Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av §§ 72 och 73 riksdagsordningen.

1920-04-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:33, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av §§ 72 och 73 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.

\

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1920 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

ändrad lydelse av §§ 72 och 73 riksdagsordningen.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Sirömberg*;, frih. Adelswiird, Schlyter*),

Hellberg, K. J. Ekman, Thulin, Ljunggren, von Geijer, H. G. Andersson *),

Magnusson i Tumhult *), Hallon, Jansson i Edsbäcken, Henrikson, Hansson

i Gärda, Persson i Tofta, Runefors *), Karlsson i Vadstena och Persson

i Fritorp.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en motion i andra kammaren, nr 327, hemställer herr Hage,

»att riksdagen måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig

behandling antaga följande

Förslag till ändrad lydelse av §§ 72 och 75 i riksdagsordningen.

§ 72.

Å varje lagtima riksdag väljes enligt de grunder, som äro föreskrivna

i § 37 mom. 5 revisorer — — — — — — — _ _ vara

fullbordad.

Revisorerna välja---------äro lika.

De anmärkningar — — — — — —---vidare behandling.

O

§ 75.

. a-^a 7al — .— — — — — — — — till deras antal;

dock skall i fråga om val till utskott och val av revisorer och suppleanter

för dessa gälla vad uti den i 37 § 5 mom. omförmälda stadga

— — — — — — — när så erfordras.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 sand. 23 höft. (Nr 33—34.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.

Konstitutionsutskottet torde benäget föreslå den lagtext, som

eventuellt kan anses bättre lämpa sig. Möjligen behövlig ändring av

benämningen av ovannämnda stadga kan ske sedermera.»

Till stöd för sin hemställan anför motionären följande:

»Det har under senare tider inträffat ett flertal händelser inom

statens verksamhetsområde, vilka tala sitt tydliga och övertygande språk

därom att den existerande kontrollen över statsverksamheten bör göras

så arbetsduglig och mångsidig som möjligt. . Risken för att så ej blir

fallet, särskilt "då det gäller granskningen i sista hand genom statsrevisorerna,

föreligger i hög grad, då nämnda revisorer väljas genom majoritetsval.

Med ett sådant valsätt kan t. ex. två partier, som stödja regeringen,

hänsynslöst, om de hava majoritet i bägge kamrarna, tillsätta

revisorerna, och oppositionspartierna kunna på detta sätt fullständigt

utestängas från möjligheten att få inblick i de frågor, som behandlas

av statsrevisorerna. Då man under de senaste tiderna sett, hurusom

partilivet allt mera tenderat till att utveckla sig i den riktningen, att

det rent av anses tämligen naturligt, att eu partiman tillhörande ett

regeringsparti är skyldig att i alla väder försvara vad regeringen och

dess ämbets- och tjänstemän gjort och planerat, så föreligger det en

stor fara för att med ett sådant valsystem statsrevisionen kan urarta

till att bliva icke en revision, gjord av personer, som ej ha anledning

att sticka under stolen med och försvara begångna försyndelser, utan

en proformagranskning, som tager till uppgift att förklara, att statsverket

under den sittande regeringens utmärkta översyn skötts på ett

i alla avseenden förträffligt sätt.

Det måste enligt mitt förmenande ordnas på ett sådant sätt, att

valsättet vid val av statsrevisorer förhindrar, så långt det är möjligt,

att statsrevisionen blir av den art som ovan omnämnts. Ett sätt att

trygga oppositionens rätt till representation är införande av proportionellt

valsätt vid val av statsrevisorer.

Det finnes mycket som talar för, att en ändring i riksdagsordningen

nu bör åstadkommas i dylik riktning. En omständighet, som

talar härför, är att det nu tillkommit flera mindre partigrupperingar inom

riksdao-en, vilka — i den män de uppnå eller uppnått den storlek att

de med proportionell valmetod har rätt till representation i statsrevisionen

_ icke kunna känna sig tillfredsställda med att bliva ställda utom möjlighet

att sätta sig in i statsmaskineriets funktionerande — ett deltagande

i statsrevisionen innebär givetvis vissa förutsättningar härför.

Det är visserligen tänkbart, att dessa grupperingar kunna även med nu

ogillande valsätt komma att genom majoritetsgruppernas nåd tilldelas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33. 3

cn eller annan plats. Men på en så lös grund bör icke ett rättskrav få

byggas. Rätten för ett parti att få bliva representerat i förhållande till

sin styrka vid utskottsbehandlingen av riksdagfrågorna har redan godkänts

av statsmakterna. Denna rätt bör även utsträckas till representation

i statsrevisionen. Det kan härvidlag ej framföras som ett motargument

den motivering, som anförts för att kommunala revisorer ej

skola väljas proportionellt. Därvidlag har man nämligen anfört, att till

revisorer måste väljas personer, som hava vissa förutsättningar för att

kunna på bästa sätt fullgöra uppdraget. Detta mål kan man naturligtvis

nå vid val av statsrevisorer, även om valet sker proportionellt. Ty

givetvis finnes inom alla partier personer, som äro fullt kvalificerade

för uppdraget.

En sådan anordning som den här ifrågasatta behöver naturligtvis

ej alltid leda till att man måste tillgripa den mera invecklade och något

mera tidsödande proportionella valmetoden vid val av statsrevisorer.

Tvärtom har erfarenheten ofta visat, att inom riksdagen utskottsval, som

skolat ske med proportionell valmetod, skett genom val med en för alla

partierna gemensam lista, som försetts med en partibeteckning t. ex.

»gemensamma listan» eller dylikt, vilket förfarande kunnat tillgripas, då

partierna kunna samla sig omkring en kandidatlista, uppgjord med

hänsyntagande till varje partis krav på proportionell representation.

En bidragande orsak till att en sådan samling kunnat åstadkommas är

emellertid den, att man vetat inom majoritetspartierna, att minoriteten

kunnat gå fram med egen lista. Rätten att frampressa den proportionella

valmetodens användande har härvidlag varit till nytta för att

skydda minoritetens berättigade krav. Den bör kunna ha samma uppgift,

om den kommer att stipuleras med avseende på valet av statsrevisorer.

Från dessa utgångspunkter och med hänvisande till vad här anförts

vill jag alltså påyrka, att riksdagsordningen ändras på sådant sätt, att

det bestämmes, att val av statsrevisorer skall ske med användande av

proportionell valmetod. Jag tager för givet, att majoritetspartierna ej

komma att motsätta sig en dylik anordning. Ett sådant ståndpunktstagande

— d. v. s. ett nekande att godkänna den proportionella valmetodens

användande i detta fall — kan nämligen knappast stå i god

överensstämmelse med ett verkligt demokratiskt styrelsesätt, då givetvis

i ett sådant styrelsesätts grundprinciper även bör ingå, att demokratien

icke hesiterar att på allt sätt medverka till att hela dess verksamhet

lägges fram till granskning för representanter för olika folklager och

samhällskategorier.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.

Utskottets

yttrande.

Frågan om den proportionella valmetodens utsträckning även till

val av revisorer av statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd,

styrelse och förvaltning, ävensom till deras suppleanter, framfördes

år 1913 i en motion i andra kammaren, nr 65, av herrar Kristensson

och Persson i Malmö, vari påyrkades skrivelse till Kung!. Maj:t

med begäran om utredning av frågan. Konstitutionsutskottet biträdde

vid detta tillfälle i princip motionärernas förslag och hemställde i sitt

utlåtande nr 9, »att riksdagen i anledning av den förevarande motionen

måtte i skrivelse till Kung! Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta

verkställa utredning om och för riksdagen framlägga förslag till införande

av proportionellt valsätt vid val av revisorer jämte suppleanter

att granska statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd,

styrelse och förvaltning». Denna utskottets hemställan bifölls av andra

kammaren, men avslogs av den första, varför frågan för denna gång

förföll.

Goda skäl synas emellertid tala för en förändring i den riktning,

som av 1913 års konstitutionsutskott tillstyrktes och i förevarande motion

påyrkas. Då det proportionella valsättet kommit till användning vid

val av politiska och kommunala korporationer och beredande nämnder

inom desamma, synes denna princip även böra tillerkännas giltighet på

här berörda område, där det gäller att utse en korporation med den

granskande och kontrollerande uppgift, som statsrevisionen har sig

förelagd. Det synes i själva verket vara av särskild betydelse, att i

statsrevisionen, som har att på viktiga områden kontrollera statsförvaltningen,

olika meningsriktningar kunna komma till uttryck, detta såväl

av hänsyn till granskningens objektivitet som till det allmänna förtroendet

för densamma. Och även om i regel genom fria överenskommelser

detta syfte ernås, synes det vara av vikt, att den proportionella

principen på detta område genom lag stadgas och garanteras.

Utskottet, som alltså i princip ansluter sig till motionärens förslag,

anser emellertid rörande dess utformande en närmare prövning vara av

nöden. Dels torde en noggrann granskning av berörda grundlagsparagrafer

böra ske, dels synas i samband med deras ändring vissa

andra lagändringar vara behövliga såsom i stadgan om val till riksdagens

utskott.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion,

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t låta verkställa utredning om och för riks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande AV 33.

5

dagen framlägga förslag till införande av proportionellt

valsätt vid val av revisorer jämte suppleanter att

granska statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse och förvaltning.

Stockholm den 22 april 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:190 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av §§ T2 och 15 riksdagsordningen. s. 14 i texten