Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående en folkomröstning för utrönande av, huruvida folket önskar den monarkiska statsförfattningens bibehållande eller införande av republik.

1920-05-03 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:40, Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående en folkomröstning för utrönande av, huruvida folket önskar den monarkiska statsförfattningens bibehållande eller införande av republik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr do.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1920 kl. V24 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion

om skrivelse till Kungl. Maj:t angående en folkomröstning

för utrönande av, huruvida folket önskar den

monarkiska statsförfattningens bibehållande eller införande

av republik.

Närvarande: Herrar Clason, Strömberg, Sehlyter, Hellberg, Thulin, Ljunggren*),

von Geijer, Modig*), von Hofsten*),H. G. Andersson, Janson i Kungsör,

Hallén, Jansson i Edsbäcken*), Henrikson, Hansson i Gärda, Leander,

Vennerström, Kahlström*), Andersson i Igelboda och Forssell.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en motion i andra kammaren, nr 34, hemställes av herr Vennerström

m. fl., »att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande

och föreläggande för riksdagen av en provisorisk lag angående

omröstning av alla män och kvinnor över 21 år i och för utrönande,

om folket önskar den monarkiska statsförfattningens bibehållande eller

införande av republik.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Yrkandet i förevarande motion är detsamma, som det vid 1919 års

lagtima riksdag i motion II: 179 av herr Vennerström m. fl. framställda.

I sitt utlåtande i anledning av denna motion redogjorde konstitutionsutskottet

för föregående motioner i republikfrågan och framhöll, att det

i detta fall ej vore fråga om omedelbara grundlagsändringar, utan endast

om en riksdagsskrivelse angående allmän folkomröstning; därefter yttrade

utskottet:

Bihang till riksdagens •protokoll 1920. 5 sand. 29 höft. (Nr 40.)

Historik.

1413 20 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

i! Konstitutionsutskottets utlåtande Kr do.

»Såsom motionärerna själva framhålla i sin motivering, känner

icke Sveriges författning folkomröstningsinstitutet. Upprepade förslag

hava väckts om införande av det s. k. referendum i olika former, och

vid innevarande riksdag föreligger till kamrarnas prövning en av konstitutionsutskottet

biträdd hemställan om utredning i frågan, men ännu

stå våra grundlagar fullkomligt främmande för detsamma. Under dylika

förhållanden kan utskottet icke finna en sådan folkomröstning som

den föreslagna vara med våra konstitutionella former förenlig.

Utskottet vill jämväl erinra, att ett med det förevarande analogt

fall 1897 har underkastats riksdagens prövning. I en motion, nr 130,

inom andra kammaren hade herr D. Bergström föreslagit, ’att riksdagen

måtte dels i skrivelse anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes ofördröjligen låta

företaga en undersökning om de olika meningarna bland landets myndiga

manliga befolkning i fråga om de viktigare hittills framställda förslagen

till ändrade bestämmelser rörande valrätt till riksdagens andra

kammare, och dels för detta ändamål ställa till Kungl. Maj:ts förfogande

ett förslagsanslag å 5,000 kr.’ Omröstningen skulle enligt motiveringen

bliva en ''officiell undersökning av svenska folkets ställning och den

allmänna meningen i landet’. Motionen behandlades av statsutskottet,

som i utlåtande nr 56 hemställde, ’att motionen må av riksdagen lämnas

utan avseende, då rikets grundlagar föreskriva det sätt, varpå folket

skall genom sina valda representanter få sina önskningar och åsikter i

avseende å förändring av samhällsskicket framburna, och då det sålunda

icke kan anses med grundlagarnas anda förenligt, att riksdagen

skulle vid sidan av desamma tillskapa en sådan anordning, som motionären

åsyftat, och härför anvisa medel.’ Utskottets hemställan bifölls i

båda kamrarna.

De skäl, som 1897 av statsutskottet förebragtes och av riksdagen

biträddes, synas fortfarande vara giltiga och på föreliggande analoga fall

hava tillämplighet. Utskottet kan icke tillstyrka ett förslag, vilket skulle

genom en lex in casu i en speciell författningsfråga införa folkomröstning

uppenbart vid sidan av vår författnings bestämmelser.»

På dessa grunder hemställde utskottet vid 1919 års lagtima riksdag,

att motionen av riksdagen måtte lämnas utan avseende; detta utskottets

förslag bifölls av båda kamrarna.

Inom konstitutionsutskottet hava i denna fråga olika meningar yppat

sig. På vissa håll har man ansett, att de av förlidet års konstitutionsutskott

anförda konstitutionella skälen i och för sig böra föranleda motionens

avvisande. Andra åter hava hållit före, att konstitutionella

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

3

hinder icke förefimnes mot förslaget om eu provisorisk lagstiftning om

konsultativt referendum, men att utskottet av andra grunder icke

borde biträda motionen. Dels bär framhållits att, då utskottet hemställt

om en skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om en allsidig utredning

av folkomröstningsinstitutet, en provisorisk lag om folkomröstning

i den förevarande frågan skullo innebära ett föregripande av denna

utredning, vilket kunde vara så mycket mer olämpligt, som eu provisorisk

lagstiftning om referendum rörande ett förslag, för vilket man kunde

antaga, att riksdagens majoritet saknade positivt intresse, kunde tänkas

på ett ogynnsamt sätt prejudicera sättet och omfattningen av den blivande

allmänna lagstiftningen om referendum. Dels tiar man gjort gällande,

att frågan om republikens införande icke äger den aktualitet, att

ett utrönande av det svenska folkets ställning till densamma vore av

nöden.

Utskottet får alltså hemställa,

att föreliggande motion måtte av riksdagen lämnas

utan avseende.

Stockholm den 3 maj 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Reservationer:

1) av herrar Strömberg, Schlyter, Thulin, Hansson i Gärda, Vennerström

och Andersson i Igelboda, som yrkat, att utskottets yttrande skulle

erhålla följande lydelse:

»Inom konstitutionsutskottet hava mot bifall till motionen olika invändningar

gjorts. På vissa håll har man ansett, att de av förlidet års

konstitutionsutskott anförda konstitutionella skälen i och för sig böra föranleda

motionens avvisande. Andra åter hava hållit före, att konstitutionella

hinder icke förefunnes mot förslaget om en provisorisk lagstiftning

om konsultativt referendum, men att utskottet av andra grunder

icke borde biträda motionen. Dels har framhållits att, då utskottet hem
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 40.

ställt om en skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om en allsidig utredning

av folkomröstningsinstitutet, en provisorisk lag om folkomröstning

i den förevarande frågan skulle innebära ett föregripande av denna

utredning, vilket kunde vara så mycket mer olämpligt, som en provisorisk

lagstiftning om referendum rörande ett förslag, för vilket man kunde

antaga, att riksdagens majoritet saknade positivt intresse, kunde tänkas

på ett ogynnsamt sätt prejudicera sättet och omfattningen av den blivande

allmänna lagstiftningen om referendum. Dels har man gjort gällande,

att frågan om republikens införande icke äger den aktualitet, att

ett utrönande av det svenska folkets ställning till densamma vore av

nöden.

Utskottet kan icke tillmäta dessa invändningar någon avgörande

betydelse.

Vad först beträffar de s. k. konstitutionella skälen mot en konsultativ

(rådgivande) folkomröstning, synas dessa sakna stöd i gällande grundlagar,

en uppfattning, åt vilken utskottet i sitt utlåtande i anledning

av väckta motioner om utredning angående folkomröstningsinstitutet

redan givit uttryck. Den konsultativa folkomröstningen avser nämligen,

såsom utskottet i nämnda utlåtande framhållit, allenast att utröna

folkmeningens ställning till en viss fråga och har alltså icke någon för

de lagstiftande myndigheterna förpliktande kraft.

Vad därefter beträffar de skäl, som anförts från deras sida, vilka

väl funnit konstitutionella hinder ej möta mot det av motionärerna

väckta förslagets upptagande men av olika lämplighetsskäl yrkat avslag

på motionen, må framhållas, att den av utskottet förordade utredningen

angående folkomröstningar i allmänhet uppenbarligen ej kan utgöra

hinder för anordnande av en konsultativ omröstning i en speciell fråga.

Tillräcklig erfarenhet om anordnande av dylika omröstningar har redan

vunnits i olika länder. De särskilda, för vårt land egenartade spörsmål,

som kunna vara förknippade med den ifrågasatta omröstningen,

kunna enligt utskottets mening vinna erforderlig utredning alldeles oberoende

av en blivande lagstiftning angående folkomröstningsinstitutet i

hela dess vidd. Utskottet anser det vara så långt ifrån att den föreslagna

omröstningen kunde komma att ogynnsamt prejudicera sättet och

omfattningen av den blivande allmänna lagstiftningen om referendum,

att tvärtom genom företagande av en dylik omröstning en värdefull erfarenhet

om folkomröstningens användbarhet skulle kunna vinnas. Vidkommande

slutligen påståendet att frågan om republikens införande icke

skulle äga tillräcklig aktualitet för att ett utrönande av svenska folkets

ställning till densamma skulle vara av nöden, behöver utskottet för att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

visa det obefogade i nämnda invändning allenast peka på hurusom

under de senast förflutna åren den ena europeiska staten efter den andra

avskaffat den monarkiska statsformen och infört republikanskt statsskick.

Sverige, som på alla andra lagstiftningsgebit befinner sig i en nydaningsperiod

utan motsvarighet sedan århundraden tillbaka, kan icke bli

stillastående på det konstitutionella området. Innan man griper sig an

med frågan om konungadömets bestånd, torde emellertid en konsultativ

folkomröstning såsom eu förberedande åtgärd vara särdeles väl på sin

plats, då en ändring av författningen från monarki till republik enligt

utskottets mening icke bör vidtagas utan stöd av en bestämd och tydligt

uttalad flertalsmening.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet — inom vilket olika

meningar uttalats därom, huruvida i en omröstning av ifrågavarande

slag böra deltaga samtliga till myndig ålder konma svenska män och

kvinnor eller någon inskränkning i fråga om rösträtten bör göras efter

förebild från gällande bestämmelser om rösträtt till riksdagens andra

kammare — 1 anledning av den föreliggande motionen hemställa,

att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Magt anhålla om utarbetande

och framläggande av förslag till lag angående en konsultativ

folkomröstning beträffande frågan, huruvida den monarkiska statsformen

bör bibehållas eller republik införas.»

2) av herr Hellberg, som anfört:

»I avseende på den föreliggande frågans konstitutionella sida vidhåller

jag den av mig i en reservation vid konstitutionsutskottets fjol—

årsutlåtande nr 47 hävdade och av årets utskott uti motiveringen till

dess utlåtande nr 38 biträdda uppfattningen, att vår nuvarande författning

inte ställer något hinder mot den utröning av folkmeningen i en

viss fråga, som kan åstadkommas genom ett beslut om s. k. konsultativt

referendum.

Vad sedan beträffar sakens reala sida, anser jag en styrelseform,

som gör statschefsämbetet till ett fideikommiss inom en viss familj, i

och för sig vara en för modernt rättsmedvetande stötande anakronism

och en radikal samt i sina — under vissa förhållanden blott allt för

möjliga -— konsekvenser farlig förnekelse av den folkliga självstyrelsens

själva grundprincip; och efter det stora demokratiska genombrottet inom

vår världsdel, under vilket flera av dess folk frigjort sig från denna

forntidskvarleva, synes det inte kunna vara för tidigt, att också vårt

folk nu finge övertänka och uttala, huruvida det för sin del vill bibeBihang

till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 29 käft. (Nr 40.) 1413 20 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

hålla den eller övergå till det enda med demokratien rätt förenliga statsskicket:

det republikanska.

I en »rådgivande» folkomröstning om denna viktiga fråga borde

dock enligt min mening endast de medborgare, som uppnått politisk

myndighetsålder, d. v. s. de vid val till andra kammaren röstberättigade,

äga rätt att deltaga. Med en sådan förändring har jag därför yrkat,

att utskottet skulle tillstyrka herr Vennerströms motion.»

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.