Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 21 och 22 riksdagsordningen.

1920-05-20 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:51, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 21 och 22 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 51.

1

Nr 51.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1920 kl. 3 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 21 och

22 riksdagsordningen.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås*, Schlyter*, Hellberg, Thulin, Modig , Vindahl,

Stendahl*, Larsén, Janson i Kungsör, Henrikson, Leander, Persson i

Tofta, Nilsson i Antnäs*, Hansson i Sölvesborg och Karlsson i Vadstena.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat

en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlaten proposition, nr 328,

vari Kungl. Maj:t till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning

framlagt följande

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 21 och 22 riksdagsordningen.

§ 21.

Vill ledamot av andra kammaren befattningen sig avsäga, äger

han det göra vid valtillfället eller sedermera, mellan riksdagarna, hos

Konungens befallningshavande.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 38 käft. {Nr 51.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 51.

Utskottets

yttrande.

§ 22.

År någon missnöjd med val till riksdagsman i andra kammaren,

må lian däröver hos Konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger

klaganden hos Konungens befallningshavande äska behörigt protokollsutdrag,

vilket inom högst tre dagar därefter bör till klaganden utlämnas;

och skall lian, vid förlust av talan, sist inom tio dagar efter valförrättningens

slut sina till Konungen ställda besvär ingiva till Konungens

befallningshavande, som, på sätt i 11 § stadgas, lämnar vederbörande

tillfälle att sig förklara. Sedan den för förklarings avgivande bestämda

tid tilländalupit, bar Konungens befallningshavande att besvären

jämte alla målet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända,

varefter med målet vidare så förbålles, som i 11 § sägs.

_ I fråga om motiveringen för det kungliga förslaget får utskottet

hänvisa till vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden den 12 mars 1920.

Förevarande av Kungl. Maj:t framlagda förslag är föranlett av

riksdagens skrivelse nr 328 vid 1919 års lagtima riksdag, däri anhölls

om utarbetande av förslag till sådana ändringar i riksdagsordningen

och vallagen, att ledamot av andra kammaren måtte äga rätt att, utan

den begränsning, som nu lörefunnes i § 21 riksdagsordningen, avsäga

sig sitt riksdagsmannauppdrag. Sagda riksdagsskrivelse utgick från

att skälen för att å denna punkt bibehålla en skillnad mellan första

och andra kammaren ej längre vore för banden, då arvodesbestämmelserna

för bägge kamrarna vore lika samt ovanberörda bestämmelser

genom såsom vilande antagen grundlagsändring borttagits beträffande

kvinnor, som kunde bliva valda till andra kammaren. Det uttalades

emellertid önskvärdheten av att vid en reform i berörda hänseende utredning

förebragtes rörande ändring av bestämmelserna om val av

suppleanter till andra kammaren i sådan riktning, att suppleantinstitutionen

behörigen betryggades vid den större påfrestning, som ansågs

bliva en följd av mandatpliktens borttagande för andra kammarens

ledamöter.

De inom justitiedepartementet särskilt tillkallade sakkunniga för

verkställande av utredning och avgivande av förslag angående ändringar

i gällande bestämmelser rörande proportionella val, vilka även haft till

behandling i ovanberörda riksdagsskrivelse berörda frågor, hava beträffande

det förutsatta sambandet mellan mandatpliktens borttagande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 51.

3

och reformering av suppleantinstitutionen för andra kammaren i ett i

statsrådsprotokollet intaget yttrande anfört, bland annat, följande: »Enligt

de sakkunnigas mening förefinnes icke ett sådant sammanhang mellan

omförmälda reform och suppleantinstitutionen, att reformen nödvändigt

förutsätter den senares förbättrande. Beträffande möjligheten att vid

eventuellt stegrad frekvens av avsägelse!- antalet tillgängliga ersättare

skulle tryta, föreligger en sådan risk jämväl i fråga om första kammaren;

avsägelserätten för andrakammarledamot torde icke i högre

grad än avsägelserätten för förstakammarledamot förutsätta regler, som

garantera förefintligheten av ett tillräckligt antal ersättare. Vad åter

angår ändamålsenligheten av den för ersättarevalen tillämpade uträkningsmetoden,

vilja de sakkunniga erinra om de nya regler för utseende

av ersättare åt riksdagsman, som år 1914 antogos, och genom vilka

absolut rangordning mellan ersättarekandidaterna infördes. Åven från

denna synpunkt torde nödvändigheten av uppställandet av nämnda förutsättning

kunna betvivlas och framläggandet till den nu samlade riksdagen

av förslag till de grundlagsändringar, som äro nödvändiga i och

med borttagandet av mandatplikten, icke böra av den av riksdagen

antydda anledningen undanskjutas.» De sakkunniga meddela slutligen

att de i samband med omarbetningen av den proportionella valmetoden

ämna upptaga frågan om förbättrade regler angående ersättarevalen i

allmänhet. Chefen för justitiedepartementet har anslutit sig till detta

de sakkunnigas yttrande. Åven utskottet får, under åberopande av de

skäl, som ovan anförts, framhålla, att borttagandet av mandatplikten

kan vidtagas oberoende av ett förbättrande av reglerna rörande suppleantinstitutionen

för andra kammaren, vadan utskottet alltså får tillstyrka

i den kungliga propositionen föreslagna grundlagsändringar.

Utskottet vill härvidlag erinra om det i propositionen anmärkta förhållandet,

att därest nu föreslagna grundlagsändringar slutligen antagas,

dels det vid föregående års lagtima riksdag såsom vilande antagna

moment 2 till 21 § riksdagsordningen angående kvinnas särskilda rätt

till avsägelse av riksdagsmannauppdrag blir obehövligt, dels ock den

ändring i 67 § i nu gällande vallag ävensom i 87 § i den av 1919 års

lagtima riksdag villkorligt antagna nya lagen om val till riksdagen

nödvändiggöres, att orden »och prövas avsägelsen giltig» utgå.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition måtte såsom vilande för

vidare grundlagsenlig behandling antaga följande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 51.

Förslag

till ändrad lydelse av §§ 21 och 22 riksdagsordningen.

Nuvarande lydelse:

§ 21.

Riksdagsman, som för andra kammaren

vald blivit, må ej denna befattning

sig undandraga, med mindre

han företer giltiga skäl för avsägelse.

Som sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager

såsom laga förfall;

2. ålder över 60 år;

3. att den valde tillförene såsom

riksdagsman bevistat fyra lagtima

riksdagar.

Avsägelse av riksdagsmannauppdrag,

evad den göres vid valtillfälle

eller efteråt, mellan riksdagar,

prövas av Konungens befallningsKavande.

§ 22.

År någon missnöjd med val till

riksdagsman i andra kammaren,

eller vill någon klaga över beslut,

varigenom av honom gjord avsägelse

av riksdagsmannauppdrag ej

blivit godkänd, må han däröver hos

Konungen anföra besvär. För sådant

ändamål äger klaganden hos Konungens

befallningshavande äska behörigt

protokollsutdrag, vilket inom

högst tre dagar därefter bör till

klaganden utlämnas; och skall han,

vid förlust av talan, sist inom tio

dagar efter valförrättningens slut

eller, där avsägelse skett senare än

Föreslagen lydelse:

§ 21.

Vill ledamot av andra kammaren

befattningen sig avsäga, äger han

det gorå vid valtillfället eller sedermera,

mellan riksdagarna, hos Konungens

befallningshavande.

§ 22.

År någon missnöjd med val till

riksdagsman i andra kammaren, må

han däröver hos Konungen anföra

besvär. För sådant ändamål äger

klaganden hos Konungens befallningshavande

äska behörigt protokollsutdrag,

vilket inom högst tre

dagar därefter bör till klaganden

utlämnas; och skall han, vid förlust

av talan, sist inom tio dagar

efter valförrättningens slut sina,

till Konungen ställda besvär ingiva

till Konungens befallningshavande,

som, på sätt i 11 § stadgas, lämnar

vederbörande tillfälle att sig för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 51.

Nuvarande lydelse:

vid valtillfälle, efter erhållen del av

Konungens befallningshavandes beslut

sina till Konungen ställda besvär

ingivna tillbefällningshavanden, som,

på sätt i 11 § stadgas, lämnar

vederbörande tillfälle att sig förklara.

Sedan den för förklarings

avgivande bestämda tid tilländalupit,

har Konungens befallningshavande

att besvären jämte alla

målet rörande handlingar ofördröjligen

till Konungen insända, varefter

med målet vidare så förhålles,

som i 11 § sägs.

Stockholm den 20 maj 1920.

Föreslagen lydelse:

klara. Sedan den för förklarings

avgivande bestämda tid tilländalupit,

har Konungens befallningshavande

att besvären jämte alla

målet rörande handlingar ofördröjligen

till Konungen insända, varefter

med målet vidare så förhålles,

som i 11 § sägs.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. o samt. 38 käft. (Nr 51.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.