Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. J\Iaj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 4, 28, 33 och 108 regeringsformen samt §70 riksdagsordningen.

1920-05-27 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:57, Utlåtande i anledning av Kungl. J\Iaj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 4, 28, 33 och 108 regeringsformen samt §70 riksdagsordningen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

\

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1920 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. J\Iaj:ts proposition

med förslag till ändrad lydelse av §§ 4, 28,

33 och 108 regeringsformen samt §70 riksdagsordningen.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, frih. Adelswärd,* Hellberg, K. J. Ekman,

Thulin,* von Geijer,* von Hofsten,* Vindahl,* H. G. Andersson,

* Larsén,* Magnusson i Tumhult,* Janson i Kungsör,* Jansson

i Edsbäcken, Zander, * Hansson i Gärda, Leander,* Forssell* och

Karlsson i Vadstena.*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat

en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 262, vari Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna förslag till ändrad

lydelse av §§ 4, 28, 33 och 108 regeringsformen samt § 70 riksdagsordningen.

Samtidigt härmed har utskottet till behandling förehaft en i första

kammaren väckt motion, nr 303, vari herr Lindhagen hemställt,

»att riksdagen med anledning av propositionen nr 262 rörande grundlagsändringar

i och för kvinnors tillträde till statstjänst måtte jämte _

antagande av propositionens förslag till förändringar i §§ 4, 33 och 108

regeringsformen samt § 70 riksdagsordningen — dessutom för sin del besluta

nedannämnda grundlagsändringar nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 sand. 44 höft. (Nr 57—58.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

l:o) följande förändrade lydelse av propositionens förslag till ny avfattning

av § 28 regeringsformen:

»Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra svenska män

och kvinnor, gifta såväl som ogifta, till alla de ämbeten och tjänster, högre

och lägre, vilka äro av den egenskap, att Konungen fullmakter därå utfärdar,

dock böra vederbörande förut med förslag hava inkommit, där sådana

hittills ägt rum. Konungen vare ock obetaget att efter vederbörandes

hörande, eller uppå deras framställning, till lärarebefattningar vid universiteterna,

de teologiska lärartjänsterna likväl undantagna, såsom ock till

lärare- och andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd

eller skön konst, ävensom till läkarebefattuingar, kalla och befordra även

utländska undersåtar av utmärkt förtjänst, de där den rena evangeliska

läran bekänna. Likaledes må Konungen kunna uti militära ämbeten nyttja

utländska undersåtar av sällsynt skicklighet, men icke till kommendanter

i fästningarna. Till konsul må ock utländsk undersåte nämnas, där lön ej

är med befattningen förenad.

Till prästerligt ämbete — — — svenska kyrkan.

Konungen fäste vid alla befordringar avseende endast å de sökandes

förtjänst och skicklighet men icke på deras börd, kön eller annat civilstånd.

Ej må någon tilläggas ringare tjänsteförmåner för lika arbete allenast på

grund av olikhet i kön. Kvinna må kunna utnämnas till prästerlig tjänst

i den ordning och enligt grunder, som bestämmas i den uti 87 § 2 mom.

stadgade ordning.

Yarje departementschef — — — under departementet höra.»

Eller om detta icke kan bifallas, att § 28 i förslaget omredigeras så,

att dels även grunderna för mäns utnämning må hänvisas till enahanda

särskilda avgöranden av Konung och riksdag, som enligt förslaget skulle

gälla allenast för kvinnor, samt dels detta särskilda avgörande, vare sig

det kommer att omfatta grunder för både män och kvinnors anställning

eller endast kvinnors anställning, skall i båda fallen ske genom lag.

2:o) Sådan ändring i § 17 regeringsformen, att i dess föreskrifter

om utseende av justitieråd och regeringsråd ordet »män» utbytes mot »personer».

3ro) Sådan ändring av § 21 regeringsformen andra stycket rörande

utseende för visst ärende av särskild ledamot av lagrådet, att ordet »man»

utbytes mot ordet »person».

4:o) Sådan ändring i § 27 regeringsformen beträffande dess föreskrifter,

nämnande av justitiekanslär, att ordet »man» utbytes mot ordet »person».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr C>7. 3

5:o) Sådana ändringar i §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68

riksdagsordningen, att i dessa lagrums föreskrifter rörande justitieombudsman

Och militieombudsman orden »man» och »män» utbytas mot orden

»person » och » personer».»

''Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I anledning av motion av herr Mobcrger hemställde konstitutionsutskottet

vid 1919 års lagtima riksdag, »att riksdagen, i anledning av förevarande

motion måtte i skrivelse till Kung!. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till sådana

ändringar av regeringsformen, att de hinder, denna grundlag uppställer för

kvinnor att bekläda statstjänster, måtte undanröjas.»

Denna utskottets hemställan bifölls av andra kammaren men avslogs

av den första, varför frågan för denna gång förföll.

Emellertid tillsatte Kungl. Maj:t den 27 maj 1919 särskilda sakkunniga

för att inom justitiedepartementet biträda med utredning av frågan om

beredande av utsträckt behörighet för kvinnor att vinna tillträde till civil

statstjänst. Dessa sakkunniga avgåvo den 14 februari 1920 ett betänkande

nr 1 angående kvinnors tillträde till fullmaktstjänster, vilket betänkande

till väsentlig del har legat till grund för förevarande kungl. proposition.

Beträffande historiken och den principiella utredningen kan utskottet därför

hänvisa, förutom till sitt utlåtande nr 19 vid 1919 års lagtima riksdag

och till departementschefens yttrande vid propositionens föredragning, jämväl

till detta de sakkunnigas betänkande.

Utskottet, som liksom föregående år i princip är av åsikten, att de hinder,

grundlagarna uppställa för kvinnors beklädande av statstjänster, böra undanröjas,

anser sig kunna tillstyrka förevarande kungl. proposition endast med

den ändring, att första punkten i § 28 regeringsformen bibehålies i sin

nuvarande lydelse. Utskottet kan nämligen icke finna skäl för att, såsom i

propositionen föreslagits, låta ordet »infödde» utgå. Visserligen hava inom utskottet

sympatier förefunnits för det av herr Lindhagen framlagda förslaget,

vilket i högre grad än Kungl. Maj:ts proposition syftar till konsekvent genomförande

i berörda hänseende av principen om likställighet mellan man och

kvinna. Det i Kungl. Maj:ts proposition framlagda förslaget är emellertid enligt

utskottets uppfattning för närvarande tillfyllest, och anser sig utskottet icke utan

föregående utredning kunna tillstyrka en mera genomgripande förändring av

berörda grundlagsparagrafer i den riktning, som av herr Lindhagen föreslås.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

Utskottet får alltså hemställa,

1) att riksdagen, med förklaring att förevarande

kungl. proposition icke kunnat av riksdagen i oförändrat

skick antagas, måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig

behandling antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 4, 28, 33 och 108 regeringsformen samt

§ 70 riksdagsordningen.

Nuvarande lydelse:

Regeringsformen.

§ 4-

Konungen äger att allena styra

riket på det sätt, denna regeringsform

föreskriver; inhämte dock, ide fall,

här nedanföre stadgas, underrättelse

och råd av ett statsråd, vartill Konungen

kallar och utnämner kunnige,

erfarne, redlige och allmänt aktade,

infödde svenske män av den rena

evangeliska läran. Ej må fader och

son eller bröder på en gång vara

ledamöter av statsrådet.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet

utnämna och befordra infödde svenske

män till alla de ämbeten och tjänster,

högre och lägre, vilka äro av den

egenskap, att Konungen fullmakter

därå utfärdar, dock höra vederbörande

förut med förslag hava inkommit,

där sådana hittills ägt rum. Till

Föreslagen lydelse:

Regeringsformen.

§ 4.

Konungen äger att allena styra riket

på det sätt, denna regeringsform

föreskriver; inhämte dock, i de fall, här

nedanföre stadgas, underrättelse och

råd av ett statsråd, vartill Konungen

kallar och utnämner kunnige, erfarne,

redlige och allmänt aktade, infödde

svenske medborgare av den rena evangeliska

läran. Ej må de, som åro i rätt

upp- och nedstigande skyldskap, ej

heller syskon eller äkta makar på en

gång vara ledamöter av statsrådet.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet

utnämna och befordra infödde svenske

män till alla de ämbeten och tjänster,

högre och lägre, vilka äro av den

egenskap, att Konungen fullmakter

därå utfärdar, dock böra vederbörande

förut med förslag hava inkommit, där

sådana hittills ägt rum. Konungen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

Nuvarande lydelse:

lärarebefattningar vid statens läroanstalter,

de teologiska läraretjänsterna

vid universiteterna likväl undantagna,

till andra beställningar vid

inrättningar för vetenskap, slöjd eller

skön konst samt till läkarebefattningar

må i den ordning, som ovan sagts,

och med tillämpning av grunder, som

av Konungen och riksdagen godkänts,

kunna utnämnas och befordras även

infödda svenska kvinnor. Konungen

vare ock obetaget, att, efter vederbörandes

hörande, eller uppå deras

framställning, till lärarebefattningar

vid universiteterna, de teologiska läraretjänsterna

likväl undantagna, såsom

ock till lärare- och andra beställningar

vid andra inrättningar för vetenskap,

slöjd eller skön konst, ävensom

till läkarebefattningar, kalla och

befordra även utländske män av utmärkt

förtjänst, de där den rena

evangeliska läran bekänna. Likaledes

må Konungen kunna uti militära ämbeten

nyttja utländske män av sällsynt

skicklighet, men icke till kommendanter

i fästningarna. Till konsul

må ock utländsk man nämnas, där

lön ej är med befattningen förenad.

Konungen fäste, vid alla befordringar,

avseende endast å de sökandes förtjänst

och skicklighet, men icke på

deras börd. Till prästerligt ämbete

eller till annan tjänst, varmed är

förenat åliggande att meddela undervisning

i kristendom eller teologisk

vetenskap, kan endast den utnämnas,

5

Föreslagen lydelse:

vare ock obetaget, att, efter vederbörandes

hörande, eller uppå deras

framställning, till lärarebefattningar

vid universiteterna, de teologiska läraretjänsterna

likväl undantagna, såsom

ock till lärare- och andra beställningar

vid andra inrättningar för

vetenskap, slöjd eller skön konst, ävensom

till läkarebefattningar, kalla och

befordra även utländske män av utmärkt

förtjänst, de där den rena

evangeliska läran bekänna. Likaledes

må Konungen kunna uti militära ämbeten

nyttja utländske män av sällsynt

skicklighet, men icke till kommendanter

i fästningarna. Till konsul

må ock utländsk man nämnas, där

lön ej är med befattningen förenad.

Till ämbeten och tjänster, varom

ovan sägs, må med tillämpning

av grunda)'', som av Konungen och

riksdagen godkänts, även kvinnor

kunna utnämnas och befordras, dock

att kvinna ej må utnämnas till prästerlig

tjänst, där ej annorledes blivit

bestämt i den ordning, 87 § 2 mom.

stadgar.

Till prästerligt ämbete eller till

annan tjänst, varmed är förenat åliggande

att meddela undervisning i

kristendom eller teologisk vetenskap,

kan endast den utnämnas, som bekänner

den rena evangeliska läran.

Till alla övriga ämbeten eller tjänster,

med det undantag i avseende

å statsrådets ledamöter, som i 4 §

stadgas, må bekännare av annan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

Nuvarande lydelse:

som bekänner den rena evangeliska

läran. Till alla övriga ämbeten eller

tjänster, med det undantag i avseende

å statsrådets ledamöter, som i

4 § stadgas, må bekännare av annan

kristen troslära, ävensom av den mosaiska,

kunna nämnas; dock må icke

någon, som ej tillhör den rena evangeliska

läran, såsom domare eller

innehavare av annan tjänst deltaga

i handläggning eller avgörande av

fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning

eller befordringar

inom den svenska kyrkan. Yarje

departementschef skall föredraga och

expediera alla ärenden rörande befordringar,

förordnanden, tjänstledighet

och avsked, till och ifrån ämbeten

och tjänster vid de verk och

stater, som under departementet höra.

§ 33.

Konungen äger att genom naturalisation

till svensk medborgare

upptaga utländsk man i den ordning

och under de villkor, som bestämmas

genom särskild lag, stiftad i den ordning

87 § 1 mom. stadgar. Sålunda

naturaliserad utlänning njute samma

rättigheter och förmåner, som infödd

svensk man, dock utan att kunna

till ledamot av statsrådet utnämnas.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år, på sätt i riksdagsordningen sägs,

Föreslagen lydelse:

kristen troslära, ävensom av den mosaiska,

kunna nämnas; dock må icke

någon, som ej tillhör den rena evangeliska

läran, såsom domare eller

innehavare av annan tjänst deltaga

i handläggning eller avgörande av

fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning

eller befordringar

inom den svenska kyrkan.

Konungen fäste vid alla befordringar

avseende endast å de sökandes

förtjänst och skicklighet, men

icke på deras börd. A arje departementschef

skall föredraga och expediera

alla ärenden rörande befordringar,

förordnanden, tjänstledighet

och avsked, till och ifrån ämbeten

och tjänster vid de verk och stater,

som under departementet höra.

§ 33.

Konungen äger att i den ordning

och under de villkor, som bestämmas

genom särskild lag, stiftad i

den ordning 87 § 1 mom. stadgar,

genom naturalisation till svensk medborgare

upptaga utländsk man eller

kvinna. Sålunda naturaliserad utlänning

njute samma rättigheter och

förmåner, som infödd svensk medborgare,

dock utan att kunna till

ledamot av statsrådet utnämnas.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år, på sätt i riksdagsordningen sägs,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

7

Nuvarande lydelse:

förordna sex för kunskaper och lärdom

kände män att jämte justitieombudsmannen,

som bland dem föror

ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Dessa kommitterade, av vilka två,

utom justitieombudsmannen, skola

vara lagfarne, äge sådan befattning,

att, i händelse någon författare eller

boktryckare, innan tryckningen, själv

överlämnar dem en skrift och begär

deras yttrande, huruvida åtal därå,

efter tryckfrihetslagen, kan äga rum,

skola justitieombudsmannen och minst

trenne kommitterade, varav en lagfaren,

ett sådant yttrande skriftligen

avgiva. Förklara de däruti, att skriften

må tryckas, vare då både författare

och boktryckare från allt ansvar

frie, och ligge det å kommitterade.

Riksdags ordningen.

§ 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år förordna sex för kunskaper och

lärdom kände män att, jämte justitieombudsmannen,

som bland dem förer

ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Dessa kommitterade, av vilka

två, utom justitieombudsmannen, skola

vara lagfarna, väljas medelst omröstning

genom tjugufyra valmän,

därav vardera kammaren inom sig

utser tolv. Avgår mellan riksdagarna

Föreslagen lydelse:

förordna sex för kunskaper och lärdom

kända personer att jämte justitieombudsmannen,

som bland dem förer

ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Dessa kommitterade, av vilka två,

utom justitieombudsmannen, skola

vara lagfarne, äge sådan befattning,

att, i händelse någon författare eller

boktryckare, innan tryckningen, själv

överlämnar dem en skrift och begär

deras yttrande, huruvida åtal därå,

efter tryckfrihetslagen, kan äga rum,

skola justitieombudsmannen och minst •

trenne kommitterade, varav en lagfaren,

ett sådant yttrande skriftligen

avgiva. Förklara de däruti, att

skriften må tryckas, vare då både

författare och boktryckare från allt

ansvar frie, och ligge det å kommitterade.

Riksdagsordningen.

§ 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år förordna sex för kunskaper och

lärdom kända personer att, jämte

justitieombudsmannen, som bland dem

förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Dessa kommitterade, av

vilka två, utom justitieombudsmannen,

skola vara lagfarna, väljas medelst

omröstning genom tjugufyra

valmän, därav vardera kammaren

inom sig utser tolv. Avgår mellan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

någon bland kommitterade, välja de riksdagarna någon bland kommitteövriga

till det lediga rummet en be- rade, välja de övriga till det lediga

hörig man. rummet en behörig person.

2) att herr Lindhagens motion icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 maj 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:

YIKTOE LARSSON.

Reservationer;

1) av herr Hellberg, som anfört:

Den reform: kvinnornas tillträde till statstjänster, som den kungl.

propositionen avser att åstadkomma och som blivit ännu mera aktuell

genom kvinnornas nyvunna likställighet med männen i politiska och kommunala

rättigheter och skyldigheter, borde enligt min mening genomföras

klart och principiellt och inte i sådan form, att den nya bestämmelsen

närmast framstår som ett halvt motvilligt medgivet undantag från den

gamla. Det borde utan prut sägas ifrån, att kvinnor lika väl som män

kunna befordras till nämnda tjänster. Och detta kan stadgas utan fara,

då den naturbestämda olikheten i könens anlag och uppgifter kan anses

utgöra en fullt tillräcklig garanti för att kvinnorna inte komma att intränga

på verksamhetsområden, för vilka de sakna erforderliga förutsättningar

att göra sig gällande. Jag har därför ansett att utskottet i huvudsak

bort ansluta sig till den uppfattning och det förslag, som fått uttryck

i herr Lindhagens motion.

Dock synes mig att de tillägg han påyrkat i § 28 regeringsformen

— innebärande, att i andra raden efter ordet »kvinnor» skall tillsättas

»gifta så väl som ogifta», att vid befordringar avseende icke får fästas vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

9

»kön eller annat civilstånd» samt att »ringare tjänsteförmåner för lika

arbete icke får tilläggas någon allenast på grund av olikhet i kön» -—- inte nödvändigtvis där behöva införas. — Den nya bestämmelsen om

kvinnas rätt att befordras till prästerligt ämbete torde lämpligast böra insättas

i sammanhang med de andra bestämmelserna om sådant ämbete. —

Och i stället för orden »utländska undersåtar» resp. »utländsk undersåte»

torde lämpligare och i analogi med det uttryckssätt Kungl. Maj :t använt i sitt förslag

om ändring av § 4 regeringsformen böra användas »utländsk medborgare».

Då jag inte funnit behövligt att i förstnämnda paragraf behålla ordet

»infödde», har jag ansett, att denna paragrafs avfattning i den delen bort

tillstyrkas i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag.

Jag har alltså tillåtit mig yrka,

att § 28 regeringsformen skulle erhålla följande

förändrade lydelse:

»Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra

svenska män och kvinnor till alla de ämbeten och

tjänster, högre och lägre, vilka äro av den egenskap,

att Konungen fullmakter därå utfärdar, dock böra vederbörande

förut med förslag hava inkommit, där sådana

hittills ägt rum. Konungen vare ock obetaget att efter

vederbörandes hörande, eller uppå deras framställning,

till lärarebefattningar vid universiteterna, de teologiska

läraretjänsterna likväl undantagna, såsom ock till lärareoch

andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap,

slöjd eller skön konst, ävensom till läkarebefattningar,

kalla och befordra även utländska medborgare

av utmärkt förtjänst, de där den rena evangeliska

läran bekänna. Likaledes må Konungen kunna

uti militära ämbeten nyttja utländska medborgare av

sällsynt skicklighet, men icke till kommendanter i fästningarna.

Till konsul må ock utländsk medborgare

nämnas, där lön ej är med befattningen förenad.

Till prästerligt ämbete må kvinna kunna utnämnas

i den ordning och enligt grunder, som bestämmas i

87 § 2 mom. Till sådant ämbete eller till annan

tjänst — — — — — — — — — — —

under departementet höra».

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 saml. 44 käft. (Nr 57—58).

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

Vidare har jag yrkat bifall till herr Lindhagens

ändringsförslag i §§ 17, 21, 27, 96 och 97 regeringsformen

samt § 68 riksdagsordningen.

2) av herr von Geijer, som med instämmande av herrar K. J. Ekman,

von Hofsten, Gösta Andersson och Magnusson i Tumhult yttrat:

Då jag principiellt anser, att kvinna icke bör bekläda statsrådsbefattning,

eller militär eller civilmilitär tjänst, domarebefattning eller prästerlig

tjänst, hemställer jag, som i övrigt är ense med utskottet om de ifrågasatta

grundlagsändringarna,

att den ifrågasatta ändringen i § 4 regeringsformen

icke måtte av riksdagen godkännas;

samt att, vad § 28 regeringsformen angår, måtte

såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling

antagas följande lydelse av paragrafen:

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra

infödde svenske män---förenad (lika med

utskottets förslag).

Till ämbeten och tjänster, varom ovan sägs, må

med tillämpning av grunder, som av Konungen och riksdagen

godkänts, även kvinnor kunna utnämnas och befordras;

dock att kvinna ej må utnämnas till militär

eller civilmilitär befattning, domarebefattning eller prästerlig

tjänst.

Till prästerligt ämbete — — — svenska kyrkan

(lika med utskottets förslag).

Konungen fäste — — —- departementet höra (lika

med utskottets förslag).

3) av herr Forssell.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.