Utlåtande i anledning av väckta motioner om förlängning av lagen med vissa föreskrifter i fråga om val under våren 1919 av kommunal-, municipaloch stadsfullmäktige samt av landstingsman av den 25 februari 1919 m. m.
1920-05-20 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1920:54, Utlåtande i anledning av väckta motioner om förlängning av lagen med vissa föreskrifter i fråga om val under våren 1919 av kommunal-, municipaloch stadsfullmäktige samt av landstingsman av den 25 februari 1919 m. m.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 54.
1
Nr 54.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1920 kl. 3 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner om
förlängning av lagen med vissa föreskrifter i fråga om val
under våren 1919 av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige
samt av landstingsman av den 25 februari 1919 m. m.
Närvarande-. Herrar Larsson i Västerås, *) Hellberg, Thulin, von Hofsten, *) Vindahl,
H. G. Andersson, *) Stendahl, *) Larsén, Magnusson i Tumhult, *) Janson i
Kungsör, Jansson i Edsbäcken, Hansson i Gärda, Kahlström,*) Eliasson och
Karlsson i Vadstena.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava hänvisats följande
motioner angående ändring av gällande bestämmelser om kommunala
val, nämligen:
dels motionen nr 38 i första kammaren, däri herr Johansson, Johan
Bernhard, hemställt »att riksdagen måtte för sin del antaga sådana ändringar
i vederbörliga förordningar, att de bestämmelser, som återfinnas
i 1—8 och 11 §§ lagen den 25 februari 1919 med vissa föreskrifter i
fråga om val under våren 1919 av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige
samt av landstingsmän, bliva gällande vid kommande val i
landskommun av kommunalfullmäktige eller landstingsmän»,
dels ock motionerna i första kammaren, nr 79, 80, 81 och 82, av
herrar Bondeson och Ljunggren, samt i andra kammaren, nr 94, 95, 96
och 97, av herr Eliasson m. fl. I dessa motioner, av vilka I: 79—82 är
likalydande med resp. II: 94—97 liemställes,
1) i motionerna I: 79 och II: 94 »att riksdagen måtte besluta att hos
Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till sådana tillägg och
förändringar i förordningen om kommunalstyrelse på landet, varigenom
föreskrifterna i lagen av den 25 febr. 1919 angående val under våren
1919 av kommunal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän i tilllämpliga
delar måtte äga fortsatt giltighet i fråga om val av kommunalfullmäktige»
;
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 sand. 41 käft. (Nr 54).
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 54.
I-. 38.
2) i motionerna I: 80 och II: 95 »att riksdagen måtte antaga sådana
bestämmelser, att ovannämnda provisoriska lag i tillämpliga delar
må äga fortsatt giltighet tills vidare i fråga om val av kommunalfullmäktige»;
3)
i motionerna I: 81 och II: 96 »att riksdagen måtte besluta att
hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till sådana tilllägg
och förändringar i förordningen om landsting, varigenom föreskrifterna
i ovannämnda provisoriska lag i tillämpliga delar måtte äga
fortsatt giltighet i fråga om val av landstingsmän»; samt
4) i motionerna I: 82 och II: 97 »att riksdagen måtte antaga sådana
bestämmelser, att ovannämnda provisoriska lag i tillämpliga delar
må äga foi-tsatt giltighet tillsvidare i fråga om val av landstingsmän.»
Till stöd för sin hemställan bar herr J. B. Johansson anfört:
»Vid de betydelsefulla kommunala val och landstingsval, som ägde
rum våren 1919, tillämpades vissa särskilda föreskrifter, avvikande från
de för ordinarie dylika val gällande bestämmelser och tillkomna i syfte
att underlätta valhandlingen för såväl valförrättare som valmän. Bland
dessa särskilda föreskrifter, som återfinnas i lagen den 25 februari 1919
och som tillkommo genom 1919 års riksdags beslut på förslag av konstitutionsutskottet
i dess utlåtande nr 9, är det vissa, som särskilt berörde
valen i landskommuner av kommunalfullmäktige och av landsstingsmän.
Jag syftar på bestämmelserna i 1—8 och 11 §§ av ovannämnda
lag. Enligt 1 § skulle dessa val i kommuner, med mer än
3,000 invånare utsättas att äga rum å två på varandra följande dagar,
av vilka den ena skulle vara eu söndag, och, om kommunen var indelad
i valdistrikt, skulle denna bestämmelse äga tillämpning å varje särskilt
valdistrikt, vars invånarantal översteg 3,000. Enligt 2 § kunde i de
nu nämnda fallen ordföranden i vederbörande kommunal- eller distriktsstämma
förordna, att valen skulle äga rum den ena dagen i den vanliga
stämmolokalen och den andra å tillgänglig lokal inom annan del
av kommunen eller distriktet, därest han ansåg detta erforderligt med hänsyn
till samfärdsförhållandena eller andra orsaker inom kommunen eller
distriktet. 1 3—7 §§ förekomma vissa kompletterande och modifierande
bestämmelser angående ifrågavarande val, såsom att ordförande i vederbörande
stämma kunde utsätta valförrättningen att äga rum jämväl å
en påföljande tredje förrättningsdag å tillgänglig lokal inom sådan del
av kommunen eller distriktet, där förrättning icke å första eller andra
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 54.
förrättningsdagen skulle hållas. Och i 8 § stadgas bl. a. att stämmoordföranden
kunde förordna, att 1, 2, 3 5, 6 och 7 §§ skulle gälla vid
val även i sådan landskommun eller valdistrikt av landskommun, som
den 1 januari 1918 icke uppnått ett invånarantal av 3,000. I 1) §
återfinnes eu särskild bestämmelse om utsträckning av fullmakts giltighet.
Såsom ovan nämnts, tillkommo de nu refererade bestämmelserna
för att underlätta valhandlingen för såväl valförrättare som valmän,
detta med hänsyn till den högst betydande ökning i antalet kommunalt
röstberättigade, som följde med genomförandet av de ändringar, som i
lagarna den 23 december 1918 föreskrevos om de särskilda kommunalförordningarnas
lydelse. Att bestämmelserna ur många synpunkter
skulle verka i det angivna syftet ligger i öppen dag och påvisades under
ärendets behandling vid 1919 års lagtima riksdag så tydligt, att någon
utförligare motivering för den saken här icke torde vara erforderlig.
Endast ett par synpunkter tager jag mig friheten att här anföra.
Det torde nämligen kanske invändas, att tillräckliga lättnader kunna
vinnas genom att kommunen indelas i valdistrikt. Men därmed följer
dels den olägenheten, att särskilda röstlängder måste upprättas för de
olika distrikten, och dels är det på många ställen svårt att få lämpliga
valförrättare. Distriktsindelning kan även vara olämplig med hänsyn
till kommunens form och de olika delarnas befolkningskarakt.är. Vidare
vinnes den fördelen, om valen anordnas såsom på våren 1919, att de
valmän, som den ena valdagen äro förhindrade att avlämna sin röst,
kunna göra det den andra dagen. Avstånden till förrättningsstället
bliva mindre, och trängsel i de på de flesta ställen mycket små vallokalerna
undvikes, varigenom förrättningen går säkrare och mindre tidsspillan
förorsakas valmännen. Slutligen torde böra anmärkas, att allmänheten
nog i stor utsträckning har den uppfattningen, att den tillfälliga
lagen om vårvalen 1919 liksom andra kristidsförordningar kommer
att årligen förnyas, och därför har ingenstädes, så vitt jag kar
mig bekant, vidtagits någon åtgärd för distriktsindelning, vilket måste
göras, innan årets röstlängd fastställts.
Erfarenheten från de 1919 företagna valen giver också vid handen,
att de särskilt för dem gällande anordningarna fungerade utmärkt väl
och inga olägenheter så vitt känt är uppstodo.
Vid sådant förhållande och då det även vid kommande kommunala
val på landsbygden torde vara starkt av behovet påkallat att i görligaste
mån underlätta valförrättningen, synes det synnerligen önskvärt,
att ovan berörda, särskilt för valen under våren 1919 stadgade före
-
1: 79, bo. 81
och 82 samt
II: 94, 95,
96 och 97.
4 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 54.
skrifter även bleve gällande för blivande ordinarie val och att ändringar
i enlighet härmed företogos i vederbörande kommunalförordningar.
Eventuellt kunde den förändringen böra övervägas, huruvida icke,
då det gäller ordinarie val, bestämmandet, huruvida flere än eu vallokal
skall användas, överlämnas till länsstyrelsen efter förslag av stämmoordföranden,
i stället för att det vid 1919 års val var den sistnämnde,
som i det avseendet hade bestämmanderätten.
Då val av den ena halvan av kommunalfullmäktige skall äga rum
i höst, är det önskvärt, att redan årets riksdag beslutar de erforderliga
ändringarna i kommunalförordningarna.
Formuleringen av de ändringar i vederbörliga lagparagrafer, som
erfordras för genomförande av det förslag, jag här nedan framställer,
anhåller jag, att vederbörande utskott måtte ombesörja.»
Motiveringen för de av herrar Bondeson och Ljunggren i första kammaren
samt herr Eliasson m. fl. i andra kammaren gjorda förslagen är
intagen i motionen I: 79 och av följande lydelse:
»I § 29 i förordningen om kommunalstyrelse på landet stadgas, att
för val av kommunalfullmäktige skall kommun med mer än 10,000 invånare
indelas i valkretsar. År kommunen delad i valkretsar, bildar
varje valkrets ett valdistrikt. Därest det till följd av samfärdsförhållandena
eller andra orsaker finnes lämpligt, må kommun, som ej är delad
i valkretsar, ävensom valkrets delas i två eller flera distrikt.
År kommun delad i flera valdistrikt för val av landstingsmän, utgör
sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för kommunalfullmäktigeval.
Äro i kommun flera valdistrikt, äger röstberättigad valrätt utöva
allenast vid valförrättning inom det valdistrikt, där han är mantalsskriven.
Det kan förefalla, som om genom dessa bestämmelser vore väl sörjt
för, att en kommun må kunna ordna valförrättningen på det mest praktiska
och ändamålsenliga sättet både ur valförrättarens och valmännens
synpunkt. Så är dock ingalunda alltid förhållandet.
Det finnes många kommuner, så beskaffade, att en uppdelning i
valdistrikt, som betingas av folkmängdens storlek, icke uppfyller det
därmed eftersträvade praktiska syftet, och där i stället ett utsättande
av valförrättningen å tvenne platser bättre skulle tillgodose de fördelar
man velat vinna med distriktindelningen. Särskilt gäller detta om kommuner,
som i sig innesluta större industrisamhällen.
Den anordning, som härutinnan var provisoriskt gällande för 1919,
visade sig däremot synnerligen ändamålsenlig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr fri.
Enligt densamma skulle enl. § 2 valförrättningen äga rum å det
ställe, där kommunal- eller distriktstämma vanligen hålles. Endera förrättningsdagen
kunde dock valet äga rum å tillgänglig lokal inom annan
del av kommunen eller distriktet, därest ordföranden i vederbörande
kommunal- eller distriktstämma med hänsyn till samfärdsförhållandena
eller andra orsaker inom kommun eller distrikt prövade detta erforderligt.
Därest ordföranden utsatte valförrättningen å annan lokal än den
sedvanliga stämmolokalen, ägde han jämväl, där förhållandena så påkallade,
förordna, att valförrättningen å lokal, som senare användes, icke
skulle taga sin början förrän å andra dagen efter nästföregående förrättningsdag,
dock att endera förrättningsdagen, på sätt i § 1 första
stycket stadgades, skulle vara en söndag.
Enligt § 4 kunde, då synnerliga skäl därtill voro, valförrättningen
utsättas jämväl å en påföljande tredje förrättningsdag å tillgänglig lokal
inom sådan del av kommunen eder distriktet, där förrättning icke å
första eller andra förrättningsdagen skulle hållas.
Enligt § 5 var valman oförhindrad att avgiva sin röst, vilken av
de för valen utsatta förrättningsdagarna han helst önskade, å den för
denna dag bestämda lokalen.
Enligt § 9 skulle ovannämnda bestämmelser i tillämpliga delar
gälla även för val av stadsfullmäktige och landstingsmän under våren
1919.
Motivet till denna för år 1919 gällande provisoriska lagstiftningvar
som bekant, att till följd av författningsreformen i slutet av 1918
kommunerna icke medhunno att genom valkrets- och distriktsindelning
rusta sig för valen under 1919, då valmanskåren mer än fördubblades.
Detta motiv har nu bortfallit, även om åtskilliga kommuner, såsom troligt
är, ännu icke inrättat sig för den nya ordningen.
Men fördelarna av den provisoriska lagen äro dock, såsom ovan
anförts, så väsentliga, att de väl motivera lagens fortsatta upprätthållande
i tillgängliga delar.
Enligt vår uppfattning borde det icke vara oöverkomligt för konstitutionsutskottet
att redan i år vidtaga sådana tillägg och förändringar
i gällande förordning om kommunalstyrelse på landet, varigenom detta
möjliggjordes. Yi förutsätta emellertid, att utskottet ogärna inlåter sig
härpå, synnerligast som kommunalförordningen är föremål för en mera
allmän revision och det måhända befinnes mest ändamålsenligt att upptaga
prövningen av denna fråga i ett större sammanhang. Vid sådant
förhållande hava vi så mycket större skäl att yrka på en skrivelse till
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 54.
Utskottets
yttrande
-
Kung!. Maj:t, som då får särskild anledning att i eu blivande proposition
taga även detta ärende i betraktande. Under tiden kunde den
provisoriska förordningen för 1919 i tillämpliga delar förklaras vara
gällande tills vidare. Yi hemställa därföre, att konstitutionsutskottet
föreslår de härför nödiga bestämmelserna.»
I förevarande motioner föreslås sålunda dels prolongation tillsvidare
i tillämpliga delar av den vid 1919 års lagtima riksdag antagna lagen
för val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstiugsmän
under våren 1919, dels påyrkas begäran hos Kungl. Maj:t om
utredning och förslag till sådana bestämmelser i iörordningen om kommunalstyrelse
på landet och i landstingsförordningen, att 1919 års
nämnda lag måtte i tillämpliga delar erhålla fortsatt giltighet.
De bestämmelser i 1919 års provisoriska vallag, åt vilka fortsatt
giltighet skulle kunna beredas, äro givetvis de, vilka möjliggöra upprättandet.
av flera röstupptagningsställen i en valkrets eller ett valdistrikt
samt valets fördelande på två, eventuellt tre valdagar. Dessa, bestämmelser,
vilka tillkommo i anledning av de särskilda omständigheterna
vid 1919 års vårval, hava, efter vad utskottet har sig bekant, och enligt
vad av föreliggande motioner framgår, verkat på ett tillfredsställande
sätt och vunnit allmänt erkännande inom de kommuner, vari de tilllämpats.
Då det underlättande av de kommunala valen, som genom
dessa bestämmelser provisoriskt åvägabragtes, givetvis även för framtiden
kan vara av värde, och då några olägenheter på grund av dessa
stadganden icke synas hava förekommit, tala onekligen starka skäl för
en prolongation av desamma. Visserligen är härvid att märka, att de
förändringar av bestämmelserna om kommunala val, som i Kungl.
Maj:ts proposition ur 286 föreslås och av utskottet tillstyrkas, synas
ägnade att underlätta dessa val och att sålunda i vissa hänseenden ersätta
de särskilda bestämmelserna i 1919 års provisoriska vallag; särskilt
torde den obligatoriska valdistriktsindelning i landskommuner med
över 3,000 invånare, som i denna kungl. proposition föreslås, i hög grad
komma att verka i denna riktning. Emellertid kan denna valdistriktsindelning
givetvis icke hinna genomföras till höstens val. Under sådana
förhållanden anser utskottet det väl motiverat att föreslå en prolongation
av 1919 års provisoriska vallag i tillämpliga delar till den 1 juli
1921. Först sedan därigenom en mera vidsträckt erfarenhet av dessa
bestämmelsers verkningar såväl som av betydelsen av de i propositionen
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr !>4.
7
nr 286 föreslagna . bestämmelserna vunnits, anser utskottet frågan om
en eventuell utredning rörande de i 1919 års provisoriska vallag inryckta
särskilda bestämmelsernas inarbetande i kommunallagarna böra upptagas
till provning. Utskottet föreslår alltså för närvarande en ri}''
provisorisk lag, vilken utgör eu prolongation i tillämpliga delar av 1919
års vårvallag; de ändringar, som vidtagits, äro betingade av de förlattningsförslag,
som i Kungl. Maj:ts proposition nr 286 framlagts,
rotskottet får alltså hemställa,
1) att riksdagen, i anledning av motionerna I: 38, 80
och 82, samt II: 95 och 97, ville för sin del antaga
följande
Förslag
till
Lag
med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal-
och stadsfullmäktige samt av landstingsman.
Härigenom förordnas, att följande skall såsom tillägg till gällande
bestämmelser utan hinder av vad lag eller författning innehåller däremot
stridande lända till efterrättelse.
1 §•
Val av kommunalfullmäktige skall i kommun, vars invånarantal
överstiger 3,000,^ med de i 3 och 4 §§ angivna undantag utsättas att
äga rum å två på varandra följande dagar, av vilka den ena skall vara
en söndag.
I sådan kommun varde ock med nyss angivna undantag val för
utseende av landstingsmän utsatt att äga rum, förutom å den i § 5
mom. 2^ c) i förordningen om landsting den 21 mars 1862 åsyftade dag,
jämväl å dagen närmast efter eller, efter vederbörande valförrättares
beprövande, närmast före sagda dag.
År för val, varom ovan sagts, kommun indelad i särskilda valdistrikt,
skola stadgandena i denna paragraf i stället äga tillämpning
å varje särskilt valdistrikt, vars invånarantal överstiger 3,000.
Föreskrifterna i denna paragraf hava icke, i annat fall än som i
8 § sägs, avseende å köping, som bildar egen kommun.
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 54.
2 §•
I fall, som i 1 § avses, skall valförrättningen äga rum å vanligt
ställe. Endera förrättniugsdagen må valet dock äga rum å tillgänglig
lokal inom annan del av kommunen eller distriktet, därest valförrättare!!
med hänsyn till samfärdsförhållandena eller andra orsaker inom kommun
eller distrikt prövar detta erforderligt.
3 §•
Utsätter valförrättaren valförrättning att äga rum å annan lokal än
den sedvanliga, äge han jämväl, där förhållandena sa påkalla, förordna,
att valförrättning å lokal, som senare användes, icke skall taga sin
början förrän å andra dagen efter nästföregående förrättningsdag, dock
att endera förrättningsdagen, på sätt i 1 § första stycket stadgas, skall
vara en söndag. Tager val av landstingsmän på grund av stadgandet
i 1 § andra stycket sin början den 24 mars, skall det fortsättas den
25 mars.
4 §•
Där synnerliga skäl därtill äro, ma beträffande kommun eller distrikt,
som i 1 § avses, valförrättaren utsätta valförrättningen att äga
rum jämväl å en påföljande tredje förrättningsdag å tillgänglig, lokal
inom sådan del av kommunen eller distriktet, där förrättning icke å
första eller andra förrättningsdagen skall hållas.
Utsättes valet jämlikt denna paragraf att äga rum jämväl å en tredje
förrättningsdag, äga föreskrifterna i 3 § tillämpning.
5 §•
Valman vare oförhindrad att avgiva sin röst, vilken av de för valet
utsatta förrättningsdagar han helst önskar, å den för denna dag bestämda
lokalen.
6 §•
I den kungörelse, som angående valförrättningen utfärdas, skall
tydligt angivas, vilka dagar förrättningen skall hållas samt å vilken
lokal förrättningen skall för varje särskild förrättningsdag äga rum. I
kungörelsen skall ock meddelas innehållet av o § av denna lag.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 54.
9
7 §•
Vad i gällande lag föreskriveB om de tider på dagen, under vilka
valförrättning, som ovan omförmälts, skall minst fortgå, skall äga tillämpning
med avseende å var och en av de dagar, å vilka enligt 1—4
§§ förrättning, som där avses, kommer att äga rum.
Å var särskild valdag skola, sedan valmännen avlämnat sina röster,
valkuverten uttagas ur valurnan och oöppnade räknas. Sedan därefter
i det protokoll, som skall vid förrättningen föras, antecknats antalet
valkuvert, inläggas dessa i ett hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola
jämväl i protokollet avtryckas.
Sedan valprotokollet för dagen upplästs och dess riktighet bekräftats
av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen
för dagen.
För varje förrättningsdag insände ordföranden ofördröjligen till vederbörande
myndighet omslaget med valkuverten.
Samtidigt med valkuverten för sista förrättningsdagen insände han
samtliga protokoll för valet.
Varje försändelse skall, om allmänna posten därvid anlitas, assureras.
8 §■
På vederbörande valförrättare ankomme att förordna, huruvida den
ovan i 1 § stadgade utsträckning av tiden för valförrättning skall äga
rum vid val av kommunalfullmäktige eller landstingsmän i köping, som
bildar egen kommun, samt i sådan landskommun eller valdistrikt av
landskommun, som icke uppnått ett invånarantal av 3,000.
Finnes sådan utsträckning böra äga rum, skall i tillämpliga delar
gälla vad ovan i 2, 3, 5, 6 och 7 §§ stadgas.
Vid val av municipalfullmäktige äge vederbörande valförrättare
förordna, att den i 1 § stadgade utsträckning av valet skall äga rum,
och gälle i sådant fall i tillämpliga delar vad ovan i 5, 6 och 7 §§ föreskrives.
9 §.
Vid val av stadsfullmäktige eller av landstingsmän i stad äge magistraten
eller, där magistrat icke finnes, den för staden särskilt tillsatta
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 sand. 41 käft. (Nr 54). 2
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 54.
styrelse förordna, att valet samtidigt skall äga rum å flera lokaler, avsedda
för särskilda delar av staden eller av valkrets i staden.
Magistrat och stadsstyrelse äge även befogenhet att utsträcka val,
som i denna paragraf avses, att hållas under två på varandra följande
dagar. Förordnar magistraten eller stadsstyrelsen om sådan utsträckning
av val, gälle i tillämpliga delar vad ovan i 5 och 6 §§ samt i 7 §
första stycket stadgas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1920 och gälTer till den 1 juli
1921.
2) att motionerna I: 79 och 81 samt II: 94 och 96
icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 maj 1920.
På konstitutionsutskottets vägnar:
SAM. CLASON.
Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens tryckeri, 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:396 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om förlängning av lagen med vissa föreskrifter i fråga om val under våren 1919 av kommunal-, municipaloch s. 35 i texten