönandet av en

tjänsteman, som till icke ringa del utför statliga funktioner. Motståndet från de

flesta landsrättsstädernas sida mot den föreslagna organisationen grundar sig

också till icke ringa de! därpå, att de funnit de med densamma förenade kostnaderna

alltför dryga. Städer med egen jurisdiktion erhålla som bekant högst väsentliga

bidrag till sin borgmästares avlöning genom den till honom utgående expeditionslösen,

vilken måste hänföras under statsmedel. Enligt vårt förmenande föreligga

därför fullgiltiga skäl till att även städer med kommunalborgmästare erhålla

statsbidrag till täckande av kostnaderna för den ämbetsmässiga förvaltning, som

ur statssynpunkt ansetts vara så angelägen; och synes statens bidrag skäligen

kunna sättas till en tredjedel av borgmästarens hela årliga avlöning eller

in. a. 0. —_ då 2/s av denna betraktas som lön och återstoden som tjänstgöringspengar

— till hälften av den fasta lönen.»

Mot vad motionärerna sålunda anfört kan visserligen erinras, att de

ifrågavarande samhällena genom erhållandet av stadsrättigheter i ekonomiskt

hänseende i jämförelse med landskommunerna uppnå vissa fördelar, vilka

måhända kunna anses rättfärdiga, att hela administrationskostnaden lägges

på staden, samt att vissa av landskommunernas tjänstemän utföra

statliga funktioner utan att statsbidrag till deras avlönande lämnas. I brist

på närmare utredning i denna fråga anser sig utskottet icke kunna förorda

bifall till motionärernas förlag om ändring i reglementet. Emellertid har

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5

KofisUtutionsutskottets utlåtande Nr 3.

utskottet, särskilt med hänsyn därtill, att i nuvarande städer med egen

jurisdiktion vissa bidrag till borgmästarens avlöning utgöras av medel, som

eljest skolat ingå till statsverket, ansett en allsidig och förutsättningslös

utredning av hithörande frågor vara motiverad och hemställer för den

skull om skrivelse till Kungl. Maj:t i sådant syfte.

Stadssty
kommunal

1 förslagen till reglemente för stadsstyrelse utan kommunalborgmästare

borgmästare, och reglemente för stadsstyrelse med kommunalborgmästare och lagfaren

kommunalrådman böra i tillämpliga delar samma ändringar vidtagas som

i förslaget till reglemente för stadsstyrelse med kommunalborgmästare.

Därjämte anser utskottet ytterligare vissa ändringar i förslaget till

reds^med reglemente för stadsstyrelse med kommunalborgmästare och lagfaren kornkommunal-

munalrådman vara av nöden.

ochfagfaren Enligt detta reglementsförslag skulle stadsstyrelsen bestå av lagfaren

kommunalrådman.

§ 1-

kommunalborgmästare, en lagfaren kommunalrådman och två kommunalrådmän,

som icke behöva vara lagfarna. 1 de båda motionerna uttalas

vissa farhågor för att på grund av kommunalborgmästarens utslagsröst det

juridiska elementet i dessa stadsstyrelser skulle bliva dominerande; motionärerna

föreslå därför, att den lagfarne kommunalrådmannen utom i

vissa angivna fall blott skall tjänstgöra som stadsstyrelsens sekreterare.

Utskottet, som i viss mån delar motionärernas betänkligheter, anser emellertid

ett annat medel att säkerställa lekmannaelementets behöriga inflytande

mera lämpligt än det av dem föreslagna, som alltför mycket synes försvaga

den lagfarne kommunalrådninr\nens ställning i stadsstyrelsen. Eu

ökning av antalet icke lagfarna kommunalrådmän från två till tre utgör

enligt utskottets mening det bästa sättet att tillgodose det berättigade

syftet i motionärernas förslag, och hemställer utskottet därför om ändring

i § 1 i denna riktning.

Utskottet anser dessutom ett förtydligande av § 1 i detta reglemente

önskvärt. Orden »icke lagfarna kommunalrådmän» synas nämligen

vara missvisande så till vida, som de enligt sin ordalydelse skulle kunna

anses innebära, att de åsyftade kommunalrådmännen icke skulle få vara

lagfarna. Då givetvis meningen blott är, att dessa kommunalrådmän icke

behöva vara lagfarna, har utskottet här föreslagit införande av ett förtydligande

tillägg. Därjämte synas orden »icke lagfaren» i början av § 2 böra

utgå, då ju de i denna paragraf uppräknade obehörighetsgrunderna uppenbarligen,

ehuru ett stadgande härom ej ansetts vara av nöden, skola gälla

även de lagfarna kommunalrådmännen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konatitutionsutekottets utlåtande Nr 3,

7

I övrigt har utskottet intet att erinra mot de framlagda reglementsförslagen.

Dock vill utskottet framhålla önskvärdheten av att vid

visst reglementes utfärdande det antal väljande, vilket skall kunna påfordra

proportionellt val av kommunalrådmän, resp. ledamöter i stadsstyrelsen,

bestämmes på ett enklare sätt än genom den generella formuleringen

»minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles,

om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser ökat med

1». Då i varje särskilt fall reglementet innehåller uppgift å det antal

kommunalrådmän etc., som skall utses, låter sig ju nyssnämnda regel om

antalet väljande, som äger påfordra proportionellt val, uttryckas på det

enkla sätt, att om exempelvis två rådmän skola väljas, valet skall ske proportionellt,

om sådant äskas av minst en tredjedel av de väljande; om tre

skola väljas, proportionellt val skall äskas av minst eu fjärdedel o. s. v.

På grund av de i reglementsförslagen införda bestämmelserna om

att val av kommunalrådmän och ledamöter i stadsstyrelse under vissa betingelser

skola utses proportionellt »på sätt därom är särskilt stadgat»,

vilka bestämmelser häntyda på Kungl. Maj:ts nådiga stadga om proportionellt

valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige in. in.

den 13 juni 1913, har utskottet beslutat föreslå riksdagen att för sin del

antaga ett förslag till lag om ändring i § 1 av denna stadga. I densamma

synes nämligen böra införas ett tillägg, varigenom klargöres, att även val

av kommunalrådmän och ledamöter i stadsstyrelse falla inom dess tillämpningsområde.

På

ställa,

grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet alltså hem
-

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

proposition nr 12, måtte för sin del antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

§ 54.

I stad, där magistrat ej finnes, skall den för sådan stad särskilt tillsatta

styrelse fullgöra de å magistraten ankommande bestyr och åligganden,

om vilkas besörjande därstädes särskild föreskrift i lag eller författfattning

ej meddelats.

Denna styrelse skall bestå av en kommunalborgmästare och minst

två kommunalrådmän; dock att utan hinder härav i stad, som kommit i

åtnjutande av stadsrättigheter före den 1 januari 1921, om stadsstyrelses

sammansättning skall gälla vad i reglementet för stadsstyrelsen är eller

varder stadgat.

Kommunalborgmästare tillsättes av Kungl. Maj:t bland de tre behöriga

personer, som jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser därtill

föreslagits av stadens vid stadsfullmäktigeval röstberättigade invånare.

Kommunalrådmän utses av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av

allmänna rådstugan.

Reglemente för stadsstyrelse utfärdas av Kungl. Maj:t efter därom

av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan upprättat

förslag.

§ 56.

Ledamöterna i drätselnämnden utses, ibland kommunens röstberättigade

medlemmar, av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna

rådstugan.

Sådant val sker, där två eller flera personer skola utses, proportionellt

på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av minst så

många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes

antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1.

I stad, där magistrat ej linnés, må stadsfullmäktige kunna bestämma,

att drätselkammaren skall utgöras, utom av de särskilt valda ledamöterna,

jämväl av kommunalborgmästaren eller, där sådan ej finnes, stadsstyrelsens

ordförande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr it.

b) att riksdagen ville för sin del antaga följande

Förslug

till

Lag

om ändrad lydelse av $ 1 i Kungl. Maj:ts nådiga stadga om proportionellt

valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige in. m. den

13 juni 1913.

Härigenom förordnas, att § 1 i Kungl. Maj:ts nådiga stadga om

proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

in. in. den 13 juni 1913 skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ I
Da

val av kommunalnämnd, drätselkammare, kommunalrådmän, ledamöter

i stadsstyrelse, kyrkoråd och skolråd, gemensamt kyrko- och skolråd

samt landstings förvaltningsutskott, så ock val av två eller derå personer

för särskild beredning av ärenden, som skola företagas till avgörande å

kommunalstämma, inom kommunalfullmäktige, å allmän rådstuga, inom

stadsfullmäktige, å kyrkostämma eller inom landsting, äro proportionella,

skall vid valens förrättande iakttagas, vad här nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.

c) att riksdagen måtte förklara sig icke hava andra

erinringar att göra mot de till Kungl. Maj:ts proposition

nr 12 fogade förslagen till reglementen för olika stadsstyrelser

än som framgår av här nedan intagna bilagor;

d) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning

av frågan, huruvida och i vilken mån bidrag till

kommunalborgmästares avlöning må kunna beredas av

statsmedel, samt, därest utredningen därtill skulle giva

anledning, för riksdagen framlägga förslag i frågan;

Bihang till riksdagens protokoll 1320. 5 samt. 3 käft. (Nr 3.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande i\Tr 3.

e) att de av herrar Träff, Almkvist, Björklund och

Vennerström väckta motionerna I: 181 och II: 276 måtte

anses besvarade genom vad utskottet här ovan hemställt.

Stockholm den 19 februari 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservation:

av herrar Magnusson i Tumhult, Jansson i Edsbäcken, Henrikson,

Leandev och Kahlström, vilka anfört:

Såsom utskottet påpekat, utföra vissa av landskommunernas tjänstemän

statliga funktioner, utan att statsbidrag till deras avlönande lämnas.

Även inom magistratsstä derna är detta förhållandet. Det synes oss därför

oegentligt, att ensamt städer med kommunalborgmästare skola erhålla bidrag

från staten för avlöning av dessa tjänstemän, vilket väl förutsattes

genom den av utskottet förordade skrivelsen till Ivungl. Maj:t om utredning

i ämnet. Utan att taga bestämd ståndpunkt till frågan, huruvida

de av kommunernas funktionärer, som ha sig ålagda åtskilliga rena statsuppgifter,

härför skola avlönas delvis genom statsmedel, anse vi dock, att

skall eu utredning därom göras, bör detta ske i frågans hela omfattnin

och icke beträffande blott den kategori befattningshavare, det här galle

Vi ha därför yrkat avslag å utskottets hemställan under punkt d).

Herr Glasört har anmält, att han endast delvis deltagit i behandlingen

av förevarande ärende inom utskottet.

'' 09

s. 11 Kontrollera mot PDF

Komtitutiomutakottetn utlutande Nr S.

11

Bilaga A.

Reglemente för stadsstyrelse

(Kungl. Maj:ts förslag.)

1 och 2 lika i Kungl. Maj:t

§ 3.

Kommunalborgmästare skall hava

avlagt sådan examen, som berättigar

till inträde i rättegångsverken, eller

ock under längre tids utövande av

allmän befattning hava ådagalagt

sådan insikt och skicklighet, som

Kungl. Maj:t på framställning av

stadsfullmäktige prövar innebära

kompetens till borgmästarbefattning

varom här är fråga.

§§ 4 och 5 lika i Kungl. Maj:ts

§ 6-

Då kommunalborgmästare skall

til Isättas, “förelägge länsstyrelsen genom

anslag och kungörelse i allmänna

tidningarna sökande att inom

trettio dagar från kungörandet till

länsstyrelsen ingiva sina ansökningshandlingar.

Efter denna tids förlopp

med kommunalborgmästare.

(Utskottets förslag.)

? och utskottets förslag.

§ 3.

Kommunalborgmästare skall hava

avlagt sådan examen, som berättigar

till inträde i rättegångsverken, eller

ock under längre tids verksamhet i

kommunala värv eller eljest i allmän

befattning hava ådagalagt sådan insikt

och skicklighet, som Kungl.

Maj:t på framställning av stadsfullmäktige

eller minst en tredjedel av

stadsfullmäktiges i omröstningen härom

deltagande ledamöter prövar innebära

kompetens till borgmästarbefattning,

varom här är fråga.

och utskottets förslag.

§ 6.

Då kommunalborgmästare skall

tillsättas, förelägge länsstyrelsen genom

anslag och kungörelse i allmänna

tidningarna sökande att inom

sextio dagar från kungörandet till

länsstyrelsen ingiva sina ansökningshandlingar.

Efter denna tids förlopp

i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

(Kung!. Maj:ts förslag.)

skall länsstyrelsen överlämna ansökningshandlingarna

till stadsstvrelsen.

Innan val för upprättande av

förslag till kommunalborgmästartjänst

äger rum, skall stad sstyrelsen

lämna stadsfullmäktige tillfälle att

avgiva yttrande över de sökandes

lämplighet för tjänsten.

(Utskottets förslag.)

skall länsstyrelsen överlämna ansökningshandlingarna

till stadsstyrelsen.

Innan val för upprättande av

förslag till kommunalborgmästartjänst

äger rum, skall stadsstyrelsen

lämna stadsfullmäktige tillfälle att

avgiva yttrande över de sökandes

lämplighet för tjänsten.

§§ 7—14 lika i Kungl. Maj:ts och utskottets förslag.

§ 15. § 15 utgår.

Med val för besättande av ledigvorden

kommunalborgmästartjänst

må, där stadsfullmäktige så besluta,

anstå under en tid av högst tre år.

§§ 16—24 lika i Kungl. Maj:ts och utskottets förslag.

§ 25.

Frågor om vilka tjänstebiträden

stadsstyrelsen skall hava till sitt förfogande,

så ock om deras avlöning

samt om anslag till stadsstyrelsens

-övriga utgifter avgöras av stadsfullmäktige.

Stadsstyrelsen antager och entledigar

sina tjänstebiträden.

§ 25.

Frågor om vilka tjänstebiträden

stad sstyrelse] ] skall hava till sitt förfogande,

så ock om deras avlöning

samt om anslag till stadsstyrelsens

övriga utgifter avgöras av stadsfullmäktige.

Besluta stadsfullmäktige, att hos

stadsstyrelsen skall anställas en sekreterare,

som avlagt juridisk examen,

skall denne utse.s- av stadsfullmäktige.

1 övrigt antager och entledigar stadsstyrelsen

själv sina tjänstebiträden.

§§ 26—33 lika i Kungl. Maj:ts och utskottets förslag.

l

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

i;s

(Kungl. Maj:ts förslå<j.)

8 34.

Stadsstyrelseus beslutanderätt utövas

av kommunalborgmästaren ensam

i alla andra frågor än dem,

som enligt § 33 ankomma å stadsstyrelsen

samfällt, och särskilt i sådana,

som angå den löpande förvaltningen

eller avse tillämpning av

allmänna föreskrifter å särskilda fall,

ävensom i andra ärenden av natur

att påkalla ett omedelbart avgörande.

(Utskottets försina.)

§ 34.

Stadsstyrelseus beslutanderätt utövas

av kommunalborgmästaren ensam

i alla andra frågor än dem,

som enligt § 33 ankomma å stadsstyrelsen

samfällt, och särskilt i sådana,

som angå den löpande förvaltningen

eller avse tillämpning av

allmänna föreskrifter a särskilda fall.

utskottets förslag.

§§ 35 och 36 lika i Kungl. Maj:ts och

§ 37. § 37 utgår.

Kommunalborgmästaren må, där

ej hinder möter på grund av hans

övriga tjänsteåligganden, efter drätselkammarens

anmodan mot särskilt

arvode övertaga förandet av drätselkammarens

diarier och protokoll

samt ombesörja dess skriftväxling.

§§ 38—41 lika i Kungl. Maj:ts och utskottets förslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Bilaga B.

Reglemente för stadsstyrelse

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§§ 1 —16 lika i Kungl. Maj:ts

§ 17.

Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas

av ordföranden ensam i alla

andra frågor än dem, som enligt

§16 ankomma å stadsstyrelsen samfällt,

och särskilt i sådana, som angå

den löpande förvaltningen eller avse

tillämpning av allmänna föreskrifter

å särskilda fall, ävensom i andra

ärenden av natur att påkalla ett

omedelbart avgörande.

§§ 18—22 lika i Kungl. Maj:

ut an kommunal borgmästare.

(Utskottets förslag.)

och utskottets förslag.

§ 17.

Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas

av ordföranden ensam i alla

andra frågor än dem, som enligt §

16 ankomma å stadsstyrelsen samfällt,

och särskilt i sådana, som angå

den löpande förvaltningen eller avsé

tillämpning av allmänna föreskrifter

å särskilda fall.

och utskottets förslag.

Bilaga C.

Reglemente för stadsstyrelse med koniuiunalborginästare och lagfaren

kommunalrådman.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ I
Stadsstyrelsen

består av en kominunalborgmästare

såsom ordförande,

(Utskottets förslag.)

§ 1.

Stadsstyrelsen består av eu kommunalborgmästare

såsom ordförande,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 3.

15

(Kungl. May.ts förslag.)

•''ii lagfaren kommunalrådman och

två icke lagfarna kommunalrådmän

jämte två suppleanter för de senare.

§ 2.

Icke lagfaren kommunalrådman

eller suppleant för sådan kan ej den

vara, som icke uppnått tjugufem års

ålder, ej heller:

a) den, som icke råder över sig

och sitt gods;

b) den, som är förklarad ovärdig

att i rikets tjänst vidare nyttjas eller

eljest på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till straffpåföljd, varom sist förmäles,

eller den, som är ställd under framtiden

för brott, vilket kan medföra

sådan påföljd; samt

c) den, som är förklarad ovärdig

att inför rätta föra andras talan.

Gift kvinna må ej på den grund,

att hon står under mannens målsmanskap,

anses obehörig att vara

kommunalrådman eller suppleant för

sådan.

§ 3.

Kommunalborgmästare och lagfaren

kommunalrådman skola hava

(Utskottets förslag.)

eu lagfaren kommunalrådman och

tre kommunalrådmän, som icke behöva

vara lagfarna, jämte tre suppleanter

för de senare.

Kommunalrådman, som icke behöver

vara lagfaren, benämnes i det

följande icke lagfaren kommunalrådman.

§ 2.

Kommunalrådman eller suppleant

för sådan kan ej den vara.,

som icke uppnått tjugufem års ålder,

ej heller:

a) den, som icke råder över sig

och sitt gods;

b) den, som är förklarad ovärdig

att i rikets tjänst vidare nyttjas eller

eljest på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till straffpåföljd, varom sist förmäles,

eller den, som är ställd under framtiden

för brott, vilket kan medföra

sådan påföljd; samt

c) den, som är förklarad ovärdig

att inför rätta föra andras talan.

Gift kvinna må ej på den grund,

att hon står under mannens målsmanskap,

anses obehörig att vara

kommunalrådman eller suppleant för

sådan.

§ 3.

Kommunalborgmästare och la»-

o 0

faren kommunalrådman skola hava

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

avlagt sådan examen, som berättigar

till inträde i rättegångsverken, dock

att till kommunalborgmästare jämväl

må utses person, som under längre

tids utövande av allmän befattning

ådagalagt sådan insikt och skicklighet,

som Kungl. Maj:t på framställning

av stadsfullmäktige prövar innebära

kompetens till borgmästarbefattning,

varom här är fråga.

§§ 4 och 5 lika i Kungl. Maj:

§ 6.

Då kommunalborgmästare eller

lagfaren kommunalrådman skall tillsättas,

förelägge länsstyrelsen genom

anslag och kungörelse i allmänna

tidningarna sökande att inom trettio

dagar från kungörandet till länsstyrelsen

ingiva sina ansökningshandlingar.

Efter denna tids förlopp

skall länsstyrelsen överlämna ansökningshandlingarna

till stadsstyrelsen.

Innan val för upprättande av förslag

till kommunalborgmästartjänst

äger rum, skall stadsstyrelsen lämna

stadsfullmäktige tillfälle att avgiva

yttrande över de sökandes lämplighet

för tjänsten.

§§ 7—14 lika i Kungl. Maj:ts

(Utskottets förslag.)

avlagt sådan examen, som berättigar

till inträde i rättegångsverken, dock

att till kommunalborgmästare jämväl

må utses person, som under längre

tids verksamhet i kommunala värv

eller eljest i allmän befattning ådagalagt

sådan insikt och skicklighet,

som Kungl. Maj:t på framställning

av stadsfullmäktige eller minst en

tredjedel av stadsfullmäktiges i omröstningen

härom deltagande ledamöter

prövar innebära kompetens till

borgmästarbefattning, varom här är

fråga.

;s och utskottets förslag.

§ 6.

Då kommunalborgmästare eller

lagfaren kommunalrådman skall tillsättas,

förelägge länsstyrelsen genom

anslag och kungörelse i allmänna

tidningarna sökande att inom sextio

dagar från kungörandet till länsstyrelsen

ingiva sina ansökningshandlingar.

Efter denna tids förlopp

skall länsstyrelsen överlämna ansökningshandlingarna

till stadsstyrelsen.

Innan val för upprättande av förslag

till kommunalborgmästartjänst

äger rum, skall stadsstyrelsen lämna

stadsfullmäktige tillfälle att avgiva

yttrande över de sökandes lämplighet

för tjänsten.

och utskottets förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottetn utlåtande Nr 3.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 15.

Med val för besättande av ledigvorden

korum uualborgmästartjänst

må, där stadsfullmäktige så besluta,

anstå under en tid av högst tre år.

§§ 16—38 lika i Kungl. Maj:ts

§ 39.

iStadsstyrelsens beslutanderätt utövas

av kommunalborgmästaren ensam

i alla andra frågor än dem,

som enligt § 38 ankomma å stadsstyrelsen

samfällt, och särskilt i sådana,

som angå den löpande förvaltningen

eller avse tillämpning av allmänna

föreskrifter å särskilda fall,

ävensom i andra ärenden av natur

att påkalla ett omedelbart avgörande.

§§ 40—45 lika i Kungl. Maj:ts

( Utskottets förslag.)

§ 15 utgår.

och utskottets förslag.

§ 39.

Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas

av kommunalborgmästaren ensam

i alla andra frågor än dem,

som enligt § 38 ankomma å stadsstyrelsen

samfällt, och särskilt i sådana,

som angå den löpande förvaltningen

eller avse tillämpning av allmänna

föreskrifter å särskilda fall.

och utskottets förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 3 käft. (Nr 3.)

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:57 Skrivelse till Konungen i anledning av Knmgl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i sta s. 5 i texten