Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen jämte två inom riksdagen väckta motioner.

1920-04-29 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:37, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen jämte två inom riksdagen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

KonstitutioneltxkcdtetH utlåtande Nr 37.

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1920 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 60, 65

och 75 riksdagsordningen jämte två inom riksdagen väckta

motioner.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Strömberg,* frih. Adelswärd, Schlyter,*

Hellberg, K. J. Ekman, Ljunggren, von Hofsten,* H. G. Andersson,

Larsén, J. B. Johansson, Magnusson i Tumhult,* Hallén, Jansson

i Edsbäcken, Henrikson, Hansson i Gärda, Leander, Runefors,* Andersson

i Igelboda och Forssell.*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat

en av Kung]. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 157, däri

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna förslag

till ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen. Beträffande

motiveringen får utskottet hänvisa till propositionen bifogade protokoll

över justitiedepartementsärenden den 13 februari 1920.

Samtidigt härmed har utskottet till behandling förehaft två inom

första kammaren av herr Wavrinsky väckta motioner, nr 16 och 17. I

den förra av dessa hemställes, »att därest i den väntade kungl. propositionen

om öppen omröstning föreslås, att sådan omröstning skall ske

genom upprop, denna föreskrift vidgas till att lyda: genom upprop eller

annat tillvägagångssätt, som genom allmän lag bestämmes»; därjämte

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 saml. 26 höft. (Nr 37). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande No'' 37.

utbeder sig motionären, att vederbörande utskott ville närmare uttorma

lydelse av den föreslagna ändringen. I den senare av de båda motionerna

hemställes »att — därest riksdagen bifaller den kungl. propositionen

om öppen omröstning — riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det Kungl. Maj:t behagade söka utröna lämpligheten av att i

den svenska riksdagen införa omröstning genom elektrisk voteringsmaskin

och därest utredning därtill ger anledning till riksdagen inkomma med

framställning i syfte att få denna voteringsmetod tillämpad hos oss.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottets Det i föreliggande kungl. proposition framlagda förslaget till in
virande.

förande av öppen omröstning inom riksdagens kamrar är av samma innehåll

som det förslag, vilket vid 1919 års riksdag framlades i kungl. propositionen

nr 101. Konstitutionsutskottet tillstyrkte vid detta tillfälle

det kungliga förslaget, vilket bifölls av andra kammaren, men avslogs av

den första, varför frågan för denna gång förföll. Även i år anser sig

utskottet i huvudsak böra tillstyrka det framlagda förslaget och kan beträffande

skälen för sin ståndpunkt till den öppna omröstningens princip

hänvisa till sina yttranden i denna fråga vid 1908, 1909, 1912, 1917

och 1919 års riksdagar.

I en punkt är emellertid, enligt utskottets uppfattning, en ändring

i det framlagda förslaget önskvärd. I herr Wavrinskys motion 1:16

föreslås, att stadgandet om sättet för omröstnings verkställande skall

erhålla sådan lydelse, att annat omröstningssätt än det i propositionen

föreslagna — namnupprop — skall kunna införas utan ändring av riksdagsordningen.

Detta förslag torde vara väl befogat; det synes lämpligt,

att, om riksdagen efter vunnen erfarenhet skulle finna en ändring av

omröstningssättet behövlig, en sådan ändring skall kunna vidtagas utan

den särskilda procedur, som kräves för grundlagsändringar. Utskottet

föreslår därför, att § 60 riksdagsordningen skall erhålla sådan lydelse,

att ändring i förfaringssättet vid omröstning skall kunna komma till stånd

genom bestämmelse i reglementariska föreskrifter för riksdagen. Enligt

utskottets uppfattning bör därför också vid föreliggande grundlagsändringars

definitiva antagande i reglementariska föreskrifter för riksdagen

införas en bestämmelse rörande omröstningssättet. Utskottet har tänkt sig,

att denna bestämmelse skulle kunna införas i § 2 i reglementariska föreskrifter,

och såsom bilaga till sitt utlåtande fogat ett utkast till dylikt

stadgande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

3

Utskottet, som alltså ansluter sig till grundtanken i herr Wavrinskys

motion 1:16, anser sig däremot ej kunna biträda det av samme

motionär i motionen 1:17 framställda förslaget. Användandet av elektrisk

voteringsmaskin vid omröstning synes nämligen ännu vara alltför

begränsat och den erfarenhet, man vunnit av detta omröstningssätt, alltför

inskränkt, för att frågan om införandet av detsamma i vårt land skall

kunna anses mogen att upptagas till utredning. Utan att vilja uttala

sig beträffande ett framtida upptagande av denna fråga, anser sig utskottet

alltså för närvarande icke kunna tillstyrka det i motionen 1:17

framställda förslaget.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, med förklaring att förevarande

kungl. proposition icke kunnat av riksdagen i oförändrat

skick antagas, måtte såsom vilande till vidare

grundlagsenlig behandling antaga följande

Förslag

till ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

Nuvarande lydelse:

§ (50.

När ärende skall slutligen

avgöras, böra därtill

hörande handlingar uppläsas,

så framt någon kammarens

ledamot sådant

äskar. Ej må något mål,

däri överläggning ägt rum,

till slutligt avgörande företagas

förr än kammaren

på talmannens hemställan

förklarat överläggningen

slutad; börande därefter

proposition framställas.

Nan fråga bliva föremål

för bifall eller avslag, bör

talmans första proposition

lyda på bifall. Om denna

Kungl Maj:ts förslag:

§ 00.

1. När ärende skall

slutligen avgöras, böra

därtill hörande handlingar

uppläsas, så framt någon

kammarens ledamot sådant

äskar. Ej må något

mål, däri överläggning

ägt rum, till slutligt avgörande

företagas, förrän

kammaren på talmannens

hemställan förklarat överläggningen

slutad.

2. Därefter bör, utom

i de fall mom. 3 upptager,

proposition framställas i

den ordning, här nedan i

detta mom. stadgas. Kan

Utskottets förslag:

§ 60.

1. När ärende skall slutligen

avgöras, böra därtill

hörande handlingar uppläsas,

så framt någon kammarens

ledamot sådant

äskar. Ej må något mål,

däri överläggning ägt rum,

till slutligt avgörande företagas,

förrän kammaren

på talmannens hemställan

förklarat överläggningen

slutad.

2. Därefter bör, utom i

de fall mom. 3 upptager,

proposition framställas i

den ordning, här nedan i

detta mom. stadgas. Kan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

Nuvarande lydelse:

besvaras med nej, och anmärkningar

i saken blivit

under överläggningen gjorda,

bör den följande propositionen

i enlighet med

dem uppställas. Innefattar

ett förslag flera delar,

som ej lämpligen kunna i

ett sammanhang avgöras,

bör särskild proposition å

vardera delen framställas

i enahanda ordning, som

nu är föreskriven. — Proposition

skall alltid endast

med ja eller nej besvaras,

och talmannen tillkännagive

sin uppfattning

av det svar, som lämnats,

varvid skall bero, såvida

ej votering begäres, vilken

då ej må vägras; en var

i övrigt obetaget att låta

sin särskilda mening i

protokollet antecknas. Ingen

må försöka att beslutet

genom ny överläggning

uppriva. —- Då voteras

skall, bör voteringsproposition

jämte tydlig

kontraproposition genast

författas, justeras och anslås,

samt omröstningen

strax därefter verkställas;

men ej må proposition

göras, om votering skall

äga rum, ej heller någon

omröstning därom tillåtas.

Omröstning skall alltid

ske med tryckta och

omärkta, enkla, slutna och

hoprullade sedlar, och bör,

till undvikande av lika

röstetal för ja och nej, i

mål, där blott enkel pluralitet

erfordras, talmannen

vid varje omröstning

Kungl. Maj ds förslag:

fråga bliva föremål för bifall

eller avslag, bör talmans

första proposition

lyda på bifall. Om denna

besvaras med nej, och anmärkningar

i saken blivit

under överläggningen gjorda,

bör den följande propositionen

i enlighet med

dem uppställas. Innefattar

ett förslag flera delar,

som ej lämpligen kunna i

ett sammanhang avgöras,

bör särskild proposition å

vardera delen framställas

i enahanda ordning, som

nu är föreskriven. — Proposition

skall alltid endast

med ja eller nej besvaras,

och talmannen tillkännagive

sin uppfattning av

det svar, sem lämnats, varvid

skall bero, såvida ej

votering begäres, vilken

då ej må vägras; envar i

övrigt obetaget att låta

sin särskilda mening i protokollet

antecknas. Ingen

må försöka att beslutet genom

ny överläggning uppriva.

—-Då voteras skall,

bör voteringsproposition

jämte tydlig kontraproposition

genast författas,

justeras och anslås, samt

omröstningen strax därefter

verkställas; men ej

må proposition göras, om

votering skall äga rum,

ej heller någon omröstning

därom tillåtas. Omröstningen

skall ske öppet

och efter namnupprop. Befinnas

de avgivna rösterna

lika delade, nedlägge talmannen

i eu därtill av
-

Utslcottets förslag:

fråga bliva föremål för bifall

eller avslag, bör talmans

första proposition

lyda på bifall. Om denna

besvaras med nej, och anmärkningar

i saken blivit

under överläggningen

gjorda, bör den följande

Sositionen i enlighet

dem uppställas. Innefattar

ett förslag flera delar,

som ej lämpligen kunna

i ett sammanhang avgöras,

bör särskild proposition

å vardera delen

framställas i enahanda ordning,

som nu är föreskriven.

— Proposition skall

alltid endast med ja eller

nej besvaras, och talmannen

tillkännagive sin uppfattning

av det svar, som

lämnats, varvid skall bero,

såvida ej votering begäres,

vilken då ej må vägras;

envar i övrigt obetaget

att låta sin särskilda mening

i protokollet antecknas.

Ingen må försöka

att beslutet genom ny överläggning

uppriva. — Då

voteras skall, bör voteringsproposition

jämte tydlig

kontraproposition genast

författas, justeras och

anslås, samt omröstningen

strax därefter verkställas;

men ej må proposition göras,

om votering skall äga

rum, ej heller någon omröstning

därom tillåtas.

Omröstningen skall ske

öppet och verkställas efter

namnupprop eller på annat

sätt, varom i reglementarislca

föreskrifter för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet» utlåtande Nr 37.

5

Nuvarande lydelse:

före sedlarnas uppräkning

en bland dem uttaga och

genast förseglad avlägga.

Om vid sammanräknandet

av de övriga sedlarna rösterna

béfinnas lika delade,

skall den förseglade sedeln

öppnas och avgöra beslutet.

Är pluralitet redan

vunnen, bör den avlagda

sedeln ouppbruten genast

förstöras.

Kungl. Maj:ts förslag:

sedd rösturna en ja-sedel

och en nej-sedel, båda lika

till storlek och utseende,

tryckta och omärkta samt

var för sig slutna och

hoprullade, och avgöres då

omröstningens utgång genom

den sedel, som en av

kammarens ledamöter på

anmodan av talmannen

upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom i första

punkten av 110 § regeringsformen

eller i 32 §

2 mom. eller i tredje punkten

av 52 § i denna riksdagsordningförmäles,

skall

alltid avgöras genom votering.

1 ty fall galle angående

voteringsproposition

jämte kontraproposition

vad i nästföregående

mom. sägs; och bör, sedan

nämnda propositioner anslagits,

omröstning genast

äga rum. Sådan omröstning

skall alltid ske med

tryckta och omärkta, enkla,

slutna och hoprullade sedlar,

och hör, till undvikande

av lika röstetal för

ja och nej, i mål, där blott

enkel pluralitet erfordras,

talmannen vid varje omröstning

före sedlarnas

uppräkning en bland dem

uttaga och genast förseglad

avlägga. Om vid sammanräknandet

av de övriga

sedlarna rösterna befinnas

lika delade, skall den förseglade

sedeln öppnas och

avgöra beslutet. Är pluralitet

redan vunnen, bör

den avlagda sedeln ouppbruten

genast förstöras.

Utskottets förslag:

riksdagen bestämmes. Befinnas

de avgivna rösterna

lika delade, nedlägge talmannen

i en därtill avsedd

rösturna en ja-sedel

och en nej-sedel, båda lika

till storlek och utseende,

tryckta och omärkta samt

var för sig slutna och

hoprullade, och avgöres då

omröstningens utgång genom

den sedel, som en av

kammarens ledamöter på

anmodan av talmannen

upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom i första

punkten av 110 § regeringsformen

eller i 32 §

2 mom. eller i tredje punkten

av 52 § i denna

riksdagsordning förmäles,

skall alltid avgöras genom

votering. I ty fall galle

angående voteringsproposition

jämte kontraproposition

vad i nästföregående

mom. sägs; och bör, sedan

nämnda propositioner anslagits,

omröstning genast

äga rum. Sådan omröstning

skall alltid ske med

tryckta och omärkta, enkla,

slutna och hoprullade

sedlar, och bör, till undvikande

av lika röstetal

för ja och nej, i mål, där

blott enkel pluralitet erfordras,

talmannen vid

varje omröstning före sedlarnas

uppräkning en bland

dem uttaga och genast förseglad

avlägga. Om vid

sammanräknandet av de

övriga sedlarna rösterna

befinnas lika delade, skall

den förseglade sedeln öpp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottet» utlåtande Nr 37.

Nuvarande lydelse:

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter

eller bevillning,

eller om reglementariska

föreskrifter förriksbanken,

dess inkomster och utgifter,

eller om ansvarsfrihet

för fullmäktige i riksbanken,

eller om riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning,

inkomster och

utgifter, kamrarna fatta

stridiga beslut, som ej

uppå vederbörligt utskotts

förslag varda sammanjämkade,

skola bägge kamrarna

var för sig rösta om

de olika beslut, vari vardera

förut stannat; kommande

den mening, som

därvid erhåller de flesta

ledamöters av båda kamrarna

sammanräknade röster,

att gälla såsom riksdagens

beslut. För att vid

sådan omröstning förekomma

lika antal röster,

skall i andra kammaren

avläggas och förseglas en

sedel, vilken, i händelse de

övriga sammanräknade

rösterna utfalla lika, öppnas

och avgör frågan. Är

pluralitet redan vunnen,

bör den avlagda sedeln

ouppbruten genast förstöras.

Kungl. Maj:ts förslag;

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter

---gälla såsom

riksdagens beslut. Om

vid sammanräkningen av

de avgivna rösterna dessa

befinnas lika delade, nedlägga

andra kammarens

talman i en därtill avsedd

rösturna en ja-sedel och en

nej-sedel, båda lika till

storlek och utseende, tryckta

och omärkta samt var

för sig slutna och hoprullade,

och avgöres då

omröstningens utgång genom

den sedel, som en av

andra kammarens ledamöter

på anmodan av talmannen

upptager ur rösturnan.

Utskottets förslag:

nas och avgöra beslutet.

Är pluralitet redan

vunnen, bör den avlagda

sedeln ouppbruten genast

förstöras.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter

---gälla så
som

riksdagens beslut. Om

vid sammanräkningen av

de avgivna rösterna dessa

befinnas lika delade, nedlägga

andra kammarens

talman i en därtill avsedd

rösturna en ja-sedel och

en nej-sedel, båda lika till

storlek och utseende, tryckta

och omärkta samt var

för sig slutna och hoprullade,

och avgöres då

omröstningens utgång genom

den sedel, som en av

andra kammarens ledamöter

på anmodan av talmannen

upptager ur rösturnan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande År 37.

Nuvarande lydelse:

§ 75.

Vid alla val iakttages,

att namnsedlarna, såframt

de skola bliva gällande,

böra vara enkla, slutna,

hoprullade, omärkta och

fria såväl från all tvetydighet

i anseende till personernas

namn som från

oriktighet i anseende till

deras antal; dock skall i

fråga om val till utskott

gälla, vad uti den i 37 §

5 mom. omförmälda stadga

finnes föreskrivet. Mellan

personer, som vid val undfått

lika antal röster, skiljes

genom lottning, när så

erfordras.

2) att herr Wavrinskys motion 1:16 må anses

besvarad genom vad utskottet här ovan hemställt,

3) att herr Wavrinskys motion I: 17 icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 april 1920.

Pa konstitutionsutskottets vägnar: •

VIKTOR LARSSON

Kung! May.ts för slaf/:

§ 75.

Alla val skola ske med

slutna sedlar, och iakttages

därvid, att narnnsedlarna,

så framt de skola

bliva gällande, böra vara

enkla, hoprullade, omärkta

---lottning, när så

erfordras.

Utskottets förslay:

§ 75.

Alla val skola ske med

slutna sedlar, och iakttages

därvid, att namnsedlarna,

så framt de skola

bliva gällande böra vara

enkla, hoprullade, omärkta

---lottning, när så

erfordras.

lleservjitioner

T,h ^ av herrar K; J- Ekman, von Hofsten, II. G. Andersson, J. B.

Johansson, Magnusson i Tumhult och Henrikson, vilka hemställt,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition måtte

av riksdagen avslås,

vrkanrfp vfn ^n"r^n m°t pUnkt 3 av utskottets hemställan med

yrkande om bifall till motionen I: 17.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottete utlåtande Nr 37.

Bilaga.

Utkast till ändrad lydelse av § 2 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

§ 2.

Å den förteckning över alla på kammarens bord vilande äi’enden,

vilken efter varje sammanträdes slut av vardera kammarens kansli för

nästa sammanträde upprättas, skola med det undantag, varom i 11

S;s sista moment förmäles, främst uppföras:

Konungens propositioner eller skrivelser och inom kammare väckta

motioner. . , , ... .

Övriga ärenden, i den man de inkommit, antecknas enligt följande

ordning, nämligen: .

l:o. Från utskott eller Riksdagens kansli mkomna förslag till skrivelser

eller paragrafer i riksdagsbeslutet;

2:o. Riksdagens revisorers och justieombudsmannens berättelser;

3:o. Av båda kamrarna tillsatta utskotts betänkanden, ävensom

hemställanden och utlåtanden av de ledamöter, som hava inseende över

Riksdagens kansli, i frågor, som med denna befattning hava gemenskap;

skolande den ordning, vari de ständiga utskotten i regeringsfoimens §

53 och riksdagsordningens § 37 finnas upptagna, jämväl följas vid uppförande

å förteckningen av nämnda utskotts betänkanden, och sådana

betänkanden sättas framför särskilda utskotts samt dessas framför kanslideputerades

.utlåtanden och hemställanden;

4:o. *Mål, som av ena kammaren genom protokollsutdrag den andra

delgivas;

5:o. Kammares tillfälliga utskotts betänkanden; samt

6:o. Kammares enskilda ärenden.

I denna förteckning, som vid ärendenas föredragning följes, kan

ändring för kommande sammanträde av kammare beslutas; och skall, då

förslag om sådan ändring blivit väckt, beslut däröver genast fattas.

Ovannämnda förteckning och däri beslutad ändring skola medkammaren

skyndsamt delgivas. , , . _ 7 „

Då öppen omröstning, enligt vad i § 60 riksdagsordningen sags, skall

ske, verkställes den medelst namnupprop.

Stockholm 1920. Kung!. Boktryckeriet. P. A. Norstedt k Söner.

20170S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:200 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen jämte två inom riksdagen a1 i texten