Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 20 regeringsformen jämte en inom riksdagen i ämnet väckt motion.

1920-05-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:48, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 20 regeringsformen jämte en inom riksdagen i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1920 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. May.ts

proposition med förslag till ändrad lydelse av § 20 regeringsformen

jämte en inom riksdagen i ämnet väckt

motion.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Strömberg,*) Schlyter,*) K. J. Ekman, Thulin,

von Geijer, Modig, H. G. Andersson, Magnusson i Tumluilt,*) Jansson i

Edsbäcken, Zander,*) Hansson i Gärda, Leander, Nilsson i Antnäs,*) Runefors,

Andersson i Igelboda*) och Persson i Fritorp.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat

en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 153, däri

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 20 regeringsformen.

§ so.

De mål, som från krigsdomstolarna dragas under Konungens prövning,

skola uti högsta domstolen företagas och avgöras. Tvenne militärpersoner

av högre grad, dem Konungen härtill utser och förordnar,

böra med domare jäv och ansvar sådana mål i högsta domstolen övervara

och däröver rösta, dock må domarenas antal icke överstiga åtta.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till propositionen

bifogade utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden den 27

februari 1920.

Samtidigt härmed har utskottet till behandling förehaft en inom

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 35 käft. (Nr 48.) 1601 ao 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.

Utskottets

yttrande.

andra kammaren väckt motion, nr 322, däri herr Björck i Jönköping

hemställer, »att riksdagen ville besluta att såsom vilande för vidare

grundlagsenlig behandling antaga följande lydelse av regeringsformens 20 §:

De mål, som från krigsdomstolarna dragas under Konungens prövning,

skola uti högsta domstolen företagas och avgöras.»

Till stöd för denna sin hemställan har motionären anfört följande:

»Enligt § 20 regeringsformen skola vid högsta domstolens avgörande

av de mål, som från krigsdomstolarna dragas under Konungens

prövning, tvenne militärpersoner av högre grad deltaga. Det synes

mig uppenbart, att ifrågavarande bestämmelse icke står i överensstämmelse

med vår tids allmänna rättsuppfattning. Något verkligt behov

av militär sakkunskap vid den juridiska prövningen av de militära domstolarnas

utslag i högsta instans torde icke heller föreligga.»

Då det i motionen II: 322 framställda yrkandet går ut på borttagandet

av den bestämmelse i § 20 regeringsformen, enligt vilken två

militärpersoner skola deltaga i högsta domstolens handläggning av krigsrättsmål,

under det att i förevarande kungl. proposition föreslås en

sådan grundlagsändring, att arvode skulle kunna utanordnas åt dessa

militärpersoner, måste tydligen ett biträdande av det i motionen framlagda

förslaget medföra ett avstyrkande av den kungl. propositionen.

Utskottet anser sig därför först böra motivera sitt ställningstagande till

det av herr Björck framställda yrkandet.

Frågan om borttagandet av bestämmelsen om militärpersoners deltagande

i högsta domstolens handläggning av krigsrättsmål står tydligen

i nära sammanhang med frågan om borttagandet av särskilda krigsdomstolar

över huvud. Denna sistnämnda fråga har redan vid innevarande

riksdag varit föremål för behandling. 1 anledning av inom riksdagen

väckta motioner 1: 147 och II: 250 har nämligen första lagutskottet i

sitt utlåtande nr 24 hemställt, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville, efter verkställd utredning, huruvida

krigsdomstolarna i fredstid kunna avskaffas, för riksdagen framlägga det

förslag, vartill utredningen kan föranleda».

Denna hemställan har av båda_ kamrarna bifallits och har riksdagen

avlåtit skrivelse till Kungl. Maj:t* i enlighet med lagutskottets förslag

och alltså begärt utrediiing angående möjligheten av de särskilda krigsdomstolarnas

avskaffande. Beträffande principfrågan anför riksdagen i

sin skrivelse bland annat följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.

3

»Riksdagen anser ett system med särskilda krigsdomstolar ej vara

förenligt med principen om medborgarnas likhet inför lagen. Då vidare

enligt riksdagens uppfattning blotta förefintligbeten av särskilda domstolar

för behandling av brott enligt strafflagen för krigsmakten är ägnad

att hos vida kretsar av vårt folk i någon mån rubba den tillit till

att rättsskipningen handhaves lika mot alla, som måste anses vara en

oundgänglig förutsättning för att rättsskipningen skall kunna i längden

väl fylla sitt ändamål, och eu särskild jurisdiktion för personer tillhörande

krigsmakten icke kan anses av förhållandenas egen natur oundgängligen

nödvändig, är det enligt riksdagens mening av vikt, att Sverige,

i likhet med de övriga skandinaviska länderna, skrider till avskaffande

av den särskilda militära jurisdiktionen.»

Då riksdagen alltså principiellt uttalat sig för de särskilda krigsdomstolarnas

avskaffande och bestämmelsen om militärpersoners deltagande

i krigsrättsmålens handläggning i högsta instans tydligen förlorar

sitt berättigande, därest krigsrätterna i fredstid avskaffas, bör, enligt utskottets

mening, ifrågavarande stadgande i § 20 regeringsformen borttagas,

därest icke vägande skäl kunna förebringas för, att med denna

frågas lösning skall anstå till dess utredningen angående krigsdomstolarnas

avskaffande i övrigt slutförts.

Några dylika skäl torde emellertid, enligt utskottets uppfattning,

icke kunna anföras. Ett borttagande av krigsdomstolarna bör som

naturlig konsekvens medföra en ändring av § 20 regeringsformen i angiven

riktning, men en dylik ändring synes även kunna ske oberoende

av frågan om krigsdomstolarnas bibehållande i övrigt. Då ett krigsrättsmål

i två instanser handlagts under medverkan av militärpersoner,

synes icke något behov förefinnas för anlitande av den militära sakkunskapen

även i den tredje och högsta instansen. I det utredda skick, i

vilket ett krigsrättsmål kommer under högsta domstolens prövning, synes

det uppenbart, att ett dylikt mål bör av denna domstol kunna behandlas

i samma former som övriga inom denna domstols verksamhetsområde

hörande frågor. Utskottet anser sig alltså böra biträda det i herr Björcks

motion framställda förslaget och kan sålunda icke tillstyrka bifall till

förevarande kungl. proposition.

Utskottet får alltså hemställa,

1) att riksdagen, med bifall till herr Björcks

motion, måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig

behandling antaga följande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.

Förslag

till

iindrad lydelse av § 20 regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 20.

De mål, som från krigsdom

stolarna dragas under

Konungens prövning, skola

uti högsta domstolen företagas

och avgöras. Tvenne

militärpersoner av högre

grad, dem Konungen härtill

utser och förordnar,

böra med domare jäv och

ansvar, och utan särskilt

arvode, sådana mål i högsta

domstolen övervara och däröver

rösta, dock må domarenas

antal icke överstiga

åtta.

(Föreslagen lydelse:)

§ 20.

De mål, som från krigsdomstolarna

dragas under

Konungens prövning, skola

uti högsta domstolen företagas

och avgöras.

2) att förevarande kungl. proposition icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 maj 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.

5

Reservationer:

1) av herr von Geijer, som med instämmande av herrar K. J. Ekman,

H. Gösta Andersson, Magnusson i Tumhult och Persson i Fritorp, anfört:

Mot förevarande kung!, proposition har jag intet att erinra och

hemställer jag för den skull, att densamma måtte bifallas.

Vidare vill jag hava anfört följande. Konstitutionsutskottet har

under innevarande riksdag vid upprepade tillfällen uppå yrkande av enskild

motionär och t. o. m. på eget initiativ föreslagit riksdagen att såsom

vilande antaga förslag till ändrad lydelse av stadganden i grundlagarna

för att på sadant sätt möjliggöra och underlätta antagande av förändringar

i andra lagar, utan att förslag till dylika lagar förelegat och sålunda

deras lämplighet icke ens kunnat underkastas undersökning eller prövning.

. Jag finner en dylik praxis alls icke vara att förorda, och vill

framhålla detta här, där en dylik hemställan föreligger.

2) av herr Leander, som anfört:

Då riksdagen hos Kungl. Maj:t begärt utredning och förslag, huruvida

krigsdomstolame i fredstid kunna avskaffas, och då de i ovanstående

proposition och motion berörda spörsmål måste anses stå i intimt

samband med nämnda ärende samt ett bifall till däri framställda yrkanden

icke gärna kan betraktas annorlunda än som ett föregripande av

den begärda utredningen, har jag inom utskottet yrkat, att utskottet bort

hemställa, att icke blott den kungl. propositionen utan även den i ämnet

väckta motionen icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

bihang till riksdagens protokoll 1920. b samt 35 käft. (Nr 48.)

1601 20 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:336 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 20 regeringsformen jämte en inom riksdagen i ämnet väckt m a1 i texten