Utlåtande, i anledning av väckt motion om vissa ändringar i gällande bestämmelser angående val av lekmannaombud vid kyrkomöte.
1920-04-22 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1920:34, Utlåtande, i anledning av väckt motion om vissa ändringar i gällande bestämmelser angående val av lekmannaombud vid kyrkomöte.
Dokumentets text
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.
Nr 34.
Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1920 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion om
vissa ändringar i gällande bestämmelser angående val
av lekmannaombud vid kyrkomöte.
Närvarande: herrar Larssoni Västerås, Clason, Strömberg ),frili. Adelswfird '',). Schlyter*),
Hellberg, K. J. Ekman, Thulin, Ljunggren, von Geijer, H. G. Andersson*),
Magnusson i Tumhult*), Hallén, Jansson i Edsbäcken, Henrikson, Hansson
i Gårda, Persson i Totte, Runefors *), Karlsson i Vadstena och
Persson i Fritorp.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en motion i andra kammaren, nr 128, hemställer herr Hallén,
»att riksdagen ville besluta sådan ändring i lagen om kyrkomöte, att
omedelbara val av lekmannaombud vid kyrkomötet införes, att kvinnor
medgivas valbarhet samt att val till lekmannaombud förrättas inom
varje församling».
Till stöd för sin hemställan anför motionären följande:
»Den demokratiska principen om direkta val med allmän och lika
rösträtt för män och kvinnor har nu trängt igenom vid sammansättningar
av alla viktigare representationer i samhället. Det är då av betydelse,
att intet område undandrages denna utveckling. En naturlig
konsekvens av detta principiella demokratiska krav är en reformering av
gällande bestämmelser angående sättet för val av lekmannaombud till
allmänt kyrkomöte.
Valen till kyrkomöte förrättas som bekant så, att de prästerliga
ledamöterna utses genom direkta val, medan däremot lekmannaombuden
alltjämt utses genom indirekta val. Detta valsätt, som förut tillämpades
även vid val till riksdagens andra kammare, kunde under då rådande
förhållanden väl motiveras, men har ju numera övergivits. Visserligen
utses riksdagens första kammare genom indirekta val, men då ju landstingsmännens
huvudsakliga uppdrag är ett helt annat än att vara elektorer
vid nämnda val, komma de att av valmännen uppfattas på ett
helt annat sätt än de elektorer, som utses i och för val av kyrkomötes
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.
7
ombud. Don relativt osjälvständiga roll, som därför tillkommit urväljarna
till kyrkomöte, har självfallet gjort, att deras intresse för valet
har varit ganska ringa. Man kan utan överdrift säga, att ingen representation
i vårt land ägt en så ringa valmanskår bakom sig som kyrkomötet.
Det bär ej heller kunnat undvikas, att det varit högst ovisst,
om de ombud, som ur detta medelbara valsätt utgått, verkligen representerat
den rådande uppfattningen i de frågor, kyrkomötet haft att
handlägga. Åtminstone delvis torde man i detta olämpliga valsätt hava
att söka förklaringen till det drag av efterblivenhet och bristande kontakt
med tiden, som allmänt erkännes hava präglat så många av de
gångna årens kyrkomöten.
Ett annat förhållande, som står i strid med eu nutida uppfattning
och för vars bibehållande allraminst kyrkan har någon anledning att
ivra, är, att kvinnorna varit utestängda från möjligheten att väljas till
kyrkomötesombud. I den mån de före 1918 års ändring i kommunallagarna
voro röstberättigade å kyrkostämma, fingo de även deltaga i
elektorsvalen, således en begränsad form av kvinnlig rösträtt, långt innan
den politiska rösträtten tilldelades kvinnorna. I konsekvens med de
fattade besluten om fullständig kommunal och politisk rösträtt och valbarhet
för kvinnor bör därför kvinnas valbarhet till lekmannaombud till
kyrkomöte genomföras.
En annan praktisk reform, som skulle betydligt underlätta deltagandet
i dessa val, är, att valen må få förrättas inom varje församling
i stället för pastoratsvis. I stora delar av vårt land är det milslånga
avstånd från annexförsamlingarna till den plats inom moderförsamlingen,
där valet skall förrättas. Orimligheten i en dylik anordning
framgår ju än mer, när man erinrar sig den omsorg, varmed man genom
distriktsindelning o. dyl. sörjt för de politiska och kommunala valen till
och med inom enskilda kommuner.
Skulle det tekniska förfarandet vid kyrkomötesval göras fullt tidsenligt,
skulle även proportionellt valsätt tillämpas, men då med undantag
för Stockholms stad och Visby stift, som vardera utgöra ett valdistrikt,
samtliga stift äro delade i två valdistrikt, som vart för sig utse
ett eller högst två lekmannaombud, kan ej proportionellt valsätt komma
till användning med mindre distriktsindelningen upphävdes. Så länge
som emellertid deltagandet i dessa val ännu ej hunnit förete den ökning,
som numera borde kunna förväntas, torde med denna reform kunna anstå.
I överensstämmelse med här ovan föreslagna ändringar, skulle således
valen av lekmannaombud till kyrkomöte förrättas på ungefär följande
sätt:
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.
Utskottets
yttrande.
Sedan Kungl. Maj:t med stöd av § 2 i lagen om allmänt kyrkomöte
bestämt antalet lekmannaombud, som inom varje valdistrikt skall
väljas, meddelar varje domkapitel i det ämbetsmemorial, som alltid tillställes
varje församling samt dess präst, antalet ombud, som skall väljas,
samt den tid, då valet skall förrättas. Kyrkostämma hålles då på vanligt
sätt. Valet sker (liksom nu elektorernas val av ombud) med slutna
sedlar och i övrigt på samma sätt som övriga å kyrkostämma övliga
val. Skulle det anses nödigt, att i likhet med riksdagsmannaval valsedlarna
förseglas och insändas till domkapitlet, kan ju dylikt stadgande
intagas i § 5 i nämnda lag. Emellertid torde det nog vara tillfyllest,
att sammanräkningen företages redan å kyrkostämman, vars ordförande
har att till domkapitlet insända vederbörligt protokollsutdrag. Med stöd av
dessa verkställer sedan domkapitlet sammanräkning för varje valdistrikt.»
De i förevarande motion framlagda förslagen till ändrade bestämmelser
rörande valen av lekmannaombud vid kyrkomötet äro enligt utskottets
mening värda beaktande. Vad först förslaget om borttagandet
av det indirekta valsättet beträffar, är att märka, att detsamma vid tiden
för kyrkomötets tillkomst var synnerligen allmänt förekommande, men
numera blott i undantagsfall kommer till användning; de skäl, som förr
motiverade detsamma, synas också, med samfärdselns utveckling och
folkbildningens stigande, hava förlorat åtskilligt av sin betydelse. Det
av motionären föreslagna införandet av omedelbara val vid val av lekmannaombud
till kyrkomötet synes också väl ägnat att giva väljarna ett
starkare intresse för dessa val och därmed att skapa ett allmännare deltagande
i desamma. Å anföra sidan kan icke förnekas, att på grund
av det ringa antalet ombud de omedelbara valen kunna medföra vissa
olägenheter. Då utskottet vill ansluta sig till nu ifrågavarande del av
motionärens förslag, anser utskottet en närmare prövning vara av nöden,
och hemställer därför om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om
utredning av frågan. I samband med en sådan utredning bör, enligt
utskottets mening, frågan om ett utvidgande av lekmannarepresentationen
såväl inom kyrkomötet som i övrigt inom kyrkan upptagas, då ett sådant
utvidgande synes stå i nära sammanhang med införande av omedelbara
val av lekmannaombud.
Motionärens förslag, att även kvinnor skall medgivas valbarhet
vid här berörda val, anser sig utskottet likaledes böra biträda. Denna
reform sjmes nämligen utgöra en följdriktig utsträckning även till detta
område av de beslut rörande kvinnors valbarhet vid politiska och kommunala
val, vilka redan av riksdagen fattats.
9
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.
i slutlig®!! beträffar motionärens förslag, att val av lekmanna
2.
,® . e irr;ittaB “l0ni varje kyrkoförsamling, bygger detta givetvis på
orutsattnmgen, att motionärens hemställan om införande av omedelbart
valsätt skulle bifallas och kan därför ej i sin ursprungliga form av utskottet
tillstyrkas. Grundtanken i detta förslag anser sig emellertid
utskottet, på de av motionären anförda skälen, böra biträda och föreslår
dart or, att valkrets vid val av elektorer för val av lekmannaombud vid
kyrkomötet skall utgöras av kyrkoförsamling.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion
1) dels ville i skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla,
det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, under vilka förutsättningar
ett införande av direkta val av lekmannaombud
till kyrkomötet må kunna, i samband med en
utvidgad lekmannarepresentation i övrigt inom kyrkan,
genomföras, samt för riksdagen framlägga de förslag
vartill en dylik utredning kan föranleda;
2) dels ville för sin del antaga följande
Förslag
tiii
förordning angående ändrad lydelse av § 5 i förordningen
angående allmänt kyrkomöte den 16 november 1863.
Härigenom förordnas, att § 5 av förordningen
angående allmänt kyrkomöte skall erhålla följande
ändrade lydelse:
§ 5‘
Inom varje kyrkoförsamling äga samtliga å kyrkostämma
röstberättigade lekmän inom sig, vid sammanträde
inför kyrkostämmans ordförande, utse en elektor
och en suppleant. Om kallelse till det sammanträde,
ävensom ställe därför, gälle vad i avseende å kyrkostämma
särskilt är stadgat.
Inå eller flera kyrkoförsamling ar inom samma stift
och valdistrikt må om gemensam elektor sig förena.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 23 höft. (Nr 33—34.)
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
IQ Konstitutionsutskottets utlåtande AV 34.
Vid val av lekmännens ombud utgöra Stockholms
stad och Visby stift vartdera ett och de övriga
stiften vartdera två valdistrikt. De särskilda valdistrikten
inom stiften bestämmas till sitt omfång av
Konungen.
Samtliga de inom ett valdistrikt utsedda elektorer
skola på kallelse sammankomma inför en inom
distriktet boende, av domkapitlet förordnad valförrättare.
Därvid skola elektorerna, med slutna sedlar,
var för sig till ombud föreslå så många, å kyrkostämma
röstberättigade personer, som väljas skola.
Vid första omröstningen är den vald, som erhållit
mer än hälften av de avgivna rösterna. Har ej det
antal ombud, som väljas skall, därvid blivit^ utsett,
upprättar valförrättaren en förteckning, varå upptagas,
därest ingen blivit vid första omröstningen utsedd,
de, som erhållit de flesta rösterna, men eljest
de, som näst den vid berörda omröstning utsedde erhållit
högsta röstetalet. Förteckningen skall upptaga
två gånger så många namn, som ombud då äro att
välja. Den omröstning, som därpå företages, må icke
avse andra än de i förteckningen uppförda personer,
och äro de valda, som då de flesta rösterna erhållit.
Mellan lika röstetal avgör lotten.
För varje ombud utses ock på lika sätt en suppleant
att, i händelse av ombudets förfall, i dess ställe
i mötet deltaga.
Val för Stockholms stad verkställes på ovan
föreskrivna sätt inför Stockholms stads konsistorium.
Stockholm den 22 april 1920.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Reservation:
av herrar Larsson i Västerås, Hellberg, Thulin, Ljunggren och
Jansson i Ed sbäcken.
STOCKHOLM. ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.