Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 52 regeringsformen samt §§ 33, 34 och 38 riksdagsordningen.

1920-04-22 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:35, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 52 regeringsformen samt §§ 33, 34 och 38 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1920 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till ändrad lydelse av § 52 regeringsformen

samt §§ 33, 34 och 38 riksdagsordningen.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Strömberg*, frih. Adelswärd,

Schlyter, Hellberg, K. J. Ekman, Ljunggren, von Hofsten*, H. G.

Andersson*, Larsén, Magnusson i Tumhult*, Janson i Kungsör, Hallén,

Jansson i Edsbäcken, Hansson i Gärda, Leander, Nilsson i

Antnäs och Andersson i Igelboda.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat

en av Kungl. Majrt till riksdagen avlåten proposition, nr 322, vari

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna förslag

till ändrad lydelse av § 52 regeringsformen samt §§ 33, 34 och 38 riksdagsordningen.

Till propositionen är såsom bilaga fogat ett Utkast till stadga om

val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till propositionen

bifogade protokoll över justitiedepartementsärenden 27 februari 1920.

Bihang till riksdagens prof. 1920. 5 saml. 24 käft. (Nr 35.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande AV 35.

Utskottets

yttrande.

Frågan om upphävandet av konungens rätt att utnämna talmän

och vice talmän i riksdagens kamrar samt tillerkännande av befogenhet

åt kamrarna att själva utse ledare av sina förhandlingar har vid ej

mindre än tio tillfällen behandlats av riksdagen. Konstitutionsutskottet

har fyra gånger tillstyrkt den föreslagna reformen och andra kammaren

sex gånger bifallit densamma, under det att första kammaren hittills alltid

ställt sig avvisande mot förslaget. Då frågan vid fjolårets riksdag

genom en motion av herr Hage m. fl. framfördes, hemställde konstitutionsutskottet,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville hemställa,

det täcktes Kungl. Maj:t utarbeta och framlägga förslag till sådana

ändringar i riksdagsordningen, att riksdagens kamrar måtte äga

rätt att själva utse talmän ävensom tvenne vice talmän»; denna utskottets

hemställan bifölls av andra, men avslogs av första kammaren,

varför frågan alltså denna gång förföll.

Enligt utskottets mening äro de skäl, som av fjolårets konstitutionsutskott

anfördes och som i departementschefens yttrande vid den

förevarande propositionens framläggande ytterligare belysas, fullt övertygande.

Principiellt synes det utskottet stå utom tvivel, att valda politiska

korporationer av den art som riksdagens kamrar böra hava rätt

att själva utse de män, som skola leda deras förhandlingar; en blick på

utländsk rätt visar också, att denna uppfattning allmänt vunnit erkännande.

Beträffande den ytterligare belysningen av de skäl, som tala för

reformen, anser sig utskottet kunna hänvisa till departementschefens nyss

nämnda yttrande vid propositionens föredragning.

Även förslaget att öka de vice talmännens antal till två, anser sig

utskottet, i likhet med föregående år, böra förorda. Behövligheten av

denna förstärkning i kamrarnas presidier torde vara alltför allmänt erkänd

för att behöva ytterligare belysas.

Yad slutligen beträffar den utformning, som de nu nämnda förslagen

erhållit i den kungl. propositionen, har utskottet intet mot densamma

att anmärka. Ej heller har utskottet några erinringar att göra

mot det utkast till stadga om val av talmän och vice talmän i riksdagens

kamrar, som är fogat till den kungliga propositionen såsom bilaga, och

vilket även är bifogat utskottets utlåtande.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande proposition

måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig

behandling antaga följande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.

3

Förslag

till ändrad lydelse av:

Regeringsformen.

{Nuvarande lydelse.)

{Föreslagen lydelse.)

§ 52.

§ 52.

Kamrarnas talmän och vice talmän

utnämna Konungen.

Riksdagens kamrar äga att, på sätt i

riksdagsordningen sägs, var för sig utse

talman samt en förste och en andre vice

talman.

Riksdagsordningen.

§ 33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt

och berättelse om förloppet av den i

nästföregående paragraf mom. 1 föreskrivna

granskning blivit av chefen för

det departement, till vilket justitieärendena

höra, eller den i hans ställe förordnad

är, meddelad kamrarna, var i

vad dess ledamöter angår, läte Konungen

för vardera kammaren tillkännagiva,

vilken bland dess ledamöter förordnats

till talman och vilken till vice

talman.

2. Då i något av de fall, som i 91,

92, 93 och 94 §§ regeringsformen omförmälas,

riksdagen på de i samma

grundlags 95 § nämnda vederbörandes

kallelse sammanträder, äger vardera

kammaren att, inom sig, välja talman

och vice talman.

3. Innan sådant tillkännagivande,

varom i mom. 1 förmäles, eller val enligt

mom. 2 ägt rum, föres i vardera

kammaren ordet av den därstädes närvarande

ledamot, som de flesta riksdagar

bevistat, och. där två eller flera le
-

§ 33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt

och berättelse om förloppet av den i

nästföregående paragraf mom. 1 föreskrivna

granskning blivit av chefen för

det departement, till vilket justitieärendena

höra, eller den i hans ställe förordnad

är, meddelad kamrarna, var i

vad dess ledamöter angår, välja vardera

kammaren bland sina ledamöter talman

samt en förste och en andre vice talman.

Närmare bestämmelser om val av

talmän och vice talmän meddelas genom

särskild av Konungen och riksdagen samfällt

beslutad stadga.

2. Innan val enligt mom. 1 ägt rum,

föres i vardera kammaren ordet av den

därstädes närvarande ledamot, som de

flesta riksdagar bevistat, och, där två

eller flera ledamöter i lika många riksdagar

deltagit, den av dem, som är till

levnadsåren äldst.

3. Där talman eller vice talman under

riksdag med döden avgår eller sin

befattning frånträder, välje kammaren

omedelbart ny talman eller vice talman.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.

(Nuvarande lydelse.)

damöter i lika inånga riksdagar deltagit,

''den av dem, som är till levnadsåren

äldst.

4. Vid samtidigt förfall för både

talmannen och vice talmannen i någon

av riksdagens kamrar utses under enahanda

ordförandeskap, som nyss är nämnt,

en av kammarens övriga ledamöter att

tjänstgöra såsom talman, till dess förfallet

upphört.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra

den av Honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som ej må utsättas senare

än å andra söckendagen efter riksdags

början. På den tid skola riksgsmännen,

sedan gudstjänst med dem hållen är,

sammankomma på rikssalen, där Konungen

eller, då Han så för gott finner,

statsministern eller annan statsrådsledamot

förer ordet. Vid detta tillfälle

låter Konungen meddela lagtima riksdag

berättelse om vad i rikets styrelse

sedan nästföregående lagtima riksdags

sammanträde sig tilldragit, ävensom till

riksdagen i två exemplar, därav ett tillställes

vardera kammaren, överlämna

propositionen angående statsverkets tillstånd

och behov, innefattande även förslag

rörande sättet att genom bevillningar

fylla vad staten utöver de ordinarie

inkomsterna erfordrar; men om

riksdagen urtima är, kungöres för densamma

anledningen till dess sammankallande

och avlämnas de förslag och

framställningar, vilka skola bliva föremål

för kamrarnas överläggningar;

Konungen dock obetaget att sedermera

även andra förslag framställa.

Då Konungen, på sätt nu är sagt,

riksdag öppnat, framföre, vid samma

tillfälle, kamrarnas talmän till Konungen,

i kamrarnas namn, deras undersåtliga

vördnad.

(Föreslagen lydelse.)

4. Vid samtidigt förfall för både

talmannen och vice talmännen i någon

av riksdagens kamrar utses under ordförandeskap,

som i mom. 2 sägs, en

av kammarens övriga ledamöter att

tjänstgöra såsom talman, till dess förfallet

upphört.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra

den av honom för riksdags öppnande bestämda

tid, som må utsättas till första

eller andra söckendagen efter riksdags

början. På den tid — ---framställa.

Då Konungen---undersåtliga

vördnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.

(Nuvarande lydelse.)

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar och

vallagen ävensom stadgan om val till

riksdagens utskott samt att hos riksdagen

föreslå de ändringar däruti, dem

utskottet anser högst nödiga eller nyttiga

och möjliga att verkställa, så ock

att meddela utlåtande över de från kamrarna

till utskottet hänvisade grundlags-

och vallagsfrågor samt frågor rörande

omförmälda stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor angående

stiftande, ändring, förklaring eller upphävande

av lagar och författningar rörande

statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen,

om förvärvande och förlust

av medborgarrätt, om rikets vapen

och flagga och om allmänt kyrkomöte

så ock av kommunallagarna.

3. Utskottet åligger ock att äska

de i statsrådet förda protokoll, dock att

sådant särskilt protokoll, varom i 9 §

regeringsformen förmäles, och protokoll

i kommandomål kunna fordras endast i

vad som rörer allmänt kända och av

utskottet uppgivna händelser. Om utskottets

rätt och plikt att, efter granskning

av dessa protokoll, hos riksdagen

anmäla de anmärkningar, vartill denna

granskning funnits föranleda, eller eljest

vidtaga den med anledning av gjord

anmärkning erforderliga åtgärd, så ock

att, när av riksdagsman eller av annat

utskott än konsitutionsutskottet fråga

blivit väckt, att statsrådet eller någon

dess ledamot eller föredragande sitt ämbete

på obehörigt sätt utövat, däröver,

före frågans avgörande av riksdagen,

avgiva yttrande, därom är i regeringsformen

stadgat.

4. Utskottet tillkommer jämväl att,

då olika meningar mellan kamrarna

(Föreslagen lydelse.)

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar, vallagen,

stadgan om val av talmän och

vice talmän i riksdagens kamrar ävensom

stadgan om val till riksdagens utskott

— — — —--samt frågor

rörande omförmälda stadgar.

2. Utskottet — — — kommunallagarna.

3. Utskottet---stadgat.

4. Utskottet —--proposition.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.

(Nuvarande lydelse.)

uppstå, till vilket utskott uppkomna

frågor och ämnen höra hänvisas, därom

besluta, så ock att skilja mellan kammare

och dess talman, då den senare

vägrar proposition.

Stockholm den 22 april 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

(.Föreslagen lydelse.)

Reservation

av herrar Clason, K. J. Ekman och von Hofsten.

Bilaga.

Utkast

till

stadga om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar.

Talman samt förste och andre vice talman väljas var för sig i nu

nämnd ordning. Har någon erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna,

är han behörigen vald. Äro rösterna så delade mellan flera, att ingen

uppnått dylik röstövervikt, anställes ny omröstning. Får ej heller därvid

någon mer än hälften av de avgivna rösterna, anställes en tredje

omröstning mellan de två, på vilka vid andra omröstningen de flesta av

rösterna fallit. Vid tredje omröstningen är den vald, som erhållit de

flesta rösterna. I händelse av lika röstetal vid andra eller tredje omröstningen

skilje lotten, där så erfordras.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

201774

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.