Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner, dels angående ändring av 18 § i lagen om val till riksdagen, dels om ändrad lydelse av §§ 14 och 15 riksdagsordningen.

1920-06-07 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1920:63, Utlåtande i anledning av väckta motioner, dels angående ändring av 18 § i lagen om val till riksdagen, dels om ändrad lydelse av §§ 14 och 15 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 63.

1

Nr 63.

Ankom till riksdagen kansli den 7. juni 1920 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner,

dels angående ändring av 18 § i lagen om val till riksdagen,

dels om ändrad lydelse av §§ 14 och 15 riksdagsordningen.

Närvarande: Herrar Clason, Strömberg*, Hellberg*, Johansson i Kälkebo*, von Geijer,

Modig, Stendahl, Larsén, Janson i Kungsör *, Jansson i Edsbäcken *,

Henrikson, Hansson i Gärda, Vennerström *, Persson i Tofta *, Hansson

i Sölvesborg *, Andersson i Igelboda, Forssell * och Persson i Fritorp *.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I eu i första kammaren väckt motion, nr 289, hemställer herr Sten- Motionen

dahl, »att riksdagen ville besluta den ändringen i 18 § i lagen om val k 289.

till riksdagen, att hädanefter varje län måtte utgöra en valkrets vid val

till riksdagens andra kammare, dock med det undantaget, att Göteborgs

stad alltjämt skulle utgöra eu och de större städerna i Malmöhus län en

valkrets».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Samtidigt härmed har utskottet till behandling förehaft en i andra Motionen

kammaren väckt motion, nr 328, vari herr Hage hemställer, »att riks- II: S28''

dagen måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antaga

följande

Förslag till ändrad lydelse av §§ 14 och 15 i riksdagsordningen.

§ 14.

Rikets indelning i valkretsar innehålles i vallagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 sand, 47 käft. (Nr 63.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 63.

§ 15-

1) I varje valkrets väljes, efter folkmängden vid början av året näst

före den fyraårsperiod, för vilken valen gälla, en riksdagsman för varje

fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel av rikets folkmängd.

2) För valkrets, vars folkmängd ej uppgår till fullt tre tvåhundratrettiondelar

av rikets folkmängd, väljas dock tre riksdagsmän.

3) Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning av stadgandena

i 1 och 2 mom. bör utses, icke uppgår till tvåhundratrettio, skola, för

ernående av detta antal, de valkretsar, vilkas folkmängd mest överskjuter

de tal, som enligt 1 mom. äro bestämmande för riksdagsmännens antal

inom valkretsarna, var för sig i ordning efter överskottens storlek vara

berättigade att välja ytterligare en riksdagsman. Äro överskottstalen lika

för två eller flera valkretsar, avgöres, där så är nödigt, företrädet genom

lottning på sätt i 6 § 7 mom. är stadgat.

4) Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, fastställes av Konungen för varje fyraårsperiod ävensom under

löpande fyraårsperiod vid sådant tillfälle, då omreglering av valkretsar ägt

rum och nya val skola företagas.»

Beträffande motiveringen anser sig utskottet kunna hänvisa till motionen.

utskottets Förevarande motioner hava så till vida samma syfte, som i herr

yttrande, gtendahls motion föreslås sådana ändringar i lagen om val till riksdagen,

att varje län i regel skulle bilda egen valkrets vid val till riksdagens

andra kammare, under det att i herr Hages motion påyrkas bland annat

sådana ändringar i riksdagsordningen, att de hinder, som enligt denna

motionärs uppfattning möjligen förefinnas i densamma mot en förändring

av valkretsindelningen i angiven riktning, skulle undanröjas.

Då det emellertid synes utskottet uppenbart, att bestämmelserna i

riksdagsordningens berörda paragrafer icke lägga hinder i vägen för en ändring

af § 18 i lagen om val till riksdagen i nära anslutning till herr

Stendahls motion, anser sig utskottet först böra behandla denna.

Motionen Frågan om eu begränsning av valkretsarnas antal, särskilt med hän
I:

289. gyn till möjligheten, att varje län i regel skulle utgöra egen valkrets, var

senast vid 1918 års lagtima riksdag föremål för konstitutionsutskottets

och riksdagens uppmärksamhet. I anledning av motioner, dels av herr

Adelswärd, dels av herr Hage m. fl. hemställde konstitutionsutskottet i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 67>

3

«itt utlåtande nr 1 1 vid nämnda riksdag, »att riksdagen i anledning av förevarande

motioner måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning om de åtgärder, som må

kunna vidtagas till undvikande av de olägenheter, som enligt vunnen

erfarenhet vidlåda gällande regler för proportionellt valsätt, samt för riksdagen

framlägga de förslag, vilka utredningen må kunna föranleda.»

Denna utskottets hemställan bifölls av båda kamrarna och i enlighet härmed

avlät riksdagen en skrivelse till Kungl. Magt, nr 226 vid nämnda riksdag.

1 denna riksdagens skrivelse framhölls bl. a., i anslutning till motiveringen

i konstitutionsutskottets utlåtande nr 11, att en stark begränsning

av valkretsarnas antal måsle utgöra ett av ledmotiven vid den begärda

utredningen. Sålunda anfördes bl. a. följande:

> Det är otvivelaktigt, att det mindre tillfredsställande resultat,

som hittills förrättade andrakammurval, ur strängt proportionalistisk synpunkt

betraktade, givit beträffande platsernas fördelning mellan partierna,

sammanhänger med den omständigheten, att valkretsarna i regel icke

hava att tillsätta mer än tre till fem representanter; endast ett fåtal

kretsar välja sex eller sju ledamöter av andra kammaren. På denna konsekvens

av valkretsindelningen var man redan vid dennas införande förberedd.

I syfte att åvägabringa ett så troget återspeglande av olika riktningar som

möjiigt hade den s. k. proportionsvalskommittén förslagit, att länen i regel

skulle utgöra valkretsar; endast vissa större län skulle delas i högst två

sådana, varjämte större städer skulle utgöra egna valkretsar. Detta förslag

hade av Eders Kungl. Maj:t upptagits i propositioner vid 1904 och 1905 års

riksdagar samt vid 1906 års riksdag upprepats i ett flertal motioner. Det

hade emellertid inom riksdagen ur andra synpunkter mött starka betänkligheter

att införa valkretsar av sådan storlek, som i nämnda förslag avsågs.

Följden härav skulle bliva, ansåg man, att valmännen icke kunde

komma i sådan personlig beröring, vare sig med varandra eller med kandidaterna,

som vore önskvärd, att hela valproceduren härigenom bleve invecklad

och tung, och att valen alltför mycket komme att läggas i händerna

på valledningen. Olägenheterna med de stora valkretsarna gjorde

sig särskilt gällande i de delar av landet, som hade en jämförelsevis gles

befolkning. Under erkännande därav, att det proportionella systemets

innersta syfte bäst komme fram i stora valkretsar, ansågo förespråkarna

för denna uppfattning, att valsättet med fördel kunde användas även

i mindre valkretsar. Givet vore dock, att med de mindre kretsarna

möjligheten för flera olika politiska skiftningar, att var för sig göra

sig gällande, bleve mindre. Detta ansågs dock utgöra en mindre olägen
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 63.

het, särskilt vid jämförelse med majoritetsvalen, där endast ett parti,

majoritetspartiet, vore tillförsäkrat inflytande. I överensstämmelse med

dessa synpunkter och i anslutning till den ståndpunkt i frågan, som

1906 kommit till uttryck såväl i eu motion av herr Pettersson i Påboda

m. fl. som i konstitutionsutskottets utlåtande, föreslog Eders Kungh

Maj:t vid 1907 års riksdag den valkretsindelning, som nu är gällande.

Det var sålunda med full avsikt, som kravet på exakt proportionell

rättvisa i någon mån sköts å sido. Ännu 1912 intog riksdagen denna

ståndpunkt, då den i enlighet med konstitutionsutskottets hemställan

avslog eu inom riksdagen väckt motion om utredning angående införande

av större valkretsar. Konstitutionsutskottet yttrade härom bland annat:

»Av vad som anförts framgår otvetydigt, att de anmärkningar, som blivit

framställda emot valkretsar av mindre omfång, visserligen icke kunna

frånkännas betydelse, men likväl ej funnits vara av den vikt, att de böra

anses uppväga de olägenheter, som med alltför stora valkretsar kunna

vara förenade. Utskottet kan ej heller finna, att den under de senast

förrättade valen vunna enfarenheten varit sådan, att den kan giva berättigad

anledning att nu beträffande valkretsarnas omfång föreslå någon förändring.

Redan med valkretsar av det omfång, som nu är fastställt, hava

svårigheterna ej varit ringa att åstadkomma behörig samverkan mellan valmännen

vid uppsättandet av kandidater. Visserligen kan det påvisas, att

minoritetspartierna uti de olika valkretsarna i många fall ej fullt kunnat

få tillfälle utnyttja sina röstetal, och att till följd härav rätt betydande

röstöverskott uppstått, men detta har dock ej uteslutande varit förhållandet

inom de minsta eller tremansvalkretsarua, utan även förekommit inom

fyra- och femmansvalkretsarna.» Utskottet fann sålunda ej tillräcklig anledning

föreligga att tillstyrka någon förändring uti den efter mogen prövning

införda och utav vårt lands befolkningsförhållanden och stundom

vitt skilda bygdeintressen betingade begränsningen, vad beträffar valkretsarnas

storlek. Med hänsyn tagen till denna riksdagens uppfattning och

på skäl, som i det föregående vidrörts, ansågo sig, som redan nämnts, 1911

års kommitterade ej höra upptaga frågan om en omläggning av valkretsarna.

De betänkligheter, som sålunda gjort sig gällande mot valkretsar

av större omfattning än de nuvarande, torde icke längre kunna anses

äga samma grad av giltighet som förut. Även om övergången från

enmansvalkretsar till valkretsar av den storlek, som avsågs exempelvis

i proportionsvalskommitténs förslag, icke var lämplig, och även om det

icke heller kunde anses tillrådligt att kort efter de proportionella valens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr ad.

införande företaga eu sådan omläggning, som i nyssnämnda motion

föreslogs, så följer därav icke utan vidare, att enahanda synpunkter

alltjämt böra bliva avgörande. De betänkligheter, vilka ur dylika synpunkter

mött mot den konsekventare utformning av de proportionella

valens idé, som eu sådan åtgärd skulle innebära, synas alltså icke böra

utgöra ett hinder för att, såsom eu naturlig konsekvens av de proportionella

valens införande, nu taga under övervägande den genom erfarenheterna

från de sist förrättade andrakam ro arvalen aktuell vordna frågan

om en omläggning av valkretsarna i den riktning, som motionärerna

ifrågasatt. Frågan torde, såsom av dem föreslagits, böra göras till föremål

för en av Eders Kungl. Maj:t föranstaltad utredning. Huru genomgripande

förändringen bör göras, får utredningen utvisa. Denna torde

emellertid lämpligen kunna utgå från en undersökning, i vad män det

kan visa sig lämpligt att använda länen såsom valkretsar. Att ■— såsom

i eu av motionerna ifrågasatts — i vissa fall gå ännu längre, torde

knappast visa sig tillrådligt. Det kan sålunda, med hänsyn till den naturliga

samhörighet, som gör sig gällande inom länen, ganska allvarligt

ifrågasättas, huruvida det är lämpligt att sammanslå mindre län

till en valkrets. Dessutom torde det, såsom i motionen nr 118 antytts,

böra fasthållas, att i områden med mycken gles befolkning särskild

varsamhet måste iakttagas vid valkretsarnas utvidgning. Å andra sidan

bör det tagas under övervägande, huruvida icke skäl kunna föreligga

att uppdela åtminstone de största länen i två eller eventuellt flera valkretsar.

»

Av det anförda framgår, att frågan om en begränsning av antalet

valkretsar, utgående från en undersökning av möjligheten att göra länen

till valkretsar, ingick i den begäran om utredning beträffande reformering

av det proportionella valsystemet, som av 1918 års lagtima riksdag på

grund av erfarenheterna från 1917 års val riktades till Kungl. Maj:t.

Den av 1918 års lagtima riksdag sålunda begärda utredningen ledde

törst den 28 november 1919 till tillsättande av särskilda sakkunniga för

verkställandet av utredning rörande reformering av den proportionella

valmetoden och därmed sammanhängande spörsmål. Ehuru en kungl.

proposition i ämnet i årets trontal ställdes i utsikt, har ej någon sådan

framlagts för innevarande riksdag.

Det är enligt utskottets mening uppenbart, att, såsom i nyssberörda

riksdagsskrivelse år 1918 framhölls, den nuvarande valkretsindelningen

omöjliggör åstadkommandet av verklig proportionell rättvisa och sålunda

i hög grad förrycker hela det proportionella valsystemets bärande idé.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 63.

Om den nuvarande valkretsindelningen bibehölles vid årets val till andra

kammaren, skulle av de 56 valkretsarna tre välja 8 representanter, tre

6, tio 5, aderton 4, och tjugutvå 3 representanter. Sålunda skulle

fyrtio av de 56 valkretsarna endast äga att utse 3—4 riksdagsmän.

Det ligger under sådana förhållanden i öppen dag, att det proportionella

systemet i väsentlig grad icke förmår att göra sig gällande; proportionalismen

bliver i många fall rent illusorisk.

I huru hög grad den nuvarande valkretsindelningen bidrager att förrycka

valresultatet, framgår också med full klarhet av statistiken fråm

1917 års val. Vid detta val erhöllo de olika partierna följande antal

platser: *

Moderata partiet ...................................................... 59 mandat

Liberala » 62

Socialdemokratiska arbetarepartiet ................................. 86 »

» vänsterpartiet.................................... 11 »

Jordbrukarnas riksförbund .......................................... 3 »

Bondeförbundet......................................................... 9 *

Om hela riket varit eu valkrets, skulle de olika partiernas röstetal

givit dem följande mandat:

Moderata partiet ...................................................... 5~ mandat

Liberala » ...................................................... b 4 *

Socialdemokratiska arbetarepartiet ................................. 72 »

» vänsterpartiet.................................... 18 »

Jordbrukarnas riksförbund .......................................... 7 »

Bondeförbundet......................................................... 12 »

Förluster och vinster i förhållande till vad respektive partier varit

berättigade till i förhållande till sin samlade röststyrka ställa sig alltså på

följande sätt:

Moderata partiet ....................................... 2 mandat för mycket

Liberala » ....................................... 2 » » litet

Socialdemokratiska arbetarepartiet .................. 14 > » mycket

» vänsterpartiet..................... 7 » » litet

Jordbrukarnas riksförbund ........................... 4 » » »

Bondeförbundet.......................................... 3 » » »

* Anförda uppgifter utgå från det definitiva valresultatet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 63.

7

Såsom av dot anförda framgår, företedde alltså valresultatet vid 1917

års val för flertalet partier eu annan representation än det antal mandat,

vartill respektive parti på grund av sin samlade styrka varit berättigat.

Det ligger också i sakens natur, att i så små valkretsar som med

endast tre eller fyra representanter det näppeligen finnes möjlighet för

något parti att bliva rättvist representerat, detta icke minst om partierna,

såsom numera i vårt land är förhållandet, äro flera än tre. Det nuvarande

systemet förhindrar under sådana förhållanden ett icke obetydligt

antal valmän i de olika kretsarna att understödja den politiska meningsriktning,

vars stärkande de anse för landet gagneligast, och tvingar dem

att i följd härav antingen nedlägga sina röster eller rösta på andra kandidater

än dem, som äro deras verkliga meningsfränder. De olika partiernas

röstöverskott komina icke heller till sin rätt. Faran för s. k.

dekapitering är slutligen utan allt tvivel vida större, när det ringa antalet

mandat i varje valkrets kan rent av nödga valmän av ett parti att rösta

under ett annat partis partibeteckning.

De missförhållanden, vartill sålunda den nuvarande valkretsindelningen

leder, äro enligt utskottets uppfattning påtagliga och en reform ur den

proportionella rättvisans synpunkt så oundgängligen påkallad, att en rättelse

bör ske redan före innevarande års val till riksdagens andra kammare.

Förhållandet, att eu utredning rörande det proportionella valsystemet pågår,

synes så mycket mindre böra få utgöra ett hinder för den nödvändiga

reformen, som behovet av denna reform torde i och för sig vara allmänt

erkänt och de erforderliga lagändringarna lätta att verkställa.

Den naturliga utgångspunkten för den reform av valkretsindelningen,

som enligt utskottets mening redan vid innevarande riksdag bör vidtagas,

synes, såsom motionären föreslagit, böra vara, att länen i regel skola bilda

egna valkretsar. Såsom av det utdrag ur riksdagens skrivelse nr 226

vid 1918 års lagtima riksdag, som förut återgivits, framgår, framfördes

också denna tanke såväl av den s. 1c. proportionsvalskommittén 1903 som

i kungliga propositioner vid 1904 och 1905 års riksdagar; den låg också

till grund för riksdagens nämnda skrivelse vid 1918 års lagtima riksdag.

Undantag från regeln att Stockholms stad och varje län böra utgöra egna

valkretsar, synes blott böra ske för städerna Göteborg och Malmö, vilka

enligt § 14: 2 riksdagsordningen skola utgöra egna valkretsar. Kesultatet

av en dylik förändring av valkretsindelningen skulle såsom av utlåtandet

bifogad bilaga framgår bliva, att riket delades i tjugusju valkretsar, av

vilka en skulle hava att utse 16, en 15, två 12, fem 10, sex 9, en 8,

fyra 7, tre 6, två 5, en 4 och en 3 representanter. Det övervägande antalet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 63.

valkretsar skulle alltså komma att utse 6—10 riksdagsmän; blott två valkretsar

skulle äga att utse över 12 och två under 5 representanter. De

stora fördelar, som en dylik valkretsindelning ur den proportionella rättvisans

synpunkt skulle erbjuda i jämförelse med den nu befintliga, torde

vara alltför påtagliga för att tarva närmare belysning. Härtill kommer,

att genom en dylik valkretsindelning även en riktigare fördelning av antalet

mandat mellan länen skulle vinnas, i det att Malmöhus och Västmanlands

län, vilka för närvarande äro underrepresenterade, skulle erhålla

vartdera ytterligare ett mandat, under det att Västernorrlands och Jämtlands

län, som nu äro överrepresenterade, skulle förlora vartdera ett mandat.

På grund av anförda skäl anser sig utskottet böra föreslå en sådan

ändring av § 18 i lagen om val till riksdagen, att Stockholms stad samt

vart och ett av rikets län komma att utgöra egna valkretsar, med undantag

för städerna Göteborg och Malmö.

Motionen Vad åter beträffar den av herr Hage väckta motionen, anser sig ut
II:

328 grottet icke kunna tillstyrka densamma. Såsom redan framhållits, kan eu

ändring av §§ 14 och 15 riksdagsordningen i av denne motionär angiven

riktning icke anses utgöra någon nödvändig förutsättning för en omläggning

av valkretsindelningen på av utskottet föreslaget sätt. Vissa av

de bestämmelser, som av motionären föreslås, giva vidare enligt utskottets

mening anledning till starka betänkligheter. Särskilt är detta

fallet med motionärens förslag till § 15 4) riksdagsordningen. Den här

föreslagna bestämmelsen, att det antal riksdagsmän, varje valkrets äger

att utse, skall fastställas icke blott för varje fyraårsperiod, utan kunna

ändras under löpande fyraårsperiod vid sådant tillfälle, då upplösning av

andra kammaren äger rum, synes nämligen oegentlig. Härtill kommer, att

då efter upplösning av andra kammaren denna ånyo, enligt § 5 riksdagsordningen,

skall sammanträda senast inom tre månader efter upplösningen,

en omreglering av valkretsarna jämte fastställelse av antalet mandat för

varje valkrets kort före eu upplösning av andra kammaren synes kunna

orsaka stora valtekniska svårigheter. På grund av dessa skäl finner sig

utskottet ej kunna tillstyrka det i herr Hages motion framställda förslaget.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr ad. 9

Utskottet för alltså hemställa,

1) att riksdagen, i anledning av motionen I: 289,

måtte för sin del antaga följande

F ö r s I a g

till

Lag om ändrad lydelse av 18 § i lagen om val till

riksdagen den 26 maj 1909.

Härigenom förordnas, att 18 § i lagen om val

till riksdagen den 26 maj 1909 skail erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 18.

För valen till andra kammaren utgöra Stockholms

stad och vart och ett av rikets län en valkrets, dock

att Göteborgs stad samt Malmö stad bilda egna valkretsar.

2) att motionen II: 328 icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 juni 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 sond. 47 Imf t. (Nr 63.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 63.

Reservationer:

1) av herr Hellberg, som anfört:

En förstoring av valkretsarna, som utskottet påyrkat, erfordras visserligen

för noggrann »proportionell rättvisa» vid platsfördelningen mellan

olika partier. Men den medför i och för sig, åtminstone i ett så glesbefolkat

land som vårt, vissa menliga verkningar: försvårad och förminskad

beröring så väl mellan valmännen i de olika delarna av en krets som

mellan dem och deras kandidater ■ (representanter) samt i följd därav ökat

inflytande för valledningarna. Måste icke desto mindre, för den stränga

proportionalitetens skull, eu sådan kretsförstoring ske, så bör dock därvid

åtminstone tillses, att den inte även i andra avseenden kommer att verka

menligt. Det kan den emellertid alltför lätt tänkas komma att göra under

den nu gällande valmetoden. Om ett län, som förut varit uppdelat

exempelvis i tre kretsar, nu skulle bilda en enda krets, är det ganska

sannolikt, att partierna — i varje fall några av dem — där vid nästa

val komme att gå fram med olika listor, en för vardera av de gamla

kretsarna. Eöljden bleve, att vid röstsammanräkningen rangordningen inte

komme att tillämpas för dessa partier, och då de olika listorna naturligtvis

i syfte att räcka till för största tänkbara antal mandatvinster, upptagit

flera namn än som kunna bliva valda, skulle vid reduktionsregelns

tillämpning dekapitering kunna inträffa i mycket stor utsträckning och

valutgången i hög grad bestämmas av slumpen. En sådan konsekvens är

enligt min mening betänkligare än en mindre noggrann proportion i platsfördelningen.

. ...

j]n _ i sig själv icke önskvärd — utvidgning av valkretsarna bor

därför inte företagas, innan en förbättring av valmetoden genomförts. Som

bekant, är det uppdraget åt en kommitté att överväga och förbereda åtgärder

i båda dessa avseenden, och några så trängande olägenheter av de

nuvarande valkretsarna synas mig dock inte ha framträtt, att riksdagen

måste föregripa resultatet av kommitténs arbeten för att få dem avhjalpta

_ med risk att åstadkomma andra och ännu värre missförhållanden, På

grund av denna min uppfattning har jag yrkat avslag å båda de föreliggande

motionerna.

2) av herrar Janson i Kungsör och Persson i Tofta, som anfört:

Med anledning av i ämnet väckta motioner och på hemställan av

konstitutionsutskottet avlät riksdagen den 22 maj 1918 en skrivelse till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 63. 11

KuDgl. Maj:t, vari anhölls om utredning »om de åtgärder, som må kunna

vidtagas till undvikande av de olägenheter, som enligt vunnen erfarenhet

vidlåda gällande regler för proportionellt valsätt, samt för riksdagen framlägga

de förslag, vilka utredningen må kunna föranleda». I motiveringen

till denna skrivelse avhandlas även frågan om utvidgning av valkretsarna,

eventuellt till att omfatta länen.

Kungl. Maj:t har effektuerat riksdagens begäran och i november

1919 tillkallat sakkunniga för att utreda bl. a. det nu ifrågavarande

spörsmålet.

Till de sakkunniga har justitieministern angivit det vara en angelägenhet

av största vikt, att utredningen bedrives så, att förslag i samtliga

de frågor, som tilläventyrs icke medhinnas till 1920 års riksdag, åtminstone

kunna framläggas på sådan tid, att de nya reglerna kunna komma

till användning vid först infallande val enligt de sist antagna vilande författningsbestämmelserna,

för vilket syfte proposition i ämnet bör kunna

avgivas i början av 1921 års riksdag.

Under sådana förhållanden har det synts oss rent av lättsinnigt att

nu, innan den pågående utredningens resultat föreligger, tillstyrka eu så

pass genomgripande förändring på ett isolerat område, som ett bifall till

herr Stendahls med fem raders motivering försedda motion skulle innebära,

utan möjlighet att överblicka följderna beträffande andra härmed

sammanhängande spörsmål t. ex. frågorna om dekapitering samt om de

röstberättigades kontakt med representanterna m. m., varför vi, utan att

taga bestämd ståndpunkt till frågan om utvidgning av valkretsarna, ansett

att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte avslå motionen I: 289 av herr

Stendahl.

3) av herrar Larsén, Hansson i Gärda och Andersson i Igelboda, som

ansett att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

Förevarande motioner hava så till vida —------de största

länen i två eller eventuellt flera valkretsar (= utskottets yttrande).

Det är självklart, att en sådan utökning av valkretsarna icke i och

för sig är ägnad att garantera exakt proportionell rättvisa partierna

emellan. Det bör särskilt uppmärksammas, att till de ojämnheter i detta

hänseende, som under nu gällande ordning yppat sig, även andra omständigheter

än valkretsarnas litenhet bidragit. Det kan särskilt tänkas

— och torde i själva verket ofta hava förekommit — att ett parti gynnas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 63.

och ett annat missgynnas genom tillämpning i större utsträckning av

kartell dem emellan; att det ena partiet erhåller för svag representation

och det andra för stark, beror i sådana fall ej allenast på det förras

litenhet utan även på att detta understött det senare i fullt medveten

avsikt att därigenom förhjälpa det till platser, som det själv ej kunnat besätta.»

Utskottet vill särskilt betona, att 1918 års riksdag, såsom av det

ovan återgivna utdraget ur skrivelsen inhämtas, ansåg utförandet av det i

och för sig riktiga kravet på större valkretsar kräva ett noggrann! övervägande.

Riksdagen framhöll sålunda, att särskild varsamhet måste iakttagas

vid valkretsarnas utvidgning inom områden med gles befolkning,

ävensom att frågan om valkretsindelningen mycket nära sammanhängde

med den proportionella valmetodens utgestaltning.

I båda nu angivna avseenden har den av herr Stendahl väckta motionen

icke förebragt någon som helst utredning. Även om man, i och

med att man ställer sig på de proportionella valens grund, måste i likhet

med 1918 års riksdag anse, att större valkretsar skänka eu högre grad

av rättvis representation åt de olika vid valen framträdande meningsgrupperna,

synes det vara uppenbart, att riksdagen icke kan frångå sitt

tidigare uppställda krav och utan en tillräckligt klargörande utredning

företaga eu så radikal omläggning av valkretsindelningen, som den av

herr Stendahl väckta motionen förutsätter. Visserligen har den av 1918

års riksdag begärda utredning blivit så fördröjd, att förslag i ämnet icke

kunnat föreläggas innevarande års riksdag. På grund härav kan eu förändrad

valkretsindelning icke tillämpas vid valen instundande höst och

större rättvisa vid ifrågavarande val sålunda icke vinnas. Det beklagliga

i denna omständighet synes emellertid icke utgöra eu tillräcklig anledning

för riksdagen att, utan avvaktan på den enligt utskottets mening för en

dylik förändring erforderliga utredningen, nu i en hastig vändning besluta,

att länen skola bliva valkretsar vid höstens val. Framhållas må ock att

det skulle vara en högst anmärkningsvärd åtgärd, att riksdagen, efter att

hava begärt en utredning, i ett ämne, där en sådan utredning synes vara

nödvändig, skulle fatta beslut utan att utredningen föreligger. Riksdagen

har innevarande år redan avslagit en motion om ändring av den proportionella

valmetoden just med hänvisning till den ovannämnda av riksdagen

begärda utredningen.

Sammanfattande vill utskottet såsom skäl för avslag å herr Stendahls

motion angiva följande omständigheter.

Motionen förebringar icke i något avseende den utredning, som 1918

års riksdag ansett önskvärd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 03. | tj

I följd härav saknas möjlighet att bedöma, huruvida den av herr

Stendahl föreslagna valkretsindelningen låter sig praktiskt genomföras i

valkretsar av stor utsträckning och med gles befolkning.

Vidare kan det med skäl befaras, att betydande olägenheter skola

uppstå av att den nuvarande, av alla såsom mycket bristfällig ansedda valmetoden

skall tillämpas i valkretsar, där ett större antal riksdagsmän skola

väljas; dekapitering torde sålunda i många fall icke kunna förhindras.

Härtill kommer, att den föreslagna valkretsreformen kommer så oförberett,

att olägenheter vid de stundande valen i vissa fall icke torde

kunna undvikas.

o , På grund härav finner sig utskottet, som vill skänka allt erkännande

åt att större valkretsar genomföras, böra avstyrka den av herr Stendahl

väckta motionen.

Vad därefter beträffar den av herr Hage framställda motionen innebär

den, att de grundlagsenliga hindren skola undanröjas för att valkretsar

av större omfattning inrättas. Ett undanröjande av dessa hinder utgör

en förutsättning för ett rationellt genomförande av den valkretsreform

varom riksdagen i 1918 års skrivelse gjort framställning; om grundlagsändringen

antages redan i år såsom vilande, kan den nästa år definitivt

antagas,. varefter en omedelbar valkretsreform kan företagas. Med hänsyn

härtill vill utskottet i princip tillstyrka motionen, men kan ej biträda det

förslag, som motionären framställt i avseende å 15 § 4 mom. riksdagsordningen.

kör att möjliggöra tillämpningen av en valkretsreform dels så

snart som möjligt, dels ock sedermera då omreglering av valkretsar ägt

mm och nya val skola företagas har motionären föreslagit en ändring av

nyssnämnda lagrum. Lika nödvändigt som det synes vara, att eu fullständig

förändring i avseende å valkretsarna snarast möjligt kommer till

stånd, lika litet synes det vara erforderligt att, om nya val på grund av

andra kammarens upplösning företages under en fyraårsperiod, en möjlig

förskjutning av invånarantalet i en eller annan valkrets skall påkalla i 15 ^

4 mom. omförmäld åtgärd; i sistnämnda fall skulle endast en mindre reglering

komma att äga rum med överflyttande av ett riksdagsmandat från

eu valkrets till en annan. Med hänsyn härtill torde sådan inskränkning

i motionens räckvidd böra äga rum, att allenast under den fyraårsperiod

som riksdagsmannaval under år 1920 avse, eu reglering av''antalet riksdagsmän

för alla valkretsar kommer till stånd. Eu självklar förutsättning

härför är givetvis, dels att en fullständig omreglering av rikets indelning

t valkretsar företages, dels ock att andra kammaren under fyraårsperioden

upplöses. Med intagande av eu sådan ståndpunkt torde emellertid en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 63.

ändring av § 15 mom. 4 icke böra företagas utan i stället en övergångsbestämmelse

av ovan angivet innehåll fogas till den av motionären föreslagna

§ 14 riksdagsordningen.

På grund av vad som sålunda anförts far utskottet hemställa,

1) att den av herr Stendahl väckta motionen nr

289 i första kammaren icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd, samt

2) att riksdagen i anledning av herr Hages motion

nr 328 i andra kammaren måtte antaga såsom vilande

till vidare grundlagsenlig behandling följande

Förslag:

till

ändrad betydelse av § 14 riksdagsordningen ävensom till

övergångsbestämmelse.

§ 14-

Rikets indelning i valkretsar innehålles i vallagen.

Övergångsbestämmelse.

Skulle under den fyraårsperiod, för vilken valen

till andra kammaren år 1920 förrättas, en fullständig

omreglering av rikets indelning i valkretsar antagas

och därefter förordnande om nya val till andra kammaren

meddelas, skall utan hinder av vad i 15 §

stadgas, Kungl. Maj;t, med iakttagande av att i varje

valkrets en riksdagsman väljes för varje fullt tal, motsvarande

en tvåhundratrettiondel av rikets folkmängd

enligt senast tillgängliga folkmängdsuppgifter ävensom

med tillämpande av vad i 15 § 2 och 3 mom. stadgas,

fastställa det antal riksdagsmän, som varje valkrets må

utse.

4) av herr Modig, som anfört: ,

Utan att vilja intaga bestämd ståndpunkt till frågan huruvida valkretsarna

böra göras större än vad de för närvarande äro, har jag ansett,

att någon ändring icke nu bör vidtagas på grund av den korta tid, som

återstår innan valen till andra kammaren skola förrättas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.

1. Valkretsarna och antalet mandat vid årets val enligt nuvarande valkretsindelning.

V a 1 k r e

tsar

Antal

riksdags-

män

V a 1 k r

etsar

Antal

riksdags-

män

1. Stockholms stads första........................

8

30. Älvsborgs läns

norra........................

3

2. » >

andra .....................

8

31. » »

mellersta.................

4

3. » läns södra ........................

6

32. » »

södra .......................

5

4. » » norra ........................

3

33. Skaraborgs »

norra........................

5

5. Uppsala län .........

5

34.'' » »

södra .......................

5

6. Södermanlands läns norra ..................

3

35. Värmlands »

norra.......................

3

7. » »

södra ..................

4

36. » »

östra ........................

4

8. Östergötlands »

norra ..................

4

37. .. »

västra ....................

3

9. Norrköpings och Linköpings..............

3

38. Örebro »

norra........................

5

10. Östergötlands läns

södra .....................

5

39. »

södra .......................

4

11. Jönköpings »

östra .....................

4

40. Västmanlands »

östra ........................

8

12. * »

västra.....................

5

41. » »

västra .....................

3

13. Kronobergs »

östra .....................

o

O

42. Kopparbergs »

östra ......................

O

14.

västra.....................

3

43. » »

västra ....................

4

15. Kalmar »

norra .....................

4

44. » »

norra......................

3

16. » »

södra .....................

5

45. Gästriklands.......

4

17. Gottlands län ......

3

46. Hälsinglands södra ..............................

3

18. Blekinge » ......

6

47. » norra............................

O

19. Kristianstads läns

nordvästra ............

5

48. Medelpads .........

4

20. » »

sydöstra..................

4

49. Ångermanlands södra...........................

4

21. Malmöhus »

norra ....................

3

50. > norra...........................

3

22. » »

mellersta ...............

4

51. Jämtlands läns

södra........................

3

23. » »

södra .....................

4

52. » »

norra........................

3

24. Städerna Hälsingb.

Landskrona o. Lund

3

53. Västerbottens »

södra........................

4

25. Malmö stad .........

4

54. » »

norra.......................

6

26. Hallands län ......

6

55. Norrbottens »

södra........................

4

27. Göteborgs och Bohus läns södra.........

5

56. » »

norra........................

3

28.

» norra........

4

Summa

230

29. » stad ...

8

Uppgifterna erhållna från Statistiska centralbyrån

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 63.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions» tslcottets utlåtande

Bilaga 2.

2. Valkretsarna och antalet mandat vid årets val enligt av utskottet föreslagen

valkretsindelning.

Folkmängd

Antal

riksdags-

Tillägg enl. R. O.

§ 15

Summa

den 1 jan.

män, enl.

Rest

riksdags

1920

K. 0.§ 15

inom. 3

män

inom. 1

inom. 2

415,201

16

8,449

16

237,015

9

8,217

—

—

9

135,167

5

8,057

—

—

5

188,978

7

11,024

—

—

7

302,948

11

23,306

—

1

12

225,549

8

22,173

—

l

9

157,949

6

5,417

—

—

6

229,887

9

1,089

—

—

9

55,982

2

5,138

1

—

3

147,729

5

20,619

—

1

6

239,480

9

10,682

—

—

9

369,710

14

13,802

—

1

15

111,931

4

10,243

—

—

4

147,753

5

20,643

—

1

6

219,975

8

16,599

—

1

9 •

200,577

7

22,623

—

1

8

298,079

11

18,437

—

1

12

243,158

9

14,360

—

1

10

265,641

10

11,421

—

—

10

216,081

8

12,705

—

1

9

167,519

6

14,987

—

1

7

251,055

9

22,257

—

1

10

265,230

10

11,010

—

—

10

262,740

10

8,520

—

—

10

131,985

5

4,875

—

—

5 I

179,376

7

1,422

—

—

7 j

180,342

7

2,388

—

—

7 1

5,847,037

217

330,463

1

12

230 I

Valkrets nr

»o

CD

lön.....

(utom Malmö)

Stockholms glad

Stockholms

Uppsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gottlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Malmö stad......

Hallands län..........................

Göteborgs o. Boll. » (utom Göteborg)..

Göteborgs stad.........................................

Älvsborgs län............................

Skaraborgs » .............................

Väno lan ds » .............................

Örebro » .............................

Västmanlands > ...........................

Kopparbergs » ............................

Gävleborgs » ..............................

Västernorrlands » ............................

Jämtlands » ........................

Västerbottens » ..............................

Norrbottens » ............................

Uppgifterna erhållna från Statistiska centralbyrån.

Stockholm, O. L. Svanbäcks Boktryckeri 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.