Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av två arkiv rådstjänster inom riksarkivet m. m.

1920-05-07 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:111, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av två arkiv rådstjänster inom riksarkivet m. m.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande, Nr 111.

3

Nr 111.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1920 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

inrättande av två arkiv rådstjänster inom riksarkivet m. m.

(2:a avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna statsverkspropositionen

bär Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkt 4, föreslagit

riksdagen att, i avbidan på proposition angående inrättande av två

arkivrådsbefattningar inom riksarkivet m. m., för ändamålet beräkna en

höjning av det ordinarie anslaget till riks- och landsarkiven med

17,825 kronor.

Sedermera har Kung]. Maj:t i en den 5 mars 1920 till riksdagen

avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 253, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

samma dag föreslagit riksdagen att

dels å ordinarie stat för riksarkivet uppföra två arkivrådsbefattningar,

en var med en avlöning av 8,100 kronor, därav 5,000 kronor

lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor ortstillägg,

vartill kan komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor;

dels å samma stat för en riksarkivarie, i stället för vad nu är

stadgat, uppföra en avlöning av 10,000 kronor, därav 6,200 kronor lön,

2,800 kronor tjänstgöringspenningar och 1,000 kronor ortstillägg;

dels öka den å samma stat uppförda anslagsposten till amanuenser,

vikariatsersättningar m. m. med 625 kronor;

dels för genomförande av nu angivna förändringar i riksarkivets

ordinarie stat ävensom vid bifall till vad under åttonde huvudtiteln,

punkten 2, i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

slagits fastställa det bestämda ordinarie anslaget till riks- och landsarkiven

till 137,805 kronor;

dels ock föreskriva, att de genom kungörelserna den 11 juni 1909

(bihang till svensk författningssamling nr 41) och den 22 juli 1918

(svensk författningssamling nr 649) fastställda avlöningsvillkor skola i

tillämpliga delar gälla i fråga om blivande innehavare av förenänmda

arkivrådstjänster.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

De omfattande arbetsuppgifter, som kommit att med tiden påvila

riksarkivet, hava föranlett Kung!. Maj:t att nu för riksdagen framlägga

förslag om ökning av personalen vid arkivet genom inrättande av

tredjegradstjänster — arkivrädsbefattningar. På sätt departementschefen

angivit, skulle vid bifall härtill den av de nuvarande förste-arkivarietjänsterna,

som genom innehavarens avgång först blir ledig, icke återbesättas

med ordinarie innehavare, förr än genom särskild utredningådagalagts,

att tjänsten fortfarande är för riksarkivet erforderlig.

Utskottet har av den i ärendet förebragta utredningen blivit övertygat

därom, att en ökning av riksarkivets arbetskrafter med hänsyn

till ämbetsverkets numera stegrade omfattning och vidgade arbetsfält

la anses fullt befogad. Att riksarkivets ändamålsenliga organisation

därvid främst påkallar, på sätt föreslagits, inrättande av två arkivrådsbefattningar,

finner utskottet av utredningen i ärendet ådagalagt. Denna

utredning har nämligen övertygat utskottet, att de krävande göromål,

vilka numera åligga riksarkivet, äro av en sådan beskaffenhet, att de

fordra en utbildning och en erfarenhet och över huvud sådana kvalifikationer,

som man endast på angivna sätt kan tillförsäkra sig. Utskottet

har förty intet att erinra mot Kung!. Maj:ts förslag i denna del.

Den föreslagna höjningen i riksarkivariens avlöning anser sig

utskottet ävenledes böra tillstyrka; denna åtgärd torde huvudsakligen

vara att betrakta som en följd av ett beslut om inrättande av tredjegradsbefattningar.

En dylik uppfattning bär också hittills inom den

civila förvaltningen i allmänhet tillämpats.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) å ordinarie stat för riksarkivet uppföra två

arkivrädsbefattningar, en var med en avlöning av 8,100

kronor, därav 5,000 kronor lön, 2,500 kronor tjänst
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

5

göriugspenningar och 600 kronor ortstillägg, vartill

kan komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor;

b) å samma stat för en riksarkivarie, i stället

för vad nu är stadgat, uppföra en avlöning av 10,000

kronor, därav 6,200 kronor lön, 2,800 kronor tjänstgöringspenningar

och 1,000 kronor ortstillägg;

c) öka den å samma stat uppförda anslagsposten

till amanuenser, vikariatsersättningar m. m.

med 625 kronor;

d) för genomförande av nu angivna förändringar

i riksarkivets ordinarie stat ävensom på grund av

riksdagens beslut beträffande punkt 2 i åttonde huvudtiteln

av statsverkspropositionen fastställa det bestämda

ordinarie anslaget till riks- och landsarkiven till

137,805 kronor;

e) föreskriva, att de genom kungörelserna den

11 juni 1909 (bihang till svensk författningssamling

nr 41) och den 22 juli 1918 (svensk författningssamling

nr 649) fastställda avlöningsvillkor skola , i

tillämpliga delar gälla i fråga om blivande innehavare

av förenämnda arkivrådstjänster.

Stockholm den 7 maj 1920.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 110.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

Reservation:

Av herrar II. M. Bäckström, J. Jönsson i Revinge, 0. H. Waldén,

S. Bengtsson i Nornp, C. II. Jansson i Falun. J. Erlansson, K. A. W.

Björck, O. (Isberg och E. Andersson i Prästbol, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, vilket grundar sig på eu av

riksarkivarien i ämnet gjord framställning, har jämväl tillstyrkts av

löneregleringskommittén. Vid kommitténs utlåtande är emellertid fogad

en av ledamoten i kommittén A. Nilsson avgiven reservation, däri visserligen

någon gensaga i sak icke gjorts mot kommitténs uppfattning,

men där sådana principiella betänkligheter mot spörsmålet yppats, att

de enligt utskottets mening äro värda att särskilt uppmärksammas.

Reservanten gör företrädesvis gällande två synpunkter. I första

hand påpekas, att ett beslut i enlighet med förslaget näppeligen kunde

undgå att medföra vittgående konsekvenser, i det att, om ett par arkivarier

i riksarkivet befordrades till tjänstemän av tredje graden, samma

möjligheter borde beredas andra tjänstemän, såsom antikvarier, bibliotekarier,

intendenter, geologer, meteorologer och hydrografer, och det i

flera fall med större skäl än nu beträffande arkivarierna. Enligt reservantens

mening hade därför ärendet bort prövas i sitt naturliga sammanhang

med den serie organisations- och löneregleringsspörsmål, som stode

i samband med den förestående generella omregleringen på den civila

statsförvaltningens område utanför kommunikationsverken. Den andra

synpunkten, som reservanten framhåller, avser sambandet mellan riksarkivet

och landsarkiven. Ett eventuellt överflyttande av vissa funktioner

med avseende på arkivvården i orterna från riksarkivet till landsarkiven

hade, därest en sådan anordning befunnits ändamålsenlig, bort

tagas under övervägande vid en nyreglering av riksarkivet.

Departementschefen har visserligen erkänt, att de synpunkter,

som kommit till uttryck i berörda reservation ägde ett visst berättigande

men under åberopande av det föreliggande behovet och med

underkännande av farhågan för några omedelbara konsekvenser av ett

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

7

bifall till förslaget, ansett, att ett ytterligare uppskov skulle inverka

menligt på riksarkivets verksamhet.

För utskottet åter måste de principiella betänkligheter, som av

reservanten angivits, tillmätas en avsevärd betydelse. Utskottet kan icke

frigöra sig från den uppfattningen, att i förevarande fall föreligger ett

lönereglerings- och organisationsspörsmål, som måste bliva i viss mån

av prejudicerande betydelse i fråga om organisationen av de institutioner,

vilkas verksamhet är på visst sätt närsläktad med riksarkivets; tanken

ledes härvid osökt på exempelvis fornminnesvården, museivården, biblioteksverksamheten

m. m. Uppenbarligen måste det från det allmännas

synpunkt te sig ändamålsenligast, att ifrågavarande förvaltningsområden

samtidigt underkastades en enhetlig prövning. Men även frånsett denna

— låt vara mera formella — sjm på frågan, är utskottet icke övertygat

om nödvändigheten av en omorganisation av föreslagen art. Behovet

av tredjegradstjänster inom riksarkivet synes uppenbarligen icke vara framsprunget

av någon mer tvingande nödvändighet, utan det förefaller

snarare, som det endast gällde att skaffa befordringsmöjligheter för

arkivets tjänstemän. Mot ett sådant betraktelsesätt vid löneregleringsfrågor

måste utskottet ställa sig bestämt avvisande. Graden av eu

befattning måste bedömas efter beskaffenheten och kvaliteten av de

göromål, som skola åläggas dess innehavare, och utskottet bär icke av

den. i ärendet lämnade utredningen blivit övertygat, att vad härutinnan

uttalats motiverar så pass höga tjänster, som nu ifrågasättas. Kommer

så till sist frågan om riksarkivets ställning i förhållande till landsarkiven,

måste utskottet, på de skäl som av reservanten inom löneregleringskommittén

anförts, ställa sig än ytterligare tveksamt inför det nu föreliggande

organisationsspörsmålet. Denna synpunkt har, synes det utskottet,

icke blivit i utredningen behörigen beaktad. Onekligen skulle en ändamålsenligare

organisation av arkivvården i landet bidraga såväl till en

mera praktisk anordning av hithörande angelägenheter som till ett för

statsverket ekonomiskt fördelaktigare resultat, än vad den föreliggande

propositionen giver vid handen. Frågan om en utvidgad decentralisation

av arkivväsendet torde från mer än en synpunkt vara förtjänt av

en närmare utredning.

Kan utskottet således ej godtaga förslaget om inrättande av två

nya arkivrådstjänster, har emellertid utskottet av utredningen funnit

goda skäl tala för en ökning av riksarkivets arbetskrafter. Utskottet,

som givetvis ej vill ställa sig avvisande mot de berättigade krav, som

härvid framkommit, har ansett sig böra på det sätt tillmötesgå det framställda

önskemålet, att utskottet vill tillstyrka inrättande av två förste

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

arkivarietjänster. En av dessa anser utskottet, böra uppföras å ordinarie

stat. Iiärav skulle betingas en ökning av anslagsposten till amanuenser,

vikariatsersättningar in. m. med 225 kronor, avseende ersättning åt

semestervikarie för denne förste arkivarie. Vad .beträffar den andra

tjänsten, vill utskottet erinra om det av löneregleringskommittén väckta

förslaget, att den förste arkivarie! jänst, som genom innehavares avgångförst

blir ledig, icke måtte återbesättas med ordinarie innehavare, förrän

genom särkild utredning ådagalagts, att tjänsten fortfarande är för riksarkivet

erforderlig. En dylik anordning har departementschefen förklarat

sig finna välbetänkt. Att vid sådant förhållande tillstyrka ytterligare

en förste arkivariebefattning å ordinarie stat anser utskottet icke tillrådligt,

utan synes utskottet, att i stället medel böra anvisas å extra

stat till avlönande av en dylik befattningshavare. Efter sedvanligt

avdrag av det mot pensionsavgiften svarande beloppet skulle härtill

erfordras 5,600 kronor.

Vad angår förslaget om höjning av riksarkivariens avlöning ser utskottet,

i betraktande av den ståndpunkt utskottet intagit till inrättande

av de ifrågasatta arkivrådsbefattningarna, ingen anledning förefinnas att

nu tillstyrka Kungl. Maj:ts framställning i denna del. Ett bifall härtill

skulle givetvis medföra konsekvenser i avseende å de verk och inrättningar,

där, frånsett chefsbefattningen, allenast andragradstjänster finnas,

och sålunda i realiteten medföra, att den lönetyp, som nu representeras

av s. k. överdirektör av normalgrad, praktiskt taget skulle försvinna.

Att då en revision av avlöningsförhållandena inom den civila förvaltningen

nu förestår förorda ett förslag av denna innebörd anser utskottet

mindre välbetänkt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, må

a) å ordinarie stat för riksarkivet uppföra en

förste arkivariebefattning med en avlöning av 5,800

kronor, därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar

och 400 kronor ortstillägg, vartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, vart och ett

å 500 kronor efter 5 och 10 år;

b) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma

avser avlöningsförhöjning åt riksarkivarien;

c) öka den å riksarkivets ordinarie stat uppförda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

9

anslagsposten till amanuenser, vikariatsersättningar in. in.

med 225 kronor;

d) för genomförande av nu angivna förändringar

i riksarkivets ordinarie stat ävensom på grund av riksdagens

beslut beträffande punkt 2 i åttonde huvudtiteln

av statsverkspropositionen, fastställa det bestämda

ordinarie anslaget till riks- och landsarkiven till

126,005 kronor;

e) föreskriva, att de genom kungörelserna den

11 juni 1909 (bihang till svensk författningssamling

nr 41) och den 22 juli 1918 (svensk författningssamling

nr 649) fastställda avlöningsvillkor skola i tilllämpliga

delar gälla i fråga om blivande innehavaren

av förenämnda förste arkivarietjänst;

f) anvisa på extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag,

högst, till arvode åt eu förste arkivarie

vid riksarkivet 5,600 kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 50 höft. (Nr 110—121.)

9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:8a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1921 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartemente s. 1 i texten