Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 52 regeringsformen samt §§ 33, 34 och 38 riksdagsordningen.
1920-04-22 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1920:35, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 52 regeringsformen samt §§ 33, 34 och 38 riksdagsordningen.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.
1
Nr 35.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1920 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till ändrad lydelse av § 52 regeringsformen
samt §§ 33, 34 och 38 riksdagsordningen.
Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Strömberg*, frih. Adelswärd,
Schlyter, Hellberg, K. J. Ekman, Ljunggren, von Hofsten*, H. G.
Andersson*, Larsén, Magnusson i Tumhult*, Janson i Kungsör, Hallén,
Jansson i Edsbäcken, Hansson i Gärda, Leander, Nilsson i
Antnäs och Andersson i Igelboda.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Majrt till riksdagen avlåten proposition, nr 322, vari
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna förslag
till ändrad lydelse av § 52 regeringsformen samt §§ 33, 34 och 38 riksdagsordningen.
Till propositionen är såsom bilaga fogat ett Utkast till stadga om
val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till propositionen
bifogade protokoll över justitiedepartementsärenden 27 februari 1920.
Bihang till riksdagens prof. 1920. 5 saml. 24 käft. (Nr 35.)
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande AV 35.
Utskottets
yttrande.
Frågan om upphävandet av konungens rätt att utnämna talmän
och vice talmän i riksdagens kamrar samt tillerkännande av befogenhet
åt kamrarna att själva utse ledare av sina förhandlingar har vid ej
mindre än tio tillfällen behandlats av riksdagen. Konstitutionsutskottet
har fyra gånger tillstyrkt den föreslagna reformen och andra kammaren
sex gånger bifallit densamma, under det att första kammaren hittills alltid
ställt sig avvisande mot förslaget. Då frågan vid fjolårets riksdag
genom en motion av herr Hage m. fl. framfördes, hemställde konstitutionsutskottet,
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville hemställa,
det täcktes Kungl. Maj:t utarbeta och framlägga förslag till sådana
ändringar i riksdagsordningen, att riksdagens kamrar måtte äga
rätt att själva utse talmän ävensom tvenne vice talmän»; denna utskottets
hemställan bifölls av andra, men avslogs av första kammaren,
varför frågan alltså denna gång förföll.
Enligt utskottets mening äro de skäl, som av fjolårets konstitutionsutskott
anfördes och som i departementschefens yttrande vid den
förevarande propositionens framläggande ytterligare belysas, fullt övertygande.
Principiellt synes det utskottet stå utom tvivel, att valda politiska
korporationer av den art som riksdagens kamrar böra hava rätt
att själva utse de män, som skola leda deras förhandlingar; en blick på
utländsk rätt visar också, att denna uppfattning allmänt vunnit erkännande.
Beträffande den ytterligare belysningen av de skäl, som tala för
reformen, anser sig utskottet kunna hänvisa till departementschefens nyss
nämnda yttrande vid propositionens föredragning.
Även förslaget att öka de vice talmännens antal till två, anser sig
utskottet, i likhet med föregående år, böra förorda. Behövligheten av
denna förstärkning i kamrarnas presidier torde vara alltför allmänt erkänd
för att behöva ytterligare belysas.
Yad slutligen beträffar den utformning, som de nu nämnda förslagen
erhållit i den kungl. propositionen, har utskottet intet mot densamma
att anmärka. Ej heller har utskottet några erinringar att göra
mot det utkast till stadga om val av talmän och vice talmän i riksdagens
kamrar, som är fogat till den kungliga propositionen såsom bilaga, och
vilket även är bifogat utskottets utlåtande.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen med bifall till förevarande proposition
måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig
behandling antaga följande
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.
3
Förslag
till ändrad lydelse av:
Regeringsformen.
{Nuvarande lydelse.)
{Föreslagen lydelse.)
§ 52.
§ 52.
Kamrarnas talmän och vice talmän
utnämna Konungen.
Riksdagens kamrar äga att, på sätt i
riksdagsordningen sägs, var för sig utse
talman samt en förste och en andre vice
talman.
Riksdagsordningen.
§ 33.
1. Så snart riksdagen sammanträtt
och berättelse om förloppet av den i
nästföregående paragraf mom. 1 föreskrivna
granskning blivit av chefen för
det departement, till vilket justitieärendena
höra, eller den i hans ställe förordnad
är, meddelad kamrarna, var i
vad dess ledamöter angår, läte Konungen
för vardera kammaren tillkännagiva,
vilken bland dess ledamöter förordnats
till talman och vilken till vice
talman.
2. Då i något av de fall, som i 91,
92, 93 och 94 §§ regeringsformen omförmälas,
riksdagen på de i samma
grundlags 95 § nämnda vederbörandes
kallelse sammanträder, äger vardera
kammaren att, inom sig, välja talman
och vice talman.
3. Innan sådant tillkännagivande,
varom i mom. 1 förmäles, eller val enligt
mom. 2 ägt rum, föres i vardera
kammaren ordet av den därstädes närvarande
ledamot, som de flesta riksdagar
bevistat, och. där två eller flera le
-
§ 33.
1. Så snart riksdagen sammanträtt
och berättelse om förloppet av den i
nästföregående paragraf mom. 1 föreskrivna
granskning blivit av chefen för
det departement, till vilket justitieärendena
höra, eller den i hans ställe förordnad
är, meddelad kamrarna, var i
vad dess ledamöter angår, välja vardera
kammaren bland sina ledamöter talman
samt en förste och en andre vice talman.
Närmare bestämmelser om val av
talmän och vice talmän meddelas genom
särskild av Konungen och riksdagen samfällt
beslutad stadga.
2. Innan val enligt mom. 1 ägt rum,
föres i vardera kammaren ordet av den
därstädes närvarande ledamot, som de
flesta riksdagar bevistat, och, där två
eller flera ledamöter i lika många riksdagar
deltagit, den av dem, som är till
levnadsåren äldst.
3. Där talman eller vice talman under
riksdag med döden avgår eller sin
befattning frånträder, välje kammaren
omedelbart ny talman eller vice talman.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.
(Nuvarande lydelse.)
damöter i lika inånga riksdagar deltagit,
''den av dem, som är till levnadsåren
äldst.
4. Vid samtidigt förfall för både
talmannen och vice talmannen i någon
av riksdagens kamrar utses under enahanda
ordförandeskap, som nyss är nämnt,
en av kammarens övriga ledamöter att
tjänstgöra såsom talman, till dess förfallet
upphört.
§ 34.
Konungen låter offentligen kungöra
den av Honom för riksdags öppnande
bestämda tid, som ej må utsättas senare
än å andra söckendagen efter riksdags
början. På den tid skola riksgsmännen,
sedan gudstjänst med dem hållen är,
sammankomma på rikssalen, där Konungen
eller, då Han så för gott finner,
statsministern eller annan statsrådsledamot
förer ordet. Vid detta tillfälle
låter Konungen meddela lagtima riksdag
berättelse om vad i rikets styrelse
sedan nästföregående lagtima riksdags
sammanträde sig tilldragit, ävensom till
riksdagen i två exemplar, därav ett tillställes
vardera kammaren, överlämna
propositionen angående statsverkets tillstånd
och behov, innefattande även förslag
rörande sättet att genom bevillningar
fylla vad staten utöver de ordinarie
inkomsterna erfordrar; men om
riksdagen urtima är, kungöres för densamma
anledningen till dess sammankallande
och avlämnas de förslag och
framställningar, vilka skola bliva föremål
för kamrarnas överläggningar;
Konungen dock obetaget att sedermera
även andra förslag framställa.
Då Konungen, på sätt nu är sagt,
riksdag öppnat, framföre, vid samma
tillfälle, kamrarnas talmän till Konungen,
i kamrarnas namn, deras undersåtliga
vördnad.
(Föreslagen lydelse.)
4. Vid samtidigt förfall för både
talmannen och vice talmännen i någon
av riksdagens kamrar utses under ordförandeskap,
som i mom. 2 sägs, en
av kammarens övriga ledamöter att
tjänstgöra såsom talman, till dess förfallet
upphört.
§ 34.
Konungen låter offentligen kungöra
den av honom för riksdags öppnande bestämda
tid, som må utsättas till första
eller andra söckendagen efter riksdags
början. På den tid — ---framställa.
Då Konungen---undersåtliga
vördnad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.
(Nuvarande lydelse.)
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar och
vallagen ävensom stadgan om val till
riksdagens utskott samt att hos riksdagen
föreslå de ändringar däruti, dem
utskottet anser högst nödiga eller nyttiga
och möjliga att verkställa, så ock
att meddela utlåtande över de från kamrarna
till utskottet hänvisade grundlags-
och vallagsfrågor samt frågor rörande
omförmälda stadga.
2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor angående
stiftande, ändring, förklaring eller upphävande
av lagar och författningar rörande
statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen,
om förvärvande och förlust
av medborgarrätt, om rikets vapen
och flagga och om allmänt kyrkomöte
så ock av kommunallagarna.
3. Utskottet åligger ock att äska
de i statsrådet förda protokoll, dock att
sådant särskilt protokoll, varom i 9 §
regeringsformen förmäles, och protokoll
i kommandomål kunna fordras endast i
vad som rörer allmänt kända och av
utskottet uppgivna händelser. Om utskottets
rätt och plikt att, efter granskning
av dessa protokoll, hos riksdagen
anmäla de anmärkningar, vartill denna
granskning funnits föranleda, eller eljest
vidtaga den med anledning av gjord
anmärkning erforderliga åtgärd, så ock
att, när av riksdagsman eller av annat
utskott än konsitutionsutskottet fråga
blivit väckt, att statsrådet eller någon
dess ledamot eller föredragande sitt ämbete
på obehörigt sätt utövat, däröver,
före frågans avgörande av riksdagen,
avgiva yttrande, därom är i regeringsformen
stadgat.
4. Utskottet tillkommer jämväl att,
då olika meningar mellan kamrarna
(Föreslagen lydelse.)
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar, vallagen,
stadgan om val av talmän och
vice talmän i riksdagens kamrar ävensom
stadgan om val till riksdagens utskott
— — — —--samt frågor
rörande omförmälda stadgar.
2. Utskottet — — — kommunallagarna.
3. Utskottet---stadgat.
4. Utskottet —--proposition.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.
(Nuvarande lydelse.)
uppstå, till vilket utskott uppkomna
frågor och ämnen höra hänvisas, därom
besluta, så ock att skilja mellan kammare
och dess talman, då den senare
vägrar proposition.
Stockholm den 22 april 1920.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
(.Föreslagen lydelse.)
Reservation
av herrar Clason, K. J. Ekman och von Hofsten.
Bilaga.
Utkast
till
stadga om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar.
Talman samt förste och andre vice talman väljas var för sig i nu
nämnd ordning. Har någon erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna,
är han behörigen vald. Äro rösterna så delade mellan flera, att ingen
uppnått dylik röstövervikt, anställes ny omröstning. Får ej heller därvid
någon mer än hälften av de avgivna rösterna, anställes en tredje
omröstning mellan de två, på vilka vid andra omröstningen de flesta av
rösterna fallit. Vid tredje omröstningen är den vald, som erhållit de
flesta rösterna. I händelse av lika röstetal vid andra eller tredje omröstningen
skilje lotten, där så erfordras.
Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.
201774
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.