Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 61 och 109 regeringsformen samt § 72 riksdagsordningen.
1920-05-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1920:45, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 61 och 109 regeringsformen samt § 72 riksdagsordningen.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 45.
1
Nr 45.
Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1920 kl. ''/* 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 61
och 109 regeringsformen samt § 72 riksdagsordningen.
Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Strömberg*, Schlyter*, K. J. Ekman,
Thulin, von Geijer, Modig, H. G. Andersson, Magnusson i Tumhult,
Jansson i Edsbäcken, Zander*, Hansson i Gårda, Leander, Nilsson i
Antnäs*, Runefors, Karlsson i Vadstena och Persson i Fritorp.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Majrt till riksdagen avlåten proposition, nr 254, däri Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna förslag till ändrad
lydelse av §§ 61 och 109 regeringsformen samt § 72 riksdagsordningen.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till det vid propositionen
fogade utdraget av protokollet över justitiedepartementsärenden den 12
mars 1920.
Det i förevarande kungl. proposition framlagda förslaget till ändrad
lydelse av vissa paragrafer i regeringsformen och riksdagsordningen är utarbetat
av den 16 maj 1919 tillkallade kommitterade för frågan om budgetårets
omläggning; beträffande den närmare motiveringen till förslaget
kan utskottet därför hänvisa till de kommitterades den 26 februari i år
avgivna yttrande.
De föreslagna bestämmelserna avse, såsom do kommitterade framhålla,
endast att ur grundlagen borttaga nu befintliga hinder för en omläggning
av budgetåret och föregripa sålunda på intet sätt den utredning av frågan
om ett nytt budgetårssystem, med vilken dessa kommitterade äro sysselBihang
till riksdagens protokoll 1920. 5 samt 33 käft. (Nr 45—46.) 1
Utskottets
yttrande.
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 45.
satta. Då det synes utskottet uppenbart, att en dylik avfattning av
berörda grundlagsparagrafer, varigenom möjlighet till en framtida eventuell
omläggning av statsiegleringsåret erhålles, är av behovet påkallad, och
då utskottet intet har att erinra mot de föreslagna bestämmelsernas
utformning, anser sig utskottet böra tillstyrka det i förevarande proposition
framlagda förslaget.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen, med bifall till förevarande kungl.
proposition, måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig
behandling antaga följande
Förslag
till
ändrad lydelse av §§ 61 och 109 regeringsformen samt § 72 riksdagsordningen
och till övergångsstadgande i regeringsformen.
Regeringsformen.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
§ 61.
Alla avgifter, som riksdagen under
de i föregående § nämnda titlar
beviljat, skola utgöras intill slutet
av det år, under vars lopp den nya
bevillningen av riksdagen fastställd
bliver.
§ 109.
Lagtima riksdag kan ej utan egen
begäran upplösas förr än den varit
fyra månader tillsammans, därest
icke Konungen, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val
till båda kamrarna eller den ena av
dem, i vilka fall riksdagen skall,
med bibehållande av sin egenskap
utav lagtima, sammanträda å den tid
inom tre månader från det riksdagen
§ 61.
Alla avgifter, som riksdagen under
de i föregående § nämnda titlar
beviljat, skola utgöras intill början
av det statsreglering sår, för vilket den
nya bevillningen av riksdagen fastställd
bliver.
§ 109.
Lagtima riksdag kan ej utan egen
begäran upplösas förr än den varit
fyra månader tillsammans, därest
icke Konungen, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val
till båda kamrarna eller den ena av
dem, i vilka fall riksdagen skall,
med bibehållande av sin egenskap
utav lagtima, sammanträda å den tid
inom tre månader från det riksdagen
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 45.
3
blev upplöst, som Konungen bestämmer,
samt må ej vidare av Konungen
upplösas förr än efter fyra månader
från det senare sammanträdets början.
Urtima riksdag äger Konungen,
när Han för gott finner, åtskilja,
och vare urtima riksdag alltid upplöst
innan tid för lagtima riksdags
sammanträde infaller.
Där så oförmodat skulle hända,
att riksdag, när den avslutas, icke
hade staten reglerat eller någon ny
bevillning till bestämt belopp sig
åtagit, fortfare den förra statsregleringen
och bevillningen intill nästa
riksdag. År åter bevillningens hela
belopp bestämt, men kamrarna icke
om fördelningen därav ense, då skola,
efter den fastställda bevillningssum
mans förhållande till den, som vid
föregående riksdag blivit fördelad,
de i den sista bevillningsförordningen
stadgade artiklar jämnlikt ökas eller
minskas; och uppdrage riksdagen åt
de av riksdagen valde fullmäktige i
riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret
att en ny bevillningsförordning
på sådan grund uppgöra
och utfärda.
blev upplöst, som Konungen bestämmer,
samt må ej vidare av Konungen
upplösas förr än efter fyra månader
från det senare sammanträdets början.
Urtima riksdag äger Konungen,
när lian för gott finner, åtskilja,
och vare urtima riksdag alltid upplöst
innan tid för lagtima riksdags
sammanträde infaller.
Där så oförmodat skulle hända,
att riksdag före det nya statsregleringsårets
inträdande icke hade staten
reglerat eller ny bevillning sig åtagit,
fortfare den förra statsregleringen och
bevillningen, till dess ny statsreglering
och bevillning beslutats.
Övergångsbestämmelse.
Genom beslut av Konung och riksdag
må vid omläggning av statsregleringsåret
därav betingade ändringar
vidtagas i redan fastställd riksstat
eller staten regleras och bevillningen
fastställas för annan Hd ån kalenderår.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 45.
Riksdagsordningen.
Nuvarande lydelse:
§ 72.
Å varje lagtima riksdag förordnas
revisorer till ett antal av tolv för
vart år vilka till halva antalet av
vardera kammaren utses, att enligt
regeringsformen och särskild instruktion
granska statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning. Yarje revision
skall omfatta ett års avslutade
räkenskaper. Eevisionsförrättningen
tager sin början å dag, som i instruktionen
bestämmes, och skall inom
två månaders tid vara fullbordad.
Revisorerna välja själva inom sig
ordförande, vilken äger avgörande
röst, därest, vid omröstning, rösterna
i något fall äro lika.
De anmärkningar, som revisorerna
finna sig befogade att i sin berättelse
till riksdagen framställa, skola,
sedan förklaringar däröver inkommit,
av näst följande lagtima riksdag överlämnas
till vederbörande utskotts
granskning och vidare behandling.
Stockholm den 14 maj 1920.
Föreslagen lydelse:
% 72.
A varje lagtima riksdag förordnas
revisorer till ett antal av tolv, vilka
till halva antalet av vardera kammaren
utses, att enligt regeringsformen
och särskild instruktion granska
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och
förvaltning. Yarje revision skall omfatta
ett räkenskapsår. Revisionsförrättningen
tager sin början å dag,
som i instruktionen bestämmes, och
skall inom två månaders tid vara
fullbordad.
Revisorerna välja själva inom sig
ordförande, vilken äger avgörande
röst, därest, vid omröstning, rösterna
i något fall äro lika.
De anmärkningar, som revisorerna
finna sig befogade att i sin berättelse
till riksdagen framställa, skola,
sedan förklaringar däröver inkommit,
av näst följande lagtima riksdag överlämnas
till vederbörande utskotts
granskning och vidare behandling.
På konstitutionsutskottets vägnar:
YIKTOR LARSSON.
av herr K. J. Ekman.
Reservation
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.