Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 61 och 109 regeringsformen samt § 72 riksdagsordningen.

1920-05-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:45, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 61 och 109 regeringsformen samt § 72 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1920 kl. ''/* 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 61

och 109 regeringsformen samt § 72 riksdagsordningen.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Strömberg*, Schlyter*, K. J. Ekman,

Thulin, von Geijer, Modig, H. G. Andersson, Magnusson i Tumhult,

Jansson i Edsbäcken, Zander*, Hansson i Gårda, Leander, Nilsson i

Antnäs*, Runefors, Karlsson i Vadstena och Persson i Fritorp.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat

en av Kungl. Majrt till riksdagen avlåten proposition, nr 254, däri Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna förslag till ändrad

lydelse av §§ 61 och 109 regeringsformen samt § 72 riksdagsordningen.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade utdraget av protokollet över justitiedepartementsärenden den 12

mars 1920.

Det i förevarande kungl. proposition framlagda förslaget till ändrad

lydelse av vissa paragrafer i regeringsformen och riksdagsordningen är utarbetat

av den 16 maj 1919 tillkallade kommitterade för frågan om budgetårets

omläggning; beträffande den närmare motiveringen till förslaget

kan utskottet därför hänvisa till de kommitterades den 26 februari i år

avgivna yttrande.

De föreslagna bestämmelserna avse, såsom do kommitterade framhålla,

endast att ur grundlagen borttaga nu befintliga hinder för en omläggning

av budgetåret och föregripa sålunda på intet sätt den utredning av frågan

om ett nytt budgetårssystem, med vilken dessa kommitterade äro sysselBihang

till riksdagens protokoll 1920. 5 samt 33 käft. (Nr 45—46.) 1

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 45.

satta. Då det synes utskottet uppenbart, att en dylik avfattning av

berörda grundlagsparagrafer, varigenom möjlighet till en framtida eventuell

omläggning av statsiegleringsåret erhålles, är av behovet påkallad, och

då utskottet intet har att erinra mot de föreslagna bestämmelsernas

utformning, anser sig utskottet böra tillstyrka det i förevarande proposition

framlagda förslaget.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till förevarande kungl.

proposition, måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig

behandling antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 61 och 109 regeringsformen samt § 72 riksdagsordningen

och till övergångsstadgande i regeringsformen.

Regeringsformen.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

§ 61.

Alla avgifter, som riksdagen under

de i föregående § nämnda titlar

beviljat, skola utgöras intill slutet

av det år, under vars lopp den nya

bevillningen av riksdagen fastställd

bliver.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen

begäran upplösas förr än den varit

fyra månader tillsammans, därest

icke Konungen, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val

till båda kamrarna eller den ena av

dem, i vilka fall riksdagen skall,

med bibehållande av sin egenskap

utav lagtima, sammanträda å den tid

inom tre månader från det riksdagen

§ 61.

Alla avgifter, som riksdagen under

de i föregående § nämnda titlar

beviljat, skola utgöras intill början

av det statsreglering sår, för vilket den

nya bevillningen av riksdagen fastställd

bliver.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen

begäran upplösas förr än den varit

fyra månader tillsammans, därest

icke Konungen, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val

till båda kamrarna eller den ena av

dem, i vilka fall riksdagen skall,

med bibehållande av sin egenskap

utav lagtima, sammanträda å den tid

inom tre månader från det riksdagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 45.

3

blev upplöst, som Konungen bestämmer,

samt må ej vidare av Konungen

upplösas förr än efter fyra månader

från det senare sammanträdets början.

Urtima riksdag äger Konungen,

när Han för gott finner, åtskilja,

och vare urtima riksdag alltid upplöst

innan tid för lagtima riksdags

sammanträde infaller.

Där så oförmodat skulle hända,

att riksdag, när den avslutas, icke

hade staten reglerat eller någon ny

bevillning till bestämt belopp sig

åtagit, fortfare den förra statsregleringen

och bevillningen intill nästa

riksdag. År åter bevillningens hela

belopp bestämt, men kamrarna icke

om fördelningen därav ense, då skola,

efter den fastställda bevillningssum

mans förhållande till den, som vid

föregående riksdag blivit fördelad,

de i den sista bevillningsförordningen

stadgade artiklar jämnlikt ökas eller

minskas; och uppdrage riksdagen åt

de av riksdagen valde fullmäktige i

riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret

att en ny bevillningsförordning

på sådan grund uppgöra

och utfärda.

blev upplöst, som Konungen bestämmer,

samt må ej vidare av Konungen

upplösas förr än efter fyra månader

från det senare sammanträdets början.

Urtima riksdag äger Konungen,

när lian för gott finner, åtskilja,

och vare urtima riksdag alltid upplöst

innan tid för lagtima riksdags

sammanträde infaller.

Där så oförmodat skulle hända,

att riksdag före det nya statsregleringsårets

inträdande icke hade staten

reglerat eller ny bevillning sig åtagit,

fortfare den förra statsregleringen och

bevillningen, till dess ny statsreglering

och bevillning beslutats.

Övergångsbestämmelse.

Genom beslut av Konung och riksdag

må vid omläggning av statsregleringsåret

därav betingade ändringar

vidtagas i redan fastställd riksstat

eller staten regleras och bevillningen

fastställas för annan Hd ån kalenderår.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 45.

Riksdagsordningen.

Nuvarande lydelse:

§ 72.

Å varje lagtima riksdag förordnas

revisorer till ett antal av tolv för

vart år vilka till halva antalet av

vardera kammaren utses, att enligt

regeringsformen och särskild instruktion

granska statsverkets, riksbankens

och riksgäldskontorets tillstånd,

styrelse och förvaltning. Yarje revision

skall omfatta ett års avslutade

räkenskaper. Eevisionsförrättningen

tager sin början å dag, som i instruktionen

bestämmes, och skall inom

två månaders tid vara fullbordad.

Revisorerna välja själva inom sig

ordförande, vilken äger avgörande

röst, därest, vid omröstning, rösterna

i något fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna

finna sig befogade att i sin berättelse

till riksdagen framställa, skola,

sedan förklaringar däröver inkommit,

av näst följande lagtima riksdag överlämnas

till vederbörande utskotts

granskning och vidare behandling.

Stockholm den 14 maj 1920.

Föreslagen lydelse:

% 72.

A varje lagtima riksdag förordnas

revisorer till ett antal av tolv, vilka

till halva antalet av vardera kammaren

utses, att enligt regeringsformen

och särskild instruktion granska

statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse och

förvaltning. Yarje revision skall omfatta

ett räkenskapsår. Revisionsförrättningen

tager sin början å dag,

som i instruktionen bestämmes, och

skall inom två månaders tid vara

fullbordad.

Revisorerna välja själva inom sig

ordförande, vilken äger avgörande

röst, därest, vid omröstning, rösterna

i något fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna

finna sig befogade att i sin berättelse

till riksdagen framställa, skola,

sedan förklaringar däröver inkommit,

av näst följande lagtima riksdag överlämnas

till vederbörande utskotts

granskning och vidare behandling.

På konstitutionsutskottets vägnar:

YIKTOR LARSSON.

av herr K. J. Ekman.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.